HASP. Hälsa - Arbetsmiljö - Självförtroende - Prestation. Bjärke enhet Läsåret 16/17

Relevanta dokument
Sammanträde med Barn- och ungdomsnämnden

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Mer harmoni Mindre stress

Tara är barnskötare OM ARBETSMATERIALET OM BOKEN OM FÖRFATTAREN OM ILLUSTRATÖREN YLVA HEROU ARBETSMATERIAL FÖR LÄRAREN

Hälsoplan för Tegnérskolan

Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Dokumentation Dialogmöte 3, Ungas psykiska hälsa Sydnärke ungdomsråd

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Pedagogisk Planering. Tappströmsskolan. IDH v (enligt lpo 94)

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan!

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola

Enkät vårdnadshavare åk 2 och 5, Undersökningsperiod: > Antal svar: Series 1: 188 Svarsfrekvens: 56.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Elevhälsan. - utveckling för hela #elevhälsa

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Stångenässkolan. en hälsofrämjande skola

Tro på dig själv Lärarmaterial

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Malmaskolan Odensvi skola. Kolsva

Arbetsplan för Stora Mellby skola och fritidshem F-6 Läsåret 2016/2017

Centralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Plan för elevhälsan Vilboksskolan läsåret 2018/2019. Vilboksskolan en skola med Kunskap, Trygghet och Trivsel för alla elever!

Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om vikten av att äta en bra lunch i skolan.

Elevhälsoplan. Sandbäcksskolan. Antagen av Petra Roth januari 2018 Reviderad augusti 2018

Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring.

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Kommunikation. Utmaning. Sammanhang. Motivation. Förväntningar. Östra Göinge kommun

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

More to life-caféer. Projekt Unga vuxna år

Bredaryds skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET. FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Vad tycker du om skolan?

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier

Lokal arbetsplan 2010/2011

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

Ergonomi i teori och praktik

Beslut för förskoleklass och grundskola

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola

Förebygg.Nu Britt Fredenman, Projektledare KSAN, BellaNet

Om stress och hämtningsstrategier

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Beslut för gymnasiesärskola

Vad är ergonomi? Läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Elevhälsoplan för Sjölins gymnasium Södermalm

LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Elafskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Presentation. Jan-Eric Ekberg. Enheten Idrottsvetenskap/Department of. Forskningsområde: Skolämnet idrott och. Biträdande enhetschef.

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret


Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Lokal arbetsplan 14/15

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

Dansar för hälsa och självförtroende

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001.

Undervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra.

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9

Skolan elever Välj skola. Välj klass. Välj klass

Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? Fråga först varför du gör så mot dig själv!

Lokal elevha lsoplan Kramforsskolan LÄ SÄ RET 2014/2015

Transkript:

HASP Hälsa - Arbetsmiljö - Självförtroende - Prestation Bjärke enhet Läsåret 16/17

Hälsofrämjande förebyggande elevhälsoarbete Att olika kompetenser samarbetar är avgörande för att effektivt kunna hjälpa elever som är i behov av stöd. En elev som mår bra har bättre förutsättningar att lyckas i skolan. Hälsa och lärande hänger ihop. Det förebyggande arbetet i skolan är i fokus. Tonvikten läggs på elevernas fysiska och psykiska hälsa, deras arbetsmiljö och centralt för alla elever i skolan är att de ges möjlighet att prestera i nivå med sin förmåga. Med detta i beaktande har elevhälsan i Bjärke inspirerats av HASP i Tommelilla 1 och utifrån det arbetat fram ett förebyggande program som innehåller de delar som Socialstyrelsen och Skolverket vill att skolan prioriterar. Programmet är namngivet efter sitt innehåll HälsaArbetsmiljöSjälvförtroendePrestation. Elever i årskurs ett, fem, sex, sju, åtta och nio erbjuds förebyggande hälsofrämjande insatser genom HASP. HASP är levande och revideras årligen av Bjärkes elevhälsa. 1 Grunden i detta häfte är tagen från den manual som Mette Olsson (skolkurator) och Lisbeth Andersson (skolsköterska) i Tommelillas kommun producerat.

