AERODYNAMISKA BERÄKNINGSMETODER

Relevanta dokument
1 Potentiallösningen för strömningen kring en cylinder

Vingprofiler. Ulf Ringertz. Grundläggande begrepp Definition och geometri Viktiga egenskaper Numeriska metoder Vindtunnelprov Framtid

1 Potenitallösningen för strömningen kring en cylinder

Grundläggande aerodynamik

BERNOULLIS EKVATION. Friktionsfri strömning, Eulers ekvation på vektorform:

Lösningar/svar till tentamen i MTM060 Kontinuumsmekanik Datum:

FYSIKENS MATEMATISKA METODER

Grundläggande aerodynamik, del 6

Grundläggande aerodynamik, del 5

Grundläggande aerodynamik, del 2

TENTAMEN I GRUNDKURS I NUMERISKA METODER - DEL 20

Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:

1. Det totala tryckfallet från pumpens utlopp, via rörledningen och alla komponenterna tillbaks till pumpens inlopp ges av. p = d

p + ρv ρgz = konst. [z uppåt] Speciellt försumbara effekter av gravitation (alt. horisontellt):

Lösningsförslag, preliminär version 0.1, 23 januari 2018

TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-2 Termodynamik C. Norberg, LTH

v0.2, Högskolan i Skövde Tentamen i matematik

Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:

Ordinära differentialekvationer,

u = Ψ y, v = Ψ x. (3)

p + ρv ρgz = konst. Speciellt försumbara effekter av gravitation (alt. horisontellt): Om hastigheten ökar minskar trycket, och vice versa.

LEONARDO DA VINCI ( )

Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud

SF1669 Matematisk och numerisk analys II Lösningsförslag till tentamen DEL A. r cos t + (r cos t) 2 + (r sin t) 2) rdrdt.

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Tentamen, del 2 Lösningar DN1240 Numeriska metoder gk II F och CL

Institutionen för Matematik TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA DAG: Fredag 30 augusti 2002 TID:

Aerodynamik. Swedish Paragliding Event november Ori Levin. Monarca Cup, Mexico, foto Ori Levin

Poissons ekvation och potentialteori Mats Persson

Föreläsningen ger en introduktion till differentialekvationer och behandlar stoff från delkapitel 18.1, 18.3 och 7.9 i Adams. 18.

1 Cirkulation och vorticitet

Kroklinjiga koordinater och räkning med vektoroperatorer. Henrik Johanneson/(Mats Persson)

1 Materiell derivata. i beräkningen och så att säga följa med elementet: φ δy + δz. (1) φ y Den materiella derivatan av φ definierar vi som.

Föreläsning 14: Exempel på randvärdesproblem. LU-faktorisering för att lösa linjära ekvationssystem.

Navier-Stokes ekvationer och mikrofluiddynamik

Lösningsskiss för tentamen Vektorfält och klassisk fysik (FFM232)

Tentamen i matematik. f(x) = 1 + e x.

Bestämning av lyftkraft på en symmetrisk vingprofil.

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tillämpad mekanik Göteborg. TME055 Strömningsmekanik

Tentamen: Lösningsförslag

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Runge-Kuttas metoder. Repetition av FN6 (GNM kap 6.

av envariabelfunktionen g(t) och flervariabelfunktionen t = h(x, y) = x 2 + e y.)

Den vanliga koordinaterna, betecknas (x, y, z) med enhetsvektorerna î, ĵ och. z k

Lösningar/svar till tentamen i MTM119/052 Hydromekanik Datum:

PM Bussdepå - Gasutsläpp. Simulering av metanutsläpp Verkstad. 1. Förutsättningar

Re baseras på medelhastighet V samt hydraulisk diameter D h, Re = Re Dh = ρv D h. , D h = 4 A P. = V D h ν

bh 2 π 4 D2 ] 4Q1 πd 2 =

Repetition, Matematik 2 för lärare. Ï x + 2y - 3z = 1 Ô Ì 3x - y + 2z = a Ô Á. . Beräkna ABT. Beräkna (AB) T

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Högre ordnings ekvationer och system av 1:a ordningen

FEM1: Randvärdesproblem och finita elementmetoden i en variabel.

FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar

Uppdragets syfte var att med CFD-simulering undersöka spridningen av gas vid ett läckage i en tankstation.

v = dz Vid stationär (tidsoberoende) strömning sammanfaller strömlinjer, partikelbanor och stråklinjer. CH Strömningslära C.

