TRAFIK- och MOBILITETSPLAN 2015

Transkript

1 Externremissversion TRAFIK- och MOBILITETSPLAN 2015 BILAGA Fallstudie utveckling av Lorensborgsgatan och Mariedalsvägen till stadshuvudgata

2

3 BILAGA 1 STADSHUVUDGATA ETT CASE Bakgrund Flera av Malmös huvudgator är breda och utgör barriärer inne i staden. Biltrafiken får oa ta en mycket stor del av gaturummet med fyra körfält för biltrafik och mindre ytor är dedikerade ll fotgängare, cyklister och kollekvtrafik på egen bana. Dessutom finns det oa mycket få och små vistelseytor och utmed flera gator saknas grönska helt. En vikg förutsäning för det fortsaa arbetet är a de ökande anspråken på rörelser i Malmö inte ska öka genom mer biltrafik, utan genom en markant ökning av gång-, cykel- och kollekvtrafik. Dea innebär a dimensionering av gatumiljön görs ufrån Malmö stads uppsaa mål för trafikutvecklingen med hänsyn ll en stadsmässig uormning. För a skapa den arakva stadsgata som prioriterar de hållbara trafikslagen och som dessutom ska fungera som funkonella platser där människor kan vistas och mötas, är de sex kriterierna som digare beskrivits e vikgt underlag i arbetet: Plats för alla människor Lugnt tempo Tä mellan korsningspunkter Definierat gaturum och närzon Träd och planteringar Tydlig användning Kriterierna ska genomsyra det förslag som tas fram. Ovanstående kriterier är alla vikga och bidrar sammantaget ll a en arakv stadshuvudgata skapas. Varje stadsrum har sina egna förutsäningar med målpunkter, trafiksammansäning, behov och begränsande utrymme, där avvägningar måste göras i varje enskilt fall. Trots a det lokala anspråket skiljer sig från gata ll gata ska ambionen vara a respekve stadshuvudgata ska ha e så rikligt innehåll som möjligt. Enligt Översiktsplan 2012 ska Malmö växa inåt genom förtätning, vilket tex. kan ske genom a placera in nya byggnader där det finns utrymme längs infartsleder och andra större gator. Översiktsplanen betonar även vikten av a skapa nya kopplingar med parkstråk och mötesplatser i stadsrummen, vilka bidrar ll en socialt hållbar stadsstruktur. UPPDRAGET Uppdraget är a konkresera Översiktsplanens inten- oner samt yerligare förtydliga de sex kriterierna som digare har beskrivits. En vikg del i uppdraget är a 1 beskriva den metod som har använts för genomförandet av uppdraget. I det följande beskrivs arbetsgången llsammans med resultatet av arbetet. En förutsäning för a arbeta framgångsrikt med denna typ av projekt är a det sker förvaltningsövergripande med blandade kompetenser. Arbetsgruppen i dea fall har bestå av två trafikplanerare, två landskapsarkitekter, en planarkitekt och en drisingenjör. Projektet har pågå under ca två månader och varje projektmedlem har lagt ca 30 mmar. Metoden kan ses som e möjligt arbetssä för hur man generellt kan arbeta med omvandling av Malmös huvudgator ll stadshuvudgator. Arbetet är e skissprojekt inom ramen för arbetet med Trafik- och mobilitetsplanen. Vid en ombyggnad av gatorna kommer djupare studier kring gestaltning och innehåll a utredas vidare, i e fortsa förvaltningsövergripande arbete. Arbetsguppen som består av blandade kompetenser arbetar med omvandling av en infartsgata ll stadshuvudgata. Val av lämpliga gator att studera Det fanns en önskan a arbetsgruppen skulle studera två karaktärsskilda gator, gärna en centralt belägen gata och en i e mer perifiert läge i staden. Vid urvalsprocessen gick gruppen igenom de flesta huvudgatorna i Malmö och diskuterade för- och nackdelar med a studera de olika stråken. Önskemål som hade kommit från de olika förvaltningarna vägdes också in. Gatorna studerades gemensamt i gatuvyn i Stadsatlas. Aspekter som belystes vid urvalsprocessen: Gatans potenal och möjlighet a omvandlas för e ökat resande med kollekv-, gång- och cykeltrafik. Hur stora impedimentsytor och/eller hur stor överkapacitet för biltrafiken finns det? Ligger gatan i anslutning ll något av de utpekade förtätningsområdena i Översiktsplan 2012? Dea kan ha inverkan på möjlighet för genomförande. Är gatan utpekad i Översiktsplan 2012 som planerat