Programmet Elevhälsans personal träffar varje klass i årskurs ett, fem, sex, sju, åtta och nio enligt given lektionsplanering. Elevernas mentorer/lärare deltar i våra samtal och övningar. Anledningen till detta är att vi gärna ser att HASP-lektionen blir en uppstart för vidare arbete i klassen. Mentorerna/Lärarna får en möjlighet att lägga märke till hur klassen fungerar i socialt samspel och kan arbeta vidare med gruppövningar i andra sammanhang. Övningarna är på gruppnivå, och inte personliga, därför går det utmärkt, och är en fördel om mentorerna/lärarna deltar. Klassen är elevernas arbetsgrupp. Vi anser inte att en arbetsgrupp bör delas när man jobbar med teambuilding. Därför har vi valt att arbeta i helklass förutom vid pubertetssamtal i årskurs fem. Av erfarenhet vet vi att eleverna vågar delta i dessa samtal på ett öppnare sätt om de delas in i pojk- och flickgrupper. Varje lektion innehåller information, diskussioner och övningar och varar ca 40-60 minuter.

Årskurs 1 Lektion 1 Motorik Att i tidig ålder visa eleverna att det är viktigt att röra på sig som livsstil. Kontroll av elevernas motorikmönster. Observera avvikelser i elevernas rörelsemönster. Följ upp avvikelser vid hälsobesök. Visa hur fysisk aktivitet påverkar det fysiska och psykiska välbefinnandet. Övning Rörelse till inspelad musik Klara färdiga gå/kerstin Andeby och Peter Wanngren 1. Komigång sång 2. Klaras hoppsång (inte stoppa) 3. Mellanmål 5. Gör precis som jag (Alla på en gång) Extra låt: Tokighets sång Mamma mu visor för hela kroppen/jujja och Tomas Wieslander 4.Mystisk man

6.Bang bang balans och inte hålla i sig någonstans. Extra låt: Veckovisan Spela sång 1+2, gör rörelserna tillsammans med eleverna. Observera elevernas motorik. Innan sång 3 instruera eleverna att tänka ut ett nyttigt mellanmål. Spela sång 3, gör rörelserna tillsammans med eleverna. Diskutera nyttiga mellanmålsalternativ med eleverna. Spela sång 4+5+6, gör rörelserna tillsammans med eleverna.

Frukost och mellanmål Skalmans mat- och sovklocka. Skolsköterskan diskuterar med eleverna innebörden av bildtexten. Mat- och sovklockan Regelbundna måltider Tre huvudmål och två mellanmål Sova tio timmar per dygn Motion. En timmes fysisk aktivitet varje dag.

Massage Massage har visat sig ha många positiva effekter på vårt välmående; - minskar muskelspänning - sänker nivån och stresshormon - ökar nivån av oxycotin ( lugn- och rohormon ) - ökar blodcirkulationen - utvecklar nervsystemet - förbättrar vakenhet - ökar koncentrationsförmågan - ökar inlärningsförmågan - stärker självkänslan - ökar kroppsuppfattningen Kompismassage kan öka elevgruppens respekt för varandra, öka den empatiska förmågan och skapa trygghet.

Massagesång av Imse vimse spindel Eleven sitter med ryggen mot dig. Istället för att klättra med fingrarna i luften gör man rörelserna på elevens rygg. Imse vimse spindel Klättrar uppför trå n. Ner faller regnet spolar spindeln bort. Upp stiger solen. Torkar bort allt regn. Imse vimse spindeln Klättrar upp igen. Klättra med fingrarna från midjan till axlarna. Drag händerna växelvis mjukt neråt ryggen. Svep bort spindeln. Drag händerna tillsammans upp till axlarna. Torka bort regnet. Låt händerna gå som torkarblad från sida till sida samt uppifrån och ned. Klättra med fingrarna från midjan till axlarna. Låt händerna stanna på axlarna. TACKA för att du fick massera. OBS! Detta ska ske med frivillighet. Ingen ska känna sig tvingad och kläderna ska vara på. Innan man börjar ska man tänka på att fråga om eleven vill vara med. Visa gärna på någon vuxen först eller på en elev som redan vet hur massagen går till.

