Kvalitetsredovisning 2010/11

2 Innehåll Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet 3 Prioriterade mål för upprättad kvalitetsredovisning 3 Sammanfattning och analys kring upprättad kvalitetsredovisning 4 Förutsättningar 5-6 Resultat och måluppfyllelse kring prioriterade mål 7-16 Övrig utvärdering 17

3 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetsarbetet fortgår under hela läsåret. Vid höstterminens planeringsdag väljer pedagogerna ut de mål i läroplanen som förskolan utifrån barngruppen ska fokusera på under detta läsår, gemensamma mål för båda avdelningarna. Dessa mål finns sedan med som grund vid diskussioner båda avdelningarna gemensamt och var för sig och vid utvärdering av planeringen att nå dem. Målen delutvärderas två tre gånger per termin och man skriver direkt i manualen för årets kvalitetsredovisning för att ej behöva sammanställa flera gånger. Ibland går man vidare utifrån målen och/eller lägger till några nya delmål för att kunna nå det ursprungliga målet. Man diskuterar och funderar på vilka verktyg man ska använda för att gå vidare. Det underlättar arbetet mycket när målen finns med kontinuerligt och det har blivit en naturlig del att utvärdera och se hur långt man kommit i arbetet mot de mål man satt upp. En avstämning görs vid planeringsdagen i början av vårterminen. Under vårterminen fortsätter arbetet likadant och i slutet av läsåret går varje avdelning igenom allt material tillsammans med förskolechefen. Prioriterade mål för upprättad kvalitetsredovisning. Utveckling och lärande Väcka intresse för sagan Känna igen sitt namn och ordbilder Få förståelse för det talade och skrivna språket Väcka och utveckla barnens intresse för bokstäver och skriftspråket Att våga tala inför den stora gruppen Förbättra barnens talutveckling Att utveckla leken genom nya miljöer inomhus Gå till nya skogsområden som utmanar barnen till kreativ lek Barns inflytande Göra gemensamma trivselregler Att göra förlåt Att vara aktsam om förskolan och om dess lekmaterial. Att få barnen att förstå varför vi ska städa efter avslutad lek. Likabehandlingsarbetet Normer och Värden Att vi vuxna blir mer medvetna om hur vi behandlar och tilltalar pojkar och flickor Att ha material för både flickor och pojkar. Bli medveten om hur vi vuxna bemöter pojkar och flickor. Visa barnen på hur man är en bra kompis. Utmana barnen att bryta mot det traditionella könsmönstret när det gäller vad man leker. Erbjuda barnen tillfällen att leka med det motsatta könet, och även de som de vanligtvis inte brukar leka med.

4 Sammanfattning och analys kring upprättad kvalitetsredovisning. Inom området Utveckling och lärande har vi tagit med två mål i årets kvalitetsredovisning. Det ena målet är att väcka ett intresse för sagan och namn- och ordbilder samt få förståelse för det talade och skrivna språket samt förbättra barnens talutveckling. Vi kan se att fler barn idag har en sämre talutveckling och därför har vi valt att fortsätta med dessa mål även i år och börja redan bland de små barnen. Det andra målet, har de mindre barnen arbetat kring, att utveckla nyfikenheten och lusten att leka och lära. Inom området Barns inflytande har vi i år fokuserat på målet som handlar om barnens förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och förskolans miljö. Hur ska vi vara mot varandra och ta hand om våra saker Rörelse, men även avstressande aktiviteter i form av Röris med avslappning, har vi fortsatt arbeta med. Lugna lekmiljöer och måltider där barnen får en chans att varva ner. Barn har ofta svårt att koppla av. Det ingår som en del i Hälsa och livsstil. Vi har även i år fortsatt att satsa på inköp av närproducerade råvaror för tillagningen av maten. Likabehandlingsarbetet har fått stor plats i årets arbete. Många av dessa mål är ju grunden i vår kristna profil och som då alltid finns med i vårt arbete. Ett mål som vi arbetat vidare med från förra året är: Utmana barnen att bryta mot det traditionella köns-mönstret när det gäller vad man leker och vem man leker med. Vi har också arbetat medvetet på hur vi vuxna bemöter och tilltalar barn och vuxna utifrån genustänkande. Detta är ju den stor del i arbetet eftersom vi pedagoger är förebilder för barnen. Kvalitetsarbetet har blivit en naturlig del i vårt arbetssätt. På båda avdelningarna har man förenklat dokumentationen genom att använda sig av dator vid planering och utvärdering under hela året. Det underlättar arbetet mycket när man sedan ska slutföra KR. Habo 2011-09-19 Anita Greén