4 stråk för prioriterad cykeltrafik, kollekvtrafik eller fotgängarstråk? Avvägningar mellan de olika trafikslagen blir intressant a förmedla i e case samdigt som det har stor inverkan på möjlighet för genomförande. Finns det någon planerad ombyggnaon längs med gatan? Är gatan redan projekterad för ombyggnad? Finns det något gällande eller pågående planeringsunderlag, tex planprogram eller liknande i anslutning ll området som behöver beaktas? På grund av den korta dplanen för a genomföra caset vägdes även komplexiteten in. MARIEDALSVÄGEN-LORENSBORGSGATAN Valet föll på stråket Mariedalsvägen-Lorensborgsgatan mellan Regementsgatan i norr och Stadiongatan i söder. De vikgaste förutsäningarna som låg ll grund för valet var: Sträckan innehåller två karaktärsskilda gator. Mariedals vägen är en centrumgata med bostäder och delvis verksamheter i boenvåningen. Lorensborgsgatan har en yer områdeskaraktär med höga bostadshus och med stora outnyjade ytor trots si relavt centrala läge. Båda gatorna har i dagsläget en mycket bilorienterad uormning, både se ll framkomlighet och uppställning. Avsaknad av kvalitav grönska och vistelsekvaliteter. Förstudie har påbörjats för cykelväg utmed Mariedalsvägen, vilket innebär a en ombyggnad av gatan på sikt förväntas ske. Förutsättningar Pågående studier i anslutning till sträckan Det pågår e arbete med planprogram (Pp 6048) för Stadion området strax öster om studerad del av Lorensborgsgatan. Här finns e idenfierat vikgt gång- och cykelstråk i östvästlig riktning som passerar över Lorensborgsgatan. För Mariedalsvägen är en förstudie för gång- och cykelväg under framtagande. I korsningen mellan Mariedalsvägen och Kronobergsvägen pågår projektering av en gång- och cykelväg. Studier kring ledningsdragningar har inte genomförts inom ramen för uppdraget, utan behöver analyseras i kommande arbete med omvandling av stadshuvudgator. Stråk och kopplingar Stråket Mariedalsvägen och Lorensborgsgatan sträcker sig i nord-sydlig riktning och är en vikg länk mellan Malmös centrala delar och de sydvästliga delarna av staden. I Översiktsplan 2012 är stråket utpekat både som e prioriterat stråk för kollekvtrafik, på sikt med spårvagn, och prioriterat stråk för cykeltrafiken. Norra delen av Mariedalsvägen med omgivningar är även utpekat som e område där fotgängarnas framkomlighet särskilt ska beaktas. Stråket är utpekat både som e prioriterat kollekvtrafikstråk med spårvagn och som prioriterat cykelstråk i Översiktsplan 2012, trots a Mariedalsvägen på den smalaste delen är endast 21 m. Avvägningarna blir då intressanta i e case. Stor förtätningspotenal utmed Lorensborgsgatan Objektets läge i Malmö. Planeringsriktlinjer enligt Översiktsplan 2012 med anspråk för kollekvtrafik, cykeltrafik och fotgängare. Gul heldragen = Stomlinjer med buss, i befintligt nät Rosa streckad = Spårburen kollekvtrafik, ny Blå, bred heldragen = Prioriterat huvudcykelnät, befintligt Blå, bred streckad = Prioriterat huvudcykelnät, nya kopplingar Blå, smal heldragen= Övrigt huvudcykelnät, befintligt Blå, smal streckad = Övrigt huvudcykelnät, nya kopplingar Turkos zon = Område där fotgängarnas framkomlighet särskilt ska beaktas 2

