Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder
|
|
- Lars-Erik Lindberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder En utvärdering av matematiksatsningen. Södertörns Högskola och Göteborgs Universitet
2 Övergripande utgångspunkter för utvärderingsuppdraget: Statsbidraget sy.ar /ll a1 få ökad kunskap om vilka åtgärder och under vilka förutsä1ningar som lokal skolutveckling leder /ll önskad måluppfyllelse. synliggöra faktorer som påverkar kvaliteten i posi=v riktning utvärdera om det skapats nya möjligheter inom undervisningen, vilka i sin tur kan leda =ll ökad måluppfyllelse studera lärares undervisning och hur aktuella material har använts
3 Tillvägagång: Studerat ansökningar Skickat ut enkäter Genomfört intervjuer och lektionsbesök Urvalet av skolor som besökts har gjorts med en jämn fördelning mellan åldersgrupper, matematikinnehåll, geografisk spridning, kommunala och fristående skolor. Hälften av besöken har genomförts i skolor som fått medel beviljade 2009 och hälften i skolor som fått medel 2010.
4 Insamling och analys av material u3från: Ramfaktormodellen Didaktisk ämnesteori Teori för: utvärdering bedömning klassrumsstudier
5 Ramfaktormodellen Politiska mål Syfte och mål enligt Styrdokumenten Lokal arbetsplan Givna (fasta) Ramar Av läraren valda ramar Undervisningsprocessen Undervisningens resultat 5
6 Matema3kdidak3k - en modell Ämnes- Kunskaper Didak3ska ämneskunskaper IUP Lek=ons planering Bedömning för lärande Diagnoser Labora=oner Läsårsplanering Konkre=sering Planering för struktu- rerad undervisning Prov Undervisningsprocessen
7 Begrepp och uppfattning Under- visnings process Begrepp nivå A+1 UppfaOning nivå A+1, 1 UppfaOning nivå A+1, 2 F F F F UppfaOning nivå A+1, 3 Begrepp nivå A UppfaOning nivå A, 1 UppfaOning nivå A, 2 UppfaOning nivå A, 3
8 Några för utvärderingen centrala definitioner Matematikverkstad Laborativt arbete Konkret matematik Färdighetsträning Vardagsmatematik Begrepp och uppfattning Uttrycksform och representationsform Varierad undervisning Syfte och förmågor i kursplanen
9 Konkre=sering AO konkre=sera innebär ao man lyrer fram och illustrerar strukturen hos en matema=sk idé, tankeform eller opera=on med hjälp av en metafor, en =digare erfarenhet eller eo material (en artefakt). Konkre=sering kan då bli eo stöd för inlärningen. Målet med matema=kundervisningen är ao eleverna ska lära sig abstrahera matema=ska idéer och opera=oner. Med deoa menas ao eleverna ska förstå idéer och opera=oner på eo sådant säo ao de kan generaliseras =ll ao lösa problem av olika slag, i olika situa=oner. ERer hand som eleverna har förståo den idé som har konkre=serats, är det vik=gt ao man lämnar det konkre=serande materialet.
10 Labora=on Det primära syret med labora=v matema=kundervisning är ao eleverna genom labora=oner ska få uppleva, skapa och (åter)upptäcka någon del av matema=ken, inte presenteras för en färdig metod. DeOa kan väcka nyfikenhet och s=mulera eleverna =ll ao diskutera såväl resultatet som själva processen. En labora=on ger =llfälle ao bygga upp eo språk med vars hjälp man kan diskutera matema=k. En rad intressanta labora=oner kan lika väl uwöras utan material, enbart med papper. Det primära syret med ao laborera är inte ao ak=vera eleverna eller ao skapa varia=on i undervisningen. Väl planerade labora=oner kan emeller=d ge dessa mervärden.
11 Arbetsform/arbetssäD: Vad är det som ska varieras? naturligt och gynnsamt ao variera arbetssäo i undervisningen och därmed ge eleven möjlighet ao förstå och befästa kunskapen samt formulera, reflektera, argumentera och kommunicera Undervisningens innehåll: ao variera aspekter av innehållet i undervisningen, ao variera graden av konkre=sering, så ao den anpassas =ll olika individuella behov. Frågor 3ll eleverna i avsikt: ao individualisera genom ao med flexibilitet följa upp nya idéer från eleverna, utmana olika elever eller med hjälp av frågor synliggöra missuppfaoningar och =llräoalägga dessa. Det är alltså inte varia=onen i sig som är det primära det är syret med varia=on.
