Minnesanteckningar från nätverksträffen för pedagogisk dokumentation

Relevanta dokument
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

De yngsta barnen och läroplanen. Lena Edlund Utvecklingschef Pysslingen förskolor och skolor AB

FÖRSKOLANS KVALITETSREDOVIS- NING RAGNA

Kvalitetsredovisning Läsåret

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Välkommen på fortbildning

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Beslut. efter regelbunden tillsyn av fristående förskola. Datum för tillsynen

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Förskoleområde Trångsund 2016

Årsberättelse Lindbacka förskola Ht13- Vt14

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola

Verksamhetsplan

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Årsberättelse 2013/2014

Verksamhetens förutsättningar

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Förskolan Trollets Miljösäkring 2017 Tankar kring basmiljöer och ställningstagande

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

VI HAR EN PLAN! så lockar digitaliseringskompetensen nya medarbetare!

Läroplansträff Välkomna

Årsberättelse. Läsåret 14/15. Nordöstra förskoleområdet. Agneta Lindbergh. Ingeborg Bergvall Sofia Olsson Marie Hultin Jonsson Lena Hornéy

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande

Blackebergs förskolor

NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef Kvalitetsrapport. Hopprepets förskola

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07

Årsberättelse Sörby förskoleområde Andersbergsgårdens förskola. Ansvarig förskolechef Margareta Kärlin. Biträdande förskolechef Mio Iller Givell

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årsberättelse Valbo förskoleområde Trollgården. Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Årsberättelse

Verksamhetsidé för de kommunala förskolorna i Nynäshamns kommun

Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Maria Trangius Griph

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret

Futura International Pre-school. Danderyd

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Hållbar utveckling för barn & unga

Lokal verksamhetsplan Förskolan

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Skola för hållbar utveckling

PROGRAMMERING I SKOLAN Utbildning av kollegor på Carlssons skola CECILIA CHRISTIANSEN ULRIHCA MALMBERG

Fortbildning våren 2017

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

PEDAGOGMATERIAL till föreställningen Peka Trumma Dansa Urpremiär december 2014

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!

Förskolan Örnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsdokument Familjedaghemmet Enbusken 2012/2013 Pedagogisk omsorg

Wifi: CLARION CONNECT

Organisera för lärande i teknik genom QR-koder

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ewa-Britt Löwendahl / Anja Mistrén

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?

1(8) Tillsynsrapport. Pysslingen förskolor, Giggen

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Att leda en förskola med teknisk profil

Arbetsplan 2018/2019. Sjöängens förskola. Avdelning Lingon. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad Utvärderad:

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Kvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015

Kvalitetsrapport 2014/15

O:MEET 13 augusti. Ante Runnquist. Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun.

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

"Vi ska ge barnen många möjligheter att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra:"

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE

Årsberättelse 2012 Stigslund/Strömsbro förskoleområde

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Transkript:

Minnesanteckningar från nätverksträffen för pedagogisk dokumentation 160429 Vi välkomnas till skattkistan på ett härligt sätt där material fanns estetiskt uppdukat till oss Eva har konstruerat en vävram där barnen kan arbeta på var sin sida. Till höger finns litteraturtips, två relativt nyutkomna böcker som båda handlar om miljö och material Vi utvärderar våra två nätverksträffar genom att prova andra metoder än bara papper och penna eller något annat digitalt verktyg. I dag utvärderar vi nätverkets två tidigare träffar genom att använda våra kroppar, skissa, och arbeta med lera. Eva utmanar oss i att tänka vidare kring hur vi arbetar med olika material på förskolorna. - Känner vi oss trygga med att använda oss av olika material i förskolan? - Har vi rädslor för material och användningen av material. - Hur tillåter vi barnen att använda material? - Hur tillgängligt är materialet för barnen? Hur förbereder vi tillsammans med barnen?

När vi kom till skattkistan idag så hade Eva valt att duka fram materialet först. Ett annat sätt att arbeta är att förbereda tillsammans med barnen, precis som Elis pratade om när hon var och föreläste för oss (klipper in texten nedan från det frågebatteri som finns ifrån Elis föreläsning): Är det här ett område som behöver utvecklas och som vi behöver mer kunskaper om? Att ta med ritunderlag och pappersklämma papper och ta oss ut i skogen. Vi fick en uppgift av Eva, när vi tänker på nätverket, vad känner vi då? Vi tänkte efter en stund och berättade om känslan vi hade. Nästa uppgift var att sedan känna hur den känslan känns i kroppen och ställa kroppen i den ställningen (känslan). Sedan tecknade vi av varandra när vi stod i den ställningen.

Vi tecknade på 100 gr papper riktigt papper väger 160 gr, blir det skillnad att teckna på olika papper? - Vilken kunskap har vi om olika material? - Vad händer när barnen möter olika papper? Vad händer om vi säger så här till barnen? - Nu har vi övat oss på 80 grammen, idag ska vi pröva att teckna på 100 gr papper och dom kostar mycket mer hur pratar vi med barn om olika material som ex papper? - Blyertspennan, vi köper de billigaste blyertspennorna med den sämsta grafiken. Det kan man kanske göra med de yngsta barnen som testar hur det är när pennan möter papper. - Lär vi barnen förstå att pennan har olika mjukheter och hårdhetsgrader? - Blyertspennan är inte bara EN penna det finns olika sorters pennor. - Vilket material är bra och skapar lust? - Suddet vad tror vi hade hänt om det hade legat ett sudd här? - Hur tidigt för vi in suddigummit till barnen? Måste suddet alltid finnas? Helen tar med sig frågan till sin ateljeristautbildning, vad tänker de kring det? Vi jobbar med leran som utvärdering Nästa uppgift var att arbeta med leran och forma en figur utifrån skissen

Uppgiften som följde sena handlade om att forma en stol som vår figur skulle kunna sitta på.

