KVALITETSPROGRAM FÖR DETALJPLANER FÖR VÄSTLÄNKEN STATION CENTRALEN MED OMGIVNING ANALYS PLANFÖRSLAG
|
|
- Marianne Berg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KVALITETSPROGRAM FÖR DETALJPLANER FÖR VÄSTLÄNKEN STATION CENTRALEN MED OMGIVNING ANALYS PLANFÖRSLAG
2
3 TILLÄMPNING AV UTVÄRDERINGSVERKTYGET Bakgrund Västlänkens staoner kommer a förändra vardagslivet för regionens invånare, beröra många och betyda mycket för både upplevelsen och bilden av Göteborg. Uormningen av mötet mellan staden och staonen blir avgörande för regionkärnans identet och arakvitet, liksom för kollek- vtrafikens arakvitet och konkurrenskra. Kvalitetsprogrammet handlar om a ta gemensamt ansvar för a skapa mänskliga, behagliga och trygga miljöer kring järnvägens möte med staden. Fokus ligger på a göra de mjuka värdena möjliga a diskutera och utvärdera a få gemensamma definioner av prioriterade kvaliteter för kvalitava stadsrum liksom formulering av riktlinjer som tydliggör vad som behöver uppnås. Syet med kvalitetsprogrammet är a omgestaltningen av platserna, i och med etableringen av staonerna, ska ta llvara befintliga kvaliteter. Kvalitetsprogrammet för detaljplaner för Västlänken är framtaget av White på uppdrag av Projektgrupper för framtagande av detaljplaner för Västlänken, järnvägstunnel och staonerna Centralen, Haga, Korsvägen. I arbetet har representanter från Göteborgs Stads olika förvaltningar, Trafikverket och Väsrafik deltagit, främst genom seminarier, där huvuddragen på de prioriterade kvaliteterna och riktlinjerna definierades. Utvärderingsverktyg Utvärderingsverktyget är framtaget för a vara e stöd för de projektgrupper som arbetar med detaljplanerna men det bör även användas vid övriga uormnings- och gestaltningsarbeten liksom vid genomförandet. Utvärderingsmetoden kan användas under hela processen både för nulägesanalys och vid konnuerliga uppdateringar när nya uormnings- och gestaltningsförslag tas fram. Verktyget är e stöd för a skapa en gemensam nulägesbild och en gemensam önskad framdsbild. Kvalitetsrosen ger en snabb, visuell helhetsbedömning av hur väl samtliga kvaliteter finns på platserna idag. Rosen är uppbyggd av alla de fyra prioriterade kvaliteterna och indelad i deras olika riktlinjer. Kvalitetsrosen kompleeras med en matris som dokumenterar moveringen ll värderingarna. Till respekve prioriterad kvalitet finns även en karta som dokumenterar arbetsgruppens utvärdering och gör den mer platsspecifik. Process Analyser av nuläge och planförslag har uörts genom workshops i 4 steg 1. Genomgång nuläge/planförslag och kvalitetsprogram. 2. Gruppvis utvärdering av nuläge/planförslag med stöd av de vägledande frågorna för respekve riktlinje. 3. Gruppvis värdering enligt kvalitetsrosen och markering i karta. 4. Gemensam slutdiskussion och jämkning av resultatet i kvalitetsrosen. Nuläge Nulägesanalysen gjordes av arbetsgruppen för respekve staon vilken huvudsakligen bestod av projektledare och planhandläggare. E större område analyserades för a se staonsläget i si sammanhang och förstå förutsäningarna ur e stadsbyggnadsperspekv. Arbetsgruppen utvärderade nuläget genom frågorna under varje riktlinje i analys nuläge. Baserat på resultatet av utvärderingen togs en handlingsplan fram som pekar på befintliga kvaliteter som bör bevaras liksom vilka de kvaliteter är som saknas och bör llföras på platsen. Analysen som gav en bild av hur kvaliteterna uppfaas på platsen idag stämdes i eerhand av med den utökade arbetsgruppen för respekve staon. Förslag För a täcka in alla kompetenser och synvinklar analyserades förslaget i den utökade arbetsgruppen för respekve staon. I grupper om 4-7 deltagare utvärderades planförslagen med vägledning av frågorna i analys förslag. Grupparbetet följdes av gemensam diskussion där kvalitetsrosens resultat jämkades mellan grupperna. Analysen av förslaget syade ll a värdera om kvaliteterna och riktlinjerna uppnås enligt handlingsplanen. Analysens resultat är vägledande för den fortsaa bearbetningen av förslagen. Sammanställning Kvalitetsrosen ger en gemensam helhetsbild av gruppernas värdering av nuläge respekve förslag ufrån hur väl riktlinjerna levs upp ll på platsen. Matrisen sammanställer de diskussioner som fördes i grupperna under genomförda workshops av nuläge respekve förslag. Här har ingen jämkning av resultatet gjorts varför resultatet bitvis kan verka inkonsekvent och motsägelsefullt. Dea för a visa på de olika synvinklar och perspekv som framkom under arbetet. Reflekoner I nuläget var det vikgt a se platsen i e större sammanhang och förstå dess relaon ll den omgivande staden. Under förslagsanalysen låg fokus på förslaget och e snävare kartutsni, i jämförelse med nuläget, utvärderades. Dea medförde a kvalitetsrosen från nulägesanalysen i vissa fall få justeras i eerhand för a få e med planförslaget jämförbart resultat. Vill man fokusera på specifika platser, kan det vara nödvändigt a ändra kartutsni. Men det är vikgt a då vara medveten om a det medför viss problemak i jämförelsen mellan kvalitetsrosor. Analysworkshops tar d. Kvalitetsprogrammet i sin helhet är e stort material som har visat sig svår för deltagarna a på förhand säa sig in i. Det är totalt 19 riktlinjer a gå igenom och alla grupper har inte alld hunnit gå igenom samtliga. Dea har lösts genom a grupperna startat med olika teman och det slutliga materialet kompleerats i slutdiskussionen. Minst en halvdag rekommenderas för varje workshopllfälle. Grupperna har i viss utsträckning värderat förslagen olika beroende av vilken roll workshopdeltagarna har i projekten och beroende på hur långt planförslagen varit utvecklade. Vissa har i större utsträckning värderat ambionen med projekten medan andra i större utsträckning kriskt granskat materialet och vad som fakskt kan utläsas därav. Båda perspekven är betydelsefulla då det är vikgt a gemensamt i arbetsgruppen samtala om ambionen ufrån värden och medvetandegöra vad som inte framkommer i materialen. Utvärderingsmodellen har på så vis fungerat bra som processverktyg för a på e systemaskt vis fokusera på värden gemensamt i arbetsgrupperna. Det har visat sig a vissa riktlinjer varit för digt a utvärdera. Olika aspekter framkommer vid olika dpunkt i processen, det är således angeläget a konnuerligt utvärdera förslagen eerhand som de utvecklas. Förberedelser för, dokumentaon vid och processguidning vid workshops samt denna sammanställning har gjorts av Hilda Hallén, SBK. 3
