Utvärdering av IKT i skolan
|
|
|
- Birgitta Vikström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvärdering av IKT i skolan Håkan Lennerstad, Alf Gummesson, Blekinge Tekniska Högskola I samarbete med Linnéuniversitetet 1 1
2 Bakgrund till uppdraget Matematiksatsningen för grundskolan : 900 projekt ( lärare, elever) 2 2
3 Bakgrund till uppdraget Matematiksatsningen för grundskolan : 900 projekt ( lärare, elever) Vanliga fokus i ansökningarna: 3 3
4 Bakgrund till uppdraget Matematiksatsningen för grundskolan : 900 projekt ( lärare, elever) Vanliga fokus i ansökningarna: IKT Learning/Lession study Laborativ matematik, matematikverkstäder Särskolan 4 4
5 Uppdraget Beställning från Skolverket: Learning/lesson study och IKT. Linnéuniversitetet i samarbete med Blekinge Tekniska Högskola 5 5
6 Uppdraget Beställning från Skolverket: Learning/lesson study och IKT. Linnéuniversitetet i samarbete med Blekinge Tekniska Högskola 2009 och Mkr 6 6
7 Uppdraget Beställning från Skolverket: Learning/lesson study och IKT. Linnéuniversitetet i samarbete med Blekinge Tekniska Högskola 2009 och Mkr Linné: Learning/Lession study, 8 projekt BTH: IKT, 8 projekt 7 7
8 Uppdraget Beställning från Skolverket: Learning/lesson study och IKT. Linnéuniversitetet i samarbete med Blekinge Tekniska Högskola 2009 och Mkr Linné: Learning/Lession study, 8 projekt BTH: IKT, 8 projekt Totalt 15 projekt - ett gemensamt. Spridning: geografiskt, nivåmässigt, stad-land 8 8
9 Centrala frågor På vilket sätt integrerades innehåll, förmågor och arbetsformer i projekten? Är arbetsform, innehåll eller förmågor i förgrunden? Hur arbetar lärarna inom projekten mot ökad måluppfyllelse? Vilka relationer mellan innehåll, förmågor och arbetsformer i projekten leder till ökad måluppfyllelse? 9 9
10 Källor: Metod Intervjuer med projektledare, lärare, elever, skolhuvudmän. 1-2 timmar med vardera kategorin. Bakgrundsinformation. För 2009: projektens egna slutredovisningar
11 Källor: Metod Intervjuer med projektledare, lärare, elever, skolhuvudmän. 1-2 timmar med vardera kategorin. Bakgrundsinformation. För 2009: projektens egna slutredovisningar. Intervjuguiden mycket viktig. Kvalitativa intervjuer: frågorna var startpunkter
12 Resultat I följande tabell gäller X = ja XX = ja i hög grad Tomrum = nej, eller i liten grad 12 12
13 PK5 PK6 PK7 PK8 PK9 AK5 AK6 AK7 Skrivtavla X X X X X X X Datorer X X X X x 13 13
14 PK5 PK6 PK7 PK8 PK9 AK5 AK6 AK7 Skrivtavla X X X X X X X Datorer X X X X X Inriktning utrustning X XX X XX 14 14
15 PK5 PK6 PK7 PK8 PK9 AK5 AK6 AK7 Skrivtavla X X X X X X X Datorer X X X X X Inriktning utrustning X XX X XX Inriktning lärarsamarbete XX XX X X XX XX 15 15
16 PK5 PK6 PK7 PK8 PK9 AK5 AK6 AK7 Skrivtavla X X X X X X X Datorer X X X X X Inriktning utrustning X XX X XX Inriktning lärarsamarbete XX XX X X XX XX Användning av utrustning XX X XX X X 16 16
17 PK5 PK6 PK7 PK8 PK9 AK5 AK6 AK7 Skrivtavla X X X X X X X Datorer X X X X X Inriktning utrustning X XX X XX Inriktning lärarsamarbete XX XX X X XX XX Användning av utrustning XX X XX X X Relationell lärarkompetens XX XX X XX XX X X 17 17
18 PK5 PK6 PK7 PK8 PK9 AK5 AK6 AK7 Skrivtavla X X X X X X X Datorer X X X X X Inriktning utrustning X XX X XX Inriktning lärarsamarbete XX XX X X XX XX Användning av utrustning XX X XX X X Relationell lärarkompetens XX XX X XX XX X X Lärares ledarkompetens X X X X x 18 18
19 PK5 PK6 PK7 PK8 PK9 AK5 AK6 AK7 Skrivtavla X X X X X X X Datorer X X X X X Inriktning utrustning X XX X XX Inriktning lärarsamarbete XX XX X X XX XX Användning av utrustning XX X XX X X Relationell lärarkompetens XX XX X XX XX X X Lärares ledarkompetens X X X X X Didaktisk kompetens X X XX X 19 19
20 PK5 PK6 PK7 PK8 PK9 AK5 AK6 AK7 Skrivtavla X X X X X X X Datorer X X X X X Inriktning utrustning X XX X XX Inriktning lärarsamarbete XX XX X X XX XX Användning av utrustning XX X XX X X Relationell lärarkompetens XX XX X XX XX X X Lärares ledarkompetens X X X X X Didaktisk kompetens X X XX X Elevers matematikintresse X X X X XX 20 20
21 PK5 PK6 PK7 PK8 PK9 AK5 AK6 AK7 Skrivtavla X X X X X X X Datorer X X X X X Inriktning utrustning X XX X XX Inriktning lärarsamarbete XX XX X X XX XX Användning av utrustning XX X XX X X Relationell lärarkompetens XX XX X XX XX X X Lärares ledarkompetens X X X X X Didaktisk kompetens X X XX X Elevers matematikintresse X X X X XX Samband elevers matema8kintresse lärarsamarbete. Samband elevers matema8kintresse skrivtavlor
22 Huvudresultat: 22 22
23 Huvudresultat: 1. Skrivtavlorna ofta framgångsrika
24 Huvudresultat: 1. Skrivtavlorna ofta framgångsrika. 2. Datoruppsättningarna sällan framgångsrika
25 Huvudresultat: 1. Skrivtavlorna ofta framgångsrika. 2. Datoruppsättningarna sällan framgångsrika. 3. Lärargrupper som har som mål att utveckla sitt samarbete oftare framgångsrika