Lektion 2 Börja med komigång sång (se lektion 1) Lära för livet Powerpoint Gissa mitt yrke Diskussion med eleverna utifrån bilderna. Vilka yrken har personerna på fotografierna? Vilka yrken känner eleverna till? Vad gör man i olika yrken? Kan killar och tjejer ha samma yrken? Mindfulness Mindfulness är ett verktyg som kan hjälpa elever till minskad stress, ökat lugn och ökad inlärningsförmåga. Med träning i mindfulness når eleven inre ro. Mindfulness hjälper elever att fokusera och att hantera den press och de höga krav som ställs på dem. De lär sig att vara lugna och stabila även vid svåra påfrestningar. Deras förmåga att lyssna ökar, liksom att vara öppen för andra åsikter än sina egna. Mindfulness leder också till ökad självmedvetenhet. Hur väl man känner sig själv avgör hur man bemöter människor och hanterar situationer. Träning i mindfulness skapar trygghet och själv-

förtroende så att elever kan göra egna medvetna val och inte följa med strömmen. Det finns exempel som visar på minskad mobbning och minskad förstörelse i skolor där det sker träning i mindfulness. Med god självkännedom blir man mer konsekvent och rak, vilket är en stor fördel i all kommunikation både på fritiden och i klassrummen. Träning i mindfulness gör det också lättare att somna och att sova bättre. Sömnproblemen går nedåt i åldrarna. Unga sover lika lite som äldre idag. Mindfulnessövning från CD-skiva. Mindfulnessövningar 4-7 år, Förlag: Mindfulness center.

Årskurs 5 Lektion 1 Mindfulness Mindfulnessövning från CD-skiva, Mindfulnessövningar 8-12 år, Förlag: Mindfulness center. Värderingsövning Vänskap. Bella grus och glitter; KASAN 2006, sid 32 (ja-nej-kanske) Lektion 2 Pubertetssamtal Samtal med flickor och pojkar om vad som sker i kroppen vid puberteten. Samtal om känslor, identitet, kärlek, vem är jag, vad tycker/behöver jag. Pojkar och flickor i separata grupper.

Årskurs 6 Lektion 1 Föreläsning om psykisk hälsa del 1 Lektion 2 Föreläsning om psykisk hälsa del 2

Årskurs 7 Lektion 1 VAD? HUR? TID? Presentation av elevhälsan + fältsekreterare Hälsogubben ritas på tavlan. Papper delas ut till varje liten grupp. Gruppdiskussion (2-4 elever utifrån hur de sitter) följt av klassdiskussion. Vad är hälsa för dig? Information om fysisk och psykosocial arbetsmiljö utifrån lagstiftningen och med hjälp av informationsbroschyren Arbetsmiljön i skolan. Info om matråd, elevskyddsombud och kamratstödjare. Visa gruppbild på kanonen. Infoga våra professioner. Vi ger basfakta (tex kost, motion, vila, fritidsaktiviteter, kamratskap, arbetsmiljö osv) och diskuterar hälsofaktorer med eleverna. Knyta ihop från hälsogubben. Kort snack om att det finns lagar och att det är elevskyddsombudet som hjälper till med dessa frågorna från elevernas sida. Lämna broschyr i klassrummet. Vilka är med i matråd, vem är elevskyddsombud och kamratstödjare? Vad jobbar de med? Hur tar man kontakt med dem? 5 min 15-20 min 5 min 5 min

Övningen Knuten Fältsekreterare in action Knyta ihop lektionen Eleverna står i en ring med framsträckta armar. Alla går in mot mitten med slutna ögon. Ta tag i två händer. Öppna ögonen. Nu gäller det att reda ut knuten utan att släppa händerna. Vad är ett gott arbetsklimat och vad betyder det för hälsan, måendet och prestationen. 15 min 10 min 10 min Lektion 2 Föreläsning om psykisk hälsa del 2 Lektion 3 Värderingsövningar med fokus jag och gruppen, självkänsla Exempel på övningar att använda finns i mapp Lektion 4 Föreläsning om psykisk hälsa del 3

Årskurs 8 Lektion 1 Föreläsning om psykisk hälsa del 2 Lektion 2 Föreläsning om psykisk hälsa del 3 Årskurs 9 Lektion 1 Föreläsning om psykisk hälsa del 2 Lektion 2 Föreläsning om psykisk hälsa del 3

Egna anteckningar