Revinge 2016 Strategisk kompetensutveckling för a& höja förmågan -ll inriktning & samordning? Behov? Kompetens Chris&an Uhr (LU/MSB)
Vad och varför? Det här är ingen redovisning av specifika forskningsinsatser. Det är personlig reflek&on u&från sammanlagda erfarenheter från ai jobba med utvecklingsarbete.
Vad och varför? Sy%et är a+ s-mulera en diskussion om: 1. Långsik-ga enskilda och gemensamma målbilder. (Hur långt vill vi nå med våra förmodat förmågehöjande satsningar?) 2. Betydelsen av strategisk kompetensutveckling i rela-on -ll andra förmågehöjande åtgärder. 3. Hur mycket vi är beredda a& investera i enskild och gemensam strategisk kompetensutveckling 4. Hur vi ska arbeta med strategisk kompetensutveckling
Missförståndselimineringsförsök Ej kri&sk &ll innehållet i rapporten Ansvar, samverkan och handling (resultatet av regeringsuppdraget) Kri&sk &ll de diskussioner som följer ener redovisningen av deia och liknande uppdrag
Hypoteser a) Det finns minst tre olika (men sammanlänkade) säi ai stärka samhällets förmåga ai hantera de grundläggande problem som karaktäriserar och definierar akut hantering av omfaiande eländen: (1) förbäira regler/strukturer/principer, (2) utveckla teknologi och, (3) stärka kompetens b) OavseI ambi&onsnivå kan inte förbäiring av regler/strukturer/ principer, teknologi samt stärkt kompetens helt eliminera de grundläggande problem som karaktäriserar och definierar akut hantering av omfaiande eländen. c) Den samhällsdebai som följer ener ei större inträffat elände tenderar ai för mycket fokusera på förbäiring av regler/ strukturer/principer och teknologi, och för lite på frågor som rör långsik&ga mål och strategisk kompetensutveckling.
Några utredningscitat Det fanns också e& element av klassisk otur som ledde -ll en inadekvat respons. Händelsen inträffade i samband med a& många var lediga. De offentliga organisa-onerna misslyckades delvis för a& man inte tagit -llvara på -digare erfarenheter. A FAILURE OF INITIATIVE Final Report of the Select Bipar&san CommiIee to Inves&gate the Prepara&on for and Response to Hurricane Katrina (2006) I planeringsfasen har man förbise& betydelsen av detaljerade kartor. Personalen utryckte e& stort behov av ordentliga kartor över topografi och bebyggelse. Systemet brast i arbetet med a& bedöma olika sorters hjälpbehov EVALUATION OF UN MISSION IN SYRIA, OCHA (2016) Det finns informa-onsbarriärer mellan olika myndigheter som begränsar -llgången -ll informa-on, och som hindrar effek-v kommunika-on AN ANALYSIS ON DISASTER MANAGEMENT SYSTEM IN CHINA, Lixin, Natural Hazards (2012) THE ROLE OF EMERGENCY MAPPING IN DISASTER RESPONSE Dymon (1990) Analysen visar a& det finns tre samverkansproblem: (1) Brist på kommunika-on inom och mellan myndigheter, (2) problem med a& etablera och behålla en samlad lägesbild, (3) Brist på förståelse andras organisatoriska strukturer. KEY CHALLENGES IN MULTI- AGENCY COLLABORATION DURING LARGESCALE EMERGENCY MANAGEMENT, SINTEF OSLO (2012)
Mina erfarenheter av interna-onella utbildningar, konferenser, utvärderingar och forskningsli+eratur: Många av de problem vi definierar i Sverige är generiska problem som i sig karaktäriserar och definierar ei elände. (Utan dessa problem, inget elände.) De generiska problemen har iden&fierats i en rad andra länder. Många av dem återkommer i utvärderingar och forskningsliieratur som är mer än 30-40 år gamla.
Exempel på återkommande generiska fenomen/problem Såväl professionella som allmänhet blir tagna på sängen av det inträffade eländet. Samhällets resurser är sena med ai komma igång (som en konsekvens av bl a ovanstående). Kunskaperna hos aktörerna om det aktuella krishanteringssystemet är brisiälliga. Intern och extern kommunika&on strular. Det finns all&d parallella auktoritetsstrukturer (många kockar) som inte frik&onsfrii jackar i varandra. Det är svårt ai åstadkomma samordning. Dagens eländen ställer stora krav på organisatorisk situa&onsanpassning.