26 Två projekt, 1 och 2 Stark utrustningsinriktning. Låg användning av utrustningen. Stora tekniska problem, otillräcklig support. IKT-utbildning otillräcklig. Projektet kom aldrig igång. Projekt 1: ledningen aktiv, men nämner sällan lärarnas egna frågor. Projekt 2: Vissa lärare kritiska, svagt stöd från ledning. Oklara planer för datorernas användning
27 Två projekt, 3 och 4 Mycket stark inriktning på lärarsamarbete. Hög användning av utrustningen (mest skrivtavlor), dock inte lika mycket för alla lärare. Detaljerade matematiska mål. Mycket matematisk dialog med elever
28 Projekt 3: Lärargruppen har sedan tidigare projekt med Learning/Lesson study. IKT-utbildning från en av lärarna i gruppen. Mycket aktiva elever, med höga betyg. Ofta matematisk dialog i helklass utifrån elevers lösningar
29 Lärare visar upp hög matematisk kompetens och intresse (drivkraft) didaktisk kompetens relationell kompetens förmåga att lyssna och variera innehållet efter elevers lösningar och kommentarer ledarkompetens starkt styrda lektioner, dock där elever tilläts delta aktivt 29 29
30 Lärare visar upp hög matematisk kompetens och intresse (drivkraft) didaktisk kompetens relationell kompetens förmåga att lyssna och variera innehållet efter elevers lösningar och kommentarer ledarkompetens starkt styrda lektioner, dock där elever tilläts delta aktivt Jag struntar helt i måluppfyllelsen. Vill att alla elever ska lära sig så mycket matematik som möjligt, och så djupt som möjligt
31 Två projekt, 3 och 4 Stark inriktning på lärarsamarbete. Hög användning av utrustningen (mest skrivtavlor), dock inte lika mycket för alla lärare. Detaljerade matematiska mål. Mycket matematisk dialog med elever
32 Projekt 4: Projektet startade med en fråga till alla elever om vad man ville utveckla. Projektledaren var rektor, matematikutvecklare och med god kontakt med huvudman. Lärargruppen hade inte haft tidigare projekt, men utvecklade sitt samarbete mycket, och vill fortsätta det. Ingen motvillig lärare. Lärarna ej nöjda med IKT-utbildningen
33 Tre projekt 5, 6, 7 Både utrustnings- och samarbetsmål, dock mest tonvikt på samarbetsmålen. Detaljerade matematiska mål. Ökat matematikintresse hos eleverna. Det har blivit roligare att vara lärare. Otillräcklig IKT-utbildning. Projekt 5: Kommunal skolplan, ofta gemensamma lösningsgenomgångar. Mer användning av datorer än av skrivtavlor. 33
34 Tre projekt 5, 6, 7 Både utrustnings- och samarbetsmål, dock mest tonvikt på samarbetsmålen. Detaljerade matematiska mål. Ökat matematikintresse hos eleverna. Det har blivit roligare att vara lärare. Otillräcklig IKT-utbildning. Projekt 6: Kritiska lärare, ingen kontakt med skolhuvudman, problem med vikarier, tidigare Learning study.. 34
35 Tre projekt 5, 6, 7 Både utrustnings- och samarbetsmål, dock mest tonvikt på samarbetsmålen. Detaljerade matematiska mål. Ökat matematikintresse hos eleverna. Det har blivit roligare att vara lärare. Otillräcklig IKT-utbildning. Projekt 7: Flera skolor, kritiska lärare, vill ha ännu mer matematikdiskussioner, lärarnas engagemang ökade rejält.. 35
36 Problem med datorutrustningen: 36 36
37 Problem med datorutrustningen: 1. Otillräcklig support
38 Problem med datorutrustningen: 1. Otillräcklig support. 2. Störningseffekten (Facebook, dataspel)
39 Problem med datorutrustningen: 1. Otillräcklig support. 2. Störningseffekten (Facebook, dataspel). 3. Ofta: brist på lämpliga program
40 Problem med datorutrustningen: 1. Otillräcklig support. 2. Störningseffekten (Facebook, dataspel). 3. Ofta: brist på lämpliga program. Skrivtavlorna har sällan haft tekniska problem
41 Problem med datorutrustningen: 1. Otillräcklig support. 2. Störningseffekten (Facebook, dataspel). 3. Ofta: brist på lämpliga program. Skrivtavlorna har sällan haft tekniska problem. Då kan man möta en annan flaskhals: 41 41
42 Problem med datorutrustningen: 1. Otillräcklig support. 2. Störningseffekten (Facebook, dataspel). 3. Ofta: brist på lämpliga program. Skrivtavlorna har sällan haft tekniska problem. Då kan man möta en annan flaskhals: 4. IKT-utbildningen ej alltid tillräcklig
43 I alla projekt har lärarsamarbetet utvecklats positivt
44 I alla projekt har lärarsamarbetet utvecklats positivt. Praktiska svårigheter: 44 44
45 I alla projekt har lärarsamarbetet utvecklats positivt. Praktiska svårigheter: 1. Tydligt stöd från huvudman och skolledning viktigt. Planer sällan förankrade
46 I alla projekt har lärarsamarbetet utvecklats positivt. Praktiska svårigheter: 1. Tydligt stöd från huvudman och skolledning viktigt. Planer sällan förankrade. 2. Schemaläggning måste fungera
47 I alla projekt har lärarsamarbetet utvecklats positivt. Praktiska svårigheter: 1. Tydligt stöd från huvudman och skolledning viktigt. Planer sällan förankrade. 2. Schemaläggning måste fungera. 3. Vikariesystem inte bra