12 Lärare visa en hög social kompetens, alla elever uppmärksammas Lärare fokuserar ora på ao alla elever ska bli sedda och få komma =ll tals och våga prata, istället för på vad eleverna fak=skt säger och vilken matema=sk förståelse som kommer =ll uoryck i redovisningarna. En konsekvens av deoa blir ao felak=ga redovisningar och lösningar inte uppmärksammas och tas upp =ll diskussion och korrigeras, utan får stå kvar oemotsagda på tavlan, något som i sin tur skapar förvirring bland eleverna. De kan ju inte all=d avgöra om det kan vara så kanske är det eo annat säo ao tänka?
13 Lärare vill utveckla sin undervisning! Vi har möo Projektledare som är eldsjälar Lärare som läst många didak=kböcker Lärare som besökt konferenser och gjort studiebesök Lärare som deltagit i studiecirklar Lärare som lagt ner mycket arbete på ao bygga matema=kverkstäder Lärare som vill förbäora och utveckla Vi har seo ak=va elever som laborerar, diskuterar och presenterar lösningar men..
14 Vad vi har kommit fram =ll: Framgångsfaktorer Tydliga mål på kort och lång sikt Fokus på innehåll i undervisningen Varia=on gällande såväl aspekter av innehållet som arbetssäo Kunskapskontroll Begränsande faktorer Ledarskapet i klassrummet behöver utvecklas när det gäller en del avgörande dimensioner Didak=ska ämneskunskaper behöver utvecklas och fördjupas Materialet överordnat innehållet Från läromedelsstyrning =ll materialstyrning Material blir orast mer eo görande än skapar förståelse Labora=oner tar för lång =d anser lärarna
15 Framgångsfaktorer Läraren har tydliga mål för lek=onen : Månghörningar och dess egenskaper Lek=onen är eo led i en välplanerad sekvens av geometrilek=oner Eleverna arbetar =llsammans, pratar om begrepp och illustrerar dem Läraren går runt och stödjer deras arbete genom ao ställa utmanande frågor samt korrigerar om något blir fel Läraren samlar klassen för en gemensam sammanfaoning Eleverna arbetar individuellt vilket befäster kunskaperna Bild L5.4
16 Begränsande faktorer kan utvecklas Ledarskapet i klassrummet behöver utvecklas när det gäller några avgörande dimensioner: Tydliga mål för undervisningen Fokus i undervisningen måste hållas Materialanvändning får inte bli överordnat innehållet Forma=v bedömning kräver goda didak=ska ämneskunskaper Innehållsliga nivån på lek=onerna bör höjas
17 Vanligaste målen i projektansökningarna Bort från läromedlens styrning Mer varia=on i undervisningen Arbeta med förmågor Bygga upp en Matema=kverkstad
18 1. Eleverna skriver egna utsagor, redovisar på tavlan: 4/20 =5 (20 delat på 4) 24/8=3 (24 delas på 3 blir 8) Mål och fokus Ex från innehåll- och delningsdivision 16/3=5 27 kr/ 9 kr (27 kr delas på 3 barn = 9 kr) Demonstra=on: 15/3 2. Redovisa färdiga uoryck i fyrfältsblad. Alla grupper utom en gör delningsdivision. Innehållsexemplet ändras =ll delning. Elevfråga: Varför får vi så läoa tal, kan vi inte få lite större?
19 1/2 = 50% = 0,5 Att jämföra ½, 50% och 0,5 är olyckligt, talen 0,5 och ½ uppfattas som tal. Talet ½ kan också tolkas som en andel, nämligen 1 av 2 eller 50 av 100 dvs. 50/ % är däremot inte ett tal utan enbart en andel och ger ett tal först när man tar 50% av något. 50% av en hel är lika med ½ 50% av 4 är lika med 2.
20 Varia3on - av vad? Utvecklingsbart och generaliserbart
21 Förmåga? Redovisning/uppföljning?
22 Forma3v bedömning och varia3on i tankeformer UppgiN (Åk 7): Av talen 6, 9 och 15 kan man bilda sex olika bråk, vilket är a) minst b) störst Elevgrupp redovisar vid tavlan, beskriver ao de hade tänkt via decimalform. Annan elev: 15 är minsta delen och ju mindre delar där nere (nämnaren), desto mindre är bråket. Har man då få sådana bitar (täljaren) så måste det vara minst. Alltså femtondelar. Och då är sex femtondelar minst erersom det är färre än nio femtondelar. Ju större delar (nämnaren) och ju fler av dessa man tar desto större blir talet. Alltså femton sjäoedelar är störst. Läraren säger så kan man också tänka och går vidare.