5 Kvaliteter och brister Arbetsgruppen gick hela gatusträckningen llsammans. Syet med platsbesöket var a få en gemensam bild av sträckningen, idenfiera brister, gatans möjligheter samt diskutera möjliga lösningar. Gruppen noterade målpunkter, brister utmed sträckan, intressekonflikter, möjliga platsbildningar, platser och stråk a lya fram samt förtätningsmöjligheter. Flera olika idéer och förslag diskuterades ute på plats. "Innerstad" + - Outnyttjad yta med taxizon Centralt läge Korta kvarter Anslutande gator tätt Entréer dominerar Bildominans/ framkomlighet för bil prioriterat Högt tempo Cykelbana saknas Glest med grönska "Ytterstad i centralt läge" Centralt läge Långa, monotona byggnader Balkonger på 1:a vån Entréer saknas Bildominans/ framkomlighet för bil prioriterat Högt tempo Cykelbana saknas Glest med grönska Inventeringskarta Förtätning? 4 vån 3 vån 1 vån Häck + - Möjlig platsbildning Omsorgsfullt, träd Potentiell mötesplats LORENSBORGSGATAN Lorensborg är e storskaligt bostadsområde som byggdes för ca 50 år sedan. På den östra sidan är byggnaderna upp ll 15 våningar höga, många med fin utsikt. På den västra sidan är bebyggelsen lägre mellan 3 ll 4 meter höga byggnader. Mellan fasaderna är det ca 110 meter och trafiksystemet är uormat med fokus på bilen, som får ta stor plats med bred gata, parallgator för parkering och stora markparkeringar på kvartersmark. Se befintlig sekon s. 9. Biltrafikflödet är ca fordon/ dygn. Entréer Verksamheter Saknas vistelsekvalitéter Saknas grönska Baksidor på två håll, äldreboende slutet Upplevs som "baksida" med inlastning och garageramper Köpenhamnsvägen med separat gc-bana Möjlig platsbildning Kronborgsvägen, projekterad gc-bana Köpenhamnsvägen med gc Vikga kvaliteter och brister: + Stor förtätningspotenal + Befintliga gatuträd - Bildominans, högt tempo - Långa kvarter, dålig koppling bebyggelse-gata - Gatan utgör en barriär - Parallella parkeringsgator med gras parkering (lågt utnyjande av parkering på kvartersmark) - Cykelbana saknas, cyklister hänvisade ll parkeringsgatorna - Gröna ytor utan högre kvalitét Arbete med modell Gruppen formulerade däreer vision, mål och strategier för gatan, vilka presenteras i det kommande. För a konkresera och visualisera strategierna för omvandling ll stadshuvudgata llsammans med möjlig förtätning arbetade gruppen ufrån en fysisk modell i skala 1:500. Dea gjorde det enkelt a testa olika idéer och se vilken påverkan bebyggelsen har på gaturummet. Del av Lorensborgsgatan med omgivande bebyggelse och markparkeringar. Arbete med modell för omdisponering av ytor llsammans med möjlig förtätning. 3

6 MARIEDALSVÄGEN Bebyggelsen har en skala på 4-6 våningar och består mestadels av bostäder med publika verksamheter i vissa boenvåningars hörnlägen. Den norra delen av stråket har en mer urban karaktär med fler verksamheter och entréer jämfört med den södra delen, från Köpenhamnsvägen och söderut. Sekonen är på större delen av sträckan 24 meter bred fördelat på 17 meter körbana för motorfordonstrafik och 3,5 meters gångbana på båda sidor om körbanan. På en kortare del av sträckan, ca 150 meter är avståndet mellan fasader 21 meter fördelat på 15 meter för motorfordonstrafik och 3 meters gångbana på båda sidor om körbanan. Se befintliga sekoner s Biltrafikflödet är varierar mellan ca och fordon/dygn. Vikga kvalitéter och brister: + Korta kvarter, tä mellan anslutande gator + Centralt läge + Många entréer är förlagda mot gatan + Verksamheter utmed gatan - Bildominans, högt tempo - Cykelbana saknas - Glest med grönska - Vistelsekvalitéter saknas Mariedalsvägen saknar bland annat grönska och cykelbana. (foto: Tomas Ohlsson) Mariedalsvägen har varierad bebbyggelse med entréer mot gatan. (foto: Tomas Ohlsson) 4