4 SAMMANSTÄLLNING RIKTLINJER FÖR: URBAN KARAKTÄR Representav uormning En läsbar stad är både intressant och begriplig. Platsens historia och dess roll i staden då som nu speglas i uormningen av resandets funkoner, i markgestaltningen och belysning liksom i en eventuell förtätning med nya byggnader. Staonerna utgör vikga funkoner i staden och dea behöver framgå av gestaltningen. Det ger både särprägel och förankring. Vad blir platsens framda historia och vilken roll kommer den a spela i staden? Märks det i den fysiska miljön? (markera platser där det kommer a synas och värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera värderingen i matrisen plus jämför med nuläget) Platsen blir en tydligare del av staden med förnyad och förbärad resandefunkon. Platsens identet som resandenod stärks. Staonsparken som idé anknyter ll äldre idéer om en lugn grön plats vid staonen, dea är en vikg aspekt ur kulturmiljösynpunkt. Ambionsnivån skall vara hög vad gäller gestaltning av stråk, platser och byggnader. Särskilt vid staonsentréer för a signalera dess funkon. Vikgt med siktlinjer mot Skansen Lejonet, en siktlinje mellan det nya och det gamla. poäng: +2 Samspel med omgivningen Uormningen av platserna samspelar med karaktären, innehållet och skalan på angränsande stadsmiljöer. Visuella kopplingar, under alla der på dygnet, llsammans med tydliga samband och stråk underläar människors rörelser och integrerar platsen i staden. Platsen blir en pusselbit i det stora hela. Vilka angränsande stadsrum och funkoner blir intressanta a signalera mot platsen? Kommer de a synas på/från platsen? Även när det är mörkt? (markera platser där de syns och värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera värderingen i matrisen plus jämför med nuläget) Vikgt a signalera mot omgivningen: vägen ll och från innerstaden och den historiska stadskärnan, hur man kommer ll vanet och hur man byter i kollekvtrafiken. Stråket längs Bergslagsgatan är vikgt för a koppla ll staden och vanet. Den nya staonsparken och staonshuset skall vara väl synligt både dag och na, det är vikgt a tänka på användningen vid olika der på dygnet och året. De stora träden i Bergslagsparken ska synas väl och signalera park ll omgivningen. Arbeta med hur hållplatslägen signaleras ll omgivningen. Bergslagsbanans staonshus ska synliggöras som en kulturhistorisk koppling. Arbeta med huvudentrén så a den samspelar med omgivningen. Befolkat dygnet runt Urbana miljöer är levande dygnet runt och innehåller både verksamheter, service och bostäder liksom publika målpunkter. Staonerna, deras innehåll och den mänskliga akvitet som här genereras bildar navet som llsammans med omgivande stadsmiljöer gör a platser och byggnader befolkas både dag och na. Stadsrummen runt staonerna görs inbjudande och trygga genom a vistelseytor och huvudstråk för gående placeras i anslutning ll bebyggelse med öppna och över dygnet befolkade boenvåningar. Vilka funkoner och målpunkter kommer det a finnas? Var blir det vistelseytor och huvudstråk för gående? (markera på kartan) Ligger vistelseytorna och stråk i anslutning ll befolkade boenvåningar? Blir de överblickbara både i dagsljus och i mörker? Blir det en funkonsblandning? (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera Bergslagsgatan är e huvudstråk. Det är vikgt hur Bergslagsgatan korsar under brons nedfart då det kommer kännas som en barriär för gående a korsa under bron. Bron över ll Hisingen vikgt stråk för alla trafikslag. Hållplatser är vikga målpunkter. Det är svårt med funkonsblandning (med inslag av bostäder) i området pga. buller. Fler stråk med potenal finns. Ändra nuläge, missvisande utsni om man ser ll planområdet och staonen rikgt dålig nu och kommer sannolikt bli bäre med förslaget. Blandning av karaktärer Blandningen av olika skalor, arkitektur, material och färger ger spännande stadsrum där mycket kan hända samdigt. Möten mellan olika dsepoker skapar upplevelserika och varierade platser runt staonerna. Tilläggen ll stadsrummen ska få llåtas a synas och vara vår ds bidrag ll en kvalitav och varierad stadsmiljö. A blanda in vaen och grönska i den byggda miljön skapar både rikare upplevelser och bäre mikroklimat. Blir det en blandning av karaktärer? (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera Det kommer bli en blandning av karaktärer, av lågt, högt, gammalt, ny, fult och snyggt, i området. Inom planområdet är det dock mycket ny och här är det svårt a uppnå en större blandning med äldre bebyggelse, här kommer det bli relavt homogent med mycket ny och storskalig bebyggelse. -1. Uppfylls inte alls i området eller på enstaka men isolerade delar av området Upplevelser i ögonhöjd Den urbana karaktären bygger på a många rör sig ll fots. Stadsrum som smulerar gående är upplevelserika i ögonhöjd, med varierad uormning av vistelseytor och med levande, akva boenvåningar mot befolkade stråk. Kommer den mänskliga skalan och den upplevelserika stadsmiljön i ögonhöjd a finnas på platsen? (markera var på kartan och värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera värderingen i matrisen plus jämför med nuläget) Målsäningen är a det skall bli en mänsklig skala med akva fasader och vägledande siktlinjer i ögonhöjd. Det är vikgt a lägga entréer mot gatan, och inte bara skylönster, för a skapa akva boenvåningar och e befolkat gaturum. A ha taxibilar längs fasad riskerar a skapa en passiv yta som inte bidrar ll öppenhet och den mänskliga skalan.,5 0. Uppfylls på enstaka men sammankopplade delar av +1. Uppfylls för alla vikga platser och stråk i området 4
5 SAMMANSTÄLLNING RIKTLINJER FÖR: SJÄLVKLARA FLÖDEN Överblickbart dygnet runt Uormningen av platser och stråk gör det lä a läsa av vad som är huvudstråken för gående och cyklister. Det ska vara lä a orientera sig ll och från staonsuppgångar och hållplatslägen, likväl som ll publika målpunkter i omgivningen och ll stråken som leder vidare i staden. Rä uormad hjälper belysningen ll med orienterbarheten och gör platser och stråk överblickbara, trivsamma och trygga även under kvällar och näer. Vilka vikga målpunkter kommer det a finnas i omgivningen och på platserna? (markera på kartan) Hjälper uormingen av den fysiska miljön ll a vägleda ll dessa? Hur upplevs det under den mörka den på dygnet? (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera Det finns många vikga målpunkter i området bland andra; innerstaden med den historiska stadskärnan, älven och kollekvtrafikens hållplatser. Stråket längs Bergslagsgatan och Nils Ericsonsgatan blir vikgt för a koppla ll staden och ll vanet, stråket är tydligt i riktning mot Nordstan. Det blir vikgt här a arbeta med ljusdesign och belysning för a skapa e tydligt, arakvt och tryggt stråk.,5 Lälästa trafikmiljöer Platserna runt staonerna samlar många olika typer av trafikanter. Uormningen visar tydligt med färger, material och möblering vilka trafikanter som har llgång ll ytan och vem som har företräde i olika korsningssituaoner. Under dygnets mörka mmar tydliggörs dea genom belysningens styrka, karaktär, placering och höjd. Prioritera gående Uormningen signalerar a gående är prioriterade genom a ge dem go om utrymme i stråk och på platser. Vikga gångstråk kopplas närmaste och naturligaste vägen, och i mötet med andra trafikanter visas tydligt a gående har företräde. Blir det tydligt vilket trafikslag som har företräde i stadsrummen och i de olika korsningspunkterna? Markera platser där det blir tydligt vilka trafikslag som har llträde och/eller företräde på kartan. (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera Vilka ytor kommer a prioriterar gående? (markera på kartan) Blir dessa ytor sammankopplade ll gångprioriterade stråk som gent kopplar ihop dels platsens olika delar och dels platsen med den omgivande staden? (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera Bergslagsgatan är tydlig i sin uormning. Träd poängterar gatans dignitet, de visar a den är vikg samt skapar trivsel, go klimat och är vägledande. Det är tydligt var bussar och spårvagnar går. När det gäller hänvisning