23 Forma3v bedömning och elevers dokumenta3on:
24 Om materialet: Matema=kverkstäder på de skolor vi besökt påminner mycket om varandra och om förebilden från NCM Hur verkstaden/materialet är organiserat och =llgängligheten/ användningen varierar mellan skolor. Många lärare uorycker osäkerhet om vad ak=viteten syrar =ll och hur den bör genomföras och följas upp.
25 Hur kan dessa begränsande faktorer utvecklas? Lärarens didak=ska ämneskunskaper behöver utvecklas och fördjupas Undervisningsprocessens delar förtydligas Målbeskrivning Innehållslig progression årskurs F- 9 Materialets syre: Konkre=sering, Labora=on eller Färdighetsträning Individualisering Bedömning
26 Rekommenda3oner Utvecklingsarbete på skolor behöver en extern handledare Kompetensutveckling för lärare behöver fokusera på didak=ska ämneskunskaper Lärare behöver hjälp med strukturering av innehållet så ao undervisningen får en gynnsam progression Uthållighet och =d
27 AO samtala om Vikten av ao planera och diskutera sin undervisning (innehåll)! Hur ora och vilka? När? Vad behöver tas bort? Genomförbart?
Övergripande utgångspunkter för utvärderingsuppdraget: Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder
Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder En utvärdering av matematiksatsningen. Södertörns Högskola och Göteborgs Universitet Övergripande utgångspunkter för utvärderingsuppdraget:
Läs merLaborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder
Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder En utvärdering av matematiksatsningen. Södertörns Högskola och Göteborgs Universitet Övergripande utgångspunkter för utvärderingsuppdraget:
Läs merLaborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder
Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder En utvärdering av matematiksatsningen Madeleine Löwing,, Eva Färjsjö Södertörns Högskola och Göteborgs Universitet Övergripande
Läs merMatema&ksatsningen
www.kau.se/ruc www.kau.se/ruc Matema&ksatsningen 2009 2011 20 samverkanskommuner RUC Karlstads universitet 15 kommuner medel från Matema;ksatsningen 3 kommuner < 1 500 000 SEK Långsik;ghet Matema;kutvecklare
Läs merAritme'k och labora'va material med fokus på nyanlända elever. Madeleine Löwing Lena Trygg
Aritme'k och labora'va material med fokus på nyanlända elever Madeleine Löwing Lena Trygg NCM:s matematikverkstad Grupper max 12 personer Kontakta Lena Lena.Trygg@ncm.gu.se Matema'k är en abstrakt och
Läs merNa#onell konferens för matema#kutvecklare. 27 januari 2010
Na#onell konferens för matema#kutvecklare 27 januari 2010 Regeringens målsä=ning 2003 (Direk#v #ll Matema#kdelega#onen) Eleverna i den svenska skolan uppvisar rela#vt goda resultat i interna#onella undersökningar.