7 LORENSBORGSGATAN Vision Lorensborgsgatan ska bli en stadsgata som genom förtätning av bebyggelse och e längre sammanhängande ak vitets- och parkstråk ger e mervärde ll närområdet. Gång-, cykel- och kollek vtrafik skall vara det naturliga sä et a färdas utmed gatan sam digt som stadsrummet ska gynna verksamheterna i området och inbjuda ll lek och upplevelser i en grön miljö. JOH NE RIC SSO NS VÄG P-HUS HA LLIN GSG ATA N FÖRSKOLA VEN DEL SFR IDS GAT AN Lorensborgsgatans befintliga uƞormning Befintlig bebyggelse Föreslagen ny bebyggelse Plats Kollektivtrafik på egen bana (Spårburen/MalmöExpressen) STA DIO NG ATA N m Föreslagen uƞormning 5

8 Mål Opmera llgängligheten Strategier 1. Bredden på den befintliga körbanan bibehålls, men styrs upp ll 1+1 körfält för miörlagd kollekvtrafik och 1+1 körfält för biltrafik, vilket skapar god llgänglighet utmed stråket. Möjlighet för angöringstrafik och lastzon på strategiska ställen mellan trädplanteringarna utmed gatan. 2. Vid en framda spårväg blir den centralt belägna hållplatsen vid Stadionstråket (Hallingsgatan) en vikg plats längs med gatan. Hållplatser bidrar ll gatulivet genom sin funkon som uppsamlingspunkt. De befintliga norra och södra hållplatserna längs stråket förskjuts, för a skapa en hållbar struktur utmed hela linjen. 3. Separat bana för cykeltrafik möjliggörs på den östra sidan av Lorensborgsgatan. Cyklister har även möjlighet a utnyja den i stort se bilfria parkgatan i väster. För cyklisterna innebär dea a såväl hög llgänglighet och framkomlighet skapas, som möjlighet för mer rekreav cykling. Cykelstråk och uteservering i parkmiljö. (Kungsgatan) 4. De befintliga parallellgatorna för parkering på allmän platsmark och parkeringsytorna på kvartersmark bebyggs på den östra sidan och bildar e parkstråk på den västra sidan, vilket innebär a det kan finnas behov av e centralt beläget p-hus på den östra sidan. Dea är mark- och kostnadseffekvt och möjliggör samnyjande av parkeringsplatserna. Rörelser ll fots ll och från parkeringshuset kan liksom busshållplatserna bidra ll stadslivet. Se föreslagen plan och sekon s. 5, 9. Parkeringshus med buk respekve träningslokal i boenvåningen llför liv ll gatan. (Västra Hamnen) Skapa väggar i stadsrummet 1. Genom a förtäta med en lägre bebyggelse utmed befintliga parallellgator för parkering, impediment- och parkeringsytor, ges en upplevelse av a skalan bryts ner och e sammanhållet gaturum skapas. Dea ger möjlighet a llföra en blandad bebyggelse, vilket genererar ökat stadsliv. Byggnader med fönster mot Lorensborgsgatan ger ögon mot gatan och bidrar därmed ll en tryggare miljö. 6

9 2. Trafiken samlas för a utnyja ytorna mer effekvt och hållbart. Det skapar samdigt en tryggare miljö för oskyddade trafikanter som får färre gator a korsa och som läare får uppsikt över motorfordonstrafiken. 3. Korsningen John Ericssons väg/lorensborgsgatan definieras med tydliga väggar genom förtätning med byggnader. I placeringen av byggnader tas hänsyn ll siktstråk i alla korsningens fyra riktningar. 4. Genom a variera förgårdsmarkens storlek och byggnadernas placering skapas platsbildningar som understödjer buker och restauranger och som blir naturliga platser a stanna vid för kortare möten. Varierade fasadliv har möjlighet a bryta vinden och därmed skapa e mikroklimat som är behagligare a vistas i. Det kan vara en stor fördel i e område med närliggande höga hus. Variaon i förgårdsmarkens storlek och byggnadernas placering skapar platsbildningar. (Engelbrektsgatan. Foto: Klara Wallby) Byggnader med fönster i markplan skapar tryggare gaturum. (Köpenhamn. Foto: Klara Wallby) Bryta det monotona gaturummet och dämpa hasgheten 1. Korta kvarter med en längd på ca meter adderas på den östra sidan, vilket avspeglar sig på den västra sidan i form av parkens indelningar i sekvenser. Det skapar en variaon utmed gatan och ökar naturligt antalet korsningspunkter. I södra delen ändras gatans sträckning vilket skapar en variaon och dämpar hasgheten. 2. Öka antalet korsningspunkter för gång- och cykeltrafikanter med upphöjda passager för a minska barriäreffekten. Den barriär som finns idag mellan de olika sidorna av Lorensborgsgatan minskar även drasskt då de två parallellgatorna för parkering, respekve väster om Lorensborgsgatan försvinner. 7