5 Förutsättningar Ledningen av verksamheten Förskolan Framtiden drivs av Salemförsamling. Förskolerådet som består av några församlingsmedlemmar samt förskolechefen, är länken mellan förskolan och församlingen styrelse. Övergripande frågor som rör personalfrågor, avtal med kommunen, ekonomi handhas av förskolerådet i samråd med förskolechefen. Allt som rör den pedagogiska verksamheten, barn, föräldrar m.m. är delegerat till förskolechef/arbetslag. Barn- och personaltäthet Antal barn på förskolan 2010 38 Andel inskrivna barn per årsarbetare 2010 6,3 Kommentarer: Av dessa har vi 7 barn som går 15 timmar/vecka och flera av dem går färre timmar. Genomsnittet blir lite missvisande när man ibland räknar antal barn och ibland antal timmar. Personalens utbildning Andel årsarbetare med ped. högskoleutbildning 2010 4,1 Kommentarer: På varje avdelning arbetar två förskollärare och en barnskötare.

6 Lokaler och miljö Förskolans lokaler är belägna i suterrängplan i Salemkyrkan. Lokalerna var planerade att användas till förskola redan då kyrkan byggdes. En bra planlösning, sett ur både barns och vuxnas perspektiv, med flera smårum och också tillgång till en sporthall. Material och läromedel finns av olika slag och uppdateras hela tiden för att vara aktuellt och med god standard och utmana barnen till lärande. Utemiljön är av varierande slag med kuperad gräsplan och frukt/bär hörna. En stor asfaltsyta för t.ex. cykling m.m. finns, dessutom två sandlådor med klätterställning och gungor av olika slag och storlek. Under året har det byggts en ny, lite större lekstuga på gården. Många olika slags miljöer som inspirerar barnen till lek och lärande Kompetensutveckling Fortbildning kring matematik i förskolan med Görel Sterner för all personal Brandskyddsutbildning för all personal Föreläsning kring den nya läroplanen med Eva Wiklund Dahl för all personal Förskoledagarna mässa i Stockholm med flera intressanta föreläsningar bland annat en med Kristina Henkel kring boken Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2, att ta jämställdhetsarbete på förskolan lite längre, för alla personal En pedagog deltar två - tre gånger/termin i nätverksträff med pedagoger från andra enskilda förskolor. De diskuterar och delger varandra olika sätt att arbeta utifrån sin egen verksamhet. Samtalsutbildning för implemetering av nya läroplanen i personalgruppen för en personal Nätverk för rektorer en gång i månaden, där både praktiska och pedagogiska frågor diskuteras. På vårterminen mycket diskussioner kring nya läroplanen. Läsning av litteratur och diskussioner på personalmöten.