Läs merKompensutveckling i matematik
Kompensutveckling i matematik Tänka, resonera och räkna i förskoleklass Anneli Bengtsson - Uppdragspedagog förskoleklass Jaana Kiiskinen - Ma/NT-utvecklare Inspirerande kompetensutveckling i matema4k i
Läs merBilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik
1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Linköpings kommun Namn på skolhuvudmannens företrädare
Läs merBilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen
1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Den fristående huvudmannens
Läs merMatematiksatsningen
OH-mallen Matematiksatsningen 2009-2011 www.skolverket.se/matematik ia.envall@skolverket.se OH-mallen Uppdraget Genomförande Utvärdering Resultat Uppdraget: Bakgrund Nationella utvärderingen (NU 03) TIMSS
Läs merLära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby
Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet
Läs merBilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen
1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Borgholms kommun Den
Läs merDigitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten
Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten Ulrika Ryan Hur bygger jag den vetenskapliga grunden för min undervisning? Styrdokument Forskning Beprövad erfarenhet Matematik
Läs merMatematiklyftet. Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling Angelina Briggner och Jenny Sonesson
Matematiklyftet Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling 2008 Angelina Briggner och Jenny Sonesson Innehållsförteckning Introduktion sid 2 Resultat sid 3 Sammanfattning sid 8 Introduktion Under
Läs merHandboken - undervisning, kartläggning och analys. och lärares. för att fördjupa elevers kunnande
Handboken - undervisning, kartläggning och analys och lärares för att fördjupa elevers kunnande Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Handbok för stöd och stimulans Alistair McIntosh NCM NSMO Bakgrund
Läs merLabora&v matema&k - för en varierad undervisning
Labora&v matema&k - för en varierad undervisning Per Berggren & Maria Lindroth 2012-03- 13 Kons> 2 + 4 = 6 11 + 11 = 10 8 + 6 = 2 10 + 9 = 7 hur räknar jag! 19+19= 134+108= 13x27= 23 2 = Lgr11- Matema&ska
Läs merElevers kunskaper i geometri. Madeleine Löwing
Elevers kunskaper i geometri Madeleine Löwing Elevers kunskaper i mätning och geometri Resultaten från interna=onella undersök- ningar, såsom TIMSS, visar ac svenska elever lyckas mindre bra i geometri.
Läs merElevsamtal med eleverna kring deras lärande
Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (7) Elevsamtal med eleverna kring deras lärande Hämtad från Tallkrogens skola Uppdaterad: 2017-08-22 Pedagogerna i Tallkrogens skola har arbetat fram frågeställningar
Läs merMatematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke
Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merKvalitetsredovisning 06
Kvalitetsredovisning 06 Presentation av skolan: Friskolan i Kärna är en fristående skola för så 1 9 och förskoleklass. Vid starten ht 2000 hade skolan 120 elever och är nu fullt utbyggd med 230 elever.
Läs merMatematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,
Läs merDIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013
DIAMANT NaTionella DIAgnoser i Matematik Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9 Anpassat till Lgr 11 Diamantmaterialets uppbyggnad 6 Områden 22 Delområden 127 Diagnoser Till varje Område
Läs merInnan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.
Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. I det här diskussionsunderlaget finns det dels information om Lärportalens
Läs merLokal arbetsplan Läsåret
Lokal arbetsplan Läsåret 2012-2013 ALLA VI SOM ARBETAR PÅ GRUNDSKOLORNA I LINDSDAL: Vårt mål är att alla människor ska trivas, utvecklas och nå sina mål på Sjöängsskolan och Lindsdalsskolan och Gösbäcksskolan.
Läs merMatematiksatsningen
OH-mallen Matematiksatsningen 2009-2011 www.skolverket.se/matematik ia.envall@skolverket.se OH-mallen Uppdraget Genomförande Utvärdering Resultat Uppdraget: Bakgrund Nationella utvärderingen (NU 03) TIMSS
Läs merEtt år med satsningar på matematik
Ett år med satsningar på matematik Matematiksatsningar i förskolan och grundskolan läsåret 05/06 Under detta läsår prövas en rad olika insatser för att utveckla matematikundervisningen och därmed förbättra
Läs merDIAMANT. NaTionella DIAgnoser i MAtematik. En diagnosbank i matematik för skolåren före årskurs 6.
DIAMANT NaTionella DIAgnoser i MAtematik En diagnosbank i matematik för skolåren före årskurs 6 Matematikdelegationens betänkande Det är vår övertygelse att alla barn och ungdomar som kan klara en normal
Läs merMaterial Undersökningens moment. Problemlösningsbaserat undersökande arbetssä1. 3 stora delar
2015-03- 05 Cecilia Kilhamn Susanne Frisk Christina Skodras Britt Holmberg cecilia.kilhamn@gu.se susanne.frisk@gu.se christina.skodras@gu.se britt.holmberg@gu.se Material Mathema'cs in the City (MitC)
Läs merNATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders
Läs merSkolverkets arbete kring matematik
OH-mallen Skolverkets arbete kring matematik - normering, uppföljning och utveckling - Region Göteborg, 7-8 oktober 2009 Anders Palm 08 527 331 12 anders.palm@skolverket.se www.skolverket.se/matematik
Läs merKommentar till. Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder. En utvärdering av Matematiksatsningen. RAPPORT 366, 2011.
Kommentar till Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder. En utvärdering av Matematiksatsningen. RAPPORT 366, 2011. Vi Elisabeth Rystedt och Lena Trygg har tagit del av
Läs merPedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av
Läs merInformation- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Läs merFör huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!