Mina erfarenheter av interna-onella utbildningar, konferenser, utvärderingar och forskningsli+eratur: Många av de problem vi definierar i Sverige är generiska problem som i sig karaktäriserar och definierar ei elände. (Utan dessa problem, inget elände.) De generiska problemen har iden&fierats I en rad andra länder. Många av dem återkommer i utvärdering och forskningsliieratur som är mer än 30-40 år gamla. Många av problemen tycks förekomma oavsei uiormning av de regler/strukturer/principer eller den teknologi som präglar det aktuella sammanhanget. Den samhällsdebai som vi i Sverige upplever ener ei större inträffat elände är mer lik än olik den debai som sker i andra länder.
Hypoteserna (igen) a) Det finns minst tre olika (men sammanlänkade) säi ai stärka samhällets förmåga ai hantera de grundläggande problem som karaktäriserar och definierar akut hantering av omfaiande eländen: (1) förbäira regler/strukturer/principer, (2) utveckla teknologi och, (3) stärka kompetens b) OavseI ambi&onsnivå kan inte förbäiring av regler/ strukturer/principer, teknologi samt stärkt kompetens helt eliminera de grundläggande problem som karaktäriserar och definierar akut hantering av omfaiande eländen. c) Den samhällsdebai som följer ener ei större inträffat elände tenderar ai för mycket fokusera på förbäiring av regler/ strukturer/principer och teknologi, och för lite på frågor som rör långsik&ga mål och strategisk kompetensutveckling.
Större fokus på frågor om strategisk kompetensutveckling enerlyses! Men vad är det?
När är något strategiskt? Strategisk planering En systema-sk process som börjar med en visualisering av en önskad fram-d (långsik-g). Denna fram-d översä&s sedan i övergripande mål och en sekvens av steg för a& uppnå dessa. Till skillnad från långsik-g planering (som börjar med rådande läge och sedan definierar vägen -ll e& önskat -llstånd i fram-den) så handlar strategiskt arbete om a& börja med a& definiera önskad -llstånd i fram-den och sedan arbeta sig -llbaka -ll nuläge. Under varje steg i långsik-g planering ställer man sig frågan Vad måste göras här för a& komma vidare?. I strategisk planering ställer man sig frågan Vad måste göras steget innan för a& nå hit? Businessdic&onary.com Tak-k är konsten a& använda trupper i strid medan strategi är konsten a& välja strider för a& vinna kriget Clausewitz (1780-1831) Strategy without tac-cs is the slowest route to victory. Tac-cs without strategy is the noise before defeat. Tzu (ca 500 f.kr.)
När är något strategiskt? Systemövergripande och långsik> Kräver definierade mål och plan för hur målen ska uppnås
Vad är kompetens? Våra samlade förutsä&ningar och förhållningssä& för a& uppnå yrkesmässig presta-on. Lindelöw (2008) Kompetens som begrepp har kommit a& ta över även kvalifika-ons innebörd genom a& innebära allt som krävs av individen för a& klara exempelvis en arbetsuppgi_. Granberg (2009) Realkompetens = formell kompetens (det som bevisligen erhållits av utbildning) + informell kompetens (de kunskaper och förmågor som inte finns nedskrivet på cer-fikat eller liknande). Lai (2010)
När jobbar man med strategisk kompetensutveckling? 1. När man definierat långsik&ga mål för förmåga (2,5,10 år framåt) Vad ska vi klara av? Och framförallt vad innebär det ai klara av? 2. När man definierat vilka kompetenser (individuella och kollek&va) som måste erhållas för ai långsik&ga målen ska kunna nås. 3. När man har en plan för hur dessa kompetenser ska erhållas. 4. När planen fak&skt är sai i verket och det finns en uppföljning av resultaten av ansträngningarna.
Trösklar för strategisk kompetensutveckling Frågan överskuggas av diskussioner om nya regler/ strukturer/principer och ny teknologi? Aktörerna vill visa konkreta förändringar som syns redan i morgon? De styrsystem som präglar offentlig förvaltning premierar inte långsik&ghet? Det finns ingen tydlig kompetenstrappa? Det finns ei kort- och- enkelt- ideal som inte uppmuntrar &ll fördjupning och analys?
Inspira&onskällor RäIsväsendet? Sjukvården? Försvarsmakten? Tydliga kompetenskrav Tydliga kompetenssteg Inskolningsprocesser/erfarenhetsuppbyggnad
Vad och varför? Sy%et är a+ s-mulera en diskussion om: 1. Långsik-ga enskilda och gemensamma målbilder. (Hur långt vill vi nå med våra förmodat förmågehöjande satsningar?) 2. Betydelsen av strategisk kompetensutveckling i rela-on -ll andra förmågehöjande åtgärder. 3. Hur mycket vi är beredda a& investera i enskild och gemensam strategisk kompetensutveckling. 4. Hur vi ska arbeta med strategisk kompetensutveckling.
Hemsida: direc&onandcoordina&on.com TwiIer: Chris&anUhr Mail: chris&an.uhr@msb.se alt. chris&an.uhr@risk.lth.se