ll bilar behöver det tänkas extra på handikappanpassning och a färdtjänst kommer fram. Vikgt med bra väntytor både inomhus och utomhus nära färdtjänstens angöringsplats. Cykelstråket ll och från Hisingen blir tydligt men vidare förbi Droningtorget är stråket otydligt. Stora delar av området prioriterar fotgängaren. Fotgängare ska vara högsta prioritet i hela staonsområdet. Vikgt med höga krav på gestaltningen där Bergslagsgatan korsas av bron eersom det kan bli en punkt som kommer upplevas som en barriär. poäng: +2 Stadsrum för cyklister På platsen finns cykelbanor som ansluter ll sammanhängande cykelvägnät i staden. För passerande cyklister bör det finnas stråk där konfliktpunkterna med gående eller andra trafikanter är få. Cykelparkeringar ordnas nära staoner och andra målpunkter. Var blir det cykelbanor ll platsen och på platsen samt var blir det cykelparkeringar? (markera på kartan) Når cykelbanorna fram ll och över platsen och blir cykelparkeringar placerade vid målpunkter och blir de llräckligt stora? (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera Otydligt hur cykelbanor går förbi Droningtorget. Vikgt med styr och ställ i närheten (men inte precis vid entrén ll staonen). Forarande många konfliktpunkter med cyklar. Cyklister vill komma hela vägen fram, (lägga cykelparkering i skuggiga lägen?). -1. Uppfylls inte alls i området eller på enstaka men isolerade delar av området Snabb kollekvtrafik och bekväma byten God framkomlighet för den lokala kollekvtrafiken är en förut-säning för a den ska bli arakv, liksom a bytet mellan tåg, buss, spårvagn och båt är enkelt och bekvämt. Välgestaltade, befolkade, dagsljusbelysta och väderskyddade resandemiljöer av llräcklig storlek ufrån resandemängden gör hela resan behaglig och bidrar även ll platsernas identet och liv. Vilka resandefunkoner kommer det a finnas i området? (markera på kartan) Får kollekvtrafiken en god framkomlighet? Blir det enkelt a byta? Av vilken kvalitet blir resandeytorna? Blir de llräckligt stora för resandemängden? (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera Samma som i nuläge och fler pendeltåg. Ytorna för resande är llräckliga för a ta emot den förväntade resandemängden. Kollekvtrafiken har god framkomlighet och resandefunkonerna utvecklas med llkommande tågtrafik. Om bilarna inte leds bort i området blir de e hinder för kollekvtrafiken. poäng: Uppfylls på enstaka men sammankopplade delar av +1. Uppfylls för alla vikga platser och stråk i området 5
6 SAMMANSTÄLLNING RIKTLINJER FÖR: MÄNSKLIGA VISTELSEKVALITETER Vistelseytor vid målpunkter Platser a vistas på skapas på arakva ytor nära målpunkter, synligt placerade, i bra väderstreck och med utsikt över omgivningen. Vistelseytor av olika storlek och karaktär behövs, både sådana med llräckligt utrymme för a samla en större grupp människor och utrymmen där mindre grupper av människor kan trivas. Kommer det a finnas vistelseytor på platsen som uppfyller riktlinjerna? (markera var på kartan) Blir det godkända vistelseytor vid alla publika målpunkter och hållplatser? (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera värderingen i matrisen plus jämför med nuläget) Bergslagsparken utgör den huvudsakliga vistelseytan. Den ligger dock lite för långt bort ifrån miuppgångens huvudentrén för a fungera för kortare vistelse. Mindre ytor finns i direkt anknytning ll miuppgångens huvudentré Platsen här ger dock e splirat uryck, vart ska man sia, var finns det vila? Det finns e stort behov av en plats framför miuppgångens huvudentré. Bra inomhusmiljöer finns, men man kommer inte vilja vänta i huvudentrén. Tänk på a det är olika behov olika der på dygnet och olika delar av året. Kan man placera cykelparkeringar i skuggiga lägen för a frigöra soliga ytor. Go mikroklimat Staoner befolkas i alla väder och under alla årsder. E bra mikroklimat förlänger säsongen då det är skönt a vistas ute, för både resenärer och andra. Genom rä placering och uormning får vistelseytorna maximal solbelysning samt vindskydd på vår, höst och vinter. Vistelseytor skapas som både kan bidra ll önskat stadsliv på platsen och bli e komplement vid väntan för byte. Vegetaon och vaen ger skugga och svalka heta sommardagar samt bidrar ll en posiv ljudmiljö. Både lugna och akva stadsrum Platserna och stråken ska llsammans erbjuda e varierat utbud av både lugna och akva stadsrum. Nära staonerna behöver det finnas vilsamma och bullerskyddade vistelseytor, gärna med utblick mot platsen och hållplatserna, men även mer akva ytor med plats för stadslivets rörelser och händelser. Vistelseytorna ska medge olika användningar och vara anpassade för olika människors behov, och kunna erbjuda möjligheter ll både vila och akviteter under dygnets alla mmar. Hur blir mikroklimatet på vistelseytorna? (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera värderingen i matrisen plus jämför med nuläget) Hur blir utbudet av akva och lugna vistelseytor? Kommer de a finnas vid alla publika målpunkter och hållplatser? (markera på kartan och värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera värderingen i matrisen plus jämför med nuläget) Stora träd ger skugga och svalka i Bergslagsparken. Kan inslag av fontäner läggas ll? Det är oklart hur ytan runtom huvudentrén kan gestaltas och användas på bästa sä. För digt a avgöra. Det kommer finnas många akva ytor i området med mycket folk i rörelse. Bergslagsparken som blir e llsko ll området med stor betydelse, står för den lugna ytan i e annars akvt område. poäng: +0,5 Mångfald av stadsrum Platserna och stråken ska erbjuda en varierad stadsmiljö, med en mångfald av vistelseytor som kan ha både kommersiell och ickekommersiell användning. Nära staonerna ska det alld finnas vistelseytor av kvalitet som är fria a använda. Genom a bevara och förtydliga befintliga karaktärer för den byggda miljön och för den grönblå strukturen, och kompleera med nya rumsliga kvaliteter, grönska och vaen får platserna både trivsel och en uormning som väcker intresse. Stadsrum för människor Mänsklig skala innebär a stadsrum där människor vistas uormas med må som skapar närhet och en detaljering som är intressant också när man kommer nära. Upplevelsen av stadsrummen ska utgå från den gående människans hasghet. Hur blir utbudet av olika stadsrum, byggda, gröna och blå? Kommer det a finnas plats för både kommersiell och ickekommersiell användning? (markera var på kartan och värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera värderingen i matrisen plus jämför med nuläget) Blir skalan på stadsrummen mänsklig? Upplevs de anpassade för den gåendes hasghet? (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera Kommersiella verksamheter kommer finnas i området. Bergslagsparken står för det största offentliga ickekommersiella stadsrummet i området. Området kommer bli ganska storskaligt. Det vore bra om man kunde bygga i nivåer med akva fasader i boenvåning. Bergslagsparken har den mänskliga skalan. Hur blir de små mellanrummen? -1. Uppfylls inte alls i området eller på enstaka men isolerade delar av området 0. Uppfylls på enstaka men sammankopplade delar av +1. Uppfylls för alla vikga platser och stråk i området 6
