Affektteori och affektsmitta

Affektteori och affektsmitta

Den tredje pelaren coping som introducerades i den förra artikeln innefattar förmågan att hantera yttre belastningar, inre känslor och tankar, impulser och minnen. Att kunna hantera och reglera sina känslor både positiva och negativa är en betydelsefull förmåga för alla människor. För den som växt upp med svåra påfrestningar eller upplevt traumatiserande händelser har det ofta inte varit möjligt att utveckla en god förmåga att reglera starka känslor och impulser. I denna fjärde artikel ges en fördjupning om hur ungdomar med bristande förmåga till känsloreglering behöver mötas. Denna artikel handlar om affektteori och affektsmitta. Affektteorin och affektsmitta Det är bra att ta utgångspunkt i affektteorin och affektsmitta när det handlar om att förhålla sig till någon som har svårt att reglera sig själv och sina känslor. Affektteorin beskriver de medfödda, universella grundaffekterna: glädje, intresse, förvåning, rädsla, skam, skuld, ilska, avsky och avsmak. Människan har från livets start en biologisk grund till dessa reaktioner, däremot saknas förmågan att reglera upplevelserna av dem. Regleringsförmågan tränas i samspelet med viktiga vuxna och efter hand formar bland annat dessa erfarenheter de affektiva upplevelserna till mer personliga känslor. Nyfödda barn är väldigt mottagliga för de känslor som människor runt omkring dem har. Även vuxna påverkas av andras känslor det är lättare att själv bli arg när någon är arg mot en eller i ens närhet, precis som det är lättare att hålla sig lugn tillsammans med andra som är lugna. Att känslor från en person går över till en annan kallas affektsmitta. Astrid, 1 år: Astrid, ett år, sitter och leker på golvet. När mamma är på väg fram till henne, slår hon tån i tröskeln och skriker till och börjar till och med gråta för att det gör så ont. Då börjar Astrid gråta förfärligt. Instinktivt vet mamma att hon själv måste lugna sig snabbt för att Astrid ska sluta vara ledsen och rädd. Mammas känslor har smittat över till Astrid, som inte kan ta hand om dessa själv. Mamma behöver hjälpa att reglera och trösta, för att Astrid ska kunna bli lugn igen.

Förmågan att kunna skilja sina egna känslor från andras och lugna sig själv när någon i ens närhet upplever starka känslor eller stress utvecklas under de första levnadsåren. För många barn i fyraårsåldern går det att värja sig mot affektsmitta om den egna stressnivån är rimlig. Både barn och vuxna som är stressade och pressade påverkas och smittas ofta lätt av andras känslor. För den som levt under svåra påfrestningar är det vanligt att det inte funnits möjlighet att utveckla den egna förmågan att reglera sig själv och sina känslor, likaväl som förmågan att värja sig mot andras känslor brister. Detta beskrivs mer i den andra artikeln om självreglering, men beror i korthet bland annat på att konstant stress och många upplevelser av fara, gör att hjärnans alarmsystem triggas igång lätt och aktiveras ofta. Finns det då inte vuxna som kan lugna och trygga uteblir positiva regleringserfarenheter och det egna regleringssystemet får inte chans att utvecklas. Att möta ilska och aggressivitet Det kan vara besvärligt att möta ungdomar som utstrålar ilska och beter sig aggressivt. Ofta väcks den egna ilskan och det kan vara svårt att undvika att gå i konfrontation och konflikt. Barn och ungdomar som är ledsna väcker ofta instinkten att trösta och visa omsorg. Denna instinkt väcker sällan de arga ungdomarna, fastän hetsiga och aggressiva reaktioner kan bottna i komplexa känslor av skam, ilska, rädsla, avsky och ledsenhet, och egentligen behöver extra mycket förståelse och empati. När ett aggressivt beteende möts med ilska ges inte det regleringsstöd som behövs, utan i stället trappas ofta stämningen upp. Starka reaktioner och ilska hos personal eller andra ungdomar kan orsaka vredesutbrott eller kaos för den som är känslig för affektsmitta och har svårt att kontrollera de egna känslorna och impulserna. Ett sätt att visualisera och tydliggöra skillnaden i känslighet för affektsmitta och förmåga att reglera starka känslor är med toleransfönstret, som beskrivs i den följande, sista artikeln.

Att vara sitt eget arbetsredskap Hos vissa ungdomar finns en stor misstänksamhet och rädsla för vuxna. Vuxna kan ha utsatt en för smärta och övergrepp eller på annat sätt haft en stor del i de traumatiska erfarenheterna. Vuxna som arbetar till exempel på ett boende, i skolan eller som volontärer fungerar i stor utsträckning som sitt eget arbetsredskap. Det innebär att det egna förhållningssättet och inställningen till ungdomarna är avgörande för hur arbetet blir. Arbetet med att vara en viktig vuxen ställer höga krav på att ha koll på sig själv och sina egna känslor. Kollegor behöver stötta varandra och kontinuerligt reflektera kring sitt bemötande och förhållningssätt. Frågor att arbeta vidare med i personalgruppen Hur berör kunskap om affektteori och affektsmitta vårt arbete? Hur möter vi ilska och aggressivt beteende? Hur är det att vara sitt eget arbetsredskap? Checklista Vi påverkas och smittas mer eller mindre av andras känslor. Tillsammans med någon som är arg är det lätt att själv bli arg, medan det är lätt att vara lugn tillsammans med andra som är lugna. Detta kallas affektsmitta. Arbetet som innebär att vara en viktig vuxen ställer höga krav på att ha koll på sig själv och sina egna känslor och reaktioner. Referenser Bath, H. (2015). The Three Pillars of TraumaWise Care: Healing in the Other 23 hours. Reclaiming Children and Youth, 23(4), 5 11. Hejlskov Elvén, B. & Wiman, T. (2015). Barn som bråkar att hantera känslostarka barn i vardagen. Stockholm: Natur & Kultur. Hellberg, A. (2015). Psykologi i förskolans vardag. Lund: Studentlitteratur. Nordanger, D. & Braarud, H. C. (2014). Regulering som nøkkelbegrep og toleransevinduet som modell i en ny traumepsykologi. Tidsskrift for Norsk Psykologforening, 51(7), 530 536.

Tips! Lyssna på: Rädda Barnen (2015). Mellan stolarna. Avsnitt 4. Trauma: hur vuxna bemöter barn. Rädda Barnens poddradio, 2015-05-12. Tillgängligt från http://www.raddabarnen.se. Titta på: Filmad föreläsning om Traumamedveten omsorg, med Camilla Küster, kurator på Rädda Barnen: http://www.ur.se/produkter/188334-ur- Samtiden-Internationella-brottsofferdagen- 2015-Traumamedveten-omsorg Fyra korta filmklipp med tips för den som möter barn och ungdomar som flytt till Sverige, med Rädda Barnens psykologer Pernilla Rempe Sjöstedt och Jannes Grudin: https://www.raddabarnen. se/vad-vi-gor/barn-pa-flykt/ankomsten-tillnytt-land/bemota-barn-pa-flykt/ Om barnhjärnan och trauma, med Dag Nordanger, specialist i klinisk psykologi: https://www. youtube.com/watch?v=xyxzskqb6ks Rädda Barnen 2016 Text. Anna Hellberg, leg. psykolog Foto: MostPhotos, Claes Herrlander Form: Rädda Barnen Rädda Barnen 107 88 Stockholm Landsvägen 39, Sundbyberg Tel: 08-698 90 00 kundservice@rb.se www.räddabarnen.se