7 Resultat och måluppfyllelse kring prioriterade mål Prioriterat mål: Väcka intresset för sagan Känna igen sitt namn och ordbilder Få förståelse för det talade och skrivna språket Väcka och utveckla barnens intresse för bokstäver och skriftspråket. Att våga tala inför den stora gruppen. Förbättra barnens talutveckling. De tre första målen har använts för de yngre barnen. Anknutet rubrikområde i styrdokumenten: Lpfö: Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och förmåga att kommunicera med andra och uttrycka tankar, utvecklar sitt ord och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner. 1. Arbete för måluppfyllelsen Vi kommer arbeta med sagopåsen/sagolådan. Även skapa en lekmiljö där barnen själva kan leka sagan. Vi vill skapa en bra atmosfär för kreativitet, och fantasi. Vi kommer framställa sagan på tre olika sätt. Första gången skapar vi en atmosfär med vår sagokudde och sagohatt. Vi läser sedan boken tillsammans med barnen. Andra samlingen använder vi oss av sagolådan och gör en dockteater. Tredje samlingen dramatiserar pedagogerna sagan för barnen som sedan själva får leka sagan. Vid ett senare tillfälle får barnen återberätta sagan för en av pedagogerna. Vi vill med sagan berika barns språk och ordförståelse, samt stimulera barnens fantasi och kreativitet i leken. Vi kommer fortsätta på boktemat i adventskalendern där vi kommer ta upp julevangeliet. Där vi använder oss av boken Jesus är född och varje dag dramatiserar vi berättelsen. Använda namnlappar vid bordet till lunchen. Vid samling drar pedagogen en namnlapp ur sångpåsen, barnet som känner igen sitt namn sätter detta under sitt foto och får därefter spela på sångägget. I bokstavslådan finns barnens begynnelsebokstäver. Vi använder dem som placering i samling och när barnen ska gå från samlingen till fruktstunden. Vi kommer använda böcker, rim, sånger och ramsor som främjar barns språk. Samtal om en bild är återkommande. Att kontinuerligt låna nya böcker på biblioteket. Att barnen själva ska få möjlighet att ta en bok på hyllan själva och lästräna/titta i. Vi kommer att använda oss av en språkpåse, den får alla barn turas om att ta med hem, lägga i en sak som börjar på den bokstav som barnets första bokstav. Beskriva sitt föremål för kompisarna. Visualisera det man inte ser.

8 Vi pedagoger ska bli bättre på att vänta in de barn som är lite blyga eller som tvekar att prata i den stora gruppen. Att lyssna på varandra och inte avbryta den som talar. Vi kommer att genomföra ett julspel där barnen får uppträda inför en stor publik. Barnen får varsin roll i julspelet, olika utifrån sin mognad. Använda oss av sånger, ramsor, fingerlekar och mungymnastik som stimulerar barnens ordoch begreppsförråd. 2. Eget utvärderingsmaterial Genom att observera barnen i samlingar och i leken. I den dagliga föräldrakontakten. 3. Resultat Det var ett stort intresse för barnen att leka sagan. De använde sin fantasi och vi såg att det pedagogerna hade dramatiserat tog barnen del av. Barnen fick igång ett samtal sinsemellan och de spelade upp sagan för varandra. Barnen kunde återberätta julberättelsen med hjälp av figurerna som vi använde oss av. De kunde även återberätta Bu och Bä sagan med hjälp av boken. Merparten av barnen känner nu igen sitt namn och även sin begynnelsebokstav. Flera av barnen kan även sina kamraters namn. Alla barnen försöker verkligen vara med i sång och ramsor tillsammans med kompisarna Några barn pratar gärna och mycket om bilden de ser medan andra blir tysta o blyga. Barnen går ofta och hämtar en bok för att läsa/titta. De säger själva att de läser i boken. Alla barn har tagit med sig en sak i språkpåsen och talat inför gruppen. Barnets ålder har inverkat på hur lätt de kan beskriva vad som finns i påsen. Pedagogerna är mycket medvetna i sättet att vänta in de barn som är blyga.barnen har blivit mycket bättre på att lyssna på varandra. Vi upplevde att alla barn tyckte att det var roligt och klarade att uppträda inför stor publik i vårt julspel. Alla barn genomförde sina roller som planerat. Vi ser en tydlig talutveckling hos flera barn. 4. Måluppfyllelse Mycket låg Låg Medel Hög X Mycket hög