7 SAMMANSTÄLLNING RIKTLINJER FÖR: ROBUSTA MILJÖER ÖVER TID Förtydliga och koppla samman De övergripande stadsstrukturerna som skapat dagens rörelsemönster och användningar av staden som helhet ska bevaras, förtydligas och förstärkas. Staonerna måste bli en inkorpererad del i strukturen och staonsuppgångarna blir då nya pusselbitar i denna stadsstruktur, av stor betydelse för stadens fortsaa utveckling. Grönska och vaen Inslag av grönska och vaen gör platserna tåliga för både värmeböljor, stark vind och slagregn. Det ger platserna karaktär och en rytm som visar årsdernas växlingar. Man kan ta vara på befintliga miljöer eller göra llägg av nya gröna och blå element vid omgestaltningen av platserna och stråken. Det behöver alld finnas llgång ll gröna eller blå stadsrum vid staonerna eller i deras direkta närhet. Hur blir de övergripande stadsstrukturerna på och i anslutning ll platsen? (markera på kartan) Blir de tydligt avläsbara och konnuerliga? (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera Vilka inslag av grönska och vaen kommer det a finnas på platsen? (markera på kartan och värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera värderingen i matrisen plus jämför med nuläget) Det nya stråket Bergslagsgatan är tydligt och konnuerligt. Bra a huvudentrén går a se från olika riktningar. Nya byggnader skapar större tydlighet i stadsstrukturen. Det största inslaget av grönska på platsen utgörs av Bergslagsparken. Det kommer finnas grönska längs Bergsslagsgatan. Det går a jobba med gröna tak och gröna väggar. Jobba akvt med trädsäning. poäng: +0 Etablering av stråk och platser Genom a fånga upp rörelser från befintliga gång- och cykelstråk blir platsen från början en del i stadens vardagsliv. Redan digt i utbyggnadsprocessen kan platser och stråk etableras i människors medvetande genom a bevara och förstärka rörelser och befintligt stadsliv med nya mötesplatser och mål-punkter i området. Något som kan åstadkommas både med temporära och permanenta åtgärder. Vilka målpunkter kommer det a finnas? (markera på kartan) Finns det då vistelseytor i anslutning ll dessa och hur väl kopplar gång- och cykelstråk ll och från målpunkterna? (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera värderingen i matrisen plus jämför med nuläget) I stort är det svårt a säga vilka nya målpunkter som llkommer (för digt a avgöra), då man inte vet hur det kommer bli runtomkring. Bergslagsgatan blir tydlig koppling ll staden. Kopplingen söderut förbi Droningtorget är brisällig för cyklister. poäng: Uppfylls inte alls i området eller på enstaka men isolerade delar av området Tidstålig och flexibel uormning En dstålig uormning innebär a platserna och bebyggelsen kan klara av en etappvis utbyggnad, med kvaliteterna och riktlinjerna uppnådda av godkänd kvalitet för varje etapp. Byggnaonen kommer a påverka stadsrummen under lång d. Markgestaltningen kräver tåliga material som åldras vackert och en generalitet i uormningen som inte blir daterad eller låsande för platsernas användning och framda utveckling. Byggnader behöver uöras med omsorg och god kvalitet men de kan llåtas vara mer specifika och dsbundna. Även provisoriska uormningar måste klara av a både vara flexibla och gedigna. Blir det stadsstrukturer och stadsmiljöer som stödjer en dstålig uormning? (värdera hur helheten uppfyller riktlinjen på kvalitetsrosen och movera För digt a säga. poäng: Uppfylls på enstaka men sammankopplade delar av +1. Uppfylls för alla vikga platser och stråk i området 7
8 KVALITETSROSEN VISUELL HELHETSBEDÖMING Sammanfaning planförslag Representav uormning Platsens identet som resandenod stärks. Staonsparken anknyter ll äldre idéer. Värna siktlinjer mot Skansen Lejonet Uppfylls inte alls i området eller på enstaka men isolerade delar av området 0. Uppfylls på enstaka men sammankopplade delar av +1. Uppfylls för alla vikga platser och stråk i området ROBUSTA MILJÖER ÖVER TID MÄNSKLIGA VISTELSEKVALITETER Förtydliga koppla samman Grönska och vaen Etablering av stråk och platser Tidstålig uormning Vistelseytor vid målpunkter Go mikroklimat Både lugna och akva stadsrum Mångfald av stadsrum Stadsrum för människor Sammanfaning planförslag Bergslagsgatan blir tydlig och konnuerlig. Tillkommande byggnader skapar större tydlighet i stadsstrukturen. Det största inslaget av grönska på platsen utgörs av Bergslagsparken. Det kommer finnas grönska längs Bergsslagsgatan. Jobba med trädsäning samt gröna tak och väggar. I stort är det svårt a säga vilka nya målpunkter som llkommer (för digt a avgöra). Bergslagsgatan blir tydlig koppling ll staden. Kopplingen söderut förbi Droningtorget är brisällig för cyklister. För digt a säga. Mindre ytor finns i direkt anknytning ll miuppgångens huvudentré, platsen här ger e splirat uryck, vart ska man sia/vänta? Tänk på a det är olika behov olika der på dygnet och olika delar av året. Stora träd ger skugga och svalka i Bergslagsparken. Kan inslag av fontäner läggas ll? Det kommer finnas många akva ytor i området med mycket folk i rörelse. Bergslagsparken blir e llsko ll området med stor betydelse den står för en lugn plats i e annars akvt område. Kommersiella verksamheter kommer finnas i området, Bergslagsparken står för det största offentliga ickekommersiella stadsrummet i området. Området kommer bli ganska storskaligt. Det vore bra om man kunde bygga i nivåer med akva fasader i boenvåning. Bergslagsparken har den mänskliga skalan. URBAN KARAKTÄR SJÄLVKLARA FLÖDEN Samspel med omgivningen Befolkat dygnet runt Blandning av karaktärer Upplevelser i ögonhöjd Överblickbart dygnet runt Lälästa trafikmiljöer Prioritera gående Stadsrum för cyklister Snabb kollekvtrafik och bekväma byten Stråket längs Bergslagsgatan är vikgt för a koppla ll staden och vanet. De stora träden i Bergslagsparken ska synas väl och signalera park ll omgivningen. Bergslagsbanans staonshus ska synliggöras som en kulturhistorisk koppling. Arbeta med hur huvudentrén samspelar med omgivningen. Bergslagsgatan är e huvudstråk. Det är vikgt hur Bergslagsgatan korsar under brons nedfart då det kommer kännas som en barriär för gående a korsa under bron. Det är svårt skapa funkonsblandning med inslag av bostäder i området pga. buller. Det kommer bli en blandning av karaktärer, av lågt, högt, gammalt, ny, fult och snyggt, i området. Målsäningen är a det skall bli en mänsklig skala med akva fasader och vägledande siktlinjer i ögonhöjd. Det är vikgt a lägga entréer mot gatan. A ha taxibilar längs fasad riskerar a skapa en passiv yta som inte bidrar ll öppenhet och den mänskliga skalan. Stråket längs Bergslagsgatan och Nils Ericsonsgatan är tydligt i riktning mot Nordstan. Det blir vikgt här a arbeta med ljusdesign och belysning för a skapa e tydligt, arakvt och tryggt stråk. Bergslagsgatan är tydlig i sin uormning. Träd poängterar gatans dignitet och skapar trivsel, go klimat samt är vägledande. När det gäller hänvisning ll bilar behöver det tänkas extra på handikappanpassning och a färdtjänst kommer fram. Fotgängare ska vara största högsta prioritet staonsområdet. Otydligt hur cykelbanor går förbi Droningtorget. Forarande många konfliktpunkter mellan cyklar och andra trafikslag. Samma som i nuläge och fler pendeltåg. Kollekvtrafiken har god framkomlighet och resandefunkonerna utvecklas med llkommande tågtrafik.