48 I alla projekt har lärarsamarbetet utvecklats positivt. Praktiska svårigheter: 1. Tydligt stöd från huvudman och skolledning viktigt. Planer sällan förankrade. 2. Schemaläggning måste fungera. 3. Vikariesystem inte bra. 4. Gott om tid att göra ansökan behövs
49 I alla projekt har lärarsamarbetet utvecklats positivt. Praktiska svårigheter: 1. Tydligt stöd från huvudman och skolledning viktigt. Planer sällan förankrade. 2. Schemaläggning måste fungera. 3. Vikariesystem inte bra. 4. Gott om tid att göra ansökan behövs. 5. Enstaka lärare som ej stödjer projektet har tyvärr stört det
50 Skrivtavlor ett incitament till lärarsamarbete
51 Skrivtavlor ett incitament till lärarsamarbete. Lärargrupperna ville göra bibliotek av skrivtavleappar förberedda lektioner
52 Framgångsrikt sätt att använda skrivtavlor: 52 52
53 Framgångsrikt sätt att använda skrivtavlor: Jämföra elevlösningar i helklass
54 Framgångsrikt sätt att använda skrivtavlor: Jämföra elevlösningar i helklass. Olika lösningar tillåter kreativitet
55 Framgångsrikt sätt att använda skrivtavlor: Jämföra elevlösningar i helklass. Olika lösningar tillåter kreativitet. Konstruktiv dialog på elevers nivå
56 Framgångsrikt sätt att använda skrivtavlor: Jämföra elevlösningar i helklass. Olika lösningar tillåter kreativitet. Konstruktiv dialog på elevers nivå. Ökat matematikintresse
57 Framgångsrikt sätt att använda skrivtavlor: Jämföra elevlösningar i helklass. Olika lösningar tillåter kreativitet. Konstruktiv dialog på elevers nivå. Ökat matematikintresse. Lärare lär mycket av vad elever förstår
58 Framgångsrikt sätt att använda skrivtavlor: Jämföra elevlösningar i helklass. Olika lösningar tillåter kreativitet. Konstruktiv dialog på elevers nivå. Ökat matematikintresse. Lärare lär mycket av vad elever förstår. I ett projekt arbetade elever två och två vid dator, och fick en bra dialog
59 Framgångsrikt sätt att använda skrivtavlor: Jämföra elevlösningar i helklass. Olika lösningar tillåter kreativitet. Konstruktiv dialog på elevers nivå. Ökat matematikintresse. Lärare lär mycket av vad elever förstår. I ett projekt arbetade elever två och två vid dator, och fick en bra dialog
60 Fördelar med skrivtavlor: 60 60
61 Fördelar med skrivtavlor: 1. Åskådlighet
62 Fördelar med skrivtavlor: 1. Åskådlighet. 2. Snabbhet (samtalstempo)
63 Fördelar med skrivtavlor: 1. Åskådlighet. 2. Snabbhet (samtalstempo). 3. Gemenskap alla ser samma sak
64 Fördelar med skrivtavlor: 1. Åskådlighet. 2. Snabbhet (samtalstempo). 3. Gemenskap alla ser samma sak. 4. Variation
65 Fördelar med skrivtavlor: 1. Åskådlighet. 2. Snabbhet (samtalstempo). 3. Gemenskap alla ser samma sak. 4. Variation. 5. Åtkomlighet även utanför skolan
66 Fördelar med skrivtavlor: 1. Åskådlighet. 2. Snabbhet (samtalstempo). 3. Gemenskap alla ser samma sak. 4. Variation. 5. Åtkomlighet även utanför skolan. 6. Informationstillgång
67 Fördelar med skrivtavlor: 1. Åskådlighet. 2. Snabbhet (samtalstempo). 3. Gemenskap alla ser samma sak. 4. Variation. 5. Åtkomlighet även utanför skolan. 6. Informationstillgång. Skrivtavlan är ett utpräglat socialt verktyg
68 Forskare var frånvarande, utom initialt
69 Forskare var frånvarande, utom initialt. De kan givetvis ge värdefulla bidrag i verksamheten, bl.a. om utvärderingen
70 Forskare var frånvarande, utom initialt. De kan givetvis ge värdefulla bidrag i verksamheten, bl.a. om utvärderingen. Samarbeten som kan ge forskare värdefull forskningsempiri
71 Forskare var frånvarande, utom initialt. De kan givetvis ge värdefulla bidrag i verksamheten, bl.a. om utvärderingen. Samarbeten som kan ge forskare värdefull forskningsempiri. Dock är det projektens initiativ
72 Avgörande för framgång: 72 72
73 Avgörande för framgång: 1. Teknisk funktionalitet
74 Avgörande för framgång: 1. Teknisk funktionalitet. 2. Kvalité på IKT-utbildning
75 Avgörande för framgång: 1. Teknisk funktionalitet. 2. Kvalité på IKT-utbildning. 3. Kvalité på lärarnas utbildning: matematisk, didaktisk, relationell, ledar
76 Avgörande för framgång: 1. Teknisk funktionalitet. 2. Kvalité på IKT-utbildning. 3. Kvalité på lärarnas utbildning: matematisk, didaktisk, relationell, ledar-. 4. Kvalité på lärarnas samarbete
77 Avgörande för framgång: 1. Teknisk funktionalitet. 2. Kvalité på IKT-utbildning. 3. Kvalité på lärarnas utbildning: matematisk, didaktisk, relationell, ledar-. 4. Kvalité på lärarnas samarbete. 5. Praktisk möjlighet att genomföra mötesverksamhet (schema o vikarier)
78 Avgörande för framgång: 1. Teknisk funktionalitet. 2. Kvalité på IKT-utbildning. 3. Kvalité på lärarnas utbildning: matematisk, didaktisk, relationell, ledar-. 4. Kvalité på lärarnas samarbete. 5. Praktisk möjlighet att genomföra mötesverksamhet (schema o vikarier). 6. Tydligt stöd från skolledning o. huvudman
79 Andra framgångsfaktorer: Söka medel för projektledning. 79
80 Andra framgångsfaktorer: Söka medel för projektledning. Tidigare projekt. 80