För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren
Läs merMatematikverkstad Per Berggren & Maria Lindroth
Matematikverkstad Per Berggren & Maria Lindroth 2012-08-10 Kons%gt 2 + 4 = 6 11 + 11 = 10 8 + 6 = 2 10 + 9 = 7 hur tänker jag! 19+19= 134+108= 13x27= 23 2 = Matema%kverkstad Vad är en matema%kverkstad?
Läs merConstanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former
Läs merSkolverkets arbete kring matematik
OH-mallen Skolverkets arbete kring matematik - normering, uppföljning och utveckling - Region Sundsvall, 21-22 september 2009 Anders Palm anders.palm@skolverket.se www.skolverket.se/matematik Inledning
Läs merSammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3
Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera
Läs merSå här jobbar vi i Halmstads kommun
Några steg på vägen i arbetet med matematik och systematisk uppföljning av flickors och pojkars lärande och utveckling Så här jobbar vi i Halmstads kommun Malin Lindwall, verksamhetsutvecklare Annalena
Läs merUtvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen
Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Förutsättningar Mellanstor kommun (55 000 inv) 60 kommunala förskolor 25 kommunala grundskolor 3 kommunala gymnasieskolor
Läs merPedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.
Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl
Läs merMatematik i Härjedalen
Matematik i Härjedalen 2009-2011 Härjedalens kommun! 9 kommunala förskolor, ca 400 barn! 4 fristående förskolor, ca 50 barn! 9 grundskolor, ca 950 elever! (1 friskola, 5 elever)! 1 gymnasieskola, ca 250
Läs merPlan för matematikutvecklingen
Plan för matematikutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Det faktiska matematiska syns i alltsammans. Anne-Marie Körling 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning Vad är det att
Läs merPersonnummer. Som VFU-lärare lämnar jag detta dokument som underlag för bedömning av VFU.
Student Namn Personnummer Kurs Kursnamn Ladokkod Kursansvarig VFU-lärare Namn Telefonnummer E-post VFU-placering Enhetens namn Telefonnummer Årskurs eller ålder på barngruppen Närvaro Studenten har fullgjort
Läs merMatematikutveckling i förskoleklassen
Glittmark, Magnusson, Olsson & Terner Matematikutveckling i förskoleklassen Som en konsekvens av att elever som får intensivundervisning i åk 9 visar stora brister i taluppfattning satsar Varbergs kommun
Läs merPresentation Rektorskonferens 30 mars Samarbete matematik - svenska
Presentation Rektorskonferens 30 mars 2012 Samarbete matematik - svenska I dag ska vi presentera: Våra uppdrag/ vårt samarbete Läsa, skriva, räkna Satsning år 1 Handlingsplan i matematik Handlingsplan
Läs merInlärningsnivåer i matema0k och en varierad undervisning
Inlärningsnivåer i matema0k och en varierad undervisning Per Berggren & Maria Lindroth 2015-03- 17 Lgr11- Matema0ska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges
Läs merOH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd
OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att
Läs merLäraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI 2010 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att
Läs merUtbildningskontoret. Gilla SYV!