9 KVALITETSROSEN VISUELL HELHETSBEDÖMING ANALYS NULÄGE/ PLANFÖRSLAG -1. Uppfylls inte alls i området eller på enstaka men isolerade delar av området 0. Uppfylls på enstaka men sammankopplade delar av +1. Uppfylls för alla vikga platser och stråk i området ROBUSTA MILJÖER ÖVER TID MÄNSKLIGA VISTELSEKVALITETER Förtydliga koppla samman Grönska och vaen Etablering av stråk och platser Tidstålig uormning Vistelseytor vid målpunkter Go mikroklimat Både lugna och akva stadsrum Mångfald av stadsrum Stadsrum för människor Handlingsplan nuläge Tydliggör stråk och kopplingar för alla trafikslag. Öka andelen grönska i området och tydliggör kopplingar ll älven. Skapa vistelseytor vid målpunkter och tydliggör kopplingar ll och mellan omkringliggande platser och målpunkter. Värna de element på platsen och i omgivningen som har historisk koppling. Tex: Bergslagsbanans staonshus med närliggande träd och siktlinjer ll Skansen Lejonet. Öka kvaliteten på vistelseytor utomhus och kompleera med kvalitava platser vid de målpunkter som i dag saknar vistelseytor. Ta llvara sollägen, grönska och kontakten med vanet för a skapa platser med go mikroklimat. Skapa vistelseytor vid målpunkter och tydliggör kopplingar ll omkringliggande platser. Kompleera med grönska vid målpunkter och tydliggör kopplingar ll omkringliggande platser. Minska bildominansen och prioritera gående i större utsträckning. Sammanfaning planförslag Bergslagsgatan, tydlig och konnuerlig. Tillkommande byggnader skapar större tydlighet i stadsstrukturen. Det största inslaget av grönska på platsen utgörs av Bergslagsparken. Det kommer finnas grönska längs Bergsslagsgatan. Jobba med trädsäning samt gröna tak och väggar. För digt a avgöra vilka nya målpunkter som llkommer. Bergslagsgatan blir en tydlig koppling ll staden. Kopplingen söderut förbi Droningtorget är brisällig för cyklister. För digt a säga. Mindre ytor finns i direkt anknytning ll miuppgångens huvudentré, platsen här ger e splirat uryck, vart ska man sia/vänta? Tänk på a det är olika behov olika der på dygnet och olika delar av året. Stora träd ger skugga och svalka i Bergslagsparken. Kan inslag av fontäner läggas ll? Det kommer finnas många akva ytor i området med mycket folk i rörelse. Bergslagsparken blir e llsko ll området med stor betydelse den står för en lugn plats i e annars akvt område. Kommersiella verksamheter kommer finnas i området, Bergslagsparken står för det största offentliga ickekommersiella stadsrummet i området. Området kommer bli ganska storskaligt. Det vore bra om man kunde bygga i nivåer med akva fasader i boenvåning. Bergslagsparken har den mänskliga skalan. URBAN KARAKTÄR SJÄLVKLARA FLÖDEN Representav uormning Samspel med omgivningen Befolkat dygnet runt Blandning av karaktärer Upplevelser i ögonhöjd Överblickbart dygnet runt Lälästa trafikmiljöer Prioritera gående Stadsrum för cyklister Snabb kollekvtrafik och bekväma byten Handlingsplan nuläge Värna om det på platsen som beräar om platsens historia. Skapa tydliga stråk och kopplingar ll omkringliggande funkoner och stadsrum. Kompleera med funkoner som i större utsträckning befolkar området över hela dygnet. Utveckla blandningen av karaktärer i området för a få en större mångfald. Utveckla den mänskliga skalan i området för a få e arakvt stadsrum som smulerar gående. Skapa tydliga stråk och kopplingar ll omkringliggande publika målpunkter såsom tex: Trädgårdsföreningen, Nordstaden och innerstaden. Minska bildominansen och skapa tydliga stråk som i större utsträckning prioriterar gående. Minska bildominansen och prioritera gående i större utsträckning. Skapa tydliga och konnuerliga cykelvägar. Cykelparkering bör finnas nära målpunkter i anslutning ll cykelvägen. Öka tydligheten för byte mellan regionstrafik och stadstrafik.öka kvaliteten på utomhusytor och vid hållplatser. Sammanfaning planförslag Platsens identet som resandenod stärks. Staonsparken anknyter ll äldre idéer. Värna siktlinjer mot Skansen Lejonet. Stråket längs Bergslagsgatan är vikgt för a koppla ll staden och vanet. Träden i Bergslagsparken ska synas väl och signalera park ll omgivningen. Arbeta med hur huvudentrén samspelar med omgivningen. Det är vikgt hur Bergslagsgatan korsar under brons nedfart då det kommer bli en barriär för gående a korsa under bron. Det är svårt a skapa funkonsblandning med bostäder i området pga. buller. Det kommer bli en blandning av karaktärer, av lågt, högt, gammalt, ny, fult och snyggt, i området. Målsäningen är a det skall bli en mänsklig skala med akva fasader och vägledande siktlinjer i ögonhöjd. Placera entréer mot gatan. A ha taxibilar längs fasad riskerar a skapa en passiv yta som inte bidrar ll öppenhet och den mänskliga skalan. Stråket längs Bergslagsgatan och Nils Ericsonsgatan är tydligt i riktning mot Nordstan. Det blir vikgt här a arbeta med ljusdesign och belysning för a skapa e tydligt, arakvt och tryggt stråk. Bergslagsgatan är tydlig i sin uormning. Träd poängterar gatans dignitet och skapar trivsel, go klimat samt är vägledande. När det gäller hänvisning ll bilar behöver det tänkas extra på handikappanpassning och a färdtjänst kommer fram. Fotgängare ska vara högsta prioritet i hela staonsområdet. Otydligt hur cykelbanor går förbi Droningtorget. Forarande många konfliktpunkter mellan cyklar och andra trafikslag. Samma som i nuläge och fler pendeltåg. Kollekvtrafiken har god framkomlighet och resandefunkonerna utvecklas med llkommande tågtrafik. 9
KVALITETSPROGRAM FÖR DETALJPLANER FÖR VÄSTLÄNKEN STATION CENTRALEN ANALYS PLANFÖRSLAG INFÖR GRANSKNING
KVALITETSPROGRAM FÖR DETALJPLANER FÖR VÄSTLÄNKEN STATION CENTRALEN ANALYS PLANFÖRSLAG INFÖR GRANSKNING 215 12 1 TILLÄMPNING AV UTVÄRDERINGSVERKTYGET Bakgrund Västlänkens staoner kommer a förändra vardagslivet
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för
PM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 steg 2
Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se PM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 Beställare: Stockholmshem,
STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv
Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt
Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget
Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få
TRAFIK- och MOBILITETSPLAN 2015
Externremissversion 2014-12-01 TRAFIK- och MOBILITETSPLAN 2015 BILAGA Fallstudie utveckling av Lorensborgsgatan och Mariedalsvägen till stadshuvudgata BILAGA 1 STADSHUVUDGATA ETT CASE Bakgrund Flera av
Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör
Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör SUNDBYBERGS STAD Så här utvecklar vi Hallonbergen och Ör DET HÄR ÄR ETT DOKUMENT som anger hur stadsutvecklingen i Hallonbergen
KVALITETS- PROGRAM DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH VERKSAMHETER NORR OM LANA. Snedbild över området, sett från öster
2015-05-27 KVALITETS- PROGRAM DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH VERKSAMHETER NORR OM LANA Snedbild över området, sett från öster Medverkande Arbetet har genomförts på uppdrag av Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret
KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl.
KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. Bakgrund Platsen utgör en del av entrén till Haninge och dess gestaltning är viktig som en del
Ulleråker Riktlinjer för bebyggelsekvaliteter i centrala Ulleråker
Ulleråker Riktlinjer för bebyggelsekvaliteter i centrala Ulleråker Förtydligande inför markanvisningstävling för centrala Ulleråker 2016-06-23 Riktlinjer för bebyggelsekvaliteter i centrala Ulleråker I
Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys av projektgruppen Ord&Bilds planvision
Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys av projektgruppen Ord&Bilds planvision Urbana analyser & strategisk design 2005-12-06 2 Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys Innehåll INLEDNING 7 Uppdraget Medverkande
Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!
Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet
Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.
Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan
3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET
3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET Med en Space syntax-analys beräknas den rumsliga
GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng
GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng PLATSEN Ett torg på vattnet Det som är unikt för Kristinehamns torg är att det är ett torg runt ett vattendrag. Varnan
Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen
Sida 1 (9) Syftet med Stockholms stads metod Integrerad barnkonsekvensanalys, är att kartlägga barnens perspektiv på utemiljön genom dialoger för att sedan formulera mål i projekten som ska bidra till
ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2010.3654 2016-01-29 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 9:43 Torsnäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark
Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter
2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på
Västra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning
Västra Ingelstad Dialogworkshop Sammanställning 19060 Bakgrund Bymiljöprogram Vellinge kommun har tagit fram stadsmiljöprogram och bymiljöprogram för flera orter i Vellinge. Syftet är att fånga upp karaktären
ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001
ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida
Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Skärholmsdalen
Sida 1 (6) Syftet med Stockholms stads metod Integrerad barnkonsekvensanalys, är att kartlägga barnens perspektiv på utemiljön genom dialoger för att sedan formulera mål i projekten som ska bidra till
Länsmuseernas samarbetsråd. Kommunikationsplan 2016 Extern kommunikation
Länsmuseernas samarbetsråd Kommunikationsplan 2016 Extern kommunikation VERKSAMHET Lobbyverksamhet utifrån länsmuseernas uttalade, gemensamma, behov LÄNSMUSEERNAS SAMARBETSRÅD Stärkt position för länsmuseerna
Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg
2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det
Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar
1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar
Komplettering av ansökan En cykelstad för alla
2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
FlYGVY över NYA ERIKSBERG
FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv
3 HUVUDSAKLIGA SIDOR BRF NYA MASTHUGGET QPG. 1 Gårdssidan. 2 Älvsidan. 3 Fjällgatssidan. Analys
3 HUVUDSAKLIGA SIDOR En stadsdel i stadsdelen Nya Masthugget har en tydlig egen karaktär. Typiskt för sin tid, och fint utvecklad under åren. En karaktär värd att bevara. Trappande gröna gårdar Gårdar
Offentliga rum förslag till. komplettering av Framkomlighetsstrategin.
Avdelningen för stadsutveckling Sida 1 (1) 2017-11-20 Handläggare: Cecilia Rivard 08 508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2017-12-14 Offentliga rum förslag till komplettering av Framkomlighetsstrategin
Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.
Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur
Riktlinjer för offentlig belysning. Bilaga 1. Ljus och belysning
Riktlinjer för offentlig belysning Bilaga 1. Ljus och belysning Innehåll 1. Ljus och belysning...1 1.1 Funktioner...1 1.1.1 Gestaltning...1 1.1.2 Säkerhet, trygghet och tillgänglighet...1 1.2 Egenskaper...1
STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA
ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund
KVALITETS- PROGRAM DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH VERKSAMHETER SÖDER OM FREDRIKSDALSGATAN. Snedbild över området, sett från norr
2015-06-26 KVALITETS- PROGRAM DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH VERKSAMHETER SÖDER OM FREDRIKSDALSGATAN Snedbild över området, sett från norr Medverkande Arbetet har genomförts på uppdrag av Göteborgs Stad,
Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1
FJÄLLVRÅKEN Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 1. Gestaltning 1.1 Byggnad och tomt Tomten ligger högt placerad i Falkenberg med relativt långt avstånd till omkringliggande bostadsbebyggelse i väster.
2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET
10 2. STRÅK 2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET Ett differentierat nätverk av olika typer av stråk och platser ger Slakthusområdet en potentiell variation av intensivare stadsliv och lugnare bostadsliv. Slakthusområdet
Planprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
Social konsekvensanalys
Dnr: MSN.218.2378 219527 Social konsekvensanalys Detaljplan för Gullbernahult 1 m.fl. Gullberna park, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan och bygglagen ska planläggning av
Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.