81 Andra framgångsfaktorer: Söka medel för projektledning. Tidigare projekt. Tydliga matematiska mål fördjupar lärarnas matematikutbyte. 81
82 Andra framgångsfaktorer: Söka medel för projektledning. Tidigare projekt. Tydliga matematiska mål fördjupar lärarnas matematikutbyte. Alla lärare har inflytande medan projektansökan skrivs. 82
83 Andra framgångsfaktorer: Söka medel för projektledning. Tidigare projekt. Tydliga matematiska mål fördjupar lärarnas matematikutbyte. Alla lärare har inflytande medan projektansökan skrivs. Skolhuvudman som förstår att vara uppmuntrande, och är öppen för lärarnas behov. 83
84 Metod: aktivitetsteorin. Förgrunden: relationerna mellan människa, aktiviteter, miljö och mål. 4.1 Projektens förutsättningar 4.2 Genomförande Projektets utfall Projektledares, lärares och elevers samlade repliker! 84
85 4.1 Projektens förutsättningar Projektens mål (objekt) Yrkeskategoriernas roller (subjekt och gemenskap) IKT, innehåll och förmågor (verktyg) Praktiska hinder på skolan (regler) Arbetsfördelning Analys - projektens förutsättningar 85
86 4.2 Genomförande IKT och villkor för arbete (aktivitet - objekt) Lärarnas arbete för ökad måluppfyllnad (operation - villkor) IKT och huvudmål (handling - mål) Analys projektens genomförande 4.3 Projektets utfall 86
87 4.3.1 Projektets utfall Yrkeskategoriernas roller (subjekt och gemenskap) IKT, innehåll och förmågor (verktyg) Praktiska hinder på skolan (regler) Arbetsfördelning Analys - projektens förutsättningar 87
88 4.2 Genomförande IKT och villkor för arbete (aktivitet objekt) 88
89 4.2 Genomförande IKT och villkor för arbete (aktivitet - objekt) Programvara Utrustningens funktionalitet Utbildningar 89
90 4.2 Genomförande Lärarnas arbete för ökad måluppfyllnad (operation villkor) 90
91 4.2 Genomförande Lärarnas arbete för ökad måluppfyllnad (operation villkor) Lärarsamarbete Praktiskt arbetssätt i klassrummet Presentera och jämföra lösningar Läroböcker Elevers inflytande 91
92 Utbildningen i interaktiva skrivtavlor kan ske på olika sätt (liksom teknisk support): Två lärare kommer att åka till en kurs på Mallorca för att bli certifierade Notebookutbildare (privat). I ett projekt hölls motsvarande utbildning av universitetsforskare. Flera skolor planerade att samarbeta med anda skolor om erfarenheter av IKT i skolan. Ett projekt: av en kollega. 92
93 Elever var generösa: 93
94 Elever var generösa: Lärarna kan inte tekniken så bra. De behöver lära sig mer. Man får vänja sig vid det. De växte ju inte upp med datorer som vi gjort. Det är okej att vi är lite duktigare än lärarna. 94
95 Elever var generösa: Lärarna kan inte tekniken så bra. De behöver lära sig mer. Man får vänja sig vid det. De växte ju inte upp med datorer som vi gjort. Det är okej att vi är lite duktigare än lärarna. Datorer kan man ju, men tavlan har vi inte fått mycket undervisning i. 95
96 Lärare som inte har behörighet i matematik har lagt ner oerhört mycket tid på denna satsning. Det är för de inte kan, men också för de ser en chans att utbilda sig. De känner sig ofta osäkra, men är ofta väldigt entusiastiska. 96
97 Lärare som inte har behörighet i matematik har lagt ner oerhört mycket tid på denna satsning. Det är för de inte kan, men också för de ser en chans att utbilda sig. De känner sig ofta osäkra, men är ofta väldigt entusiastiska. Medan en del som har kompetensen tycker inte matematik är alls roligt. 97
98 Projekten vill förstärka lärarnas datorkompetens, men det är ofta otydligt vad de ska användas till: 98
99 Projekten vill förstärka lärarnas datorkompetens, men det är ofta otydligt vad de ska användas till: Vi ska lära oss handhavandet av datorn. Vi tänkte se vad vi kunde använda datorerna till. Det vi kommer att lära oss är hur man kan använda verktygen didaktiskt. 99
100 Vi började lektionen med att blicka tillbaka, vad lärde vi oss förra gången. Det är IKT väldigt bra för eftersom vi har kvar vad vi gjorde då. 100
101 Vi började lektionen med att blicka tillbaka, vad lärde vi oss förra gången. Det är IKT väldigt bra för eftersom vi har kvar vad vi gjorde då. Nästa år när vi undervisar om negativa tal kommer vi att använda denna lektion som vi gjorde för smartboarden, och ändra den något. Man tänker mer syfte med varje lektion. 101
102 Att man får upp en bild på skärmen och inte var och en tittar i sin bok eller dator är en skillnad. Att alla ser samma bild gör det mycket lättare. 102
103 Att man får upp en bild på skärmen och inte var och en tittar i sin bok eller dator är en skillnad. Att alla ser samma bild gör det mycket lättare. Tabeller och diagram är ett område i matte, och det blev mycket bättre och trevligare och mer dialog med hjälp av datorn. 103
104 Att man får upp en bild på skärmen och inte var och en tittar i sin bok eller dator är en skillnad. Att alla ser samma bild gör det mycket lättare. Tabeller och diagram är ett område i matte, och det blev mycket bättre och trevligare och mer dialog med hjälp av datorn. Med IKT blir det så mycket mera effektivt och visuellt för eleverna. Så man kommer längre. 104