Utbildningskontoret Gilla SYV! Jeanette Holm, klasslärare åk 1-3 Terese Andersson, lärare svenska/svenska som andra språk åk 7-9 Lotten Johansson, studie- och yrkesvägledare SYV i undervisning kan bidra
Läs merStatistik. Mätning. Talmönster och Formler. Diagnosbank för de tidiga skolåren (Förskoleklass skolår 5)
DIAMANT NaTionella DIAgnoser i MAtematik Statistik Aritmetik Geometri Bråk och Decimaltal Mätning Talmönster och Formler Diagnosbank för de tidiga skolåren (Förskoleklass skolår 5) Madeleine Löwing L Projekledare,
Läs merSå här jobbar vi i Halmstads kommun
Några steg på vägen i arbetet med matematik och systematisk uppföljning av flickors och pojkars lärande och utveckling Så här jobbar vi i Halmstads kommun Malin Lindwall, verksamhetsutvecklare Annalena
Läs merAtt utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå
Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå Nätverk/kompetensutveckling Elevers lärande i matematik Samarbetsprojekt mellan: Salem, Huddinge, Botkyrka, Södertälje, Nykvarn, Tyresö, Nynäshamn
Läs merÄmnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Läs merMatematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning
Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Frågan är Hur (hvordan) utvecklar man bäst kvalitet i matematikundervisning
Läs merUtvärdering av matematiksatsningen i grundsärskolan
Utvärdering av matematiksatsningen i grundsärskolan Kerstin Göransson, docent i specialpedagogik Tina Hellblom-Thibblin, lektor i specialpedagogik Eva Axdorph, adjunkt i matematik Rådgivare Specialpedagogiska
Läs merInlärningsnivåer i matema0k och en varierad undervisning
Inlärningsnivåer i matema0k och en varierad undervisning Per Berggren & Maria Lindroth 2012-10- 09 Lgr11- Matema0ska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges
Läs merHuvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958
Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare
Läs merMatematik inom Frösakulls/Gullbrandstorps verksamhetsområde Halmstad En nulägesbeskrivning. Förskolan/Grundskolan
Matematik inom Frösakulls/Gullbrandstorps verksamhetsområde Halmstad En nulägesbeskrivning Förskolan/Grundskolan Gullängens förskola 4 avd Lokes förskola 2 avd Krabbans förskola 1 avd Gullbrandstorpsskolan
Läs merSkola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04
Skola och hemmet Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skolans uppdrag Att ge förutsättningar för: Goda medborgare Fortsatta studier Personlig utveckling Lgr11 - läroplan med kursplaner Första delen
Läs merBilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik
1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Linköpings Kommun Namn på skolhuvudmannens företrädare
Läs merInlärningsnivåer i matema0k och en varierad undervisning
Inlärningsnivåer i matema0k och en varierad undervisning Per Berggren & Maria Lindroth 2012-04- 24 Lgr11- Matema0ska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges
Läs merVarierad undervisning
Varierad undervisning Per Berggren & Maria Lindroth 2013-01- 29 Inlärningsnivåer i matema=k 1. Intui=v tänka, tala 2. Konkret göra och pröva 3. Representa=onsformer synliggöra 4. Abstrakt/symbolisk nivå
Läs merKursbeskrivning för kursen. Verksamhetsförlagd utbildning och matematikdidaktik för grundskolan kurs inom ULV-projektet UM34UU
Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Kursbeskrivning för kursen Verksamhetsförlagd utbildning och matematikdidaktik för grundskolan kurs inom ULV-projektet UM34UU HT12
Läs merI detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens
Läs merBedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Ht-16 Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ÄMNES- OCH ÄMNESDIDAKTISKA STUDIER Kurs: Grundläggande engelska för grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I,
Läs merUAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn
UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal
Läs merAtt leda kollegialt lärande
Att leda kollegialt lärande 2019-06-04 Program 4 juni 10.00 10.45 Information om utbildningen och kompetensutvecklingsmodellen Skolverket 10.50 12.00 Det kollegiala lärandet, förväntningar & rollfördelning.
Läs merBedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
1 Umeå universitet Fakultetsnämnden för lärarutbildning Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Studentens namn: Lokal lärarutbildare: Ansvarig universitetslärare: Kurs: Termin: Partnerområde/skola:
Läs merRedovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Läs merIntroduktion. Syfte med handboken Generella utgångspunkter Beskrivning av materialets delar Hur handboken kan användas
Syfte med handboken Generella utgångspunkter Beskrivning av materialets delar Hur handboken kan användas Förstå och använda tal Detta material har utvecklats av professor Alistair McIntosh, som är verksam
Läs merÖkade krav på dokumenta0on Vad innebär det?