Tryck: december 2012 Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN summering Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.se/ ladda-ner Vision Älvstaden är antagen
idéskiss Trafik och parkering
17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.215.4168 217-5-22 Social konsekvensanalys Detaljplan för Lagerstråle 7 Trossö, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2017.2672 Samrådshandling Upprättad: 2018-04-05 Reviderad: 2018-04-17 Social konsekvensanalys Detaljplan för Fältet 4 m.fl. Lyckeby, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt
Stadsbyggnadskontoret
Stadsbyggnadskontoret www.stadsutveckling.goteborg.se/arkitekturprogram 30 teser om hur vi bygger Göteborg Förord Göteborg står inför en väldig omvandling. Staden växer och utvecklas i snabbare takt
Inom planområdet förbereds även yta för ett gruppboende.
Detaljplan för Ekgården södra (Ritorp 1:1 mm) P 04015 planbeskrivning 7 Verksamhet Norr om och i direkt anslutning till planområdet ligger en mekanisk verkstad. Antal uppskattade transporter per dag med
Frihamnen, Göteborg. Martin Forsberg martin.forsberg@koucky.se www.koucky.se +46(0)31-80 80 52
Frihamnen, Göteborg Martin Forsberg martin.forsberg@koucky.se www.koucky.se +46(0)31-80 80 52 Dagens upplägg Kort om K&P Göteborg Det större perspektivet Pågående utvecklingar Älvstranden Utveckling Näraliggande
Arkitektur, planering och plangenomförande. Karin Milles, stadsarkitekt i Norrköping
Arkitektur, planering och plangenomförande Karin Milles, stadsarkitekt i Norrköping Norrköpings kommun 160 000 150 000 140 000 130 000 Faktisk folkmängd Prognos Utblick 142 000 120 000 110 000 100 000
Barn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv
Hållbar stad öppen för världen Barn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv Detta tänkte jag prata om Göteborgs stads barnkonsekvensanalysmodell Får barnen plats i staden?
Dialogmöte Exercisheden
Dialogmöte Exercisheden Anteckningar från möte #1 med allmänheten (21 januari 2017) Varför är vi här? Stadsbyggnadskontoret har bjudit in till ett antal dialoger kring utvecklingen av Heden på temat Vad
Skanska och de globala målen
Skanska och de globala målen Skanska bygger ett bättre samhälle Bygg verksamhet Remonthagen och Tallåsen, Östersund Citadellskajen, Malmö Kommersiell Utveckling Klippona, Malmö Bostadsutveckling Infrastrukturutveckling
PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE
2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE BAKGRUND Kvarteret Pyramidens gårdar är idag mycket omtyckta och välanvända och den övergripande
Slakthusområdet. Stadsstrukturanalys 6 november 2015
Slakthusområdet Stadsstrukturanalys 6 november 2015 SAMMANFATTNING Utredningen syftar till att vara ett kunskapsunderlag för stråk, noder, täthet och gröntillgång i den föreslagna strukturplanen för Slakthusområdet.
Så skapar vi en attraktiv cykelstad
Så skapar vi en attraktiv cykelstad Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025 Malin Månsson, trafikkontoret Göteborg 2035 150 0000 Fler invånare 70 000 80 000 nya bostäder 80 000 nya arbetstillfällen
Gestaltningsprinciper Svartbäcksgatan
Gestaltningsprinciper Svartbäcksgatan Stadsbyggnadsförvaltningen September 2017 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR SYFTE OCH MÅLFORMULERING Syftet med en omvandling av Svartbäcksgatan är att skapa en gata med
Kristallentrén. Arkitekturprojekt. - en paviljong i parken. Lunds Konst och Designskola Kristina Block
Arkitekturprojekt - en paviljong i parken Lunds Konst och Designskola 2015 PROJEKTBESKRIVNING Arkitekturprojektet går ut på att studera och formge en mindre paviljong där du tar hänsyn till estetik, funktion
Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun
Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer
Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn
Till Stadsbyggnadskontoret Diarienummer 09/0841 Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Avenyföreningen har ca 230 medlemmar på och kring Avenyn. Medlemmarna är företag och fastighetsägare
RegionCity Workshop 2
RegionCity Workshop 2 Förslag från Kanozi Arkitekter, februari 2013 Gatan och stationens skikt Stadskvalité/Källare Sammanfattande feedback och instruktion framåt från Jernhusen och intressenter Fokusera
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2015.3625 2017-01-30 Social konsekvensanalys Lanternan 3 m.fl. Hästö, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten främja
Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi
Ledarskap, medarbetarskap och kommunika4on- förutsä9ningar för goda rela4oner på jobbet Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi Denna föreläsning Hälsopromo4on Goda rela4oner Individen Organisa4onen Hur
Exempel på knutpunkter
Exempel på knutpunkter WSP Analys & Strategi i Göteborg, Stockholm och Malmö Gustav Sandkvist Thomas Höjemo Emma Strömblad 2012-09-14 Antal resenärer i relation till Västlänken-stationerna Göteborg (prognos)
Resecentrum. Förslag till korsiktiga lösningar. 1. Tillgången. 1.1 Inglasning. 1.2 Tunneln
Resecentrum Förslag till korsiktiga lösningar 1. Tillgången 1.1 Inglasning Väderskydd o Inuti tillgången o Inglasning utöver Tillgången vid Tunnelplan o Tak från inglasningen fortsätter över perrong 4
Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin. Syltlöken 1. Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal
Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin Syltlöken 1 Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal Social konsekvensanalys 2(6) I anslutning till detaljplan Syltlöken
Reflektion från seminarieserien
Reflektion från seminarieserien Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från GOS projektets 6 seminarier Sammanhängande fysisk struktur Integration av marknader beror helt på hur systemet
Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen
Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Del av fastigheterna Skrubba 1:1 och Skarpnäcks Gård 1:1 i stadsdelarna Flaten och Skrubba i Stockholms stad och del av fastigheterna
RegionCity Workshop 4
RegionCity Workshop 4 Förslag från Liljewall Arkitekter, april 2013 Workshop Kunskap och Kultur Workshop 4 Kunskap och Kulturskikt med fokus på skiktet från våning 3 till våning 9. Uppgiften för A blir
Utställningsförslag Arkitektur Stockholm - en strategi för stadens gestaltning Remiss från stadsbyggnadsnämnden, dnr
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning strategiska avdelningen Sida 1 (6) 2013-07-19 Handläggare Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Stockholm - en strategi för
Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.
Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,
Social konsekvensbeskrivning
Bild: Kungsbacka kommun Social konsekvensbeskrivning Detaljplan för Kungsmässan, Kungsbacka kommun 2016-10-27 Social konsekvensbeskrivning Detaljplan för Kungsmässan, Kungsbacka kommun 2016-10-27 Beställare:
VÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen
Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen 31 BROAR Optimal lutning på bullerskydd utreds vidare i bygghandlingsskedet.