105 Om läroböcker: 105
106 Om läroböcker: Hälften av projekten tittade i flera böcker och andra resurser och kombinerade det som de tyckte var lämpligast. 106
107 Om läroböcker: Hälften av projekten tittade i flera böcker och andra resurser och kombinerade det som de tyckte var lämpligast. Dock: Det finns en risk att när man går ifrån läroboken tappar man algoritmerna, men man behöver ju båda. 107
108 Lärare: 108
109 Lärare: Vi skapade en gemenskap i lärargruppen där vi fick en trygghet så vi vågade fråga om allt. Allt kan vi ta upp i mattekonferensen. 109
110 Lärare: Vi skapade en gemenskap i lärargruppen där vi fick en trygghet så vi vågade fråga om allt. Allt kan vi ta upp i mattekonferensen. Lärarna till varandra: Så här sa mina elever, vad sa dina? 110
111 Lärare: Vi skapade en gemenskap i lärargruppen där vi fick en trygghet så vi vågade fråga om allt. Allt kan vi ta upp i mattekonferensen. Lärarna till varandra: Så här sa mina elever, vad sa dina? Inom projektets ram har vi kunnat besöka varandras lektioner. Det hoppas vi att fortsätta med, det är ju väldigt givande. 111
112 Man byter moment, man gör saker och ting gemensamt. Stor skillnad jämfört med bara ett par år sedan. 112
113 Man byter moment, man gör saker och ting gemensamt. Stor skillnad jämfört med bara ett par år sedan. I många fall består lektionerna mest av genomgång och enskilt arbete. Men många klasser hade en mix av lärarledd lektion, grupparbete och enskilt arbete. 113
114 Eleverna: En bra matematiklärare är inte sträng, varierar undervisningen, lyssnar. Läraren talar om vad man behöver öva på. En bra mattelärare kan förklara bra, är rätt sträng så alla gör sina grejer. En bra mattelärare är inte sträng men pratar på eleverna på ett bra sätt. En bra matematiklärare kan det den gör, och förklarar bra. Låter eleverna vara med och påverkar undervisningen. 114
115 Tolkning: Läraren behöver ämneskunskap, didaktik, ledaregenskaper, och god förmåga att lyssna. 115
116 Tolkning: Läraren behöver ämneskunskap, didaktik, ledaregenskaper, och god förmåga att lyssna. Stämmer med vad projektansökningarna ville utveckla, utom på en punkt: utveckling av ämneskunskaper. 116
117 Elever: 117
118 Elever: Vi presenterar lösningar för hela klassen hela tiden. 118
119 Elever: Vi presenterar lösningar för hela klassen hela tiden. Vi presenterar nästan aldrig lösningar för hela klassen. Vi gjorde det i mellanstadiet. 119
120 Elever: Vi presenterar lösningar för hela klassen hela tiden. Vi presenterar nästan aldrig lösningar för hela klassen. Vi gjorde det i mellanstadiet. Det finns olika sätt att lösa problem, och vi går igenom de olika sätten. 120
121 Elever: Vi presenterar lösningar för hela klassen hela tiden. Vi presenterar nästan aldrig lösningar för hela klassen. Vi gjorde det i mellanstadiet. Det finns olika sätt att lösa problem, och vi går igenom de olika sätten. Det är bra att diskutera problem för man ser ofta andra lösningar. Är det lättare problem kan man diskutera hur man har löst det. 121
122 Elever: 122
123 Elever: Lärarna lägger tonvikt på förståelse: svaret inte viktigt, men lösningen viktig. 123
124 Elever: Lärarna lägger tonvikt på förståelse: svaret inte viktigt, men lösningen viktig. Nu är det mer dialog. Tidigare jobbade vi bara i böckerna. Det var jättetråkigt och man blev stressad när någon annan blev klar. 124
125 Elever: Lärarna lägger tonvikt på förståelse: svaret inte viktigt, men lösningen viktig. Nu är det mer dialog. Tidigare jobbade vi bara i böckerna. Det var jättetråkigt och man blev stressad när någon annan blev klar. Lärare: En lärargenomgång ska helst alltid vara med dialoger. 125
126 Elever: I början garvade man när det var fel, men det gör man inte nu. Nu tänker man på hur lösningen ska vara. Det är vår lärare, och inte datorerna. 126
127 Elever: I början garvade man när det var fel, men det gör man inte nu. Nu tänker man på hur lösningen ska vara. Det är vår lärare, och inte datorerna. Lärarna har inte alltid svar på allting. Läraren återkommer då nästa gång. 127
128 Elever: 128
129 Elever: Färdighetsträningen, som att lösa en andragradsekvationer, sker ändå mest på papper genom att formler inte så lätt skrivs på dator. Då är datorn mer en lärobok. 129
130 Elever: Färdighetsträningen, som att lösa en andragradsekvationer, sker ändå mest på papper genom att formler inte så lätt skrivs på dator. Då är datorn mer en lärobok. Man behöver kunna kladda. Matematik är det ämne jag behöver dator minst, i alla andra är det ganska sköna att använda dator till. 130
131 En lärare:
132 En lärare: Drömmen är att man i hela Sverige skulle hitta en form där lärarna har en timme i veckan där man träffar andra lärare och verkligen kan prata didaktik och ämnet