9 5. Analys Barnen tycker mycket om när pedagogerna dramatiserar sagor och de tar till sig innehållet och kan även berätta vidare till sina kompisar. En lekmiljö utifrån sagan vi läst lockar verkligen fram barnens fantasi o kreativitet i leken. De yngre barnen lär mycket av de äldre, men ålderskillnaden gör att man ändå kan se en naturlig skillnad i lärandet. Vissa barn tycker att det är en höjdpunkt att få sitta med en pedagog och prata. Svårigheten med samtal om en bild är att det känns som om en del barn blir hämmade och tänker vad vill fröken ha för svar. Vi borde ha samtal om en bild oftare, så det känns mer naturligt för barnen. Språkpåsen är mycket uppskattat av barnen. Att ta med sig en sak hemifrån och att få vara i centrum betyder mycket. Ger man blyga barn tillräckligt med tid så övervinner de sin blyghet. Barnen behöver hela tiden påminnas om sin förmåga att lyssna. Detta kan också bero på att barngruppen är stor. Att uppträda inför en stor publik stärker barns självförtroende. Sång, ramsor och fingerlekar är något som barnen uppskattar vi ser en tydlig förbättrad talutveckling hos flera barn. 6. Åtgärder för utveckling Att använda sig av en talsten eller liknande som tydliggör för barnen vem som har ordet, vem man ska lyssna på.

10 Prioriterat mål: Göra gemensamma trivselregler Att göra förlåt Att vara aktsam om förskolan och om dess lekmaterial. Att få barnen att förstå varför vi ska städa efter avslutad lek. Anknutet rubrikområde i styrdokumenten: Lpfö: Barns inflytande Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. 1. Arbete för måluppfyllelsen Barnen och pedagogerna gör en kompissol tillsammans. Ha samlingar som tar upp temat hur man är mot varann. Prata om trivselregler i små grupper så att barnen blir delaktiga. Pedagogerna ska använda sig av rollspel för att förstärka vad det menas att göra förlåt Prata om och visa vad som händer om man inte är rädd om alla leksaker och varför det är bra att städa efter avslutad lek både inne och utomhus. Vi involverar även föräldrar i hur vi tänker kring frågan att vara aktsam om vår miljö och alla saker samt att barnen innan de går hem plockar i ordning efter sig. 2. Eget utvärderingsmaterial Observationer av barngruppen. Diskussioner i arbetslaget. 3. Resultat Vi har ett gott klimat i barngruppen. Barnen kommenterar ofta vår kompissol där vi tillsammans bestämt vilka regler som gäller. Vi har sett att barnen praktiserar att göra förlåt. Att plocka i ordning efter avslutad lek fungerar bra och alla är bra på att hjälpas åt.

11 4. Måluppfyllelse Mycket låg Låg Medel X Hög Mycket hög 5. Analys När barnen får vara med och formulera gemensamma regler blir de automatiskt mer delaktiga. Det är lättare för ett barn att förstå innebörden av att göra förlåt än att bara säga det. Det är svårt att komma ihåg att städa efter sig vid hemgång. Vi kunde använt oss mer av kompissolen både i samlingar och uppkomna situationer. 6. Åtgärder för utveckling Trivselregler är något som hela tiden måste vara aktuella och förnyas eftersom det varje termin inskolas nya barn. Dessa barn också måste få en chans att bli delaktiga. Vi pedagoger behöver bli tydligare att påminna barnen om att de ska städa efter sig vid hemgång.