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.216.56.214 218-8-8 Social konsekvensanalys Ändring av detaljplan för fastigheten Björkholmen 24 Björkholmen, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska
SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM
SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM 2012-12-11 INLEDNING Detta gestaltningsprogram har tagits fram i samband med detaljplanearbetet för Slottsmöllan. Beskrivningen förtydligar detaljplanens
Sammanställning från medborgardialog 3 december Kulturpunkten, Gottsunda Centrum
Sammanställning från medborgardialog 3 december 2016. Kulturpunkten, Gottsunda Centrum Planprogram för Gottsundaområdet med fokus på social hållbarhet Fyra stationer Ansvariga politiker, polis, fastighetsägare
PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET
PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET Nästa steg i detta examensarbete är en fördjupning av det föreslagna utbyggnadsområdet vid stationen, det så kallade Stationsområdet. I planområdets sydöstra hörn ligger den
Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset. Gestaltningsprinciper
Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset Gestaltningsprinciper Innehåll Inledning Syfte Gestaltningsprinciper Status Illustration Bakgrund och analys Befintlig situation. Platsanalys Historiska
PORSÖGÅRDEN, LULEÅ. Visionsskiss
PORSÖGÅRDEN, LULEÅ Visionsskiss 2018-05-08 SID 2(19) Längst till vänster: Inspirationsbild, flerbostadshus inplacerade i tallskog, White arkitekter. Längst till höger: befintlig huvudbyggnad vid Porsögården.
GESTALTNINGSPROGRAM Samrådshandling
GESTALTNINGSPROGRAM Samrådshandling 2013-08-29 Detaljplan för ERIKSBERGS VERKSAMHETSOMRÅDE Del av Marstrand 6:7 m.fl. Kungälvs kommun, Västra Götalands län 1 INNEHÅLL DETALJPLANEN 3 Inledning 3 Detaljplanens
SAMRÅDSFÖRSLAG. Sammanfattning
SAMRÅDSFÖRSLAG Sammanfattning Övergripande strukturer Planförslaget Stråk och barriärer Stadsplan 2017 är ett sätt att testa om ÖP 2010:s strategier kring förtätning håller och om vi klarar av befolkningsökningen
PROGRAMFÖRSLAG RESECENTRUM
PROGRAMFÖRSLAG RESECENTRUM PLACERING Dagens resandenav bör ligga i den mest frekventerande punkten där de mest frekventerade stråken skär varandra. Skälet för detta är förutom resenärens bekvämlighet och
Bilaga 1; Bakgrund Innehåll
Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...
Samtalsteknik: Mo#verande samtal
Samtalsteknik: Mo#verande samtal Joachim Eckerström Doktorand, Karolinska Ins0tutet Specialistsjuksköterska i psykiatri Agenda Mo#verande samtal Bakgrund Faser Samtalsstrategier 1 Bakgrund - Det finns
Reflektion från seminarium 4
Reflektion från seminarium 4 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Från Trafikverkets stationshandbok till goda exempel i verkligheten - Henrik Rundquist & Rundquist Stationen behöver planeras
INNOVATIVT BYGGANDE AV BOSTÄDER FÖR UNGA
INNOVATIVT BYGGANDE AV BOSTÄDER FÖR UNGA Boverkets dnr 33-76-1058 8690 Slutrapport 2015-10- 01 Gisselberg Arkitekter AB 1. Redovisning av genomförda åtgärder TTT- KONCEPT Akviteter Vi har förberedd workshops
Utveckling och gestaltning av stadens salutorg: Hötorget, Östermalmstorg och Medborgarplatsen. Lägesrapport
Elena Kirichenko Utvecklingsavdelningen 08-508 267 08 elena.kirichenko@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2012-11-20 Utveckling och gestaltning av stadens salutorg: Hötorget, Östermalmstorg och Medborgarplatsen.
Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.
Idéer och värden Dokumentation från visionsworkshopar om Älvsjö Örby februari/ mars 2015. Bakgrund Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Älvsjö är
VAD är arkitektur? Sammanfattning från Workshop 1
ett arkitektur- och stadsbyggnadsprogram VAD är arkitektur? Sammanfattning från Workshop 1 Tid: 2018-08-29, 13.00-16.00 Plats: Elite Hotell, Eskilstuna Stort tack för din medverkan vid den första workshopen
FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning
FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE Gävle kommun 2018-11-08 1 Ortofoto avgränsning FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE FOKUSOMRÅDEN Norra Brynäs en stadsdel vid vatten och grönska Norra Brynäs
Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen
Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt Västerhaninge Utställningshandling 2007-08-10 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Lundberg T f Planchef Maria Borup Planarkitekt Underlag till gestaltningsprogrammet
Offentliga rum - förslag på komplettering till Framkomlighetsstrategin. Svar på remiss
Exploateringskontoret Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr E2017-03483 2017-10-11 Handläggare Birgitta Nylander 08-508 265 46 Till Exploateringsnämnden 2017-12-07 Offentliga rum - förslag på komplettering till
Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni
Öresundsvägens utvecklingsområde Projektforum 2 juni Agenda 13.00 Start. Välkommen, presentation 13.15 Knäckfrågor just nu i projektet 13.30 Tema-WS Disposition grön-blå infrastruktur Inledning om vad
en organisation skapar, levererar och fångar värde. Osterwald & Pigneur
en organisation skapar, levererar och fångar värde. Osterwald & Pigneur VÄRDEBASERAD STADSUTVECKLING Planprogram för Stadionområde i Malmö Džiugas Lukoševičius Arkitekt SAR/MSA Stadsbyggnadskontoret VARFÖR?
ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ. Samtalsguide november 2016
ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ Samtalsguide november 2016 2 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ ARKITEKTURSTADEN MALMÖ 3 Välkommen till Arkitekturstaden Malmö! Arkitekturen hus, platser,
Fem förslag har blivit ett
Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs
STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Åtgärder. Centrala stan GRANSKNINGSHANDLING. En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan
GRANSKNINGSHANDLING Dnr: 2011-1536 2016-04-01 Åtgärder Centrala stan En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan www.skelleftea.se/centralastan Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73
Fokus Skärholmen Projekt på samråd
Fokus Skärholmen Projekt på samråd 5 september - 17 oktober, 2017 stockholm.se/fokusskarholmen Fokus Skärholmen Stockholm växer snabbt och snart är vi en miljon invånare. Nu planeras framtidens Skärholmen!
Gehls analysmetod, Fröslunda centrum
Gehls analysmetod, Fröslunda centrum Sammanfattning Platsen är attraktiv för att vara under vintersäsongen eftersom besökare till och med satt i den kalla vårsolen, men den skulle kunna bli mycket bättre
8 Trafik- och gatumiljöplan för City. Svar på remiss från stadsbyggnadskontoret Dnr 4.1/2134/2017
Kulturnämnden 2017-09-19 Sida 56 (90) 8 Trafik- och gatumiljöplan för City. Svar på remiss från stadsbyggnadskontoret Dnr 4.1/2134/2017 Beslut Kulturnämnden beslutar enligt förslag från kulturförvaltningen:
kommunikation tillgänglighet flexibilitet IT-miljö dokument personlighet
kommunikation IT-miljö tillgänglighet flexibilitet dokument personlighet Med vårt namn skulle vi kunna hålla på med i princip vad som helst Men vi på ATTRACTIVA har som huvudmål a9 förenkla och op>mera
1.4 Övergripande stadsbyggnadsprinciper, Täby park
1.4 Övergripande stadsbyggnadsprinciper, Täby park Täby park kommer att byggas ut under en lång tid vilket ökar behovet av en tydlig strategi för hur stadsdelens olika delar fogas samman till en meningsfull