133 Tack för uppmärksamheten!
134 Tack för uppmärksamheten! Frågor, kommentarer?
Utvärdering av IKT i skolan
Utvärdering av IKT i skolan Håkan Lennerstad, Alf Gummesson, Blekinge Tekniska Högskola I samarbete med Linnéuniversitetet 1 1 Bakgrund till uppdraget Matematiksatsningen för grundskolan 2009-2011: 900
Matematiksatsningen 2010-2011
Matematiksatsningen 2010-2011 8 maj 2012 Malmö Högskola Kristianstad Högskola 1 Matematiksatsningen Regionalt stöd utifrån de lokala projektens behov Kompetensutveckling Nätverksskapande Insatser under
Matematiksatsningen
OH-mallen Matematiksatsningen 2009-2011 www.skolverket.se/matematik ia.envall@skolverket.se OH-mallen Uppdraget Genomförande Utvärdering Resultat Uppdraget: Bakgrund Nationella utvärderingen (NU 03) TIMSS
Lesson study och learning study i matematikundervisningen
Lesson study och learning study i matematikundervisningen Fil. dr. Constanta Olteanu Linnéuniversitetet 1 Kan vi inte göra som dom gör i Japan för det blir ju så bra! 2 Disposition Bakgrund Syftet Urval
i skolan - empiri och analys
Åtta IKT-projekt för matematiken i skolan - empiri och analys Håkan Lennerstad, Blekinge Tekniska Högskola Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet Blekinge Institute of Technology Research report No. 2012:02
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,
Teknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Matematiksatsningen 2009-2011
OH-mallen Matematiksatsningen 2009-2011 www.skolverket.se/matematik ia.envall@skolverket.se OH-mallen Uppdraget Genomförande Utvärdering Resultat Uppdraget: Bakgrund Nationella utvärderingen (NU 03) TIMSS
Skolverkets arbete kring matematik
OH-mallen Skolverkets arbete kring matematik - normering, uppföljning och utveckling - Region Sundsvall, 21-22 september 2009 Anders Palm anders.palm@skolverket.se www.skolverket.se/matematik Inledning
Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke
Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i
Skolverkets arbete kring matematik
OH-mallen Skolverkets arbete kring matematik - normering, uppföljning och utveckling - Region Göteborg, 7-8 oktober 2009 Anders Palm 08 527 331 12 anders.palm@skolverket.se www.skolverket.se/matematik
Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Matematik är ett ämne som många människor, både barn och vuxna
Mikaela Thorén Motivation för matematik Författaren ger här en bild av vilka faktorer som kan påverka elevers motivation för att lära matematik. Artikeln bygger på författarens examensarbete som belönades
Matematikundervisning för framtiden
Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av
OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd
OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att
/////// // ///////// / // /
Utvärdering matematikämnet hösten 2010 Dessa grupper är inskrivna: Åk 7 Petra & Malins grupp Åk 8 Malins grupp Åk 9 Petras grupp Åk 7 Jörgens grupp Åk 8 Jonas & Petras grupp Åk 9 Jonas grupp Åk 7 Evas
Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder
Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder En utvärdering av matematiksatsningen Madeleine Löwing,, Eva Färjsjö Södertörns Högskola och Göteborgs Universitet Övergripande
Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun
Bilaga 1 Verksam hetsrapport 2015-02-18 Dnr 400-2014:2725 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun 1 (8) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter
1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?
1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!
Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund
Lesson study - Att lära av varandra Staffan Åkerlund Hur kommer all kunskap som erbjuds vid kompetensutveckling in i våra klassrum? Hur tar vi tillvara på kollegors kompetens och erfarenhet? Lärare behöver
OH-mallen. Rektorer och matematikutbildning. Konferensomgång 1 läsåret 2011/12
OH-mallen Rektorer och matematikutbildning Konferensomgång 1 läsåret 2011/12 OH-mallen Anders Palm Undervisningsråd och projektledare Tel: 08 527 331 12 E-post: anders.palm@skolverket.se Charlotta Blomqvist
NOKflex. Smartare matematikundervisning
NOKflex Smartare matematikundervisning Med NOKflex får du tillgång till ett heltäckande interaktivt matematikläromedel som ger stöd både för elevens individuella lärande och för lärarledd undervisning.
+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas
1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:
+ + Grundskola åk Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Grundskola åk 4-6. Ange ett alternativ. Grundskola åk 7-9
1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola åk 1-3 Grundskola åk 4-6 Grundskola åk 7-9 Gymnasieskola NV, SP, TE, ES, B Gymnasieskola Övriga program 2 Arbetar du på en kommunal
1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar
Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer
Vi vill veta vad du tycker om skolan
Vi vill veta vad du tycker om skolan Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning
Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Frågan är Hur (hvordan) utvecklar man bäst kvalitet i matematikundervisning
FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010
1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor
Peter Östlund undervisningsråd
Peter Östlund undervisningsråd Ett omfattande paket med flera inslag Fortbildning för att utveckla undervisningen mer katederundervisning, 800 Mkr Lärarlyftet II (ma-delen), 400 Mkr Vidareutbildning av
Hur viktigt har följande varit för ditt val av gymnasieutbildning?
1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan, gymnasieskolan eller går du inte i skolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt,
Matematiksatsningen
OH-mallen Matematiksatsningen 2009-2011 www.skolverket.se/matematik ia.envall@skolverket.se OH-mallen Uppdraget Genomförande Utvärdering Resultat Uppdraget: Bakgrund Nationella utvärderingen (NU 03) TIMSS
Emma Wimmerstedt undervisningsråd
Emma Wimmerstedt undervisningsråd Vad är Mattelyftet? Matematiklyftet fortbildning av matematiklärare i matematikdidaktik och utbildning av matematikhandledare och rektorer 2012-2016 Ett omfattande paket
ia.envall@skolutveckling.se Myndighetens uppdrag Initiera och genomföra utvecklingsinsatser för att höja kvaliteten i matematikundervisningen Med syfte att nå en ökad måluppfyllelse inom förskola, skola
Vi vill veta vad du tycker om skolan.
