BERGTEKNISKT UTLÅTANDE FÖR DETALJPLAN GLÖSKÄR 1:7 M.FL.

RAPPORT BERGTEKNISKT UTLÅTANDE FÖR DETALJPLAN GLÖSKÄR 1:7 M.FL. RAPPORT 2016-08-18

SAMMANFATTNING Föreliggande PM redovisar en sammanfattande bedömning av den bergtekniska situationen inom fastigheten Glöskär 1:7 mfl. Resultatet är en del av underlaget till Kungälvs kommuns arbete med att fastställa en detaljplan för området. Större delen av detaljplaneområdet utgörs av berg i dagen. Bedömningen är att detta i befintligt skick generellt är stabilt. Ett undantag gäller norra sidan av bostaden på fastigheten Glöskär 1:42 där bergskivor som bildas längs foliationen riskerar att glida ut mot bostadens terrass, varför en besiktning med syfte att fastställa behov av bergförstärkning rekommenderas. Inga utfallna block som skulle kunna utgöra en stabilitetsrisk har observerats. Mätningarna av total gammastrålning från berget visar att detaljplaneområde kan klassas som låg- till normalriskområde för radon. Uppdrag: 271891, Glöskär 1:7 Bergteknisk bedömning 2016-08-18 Beställare: Kungälvs kommun Koncept O:\GBG\271891\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\2016-08-18\bergtekniskt utlåtande Glöskär.pdf.docx 3(11)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 5 1.1 SYFTE...5 1.2 METOD...6 2 UNDERLAG... 6 3 BERGTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN... 6 4 BERGTEKNISK ANALYS... 6 4.1 BERGGRUND OCH STABILITET...6 4.2 BLOCKFÖREKOMST...9 4.3 STRÅLNING...9 5 REKOMMENDATIONER... 10 5.1 STABILITET... 10 5.2 STRÅLNING... 11 Bilagor Bilaga A Fotodokumentation Bilaga B Översiktskarta, riskområden och strålningsmätpunkter Uppdrag: 271891, Glöskär 1:7 Bergteknisk bedömning 2016-08-18 Beställare: Kungälvs kommun Koncept O:\GBG\271891\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\2016-08-18\bergtekniskt utlåtande Glöskär.pdf.docx 4(11)

1 INLEDNING På uppdrag av Kungälvs kommun, Hans Jönsson, har Tyréns AB utfört en bergteknisk bedömning vid Norra Glöskär 1:7 väster om Kärna, Kungälvs kommun. Rapporten kommer att vara en del av underlaget för att upprätta detaljplan för området. Detaljplanens syfte är inte att skapa nya byggrätter utan att planlägga redan befintlig bebyggelse så att den kan anpassas till helårsboende. Områdets läge visas i Figur 1.1 nedan. Figur 1.1 Lokaliseringskartor för Norra Glöskär 1:7 hämtade ur Kungälv kommuns samrådshandling tillhörande Glöskär 1:7 m.fl. 1.1 SYFTE Syftet med denna rapport är att utgöra bergtekniskt underlag inför blivande detaljplan. Rapporten redovisar följande: Befintliga bergrundsförhållanden Uppdrag: 271891, Glöskär 1:7 Bergteknisk bedömning 2016-08-18 Beställare: Kungälvs kommun Koncept O:\GBG\271891\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\2016-08-18\bergtekniskt utlåtande Glöskär.pdf.docx 5(11)

Bergteknisk analys/stabilitet Blockförekomst Strålningssituation 1.2 METOD En okulär bergteknisk besiktning har utförts. Under ett fältbesök i området har topografi och berg i dagen i form av hällar och block, noterats och fotograferats. Foton redovisas i Bilaga A. Fokus har varit att identifiera potentiellt instabila partier och bergmassans dominerande spricksystem. Strukturer i berget har mätts in med hjälp av kompass och orienteringar anges enligt högerhandsregeln. Inmätta strukturer har sammanställts och analyserats för att identifiera områdets tongivande sprickgrupper. Bergets totala gammastrålning har mätts med hjälp av Scintillometer Scintrex BGS-3 på 16 platser utspritt över området. På varje plats har fyra individuella mätningar gjorts. Mätpunkterna och riskområden redovisas i Bilaga B. 2 UNDERLAG Nedanstående underlag erhållet från beställaren har nyttjats i arbetet med denna rapport: Plankarta tillhörande Detaljplan för Glöskär 1:7 m.fl. fastigheter Planbeskrivning Samrådshandling tillhörande Glöskär 1:7 m.fl. Följande övrigt underlag har använts som referensmaterial: Clavensjö och Åkerblom, 2006. Radonboken. Formas, Stockholm. 3 BERGTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN Glöskär 1:7 är geografiskt utformat som en halvö där större delen av detaljplaneområdet utgörs av berg i dagen. Områdets centrala del höjer sig över havet som en bergrygg utsträckt i nordöstlig-sydvästlig riktning. Bergsidorna sjunker generellt mjukt mot omgivningen och inga större branter förekommer. Stor del av hällarna är avrundade av inlandsisen med ojämna kanter där block har brutits loss och transporterats bort. Mindre branter utformade längs naturliga sprickplan förekommer företrädesvis på områdets nordvästra sida. I fastighetens norra hörn övergår berget i ett mindre skogsparti. Befintliga bostäder är lokaliserade till fastighetens södra och östra sida. 4 BERGTEKNISK ANALYS 4.1 BERGGRUND OCH STABILITET Berggrunden i området utgörs av den längs västkusten förekommande Stora Le Marstrandsformationen. Denna består av sedimentära bergarter, med inblandning av mörka vulkaniska bergarter. Formationen har under flera bergveckningsfaser omvandlats till ådriga ytbergsgnejser. Kvarts och pegmatit observeras både som gångar och körtlar. En foliation som med viss variation är orienterad ca 30-50/30-50 är genomgående och tydlig i området. Fyra dominerande sprickgrupper har identifierats. Tabell 4.1 nedan listar deras ungefärliga orientering och i Figur 4.1 ser man dem plottade i stereogram. Även slumpmässigt orienterade sprickor finns i området. Sprickriktningar varierar naturligt och då sprickgrupp 3 är nära vertikal får det som konsekvens att strykningen behöver anges i två riktningar, 180 grader ifrån varandra, beroende på vilken sida om lodplanet respektive spricka stupar. Uppdrag: 271891, Glöskär 1:7 Bergteknisk bedömning 2016-08-18 Beställare: Kungälvs kommun Koncept O:\GBG\271891\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\2016-08-18\bergtekniskt utlåtande Glöskär.pdf.docx 6(11)