Vår nästa uppgift var att sedan tillsammans bygga ett bord där alla figurer kan sitta på sina stolar runt bordet. Vilken lera använder vi på förskolan? Finns leran tillgänglig alltid på förskolan? Kan vi skapa en sådan hörna så att det blir vardagens språk på förskolan När man jobbar med leran med de yngre barnen (1-2 år) så behöver man inte ha så mycket verktyg, det kan räcka med att bara möte klumpen lera. Nästa dag när man kommer så har en pedagog bjudit in med lite kuber, korvar, kulor eller bollar med leran. Vad händer då? Att tillsammans med barnen föra samtal kring var bor leran? Vad behöver leran för att må bra? Hur ska leran skötas? Om vi introducerar material tidigt så lär sig barnen över tid mera om leran. Vad händer när leran får möta ljuset? Det är olikheten som triggar igång mig att utforska och vara i det. Vilken progression får olika material möjlighet att ha på våra förskolor? När vi börjar inreda ateljéer, finns det någon plats för leran? Kärl att förvara leran i och lite verktyg till att jobba med leran. Vi har olika erfarenheter av leran och den lever på olika sätt på våra förskolor. Kan den pedagogiska dokumentationen hjälpa oss att stanna kvar i leran? Att inte leran bara blir en aktivitet utan att den får leva.

Skarpnäck, kika gärna på länken och hämta inspiration där Pedagogisk dokumentation i Skarpnäck Sista delen i uppföljningen: - Vad pratar de om runt borden med utgångspunkt i pedagogisk dokumentation? - Om vi skulle bygga olika nätverk, vad ser ni då att vi behöver utveckla för kunskaper? Vi samtalar i våra olika grupper om vad det pratas kring vid bordet (leran) och följande lyfter vi fram i vår fortsatta planering av fortsättningen, hur ska vi göra för att nu hålla i den pedagogiska dokumentationen? - Hur ska vi organisera oss för att vi ska fortsätta att vara nyfiken och få nya tankar och nya idéer spå att vi kan bli bättre på det vi gör? - Hur gör vi för att fortsätta att organisera för att inspirera varandra? - Hur får vi oss att känna oss stolta? - Hur håller vi i? - Hur kan vi hålla så att alla känner att nu får vi skjuts tillsammans? Hur får jag mina kollegor med mig? - Hur kan vi få ihop helheten? - En gemensam plats där vi kan mötas? Var får vi nya upplevelser? - Oavsett om man har varit med i ett förskolelyft så kan man ju se till att man finns med i ett nätverk eller erbjuda workshop. - Behöver man ha något centralt som håller igång förskolan? - Hur bygger vi en lärande organisation? - Hur ska pedagogisk dokumentation leva? - Kan nätverken hjälpa oss att hålla i och hålla ut? - Hur kan vi skapa en stödjande organisation kring pedagogisk dokumentation? - Alla skulle egentligen behöva gå en sådana här kurs så att vi delar samma grund, en grundutbildning. Det kan kännas svårt att vara ensam. Det är en process vi är inne i och svårt att förmedla till varandra. Vi skulle behöva handledning, någon som kommer runt och ställer frågor- hur tänkte ni här? Man blir lätt hemmablind och behöver någon utifrån som hjälper till med en lite kritisk blick. Kan man bilda ett partnerskap med någon ifrån en annan förskola och träffas för att utbyta erfarenheter och hjälpa varandra framåt?

Att få återkoppling och respons på det man gör. Ibland kan vi fastna och då behöver vi varandra det kan också vara ett nätverk. Behöver inte vara en föreläsare utan vi har många kunskaper som vi kan dela med varandra. Ta till vara den rika kunskapen vi har. Vi har fått en hel del input men vi behöver också arbeta vidare med nya kunskapen vi tar del av. SKA arbetet att arbeta så här med exempelvis leran tillsammans med barnen och samtidigt använda oss av pedagogisk dokumentation så är det en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Att ha en röd tråd i hela kommunen? Vi behöver använda tiden så att vi kommer samman kring pedagogisk dokumentation och miljöer. Ligger det ett värde i att snäva in? De som går kursen nu hur kan vi tänka kring det? Det är viktigt att alla får möjligheten att vara med i nätverken. Att vi hälsar på hos oss varandra. Vi måste vara i dokumentationen, att GÖRA pedagogisk dokumentation. Reflektion i arbetslag, reflektion i PUG grupper/tvärgrupper förutom det så kan vi ha nätverket utifrån. Det är det som blir en kraft, en rörelse. Kan vi bli överens om att vi har ett gemensamt material ex lera för att komma samman. Vad kan det ligga för värde i att komma samman kring ett gemensamt tema? Idag har vi skrattat tillsammans skapat tillsammans och haft en spännande eftermiddag tillsamman! Tack för allt ni alla har bidragit med! Nu tar vi med oss alla tankar från uppföljningen till förskolecheferna och försöker att tänka kloka tankar tillsammans om fortsatta utvecklingen. Vid datorn/ Ulrika Mellblom