12 Prioriterat mål: att utveckla leken genom nya miljöer inomhus gå till nya skogsområden som utmanar barnen till kreativ lek Anknutet rubrikområde i styrdokumenten: Lpfö: Utveckling och lärande Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. 1. Arbete för måluppfyllelsen. Möblera om i lekmiljöerna utifrån våra teman. Ha brandtema på förskolan, med studiebesök på brandstationen samt brandövning. Tillverka en brandbil där barnen själva får leka brandmän med hjälmar och kläder som redskap att bearbeta och leka utifrån sin upplevelse från besöket på brandstationen. Efter förslag från förälder även ha polistema. Besök på förskolan av poliser och få titta/sitta i en polisbil. Göra om brandbilen till en polisbil och vår hund Buster får bli polishund. Använda rekvistita som poliskläder, mössor, telefoner o. dyl. Hjälpa barnen att vara kvar i leksituationer lite längre. Gå till en ny skog med fler stubbar och stenar som lockar till lek av olika slag 2. Eget utvärderingsmaterial Observeration av barnens lek. 3. Resultat Vi upplever att barnen har haft ett stort intresse för brandbilar och har lekt brandmän väldigt mycket. De har i sin lek bearbetat upplevelsen från studiebesöket på brandstationen. Det har lett till många bra samtal tillsammans med barnen kring detta tema. Barnen hade inte lika stort intresse för polistemat. Polisbilen som kom tyckte barnen var spännande och att få träffa en riktig polis. När vi möblerade om i hemvrån och ändrade dörrens placering blev det mer lek ro, och leken varade längre stunder. Stubbar och stenar i den nya skogen inbjöd till nya lekar såsom, sånguppträdande på stenar, rutschkana nedför stenar och stubbar och klättra med mera.

13 4. Måluppfyllelse Mycket låg Låg Medel Hög X Mycket hög 5. Analys Brandtemat som vi hade blev mycket större än vad vi hade tänkt från början. Barnen visade stor respons och leken präglades av besöket på brandstationen, vilket gjorde att vi ändrade planeringen för sagosamlingarna och läste böcker som utgick från detta tema. Polistemat däremot mottogs inte med samma intresse. Barnen förknippar polisen med att fånga tjuvar. Vilket är en lek som inte vi pedagoger har uppmuntrat till. Vi har t.ex., inte införskaffat handbojor. Att ändra om i lekmiljön, om än bara lite påverkar och utmanar barnens lek på ett mycket positivt sätt. 6. Åtgärder för utveckling Fortsätta förändra miljöer både inomhus och utomhus, för att locka och inspirera barnen till nya kreativa lekar

14 Likabehandlingsarbetet Lpfö: Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Prioriterat mål: Att vi vuxna blir mer medvetna om hur vi behandlar och tilltalar pojkar och flickor Att ha material för både flickor och pojkar. Bli medveten om hur vi vuxna bemöter pojkar och flickor. Visa barnen på hur man är en bra kompis. Utmana barnen till att bryta mot det traditionella könsmönstret när det gäller vad man leker. Erbjuda barnen tillfällen att leka med det motsatta könet, och även de som de vanligtvis inte brukar leka med. De två första målen har använts för de yngre barnen 1. Arbetet för måluppfyllelsen utifrån målen kring diskrimineringsgrunderna Vi bekräftar inte barnen för vad de har på sig eller hur de ser ut, utan för den de är oavsett pojke eller flicka. Att ha allt material tillgängligt för både flickor och pojkar. Använda litteratur som t.ex Kenta och barbisarna och Prinsessan och hajtanden. Även vuxenlitteratur i personalgruppen som behandlar dessa frågor och vårt förhållningssätt till pojkar och flickor. Erbjuda barnen mer tid till experiment, byggkonstruktion och teknik. Använda oss av valkort av lekmiljö, för att barnen ska få möjlighet att leka i nya konstellationer. Vid promenader ska vi använda oss av ett lottningssystem- gåkulor och vid Röris utses gå-kompisen av pedagogerna. Genom att ta upp och väcka dessa frågor på föräldramöte.

