Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning Leg Dietist Ebba Carlsson Kunskap gör skillnad 2011
Behov av kostrådgivning Undernärda Felnärda Övernärda
Ökad metabol risk Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2 hos personer med allvarlig psykisk sjukdom (psykos och manodepressiv sjukdom). Diabetes typ 2 är två till tre gånger vanligare bland patienter med schizofreni än i övriga befolkningen. Över 50 % av patienterna med schizofreni har utvecklat ett metabolt syndrom.
Metabola syndromet - Övervikt Diabetes typ 2 Högt blodtryck Hög kolesterolhalt Hjärtbesvär
BMI, Body Mass Index, kg/m2 Normalvikt 20 25 Övervikt 25 30 Fetma Högre än 30
Mätning av midjemått Kvinnor Män Under 80 cm = Bra Mellan 80-88 cm = Se upp Över 88 cm = Hälsorisk Under 94 cm = Bra Mellan 94-102 cm = Se upp Över 102 cm = hälsorisk
Varför övervikt?
Energibalans
Är det så att individen väljer det rätta bara för att hon vet det rätta?
Vi har tonvis av information och kilon av kunskap men endast hekton av vishet och gram av förändringsbenägenhet
Varför ökar risken för fetma och metabolt syndrom hos patienter med kronisk psykisk sjukdom?
Livsstil Ensidig och bristfällig kost, överätning Brist på motion och fysisk aktivitet Rökning Alkoholintag Biologi Stress, depression, ångest Komorbitet Vid schizofreni: Låg energiomsättning och missgynnsam förbränning under arbete. Läkemedelseffekter
SPFs kliniska riktlinjer Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
SBU Metoder för att främja fysisk aktivitet Det lönar sig att ge råd om fysisk aktivitet Muntligt bra, skriftligt förstärker Hjälpmedel, som stegräknare eller träningsdagbok ger ytterligare effekt
Ta en tur med hunden varje kväll, även om du inte har någon hund!
Förändringsprocessen
Motivationsarbete
Vad ska man tro på?
Sex sätt att avslöja en diet Lovar mycket snabba resultat Svartlistar enskilda livsmedel eller näringsämnen Extremt lite mat Kräver speciella produkter Innehåller magiska livsmedel Lanseras av en person utan tillräcklig kunskap
Kolhydrater
Forts Kolhydrater
Myter kring mat Vilka påståenden är sanna och vilka är falska? 1. Lättmargarin innehåller plastkulor. 2. Mineralsalt är nyttigare än vanligt salt. 3. Fullkorn och fibrer är samma sak. 4. Grönsaker som värms i mikro förlorar mer näring än om man värmer dem på spisen. 5. Alla livsmedelstillsatser med E-nummer är godkända av EU. 6. Fruktsocker är nyttigare än vanligt vitt socker. 7. Ljus choklad innehåller fler kalorier än mörk choklad. 8. Naturgodis är nyttigare än vanligt godis. 9. Lightläsk är farligt för hälsan. 10. Apelsin är den frukt som innehåller mest vitamin C.
Energibehov varierar Basalmetabolism ca 22 kcal/kg Stillasittande man eller kvinna med Stillasittande man eller kvinna med måttlig motion ca 30 35 kcal/kg
Näringsämnen Energigivande näringsämnen Protein Fett Kolhydrater Icke E-givande näringsämnen Vitaminer Mineraler Vatten
Kalorier per gram Kolhydrater Fett Protein Alkohol 4 kalorier 9 kalorier 4 kalorier 7 kalorier
Kolhydrater, fett och protein SNR,Svenska näringsrekommendationer 2005: Protein 10-20 E% Fett 25-35 E% Kolhydrater 50-60 E% Vår kropp består av samma ämnen som maten Väger du 65 kg består du av: 1 kg kolhydrater 4 kg mineraler 9 kg fett 11 kg protein 40 kg vatten
Ett bra kostråd är Positivt Enkelt Konkret
Förändringar Dietist Evelyne Printz 2003
Många bäckar små Ex. Ett byte från 5 dl standardmjölk till samma mängd lättmjölk innebär en reducering av kroppsvikten med 6 kg/år.
5 bra kostråd! 1. Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. 2. Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel. 3. Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. 4. Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen. 5. Välj bröd med fullkorn.
½ kilo frukt och grönt
Denna mängd motsvarar ½ kg frukt och grönsaker
Välj fiberrikt!