Vi vill veta vad du tycker om skolan. 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders
Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan
Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor
Gruppdiskussionen hösten 2011
Gruppdiskussionen hösten 2011 I gruppen om ca 5-10 deltagaren diskuterades följande: Som pedagogisk ledare, vad är kvalité i matematikundervisning? Hur ser mina lärare på kvalité? Hur kan jag som pedagogisk
Samverkan för bästa skola
Samverkan för bästa skola Nu genomför vi på Skolverket insatser för att höja kvaliteten hos utvalda skolor. Syftet är att förbättra elevernas resultat och även öka likvärdigheten inom och mellan skolor
ÅRETS IT- KOMMUN 2010 FALKENBERG
ÅRETS IT- KOMMUN 2010 FALKENBERG 2010-10-04 Reserapport från Falkenbergsdagarna Under Almedalsveckan hölls ett seminarium under ledning av Skolverket under temat Verksamhetsdriven IT där man visade på
Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen
Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen för man behöver det här kollegiala att samarbeta prata, diskutera och lyfta, bepröva det hela, och komma tillbaka och reflektera om det. Det måste man göra
Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning
LHS Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning Poäng: 4,5 hp VFU inom ramen för 30hp Kurs: Matematik för grundlärare åk F-3 Kursplan: MA3005 VFU-period:
Vi vill veta vad du tycker om skolan
Vi vill veta vad du tycker om skolan 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
Textkompetenser, Genre och Literacitet
Textkompetenser, Genre och Literacitet Interaktiva tavlor och IT i Svenska utvecklingsarbete i Uddevalla NORDIC SMART SCHOOL PROJECT SYLVANA SOFKOVA HASHEMI, FIL. DR. Institutionen för Individ och samhälle
Vi har inte satt ord på det
Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet
Stöd för genomförandet
Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd
Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen
Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Förutsättningar Mellanstor kommun (55 000 inv) 60 kommunala förskolor 25 kommunala grundskolor 3 kommunala gymnasieskolor
Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå
Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå Nätverk/kompetensutveckling Elevers lärande i matematik Samarbetsprojekt mellan: Salem, Huddinge, Botkyrka, Södertälje, Nykvarn, Tyresö, Nynäshamn
Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958
Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare
Learning study elevers lärande i fokus
Learning study elevers lärande i fokus McKinsey & Co. How the world s best-performing school systems come out on top. Högpresterande länder tar in kompetensutvecklingen till klassrummet och gör den till
SKL Matematik PISA 2015 En modell för att utveckla skolan
SKL Matematik PISA 2015 En modell för att utveckla skolan Modell för att utveckla skolan STYRNING OCH LEDNING UTVECKLAS Alla fyra nivåerna i varje kommun: politik, förvaltningsledning, rektorer och lärare
Utbildningsdepartementet (5) Dnr:
Utbildningsdepartementet 1 (5) Delredovisning av uppdrag om att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan i syfte att stödja elevernas utveckling
Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.
Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter
Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Ansvar för matematiklärande Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet. Åse Hansson. Åse Hansson.
Ansvar för matematiklärande Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet Åse Hansson Åse Hansson ase.hansson@ped.gu.se Göteborgs universitet Institutionen för didaktik och pedagogisk
Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik
Sid 1 (7) studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Kurskod ( er): 6MN043 Ifall kursen i allt väsentligt samläses med andra kurser kan
Learning study-modellen som aktivitet i matematikundervisningen
Learning study-modellen som aktivitet i matematikundervisningen Constanta Olteanu Linnéuniversitet Abstrakt I denna artikel kommer att presenteras sätt på vilket learning study-modellen används som aktivitet
Statens skolverk 106 20 Stockholm
Utbildningsdepartementet Regeringsbeslut I:44 2012-03-29 Statens skolverk 106 20 Stockholm U2011/4343/S U2011/7370/GV (delvis) U2012/2103/GV Uppdrag att svara för utbildning Regeringens beslut Regeringen
Bilaga 1: La rar- och rektorsenka t
Systemutvärdering Monica Zetterman Dnr 2014:00510 5.1.3 1 (12) : La rar- och rektorsenka t Bilaga till s rapport nr. 447 (2016) Nationella proven i grundskolans års-kurs 6 och 9. En uppföljning av lärares,
Digitalisering i skolan
Digitalisering i skolan 1 Frågeblanketten läses maskinellt. Vi ber dig därför att: Använda bläckpenna Markera dina svar med kryss, så här: Om du svarat fel täck hela rutan med det felaktiga krysset, så
Vad tycker du om skolan?
Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka
Att arbeta med elever med särskild begåvning i grundskolan. Cecilia Eriksson
Att arbeta med elever med särskild begåvning i grundskolan Cecilia Eriksson 2017-01-09 1 Följ med på en resa från en idé om fördjupningsgrupper, till samarbete mellan speciallärare och lärare, till elevhälsa
Att sätta lärares och elevers lärande i fokus
Höjman, Larsson, Persson, J-Nilsson, Cajander Att sätta lärares och elevers lärande i fokus I denna artikel beskrivs ett sätt att arbeta med learning study. En lärargrupp har arbetat med ett moment inom
Innehållsförteckning Sammanfattning: IKT s 2 Sammanfattning: Laborativ matematikundervisning s 3
IKTsamtLaborativmatematik Sammanställning avmatematikutvecklarnasinlämnademinnesanteckningarfrångruppdiskussioner Samtligaregioner,Ko14 Våren2012 Innehållsförteckning Sammanfattning:IKT s2 Sammanfattning:Laborativmatematikundervisning
VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Elevenkät Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig
Min resa i matematikens värld. Gun Israelsson Rektor Sörböleskolan Skellefteå gun.israelsson@skelleftea.se
Min resa i matematikens värld Gun Israelsson Rektor Sörböleskolan Skellefteå gun.israelsson@skelleftea.se Bakgrund 1982 Mellanstadielärarexamen 1994 Påbörjade egen utvecklingsprocessen i matematik 2000
Vad tycker du om kursen som helhet? 1 - Mycket dålig 0 0% 2 1 2% 3 0 0% % 5 - Mycket bra 25 57%
44 svar Sammanfattning Se hela svar Hur stor andel av undervisningen har du deltagit i? Ingen undervisning All undervisning 1 - Ingen undervisning 0 0% 2 0 0% 4 0 0% 5 1 2% 6 0 0% 7 3 7% 8 1 2% 9 20 45%
Enhet: Tavestaskolan Samtliga elever grundskolan Svarsfrekvens: Antal 69 Andel% 96%