15 2. Resultat Det är ett medvetet tänk som vi har med oss hela tiden. Vi upplever att alla barn leker med allt material. Det är ingen skillnad på pojkar och flickors lek. När vi har läst Kenta och barbisarna har inte barnen reflekterat över boken. Prinsessan och hajtanden lånades aldrig därför att biblioteket inte hade den. Vuxenlitteraturen: Ge ditt barn 100 möjligheter istället för en har lästs och diskuterats i personalgruppen. Vi har genomfört många samlingar med olika experiment. Barnen har haft tillgång till mycket varierande byggmaterial. Alla barn är trygga med vårt sätt att arbeta med gå-systemet och accepterar att gå med alla barn i gruppen. Det blev en givande diskussion med föräldrarna, som denna kväll bestod av många pappor. 3. Analys Vi tycker själva att vi har blivit bättre på att se barnet som det är och inte vad de har på sig. Vi tror att åldern spelar en roll i hur barn leker. För barnen var det inget kontroversiellt att lyssna på boken Kenta och barbisarna. Är det vi vuxna som är mer bundna till de klassiska könsmönstren? Vuxenlitteraturen har gett oss många nya infallsvinklar och bra diskussioner. Vi fick även möjlighet att lyssna till en föreläsning kring boken ifråga. När vi har haft experiment i våra samlingar så har barnen visat ett stort intresse för att sedan även pröva detta hemma. På detta sätt har även föräldrarna blivit mycket mer delaktiga. Denna barngrupp har inte tagit till sig konstruktionsleken i så stor utsträckning som förväntat. Beror detta på oss pedagoger att vi inte varit tillräckligt inspirerande? Kan det bero på att barnen varit mer intresserade av rollekar? Gå-system har blivit en rutin som känns naturlig för barnen. Diskussionen kring könsroller på föräldramötet var intressant. Många föräldrar fick tänka till vad de egentligen tyckte och hur tillåtande man själv är. Vi pratade mycket om att vara tillåtande och ge barnen fler möjligheter både i leken och i sitt sätt att vara. 4. Åtgärder för utveckling Till nästa termin tar vi med att det är viktigt med en inspirerande pedagog för att utveckla konstruktionsleken. Vi kommer att fortsätta med experiment inom olika teman. Använda oss mer av barnlitteratur kring likabehandling.

16 Antal dokumenterade fall av diskriminering, kränkande behandling Diskriminering Diskriminering som bedömts som mobbning Annan kränkande behandling 0 0 0 0 Annan kränkande behandling som bedömts som mobbning Vi har även i år skrivit 0 i alla kolumner eftersom vi på förskolan arbetar mycket kring hur man ska vara mot varandra. Det är en stor del av vår profil. Självklart förekommer det att barnen säger saker till varandra som inte är ok t.ex. något om kläder eller hur man ser ut, men här finns då både pedagogerna och de andra barnen som hjälper till att förklara hur man ska vara mot en kompis. Ibland berättar de drabbade barnen hemma om något är fel och vi pratar om det i barngruppen eller med enskilda barn. Barnen blir ofta mycket ångerfulla och försöker göra rätt för sig. Innerst inne vet de vad som är rätt och fel eftersom detta förekommer så ofta i de dagliga samtalen på förskolan.

17 Övrig utvärdering Resultat av enkätundersökningar I årets föräldraenkät, som gjordes under vårterminen, med en skala från 1 till 6, kunde vi se ytterligare en ökning i genomsnitt på alla frågor från tidigare år. Självklart har det ju bytt lite barn men många är kvar sedan förra året. Antalet inlämnade enkäter var drygt 75 % vilket heller inte skiljer sig mycket från förra året. Dessa frågeställningar använde vi oss av: 1. Jag upplever att mitt barn trivs på förskolan Värde: 5,8 2. Jag upplever att verksamheten anpassas efter mitt barns utvecklingsnivå. Värde: 5,8 3. Jag anser att mitt barn möts med respekt och känner trygghet i förskolan. Värde: 5,9 4. Jag upplever att jag har tillräckligt med insyn i förskolans verksamhet. Värde: 5,4 Efter förra årets enkät har vi haft uppe flera av frågeställningarna på föräldramöte för att diskutera vad de olika punkterna står för och hur de kan tolkas. Vi har också utifrån detta försökt att förändra o förbättra utifrån synpunkter från föräldrarna Arbetet med barn i behov av särskilt stöd och elever med funktionshinder I nuläget har inte förskolan några barn i behov av särskilt stöd eller barn med funktionshinder av något slag.