Dagsbehov av fiber
Olösliga kostfiber Förbättrar peristaltiken och påskyndar passagetiden genom tarmen Källor: vetekli, riskli
Lösliga kostfiber Gör att mag- och tarminnehållet bildar en gelliknande konsistens Magsäckstömning och absorption av glukos i tarm fördröjs Positiv effekt på blodglukos och blodfetter Källor: frukt, bär, frön, råg, korn, havre
Stärk mättnadskänslan TITTA på maten Tugga Ät långsamt Välj varm mat framför kall Ät mat med volym Välj mättande livsmedel
Kan man äta vatten? Huvudsallad 95% Spenat 94% Paprika röd 91% Choklad 2% Chips och andra snacks 2-4% Socker 0%
Mättnadsindex Jordnötter 84 Chips 91 Glass 96 Müsli 100 Pommes frites 116 Cornflakes 118 Bananer 118 Gelégodis 118 Pasta 119 Vitt ris 138 Pop corn 154 Fullkornsbröd med hela korn 157 Fullkornspasta 188 Äpplen 197 Apelsiner 202 Havregrynsgröt 209 Fisk (vitt kött) 225 Potatis 323
Lika mycket energi olika volym och mättnadseffekt
Nyckelhålet Mängden fett Vilken sorts fett Sockerarter Salt, dvs. natriumklorid Fiber
Fett är livsviktigt! Ger energi Upptag av fettlösliga vitaminer Isolerar Stötdämpar Smakbärare Smörjer
Olika typer av fett Viktigt med bra fettkvalitet, intaget av mättade fettsyror och transfettsyror bör begränsas till 10 E%. Välj magra charkprodukter Välj magra mjölk och mejerivaror Begränsa Utrymmesmaten
Fettsyror Mättat Enkelomättat Fleromättat Kol Väte Syre
Varför är mättat fett inte bra? Förändringar i Förändringar i kolesterolvärde
3 vanliga mackor innehåller lika mycket mättat fett som 17 nyttiga - tillsammans!
Varje alternativ ger 5 g mättat fett Ost 28% Kokt skinka
Varje alternativ ger 5 g mättat fett Standardmjölk Lättmjölk
Hur mycket smör på mackan?
Mängd fett/vecka vid 4 smörgåsar/dag 5.3
Ät fisk ofta gärna 3 gånger i veckan! Fisk är nyttig mat rik på vitaminer och mineraler! Fet fisk som sill, strömming, lax och makrill innehåller bra fettsyror som minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Nyttig macka
Använd flytande fett i matlagningen! Flytande fetter är nyttigare än fasta, alla oljor och flytande margariner är bra. Lättmargarin på smörgåsen rekommenderas. Bra fett finns också i avokado, nötter, mandel och fröer.
Matfett vid matlagning
Bra bröd
Långsamma och snabba kolhydrater
Lika mycket energi
Snabbt Lätt att mosa med en gaffel (lättuggad) Innehåller lite fibrer Blöter lätt upp sig i vätska Innehåller mjöl, obs även finmalen fullkorn Alla drycker, mixade soppor och liknande
Långsamt Svårt att mosa med en gaffel (svårtuggad) Innehåller mycket fiber Blöter inte lätt upp sig i vätska Innehåller hela eller klippta korn, surdeg Fet mat, välj bra fett!!
Olika behov
Fördela måltiderna över dagen!
Tallriksmodellen
Tallriksmodellen i praktiken
Bra halv- och helfabrikat
Mellanmål
Jämförelse = En stor stark 500 ml starköl 5 potatisar normalstora
Vid muntorrhet Ersätt kaloririka drycker med: Kranvatten/kolsyrat vatten smaksatt med ex gurka/citron Fruset bär/isbit som långsamt får smälta i munnen Sockerfri saft ex Fun light Sockerfritt tuggummi Salivstimulerande tabletter Spray och gelé kan användas som saliversättningsmedel
Utrymmesmat Max 10 E % av energiintag För en normalviktig kvinna blir det ca 200 kcal/dag. Av detta får du i dig 100 kcal: ½ wienerbröd 20 st chips 1 st kokosboll 1/3 Magnum ½ liter popcorn 15 g jordnötter ¾ av en 33 cl burk Cocacola 30 g smågodis
Liten blir stor Bulle liten, 64g Bulle stor, 320g Muffins liten, 20g Muffins stor, 138g Kaka liten, 18g Kaka stor, 130g Coca-Cola liten, 33 cl Coca-Cola stor, 1,5 l Chokladkaka liten, 43g Chokladkaka mellan, 100g Chokladkaka stor, 200g 211 kcal 1056 kcal 84 kcal 580 kcal 84 kcal 608 kcal 139 kcal 630 kcal 235 kcal 545 kcal 1090 kcal
Tack för mig!