10 3. Skapa en platsbildning i Stadionstråket i anslutning ll befintlig buk, som kopplar ihop de öst-västliga rörelserna. Vid denna platsbildning förläggs med fördel funkoner som kan fungera som magneter och locka ll sig en varierad målgrupp. 4. Parkstråkets olika delar ger de olika parerna av gatan olika karaktär och vänder sig ll människor i olika åldrar och med olika behov. Parkstråkets olika delar ger de olika parerna olika karaktär. (SØnder Boulevard i Köpenhamn. Foto: Anna Stjärnkvist) Tillföra grönska med vistelsekvaliteter 1. E parkstråk med akviteter, vistelseytor och simöjligheter utmed den västra sidan skapar e signum för området och araherar boende på båda sidor av gatan. 2. De flesta befintliga träd bevaras och bidrar ll rumsligheten och karaktären utmed stadsgatan. 3. Träd, buskar och örter i en variaon som har möjlighet a utgöra en bra grund för biologisk mångfald llförs parkstråket. 4. Möjlighet för dagvaenhantering i parkstråket. Parkstråket innebär goda möjligheter för dagvaenhantering. (Gate Foundaon i Seale. Foto: Tor Fossum) 8 I parkstråket skapas utrymme för akviteter av olika slag. (SØnder Boulevard i Köpenhamn. Foto: Anna Stjärnkvist)

11 Lorensborgsgatan Befintlig sekon GÅNG 3 m PARKERING 6,5 + KÖRBANAN 8 m PLANTERING var. KÖRBANA 12 m PLANTERING KÖRBANAN 7,5 + PARKERING 6,5 m GÅNG 4 m var. Föreslagen sekon BEFINTLIG BYGGNAD Förgårdsmark m 12 m 3 m 3 m Förgårdsmark NY BYGGNAD + 3 m BEFINTLIG BYGGNAD BEFINTLIG BYGGNAD Förgårdsmark i m 12 m 3 m 3 m Förgårdsmark + 3 m NY BYGGNAD P i 9

12 Lorensborgsgatan Befintlig uormning Visionsbild av föreslagen uormning 10 Illustraon: Dziugas Lukosevicius

13 MARIEDALSVÄGEN Vision Mariedalsvägen blir en central stadsgata med höga vistelsekvaliteter, där man i första hand väljer a gå, cykla och åka med kollek vtrafik. Gatan ska innehålla grönska och a rak va platsbildningar, vilket skapar goda förutsä ningar för sociala möten och kommersiella etableringar. Kronprinsen TSGATAN REGEMEN Kronprinsen Mariedalsv. smal 21 meter KSGATAN FÅGELBAC Mariedalsv. smal VÄSTRA RÖNNEHOL SVÄGEN KÖPENHAMNSVÄGEN Mariedalsv. bred 24 meter Mariedalsv. bred KR B ON OR GS GE VÄ RIBEVÄGEN Befintlig bebyggelse Föreslagen ny bebyggelse Plats JOH Kollektivtrafik på egen bana (Spårburen/MalmöExpressen) 0 NE RIC SSO NS 100 m 11 VÄG N