Teorifrågor. 6. Beräkna konditionstalet för en diagonalmatris med diagonalelementen 2/k, k = 1,2,...,20.

Tentamen i El- och vågrörelselära,

, x > 0. = sinx. Integrera map x : x 3 y = cosx + C. 1 cosx x 3. = kn där k är. k = 1 22 ln 1 2 = 1 22 ln2, N(t) = N 0 e t. 2 t 32 N 1.

= = i K = 0, K =

Tentamen i tmv036c och tmv035c, Analys och linjär algebra C för K, Kf och Bt A =, = det(a λi) = e 2t + c 2. x(t) = c 1. = c 1.

ÖVN 2 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF1683. Inofficiella mål

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A. 1. En svängningsrörelse beskrivs av

Datorbaserade beräkningsmetoder

MMA127 Differential och integralkalkyl II

Egenvärdesproblem för matriser och differentialekvationer

För startpopulationer lika med de stationära lösningarna kommer populationerna att förbli konstant.

FFM232, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar

5C1201 Strömningslära och termodynamik

FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar

Tentamen, del 2 DN1240 Numeriska metoder gk II för F

SA105X Examensarbete inom Farkostteknik grundnivå 10,5 Hp Mekanikinstitutionen KTH. Handledare: Luca Brandt Zhu Lailai

τ ij x i ρg j dv, (3) dv + ρg j dv. (4) Detta samband gäller för en godtyckligt liten kontrollvolym och därför måste det + g j.

Tekniska beräkningar. Vad är tekn beräkningar? Vad är beräkningsvetenskap? Informationsteknologi. Informationsteknologi

A. Egenskaper hos plana figurer (MTM458)

Projekt Finit Element-lösare

Lösningar till Matematisk analys

Energitransport i biologiska system

1. Beräkna hastigheten, farten och accelerationen vid tiden t för en partikel vars rörelse beskrivs av r(t) = (2 sin t + cos t, 2 cos t sin t, 2t).

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Måndagen den 16 mars 2015

Alpin Aerodynamik. Åk fortare. Dr Fredrik Hellström. Christian Jansson. Aerodynamikrådgivare. Landslagsåkare S1

Institutionen för matematik SF1626 Flervariabelanalys. Lösningsförslag till tentamen Måndagen den 5 juni 2017 DEL A

Hydrodynamik Mats Persson

Föreläsning 16, SF1626 Flervariabelanalys

HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning

Partiella differentialekvationer: Koppling Diskret - Kontinuum och Finita Elementmetoden

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Tentamen i Envariabelanalys 2

TATA44 ösningar till tentamen 13/01/ ) Paraboloiden z = 2 x 2 y 2 skär konen z = x 2 + y 2 då x 2 + y 2 = 2 x 2 y 2. Med

TMA226 datorlaboration

Partiella differentialekvationer (TATA27)

x ( f u 2y + f v 2x) xy = 24 och C = f

SF1669 Matematisk och numerisk analys II Bedömningskriterier till tentamen Måndagen den 16 mars 2015

Omtentamen i DV & TDV

x 2 = lim x 2 x 2 x 2 x 2 x x+2 (x + 3)(x + x + 2) = lim x 2 (x + 1)

Lösningsskiss för tentamen Vektorfält och klassisk fysik (FFM234 och FFM232)

Grundläggande aerodynamik, del 4

Tentamen TMA044 Flervariabelanalys E2

TENTAMEN I GRUNDKURS I NUMERISKA METODER - DEL 2

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

printed: October 19, 2001 last modied: October 19, 2001 Laborationen avser en undersokning av stromningen kring en tva-dimensionell vingprol vid olika

Studietips info r kommande tentamen TEN1 inom kursen TNIU23

Transkript:

AERODYNAMISKA BERÄKNINGSMETODER Utvecklingen på Saab 1965 1990 Utdrag ur Saab-Minnen Del 22-24 Av Bert Arlinger & Yngve Sedin Copyright by the authors: Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 1

Problembeskrivning Det ultimata målet Att beräkna värden på tryck, friktion och hastighet över ett flygplans alla ytor vid godtycklig flyghastighet Problem En komplett matematisk beskrivning av luft är de sk Navier-Stokes ekvationer: 5 ickelinjära andra ordningens partiella differentialekvationer. Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 2