Enhet: Tavestaskolan Samtliga elever grundskolan Svarsfrekvens: Antal 69 Andel% 96% 1. Jag känner mig trygg i skolan. 100 100 100 100 100, 2. De andra eleverna är trevliga mot mig i skolan. 97 97 97 100
Stödinsatser i skolan
Stödinsatser i skolan Kompetensutveckling inom specialpedagogik Regeringen: Fler lärare än speciallärare och specialpedagoger får ökade kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt
Matematiksatsningen 2011
OH-mallen Matematiksatsningen 2011 Stöd till lokalt utvecklingsarbete i grundskolan Anders Palm, projektledare anders.palm@skolverket.se 08 527 331 12 Matematiksatsningen 2011 Matematiksatsningen 2011
Vi vill veta vad du tycker om skolan
Vi vill veta vad du tycker om skolan Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
WORKSHOP PLANERING AV UNDERVISNING. Peter Fredriksson & Lena Knutsson Göteborgs Universitet, Idpp
WORKSHOP PLANERING AV UNDERVISNING Peter Fredriksson & Lena Knutsson Göteborgs Universitet, Idpp Allmänna råd Lärare bör vid planeringen av undervisningen tydliggöra vilka delar av ämnets syfte (förmågor)
Matematiklyftet 2013/2014
Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska
Delredovisning av uppdrag om stöd för lokala utvecklingsprojekt - Matematiksatsningen
Delredovisning av uppdrag om stöd för lokala utvecklingsprojekt - Matematiksatsningen 2010-2011 En mall för delredovisningen av det hittills erbjudna stödet till de lokala utvecklingsprojekten inom Matematiksatsningen
Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande
Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby
30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år
1 av 14 2010-11-02 16:21 Namn: Skola: Epostadress: 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder < 30 år 30-40 år 41-50 år 51-60 år > 60 år 3. Har varit verksam som lärare i: < 5 år 6-10 år 11-15 år > 15 år 4. Har du en
Planering Matematik åk 8 Samband, vecka
Planering Matematik åk 8 Samband, vecka 4 2016 Syfte Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med
Attila Szabo är matematikutvecklare och läromedelsförfattare, han undervisar vid S:t Eriks gymnasium i Stockholm
524 Drivkraft att lära Attila Szabo är matematikutvecklare och läromedelsförfattare, han undervisar vid S:t Eriks gymnasium i Stockholm Inledning Hjärnforskningen visar att den pedagogiska relationen i
Läraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI 2010 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att
Årlig rapport år 1 från pilotomgången som deltar i SKL:s Matematiksatsning PISA 2015
2014-01-02 Årlig rapport år 1 från pilotomgången som deltar i SKL:s Matematiksatsning PISA 2015 1. Sammanfattning Glädjeämnena är många och i satsningen upplevs det som givande att träffa de olika professionerna
Idéproduktion. Klassificering av idéer
Vi kommer att presentera lösningsidéer för en individualiserad undervisning i gymnasieskolan. Idéproduktion färre elever per lärare homogena grupper Klassificering av idéer inlärningspedagogiska fysisk
Matematiklyftet. Ämnesdidaktisk fortbildning för matematiklärare. Läsåret 2013/14
Matematiklyftet Ämnesdidaktisk fortbildning för matematiklärare Läsåret 2013/14 8.30-9.30 Presentation av matematiklyftet Bakgrund och syfte Genomförande Lärportal Handledare och rektorers roll 9.30-10.00
Verksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en
Skoitnst.. 7.1,ktion.en Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid den fristående gymnasieskolan JENSEN gymnasium Uppsala i Uppsala
Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik
Regeringsbeslut I:4 2011-03-31 U2011/2229/G Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik Regeringens
Introduktion till studier på Masugnen och sfi
Introduktion till studier på Masugnen och sfi Innehållsförteckning Till nya studerande på sfi i Lindesberg... 3 Hej!... 3 Syfte... 3 Masugnens utbildningsverksamhet... 3 Våra kurser och spår... 3 Frånvaro...
VFU i matematik ht 2015 MÅL
VFU i matematik ht 2015 MÅL Syftet med kursen är att studenten ska förvärva kunskaper om och utveckla förmågan att leda och undervisa i matematik utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt i relation till
Matematikstrategi 2012-2015
Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom
2014-03-30. Mer matematik i högstadiet
2014-03-30 Mer matematik i högstadiet Mer matematik i högstadiet Vi vill se mer kunskap i skolan, så att alla elever har möjlighet att nå kunskapsmålen. Alla ska få den grund som behövs för att kunna förverkliga
Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT
Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT Beställningsuppgifter: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@wolterskluwer.se www.skolverket.se/publikationer
Anteckningar från diskussionsgrupperna: Vilket stöd behöver rektor? Varje grupp lämnade in fem punkter.
Anteckningar från diskussionsgrupperna: Vilket stöd behöver rektor? Varje grupp lämnade in fem punkter. Från vem Kommun I en kommun kan man ofta få svar på chefsfrågor på förvaltningen, tex om ekonomi
IKT- och mediepedagogisk plan
IKT- och mediepedagogisk plan Barn och unga Ödeshögs kommun 2014-2016 Bakgrund Vi lever i en digital värld. En värld som förändras hela tiden och där allting finns inom räckhåll. Överallt. Hela tiden.
Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)
Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) 1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan
Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
@ZoranAlagic Många frågor och få gemensamma begrepp = förvirrad diskussion. sammanfattar på bloggen. Citationstecken ingen väg #merkateder
ZoranAlagic Många frågor och få gemensamma begrepp = förvirrad diskussion. sammanfattar på bloggen. Citationstecken ingen väg #merkateder 21 minutes ago Favorite Reply Delete tystatankar Och varför vill
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Beslut. efter tematiska kvalitetsgranskning av hem- och konsumentkunskap vid Rödebyskolan i Karlskrona kommun. Beslut
Beslut Karlskrona kommun karlskronakommun@karlskrona.se 2018-05-07 Dnr 400-2018:1477 Beslut efter tematiska kvalitetsgranskning av hem- och konsumentkunskap vid Rödebyskolan i Karlskrona kommun Inledning
RAPPORT Attityder till skolan
RAPPORT 479 19 Attityder till skolan 18 Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF från Skolverkets webbplats: skolverket.se/publikationer ISSN: 13-2421 ISRN: SKOLV-R-479-SE Omslagsbild: Elke
om läxor, betyg och stress
2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har
Vad ryms inom detta? Mats Burström
Vad ryms inom detta? Mats Burström 120827 Frågeställningarna från piloterna visar att en del frågeställningar berör BFL träffarna medans andra inte gör det. BFL på kommunnivå. BFL på den lokala skolan.