14 Mål Opmera llgängligheten och minska gatans barriäreffekt Strategier 1. Gångbanan ges generöst utrymme utmed fasader. 2. Cykelbana anläggs för a öka framkomlighet, llgänglighet och trafiksäkerhet. Cykelbana på båda sidorna hade varit a föredra då det finns många målpunkter på båda sidorna utmed gatan. Gatubredden är dock begränsad och för a möjliggöra ytor för lokalt anspråk väljs istället en bredare cykelbana på östra sidan. Dea ställer dock krav på a bäre möjligheter a korsa gatan llskapas och a ytorna vid korsande cykelstråk är väl lltagna för a minimera kapacitetsbrister för cyklister. 3. E separat körfält anläggs i e första skede för a öka llgängligheten för kollekvtrafiken. På längre sikt planeras gatan för spårväg, vilket kommer a kräva ombyggnad ll två separata körfält. Dea har ej tagits hänsyn ll i dea skede. Sidoförlagd kollekvtrafikkörfält föreslås för a få smidiga kopplingar ll de befintliga fyra hållplatserna utmed sträckan. På den norra delen föreslås kollekvtrafikkörfält i nordlig riktning som växlar över i Köpenhamnsvägen ll södergående riktning. Förslaget utgår från a minimera risken för bussen a hamna i köbildning vid Regementsgatan och John Ericssons väg. 4. Biltrafiken ges 1+1 körfält med angöringsmöjligheter och lastzoner mellan träden på den ena sidan av gatan. På en kortare sträcka av ca 150 meter är sekonen endast 21 meter och här får angöring ske från sidogatorna. 5. Upphöjda passager på strategiska platser ökar möjlighet för gående och cyklande a på e tryggt och säkert sä korsa gatan, samdigt som det dämpar tempot på gatan. Se föreslagen plan och sekoner s. 11, Parkeringsmöjligheter för cykel mellan träden. (Köpenhamn. Foto: Anna Stjärnkvist) 12 Angöringsplatser med avvikande beläggning mellan träden på Stora Varvsgatan.

15 Skapa en stadsmässig gata och en arakv mötesplats 1. På platsen framför Kronprinsen skapas en torgbildning med möjlighet ll uteserveringar och akvitetsytor. På torget finns en hållplats för kollekvtrafik som i sig alstrar fotgängare och bidrar ll stadslivet. 2. I Korsningen vid Kronborgsvägen höjs körbanan upp, för a skapa e lugnare tempo så a gång- och cykeltrafik kan passera över på e säkert sä. I anslutning ll korsningen skapas en mer stadsmässig platsbildning med en större möblerbar zon. 3. Varje yta får en tydlig användning. Generösa må för gång-, cykel- och kollekvtrafik minskar gatans upplevelse av bildominans, vilket är posivt för såväl handeln, som för boende och besökare. 4. Söder om Köpenhamnsvägen föreslås en förtätning i anslutning ll e äldreboende, i sye a sluta ll gatan och skapa en arakv framsida mot gatan. Generösa må för fotgängare och möjlighet för vila. (Budapest. Foto: Oskar Anselmsson) Tillföra grönska 1. Gatuträd planteras utmed större delen av sträckan, eventuellt kombinerat med dagvaenhantering, vilket llför karaktär ll gatan. Inll träden finns det möjlighet för cykelparkering och siplatser. 2. Grupper av träd placeras på strategiska platser utmed gatan där utrymme finns, främst i anslutning ll korsningar. Dessa bidrar ll den biologiska mångfalden, skapar årsdsvariaon och blickfång utmed gatan. Gatuträd i kombinaon med dagvaenhantering. (Vancouver Island, Canada. Foto: Tor Fossum) Gatuträd i kombinaon med cykelparkering och uteservering på Fersens väg. (Foto: Klara Wallby) 13

16 Kronprinsen Befintlig sekon GÅNG 3 m KÖRBANA 15 m GÅNG 3 m Föreslagen sekon 5 m 9 m 3,5 m 3,5 m Kvartersmark P 14

17 Mariedalsv. smal 21 meter Befintlig sekon GÅNG 3 m KÖRBANA 15 m GÅNG 3 m Föreslagen sekon 5 m 9 m 3,5 m 3,5 m 15

18 Mariedalsv. bred 24 meter Befintlig sekon GÅNG 3,5 m KÖRBANA 17 m GÅNG 3,5 Föreslagen sekon 4,5 m 9 m 3 m 3,5 m 4 m P i 16

19 SGATAN REGEMENT SGATAN FÅGELBACK VÄSTRA RÖNNEHOLS VÄGEN KÖPENHAMNSVÄGEN N E ÄG SV RG BO ON KR RIBEVÄGEN JOH NE RIC SSO NS VÄG P-HUS HA LLIN GSG ATA N FÖRSKOLA VEN DEL SFR IDS GATA N Föreslagen ny bebyggelse Plats (Spårburen/MalmöExpressen) STA DIO NG ATA N m