Vad har hänt? Fram till och med 1960-talet Förenklade linjära ekvationer, grova modeller Från 70-talet och framåt Två avgörande faktorer bakom enorm utveckling inom CFD (Computational Fluid Dynamics): Datorutvecklingen Datorutvecklingen (processorer, ( processorer, minne) minne ) Ny numerisk teknik för lösning av strömningsekvationerna i alltmer komplett form Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 3

Datorutvecklingen Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 4

Tekniknivåer på Saab för T strömningsekvationerna Linjära potentialekvationen (Laplace ekvation) - 60-talet Ickelinjära potentialekvationen Småstörningsform -68, Fullständiga -72 Eulerekvationerna Ren överljud - sent 70-tal, Alla farter - tidigt 80-tal Navier-Stokes ekvationer - sent 80-tal Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 5

Masskontinuitet: Linjära Lmetoder ρu x + ρv y = 0 i 2D Konstant täthet (dvs låg fart) och rotationsfrihet leder då till Den linjära potentialekvationen (Laplace ekv) φ xx + φ yy = 0 med u = φ x och v = φ y Lösningsmetodik: Superponera elementarlösningar till Laplace ekv från singulariteter (källor, sänkor, dipoler, etc) på kroppens yta uppdelad i småbitar - paneler Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 6

Linjära metoder Panelmetoder På varje panel summeras hastighetsbidragen från singulariteter över alla panelerna. Den resulterande hastigheten normalt mot varje panel måste vara = 0. (Det får inte blåsa igenom) Leder till stort linjärt ekvationssystem för singulariteterna, vars lösning möjliggör beräkning av den sökta hastighetsfördelningen utefter kroppen Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 7

Linjära metoder Panelmetoder NASA-Wing-body - programmet M = 0.6, α = 4 Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 8

Linjära metoder Panelmetoder PHOBOS - utvecklat på Saab 1984 Saab 340, M=0.15, α = 0 Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 9

Linjära metoder Saab utvecklade invers metod: vingprofil beräknas ur given tryckfördelning i lågfart I början av 70-talet utvecklade NASA den superkritiska profilen. Koordinaterna hemliga - sökte patent på den Publicerade tryckfördelning för den superkritiska profilen i lågfart, se fig. Med Saabs inversmetod beräknade vi profilen Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 10

D Den ickelinjära potentialekvationen Varierande täthet men fortfarande rotationsfrihet Masskontinuitet + Newtons kraftekvationer behövs och ger då i 2D 1 u2 a 2 φ xx + 1 v2 a 2 φ yy 2 uv a 2 φ xy = 0 För slanka och tunna kroppar kan den förenklas till den sk småstörningsekvationen 1 M 2 φ xx + φ yy = 0 där M är det lokala Machtalet Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 11

Den ickelinjära potentialekvationen Lösningsteknik Går ej att superponera lösningar Hela strömningsfältet måste ingå i lösningen dvs måste diskretiseras numeriskt på ett nät Nätgenerering blir en primär och väsentlig ingrediens med stor betydelse för lösningens noggrannhet Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 12

Den ickelinjära potentialekvationen Lösningsteknik Den ickelinjära potentialekvationen diskretiseras, dvs varje derivata ersätts av differensuttryck För varje nätpunkt kan då ett nytt potential-värde beräknas ur de närliggande Hela fältet genomsveps många gånger till konvergens (relaxation). Mycket datorkrävande! Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 13

Den ickelinjära potentialekvationen Transsonisk strömning I överljudsområden fungerar inte den vanliga diskretiseringen med centraldifferenser kring varje nätpunkt: lösningen divergerar Problemet löstes 1971 (Murman & Cole): Diskretisera uppströms i överljud (ingen information kan komma från nedströmssidan i överljud) Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 14

Den ickelinjära potentialekvationen Småstörningsekvationen Transsoniska arearegeln: Ett flygplans vågmotstånd är ungefär lika med det för dess ekvivalenta rotationskropp Beräkningar för en Saab J35 Draken, med en axisymmetrisk metod, som utvecklats på Saab (sent 60-tal, tidigt 70-tal): Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 15

Den ickelinjära potentialekvationen Småstörningsekvationen i 3D SPICA-programmet, utvecklat på Saab i början och mitten av 80- talet Kopplade inre och yttre problemområden Beräkning på JAS M = 0.92, α = 3.3 Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 16