Ökade krav på dokumenta0on Vad innebär det? Eva Mårell- Olsson eva.marell- olsson@edsuci.umu.se Ins7tu7onen för 7llämpad utbildningsvetenskap Avd. Interak7va medier och lärande Umeå universitet Vad säger
Läs merFRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010
1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Läs merAritme'k med fokus på nyanlända elever. Madeleine Löwing
Aritme'k med fokus på nyanlända elever Madeleine Löwing www.madeleinelowing.se madeleine@lowing.eu Kultur och matema'kundervisning Andelen elever med invandrarbakgrund ökar i våra klasser. Undervisningen
Läs merInlärningsnivåer i matema0k och en varierad undervisning
Inlärningsnivåer i matema0k och en varierad undervisning Per Berggren & Maria Lindroth 2013-04- 23 Lgr11- Matema0ska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges
Läs merSocialt företagande utveckling och strömningar
Socialt företagande utveckling och strömningar Sociala insatser av olika slag (ideella, offentliga och numer även kopplat 9ll begrepp som socialt entreprenörskap och socialt företagande E> ökat intresse
Läs merBilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen
1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation
Läs merUpprepade mönster (fortsättning från del 1)
Modul: Algebra Del 2: Resonemangsförmåga Upprepade mönster (fortsättning från del 1) Anna-Lena Ekdahl och Robert Gunnarsson, Högskolan i Jönköping Ett viktigt syfte med att arbeta med upprepade mönster
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merDidaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL
Didaktik - vad är det? Anja Thorsten, IBL Skapa relationer Undervisa Instruera Leda grupper Vara en förebild Trösta Uppmuntra Förklara Vad behöver en lärare kunna? Administrera Bedöma Planera Sitt ämne
Läs merArbetsplan läsåret 2018/2019. Gräsmarks skola och fritidshem
Arbetsplan läsåret 2018/2019 Gräsmarks skola och fritidshem Innehåll Inledning... 3 Rektors förord/vision/målbild/tolkning av skolans kunskapsuppdrag/ Vad som ska prägla vårt uppdrag... 3 Vision för grundskolan
Läs merSammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan
Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över
Läs merLokal pedagogisk planering
Lokal pedagogisk planering RO/Skola: Rebbelberga skola Arbetsområde: Taluppfattning Ämne: Matematik Termin/År: ht 2013 Årskurs: 1 Ämnets syfte enligt grundskolans kursplan: Genom undervisningen i ämnet
Läs merForskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik
Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket
Läs mer1.Från Bedömning till självständig aktivitet
1.Från Bedömning till självständig aktivitet Bedömningsområde A/ tänka på: Arrangera situa8onen e9er personen: si/a eller stå? bredvid eller mi/emot? Hur länge? Hur mycket material? organiserat material,
Läs merLärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.
VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare
Läs merHandledarutbildning inom Matematiklyftet. Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016
Handledarutbildning inom Matematiklyftet Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016 1. Efter genomgången utbildning ska matematikhandledaren ha goda kunskaper om Matematiklyftets bakgrund
Läs merHands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap
Hands-On Math Matematikverkstad 09.00 10.30 & 10.45 12.00 Elisabeth.Rystedt@ncm.gu.se Lena.Trygg@ncm.gu.se eller ett laborativt arbetssätt i matematik Laborativ matematikundervisning vad vet vi? Matematik
Läs merUtvärdering av IKT i skolan
Utvärdering av IKT i skolan Håkan Lennerstad, Alf Gummesson, Blekinge Tekniska Högskola I samarbete med Linnéuniversitetet 1 1 Bakgrund till uppdraget Matematiksatsningen för grundskolan 2009-2011: 900
Läs merBedömning och undervisning. Madeleine Löwing
Bedömning och undervisning Madeleine Löwing Föreläsningen behandlar tre olika, men sammanhängande, aspekter av bedömning och undervisning Den första gäller hur du kan studera matema3kinnehållet ur e6 undervisningsperspek3v
Läs merVerksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015
Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna
Läs merARBETSPLAN MATEMATIK
ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera
Läs merMATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande
MATEMATIKLYFTET Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-228-2 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders Sverige
Läs merPlanering av undervisning
Planering av undervisning Kurslitteratur: Lindström, G., Pennlert, L-Å., Undervisning i teori och praktik - en introduktion i didaktik. Fundo Förlag (2009). 4:e uppl. Innehåll Att lära till lärare Didaktik
Läs merMatematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare
Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare 2012-2016 Helena Karis Emma Wimmerstedt Dagens presentation Bakgrund Uppdrag Syfte/mål Genomförande Utvärdering Matematikdidaktiskt innehåll Lärportalen
Läs merLOVISEDALSSKOLAN Utvärdering av mål och resultat
LOVISEDALSSKOLAN 2013 Utvärdering av mål och resultat 2012-13 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 5 2.3 Analys av resultat i läs- och
Läs merNu består Diamant av 127 diagnoser, avsedda
Marie Fredriksson & Madeleine Löwing Diamantdiagnoser för hela grundskolan Diamantdiagnoserna har nu anpassats till Lgr 11 och är utvidgade till att omfatta kursplanens matematikinnehåll till och med årskurs
Läs merVISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.
Läs mer