Medverkande: Moderator: Andreas Bergström, vice vd, Fores

Transkript

1 Medverkande: Anna Granath Hansson, teknologie doktor vid Institutionen för fastigheter och byggande, KTH Bo Bengtsson, seniorprofessor i statskunskap vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala universitet Alf Karlsson, statssekreterare (MP) åt bostadsminister Peter Eriksson Mats Green, bostadspolitisk talesperson (M) Jonas Nygren, förbundschef, Hyresgästföreningen Moderator: Andreas Bergström, vice vd,

2 KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Åtkomliga bostäder och socialbostäder En jämförelse mellan Sverige och Tyskland

3 Bostadsbrist och bostadspolitik Efterfrågad arbetskraft Offentligt anställda i viktiga samhällsfunktioner Barnfamiljer, pensionärer Kommunalt bostadsförsörjningsansvar, inklusive nyanlända Nyproduktion med delvis sociala bostäder, Hamburg

4 Affordable och social housing Åtkomliga bostäder (affordable housing) Billigare bostäder som är åtkomliga för alla Tidigare social housing i Lissabon Socialbostäder (social housing) Billigare bostäder som reserveras för utvalda grupper

5 Vad är social housing? Ett finansierings- och fördelningssystem ü Definierad målgrupp ü Fördelningssystem som gör att bostäderna går till målgruppen ü Subventioner fördelas Olika typer av social housing system får olika sociala och ekonomiska effekter Kleine Bergstraße, Hamburg. Altona Spar- und Bauverein bygger 53 subventionerade 2- till 6-rumslägenheter. (Bild: Bina Engel)

6 Tyskland- sozialer Wohnungsbau 6% av beståndet Universell residual - universell Social mix prioriteras, blandar i samma hus och kvarter Socialt bostadsbyggande: kommunala subventioner för lägre hyror under viss tid Kommuner och privata bygger Berlin-Treptow, Kiefholzstraße, Gewobag (kommunalt bostadsbolag), 21 av 98 lägenheter är sociala Källa: Gewobags hemsida

7 Hur skapas åtkomliga bostäder och socialbostäder i Tyskland? Ø Öka bostadsutbudet o Organisation, stadsplanering, markpolitik Ø Kommunala bostadsbolag o Åtkomliga och sociala bostäder Ø Markpolitik, inkluderande stadsplanering o Socialbostäder Billigare bostäder i Regensburg

8 Skillnader mellan Tyskland och Sverige Målgrupper definieras och tillgången begränsas Påverkar: ü Åtgärdernas effektivitet ü Tillämpningen av EUs stadsstödsregler (kommunala bostadsbolag) ü Tillgång till finansiering

9 Medverkande: Anna Granath Hansson, teknologie doktor vid Institutionen för fastigheter och byggande, KTH Bo Bengtsson, seniorprofessor i statskunskap vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala universitet Alf Karlsson, statssekreterare (MP) åt bostadsminister Peter Eriksson Mats Green, bostadspolitisk talesperson (M) Jonas Nygren, förbundschef, Hyresgästföreningen Moderator: Andreas Bergström, vice vd,

10 Varför har vi inte socialbostäder i Sverige? Bo Bengtsson 10

11 Vad menas med socialbostäder? Min defini/on: E2 system för a2 långsik/gt erbjuda bostäder åt hushåll med begränsade resurser eber någon form av behovsprövning. Defini/on som stämmer med den svenska deba2en. 11

12 Socialbostäder i Sverige situa:onen i dag Behovsprövad social housing har inte existerat i Sverige sedan och 40- talets barnrikehus. Olika typer av socialbostäder finns i de flesta länder. Men närmast e2 fult ord i svensk bostadsdeba2. I dag växande problem på bostadsmarknaden för hushåll med begränsade inkomster. Socialbostäder har kommit upp i deba2en men ännu inga konkreta poli/ska förslag. Jag diskuterar de poli/ska och ins/tu/onella förutsä2ningarna för socialbostäder i Sverige. 12

13 I stället för socialbostäder den svenska bostadsregimen 1. Generell poli/k utan någon särskild sektor med individuell behovsprövning. 2. Kommunägda fristående företag ( allmänny2an ). 3. Privat och allmännyzg hyresrä2 konkurrerar om samma kunder (integrerad hyresmarknad). 4. Kollek/v hyressä2ning med partsförhandlingar och bruksvärdesprövning. Alla fyra med rö2er i talet - > starkt s/gberoende. - > Svårt a2 förändra poli/ken i grunden då den en gång slagit in på e2 visst spår. 13

14 Vad händer med den svenska bostadsregimen? Förändringstryck p.g.a. EU- anpassning. Sedan 2011 lags/bning om affärsmässig allmänny2a. Förändringstryck p.g.a. bostadskris. Allt fler hushåll har problem a2 skaffa sig bostad på marknaden. Växande antal /llfälliga socialkontrakt med kommunen som garant. - > Kan e2 system med socialbostäder vara en lösning? - > Nja. 10 s/gberoende hinder för a2 införa socialbostäder. 14

15 Fyra formella hinder mot socialbostäder allmänny2ans generella inriktning; kollek/va systemet för hyresförhandlingar; frånvaron av regelverk och administra/va ru/ner för socialbostäder; frånvaron av system för marknadshyressä2ning. 15

16 Sex idémässiga hinder mot socialbostäder normen om a2 undvika särlösningar för sämre ställda; allmänny2ans generella roll i bostadsförsörjningen; föreställningen a2 subven/oner är problema/ska; skepsis /ll marknadshyror; synen på organisa/onernas inflytande på poli/ken; önskemål om poli/sk enighet vid stora förändringar. 16

17 Avslutar med tre frågor och svarar på två 1. Är den svenska bostadsregimen vid e2 kri/skt vägskäl? Svar: Mycket talar för det, särskilt allmänny2ans förändrade roll. 2. Kommer det i så fall a2 leda /ll a2 socialbostäder införs i Sverige? Svar: Troligen inte, åtminstone inte på något systema/skt och planerat sä2. 3. Vad ska vi i så fall ha i stället? Svar:??? 17

18 Tack för a. ni lyssnade! 18

19 Medverkande: Anna Granath Hansson, teknologie doktor vid Institutionen för fastigheter och byggande, KTH Bo Bengtsson, seniorprofessor i statskunskap vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala universitet Alf Karlsson, statssekreterare (MP) åt bostadsminister Peter Eriksson Mats Green, bostadspolitisk talesperson (M) Jonas Nygren, förbundschef, Hyresgästföreningen Moderator: Andreas Bergström, vice vd,