Den ickelinjära potentialekvationen Transsonisk strömning kring vingprofil Vid besök på Grumman 1972 fick Saab tillgång till ett program för lösning av fulla potentialekvationen Gav oss en bra startpunkt för egen fortsatt programutveckling NACA-profil, M=0.72, α=0 Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 17

Den ickelinjära potentialekvationen Transsonisk strömning kring axisymmetriska luftintag Beräkningar med Saabutvecklad metod 1975 Ovan: LU-3 vid M=0.9 Till vänster: LU-28 vid M=0.9 Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 18

Eulerekvationerna E Rotationsfriheten borta ur fysiken, dvs entropiförluster och virvlar kan förekomma i lösningen Ingen viskositet De kompletta Eulerekvationerna i 3D W t + F x + G y + H z = 0 W = ρ ρu ρv ρw ρe F = ρu ρu 2 + p ρuv ρuw ρe + p u G = ρv ρvu ρv 2 + p ρvw ρe + p v H = ρw ρwu ρwv ρw 2 + p ρe + p w Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 19

Eulerekvationerna e Lösningsteknik Nät (volymer) i hela fältet, även oregelbundna, t ex med tetraedrar som celler Eulerekvationerna diskretiseras med värden för lösningsvektorn W i varje cell ( finit-volym-teknik ) W stegas i tiden till konvergens (mycket datorkrävande) Finit-volym-formulering: t W dv + F, G, H ds = 0 Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 20

Beräkningsexempel Eulerekvationerna e Jämförelse mellan en potentialmetod (SPICA/TSP) och en Eulermetod (Flo57, Jameson, Princeton) Vinge M6 (sym. vingprofil) M = 0.84, α = 3.06 Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 21

Eulerekvationerna Ren överljudsströmning Inga signaler kan gå uppströms, dvs en lösning kan marscheras fram i ett enda svep nedströms Saabs överljudsprogram SUMA utvecklades i slutet av 70-talet Exempel på nät i tvärsnittsplan Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 22

Eulerekvationerna e SUMA-beräkning kring JAS vid M=1.8 Isobarer i några tvärsnitt samt i 3D Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 23

Hermes i hypersonisk strömning Hypersoniska beräkningar kring den europeiska rymdskytteln Hermes (slutet av 80-talet) Eulerekvationerna Tidsmarscherande Euler (Flo57) kring framkroppen pga underljudsområden kring nos och kabin Rumsmarscherande Euler (SUMA) därefter Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 24

Eulerekvationerna Hermes i hypersonisk strömning Nät och Machtalskonturer i tvärsnitt långt bak på Hermes M = 6.4, α = 30 Machtalskonturer på Hermes yta M = 10, α = 30 Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 25

Navier-Stokes n ekvationer Inkludera även viskositet och värmeflöde i Eulerekvationerna Leder till Navier-Stokes ekvationer: ρ t + div(ρv) = 0 ρv t + DIV ρvv + pi τ = 0 ε t + div[ ε + p V V tr τ + q] = 0 5 ickelinjära partiella differentialekvationer av andra ordningen Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 26

Navier-Stokes n ekvationer Viskositet kräver högupplöst nät nära ytor (upplösning av gränsskikt) Innebär stort minnesbehov och långa beräkningstider Lösningsmetod: finit-volym-teknik (vidareutveckling av metoden för Eulerekv.) Saabs första N-S-lösare baserades på en 2D FFA-kod (Müller-Rizzi). Den vidareutvecklades på Saab i 3D under sent 80-tal Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 27

Tidiga beräkningsexempel Överljud och hypersonik Laminär strömning Navier-Stokes n ekvationer Värmeflöde Bogvågens läge (sfär) Motstånd Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 28

Navier-Stokes n ekvationer ESA s CASSINI-Huygens projekt 1987-88. Sköts upp 1997 Saabs roll i CASSINI-projektet: Att beräkna viskösa gränsskiktstjockleken på Huygens yta under nedfarten till Saturnus måne Titan (jan 2005) Totaltrycksförluster, strömlinjer och en avlöst torusvirvel i fältet runt Huygens Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 29

Navier-Stokes ekvationer Exempel på den fortsatta utvecklingen N-S-koden MULTNAS utvecklad på Saab ur Flo57 Med turbulensmodell Beräkning (90-talet): Luftintag, M = 0.17, α = 15 Totaltrycksförluster i några tvärsnitt, friktionslinjer Bert Arlinger & Yngve Sedin: Ur Saab-Minnen del 22-24 30