Tabell 4.1. Dominerande sprickgrupper. Sprickgrupp 1 sammanfaller med bergmassans foliation. Sprickgrupp Strykning [ ] Stupning [ ] 1 40 40 2 295 65 3 220 alt. 40 90 4 200 5 Figur 4.1. Bilden visar ett stereogram i vilket orienteringen av sprickgrupp 1-4 framgår. Sprickorna visas både som polpunkter och storcirklar, projicerade i den nedre hemisfären. Bergslänten bedöms i befintligt skick generellt vara både storskaligt och småskaligt stabil, med ett undantag. En bergslänt belägen bakom huset på fastigheten Glöskär 1:42, på husets norra sida, är bildad parallellt foliationen. Detta förhållande skapar ofta en naturligt stabil slänt med stöd nedåt. I detta fall har dock en del bergskivor bildats som saknar stöd nedåt, se foton i Figur 4.2 nedan. Med fortsatt vittring i sprickorna finns risk för att skivor lossnar och kanar ner på bostadens terrass. Skivorna är i storleksordningen ca 0,2x1x1 m. Platsen är markerad som Riskområde 1 (R1) i Bilaga B. Uppdrag: 271891, Glöskär 1:7 Bergteknisk bedömning 2016-08-18 Beställare: Kungälvs kommun Koncept O:\GBG\271891\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\2016-08-18\bergtekniskt utlåtande Glöskär.pdf.docx 7(11)

Uppdrag: 271891, Glöskär 1:7 Bergteknisk bedömning 2016-08-18 Beställare: Kungälvs kommun Koncept O:\GBG\271891\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\2016-08-18\bergtekniskt utlåtande Glöskär.pdf.docx 8(11)

Figur 4.2. Potentiellt instabila bergskivor bildas längs foliationen. Risk finns för bergutfall ned på bostadens terrass. 4.2 BLOCKFÖREKOMST Från berget utfallna block förekommer sparsamt i hela området. Flera block har ofta samlats på samma plats, företrädesvis i topografiska svackor. Observerade block bedöms inte utgöra någon stabilitetsrisk. 4.3 STRÅLNING Total gammastrålning har mätts på 16 platser utspridda inom detaljplaneområdet och på var och en har fyra mätningar gjorts. Radonförekomst härrör främst från sönderfall av Uran-238 som förekommer naturligt i berggrunden. Mätt total gammastrålning utgörs även av strålning från sönderfall av torium och kalium. Det innebär att ett högt mätvärde gammastrålning inte nödvändigtvis betyder hög radonrisk. Däremot kan låg gammastrålning mätt direkt på berg utesluta hög emission av radongas från berget. En koppling mellan total gammastrålning och radonriskklassning har utarbetats av Clavensjö och Åkerblom (2004), se Tabell 4.3 nedan. Utförda mätningar inom Glöskär 1:7 visar genomgående på värden mellan 0,04-0,1 µsieverts. Mätnoggrannheten för instrumentet är 0,01-0,03 µsieverts. Uppmätta värden indikerar att detaljplaneområdet kan klassas som ett låg- till normalriskområde, se tabell 4.2. Uppdrag: 271891, Glöskär 1:7 Bergteknisk bedömning 2016-08-18 Beställare: Kungälvs kommun Koncept O:\GBG\271891\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\2016-08-18\bergtekniskt utlåtande Glöskär.pdf.docx 9(11)

Tabell 4.2 Mätvärden total gammastrålning. Spann per mätpunkt, µsieverts. I varje punkt är fyra mätningar utförda. Mätpunkt Värde, spann, µsieverts 1 0,06-0,08 2 0,04-0,08 3 0,05-0,07 4 0,06-0,07 5 0,05-0,05 6 0,08-0,1 7 0,07-0,08 8 0,08-0,08 9 0,04-0,04 10 0,04-0,05 11 0,05-0,05 12 0,08-0,1 13 0,1-0,1 14 0,05-0,07 15 0,1-0,1 16 0,04-0,05 Tabell4.3. Radonriskbedömning utgående från total gammastrålning enligt Clavensjö och Åkerblom (2006). Radonrisk Högriskområde (huvudsakligen högradonmark). Berggrund med uranrika bergarter. Gammastrålning > ca 0,15 µsv/h Normalriskområde (huvudsakligen normalradonmark). Berggrund med normal uranhalt. Lågriskområde (huvudsakligen lågradonmark). Berggrund med låg uranhalt ca 0,10 0,15 µsv/h ca < 0,10 µsv/h 5 REKOMMENDATIONER 5.1 STABILITET Berget i området bedöms i befintligt skick generellt vara både storskaligt och småskaligt stabilt. Inga utfallna block som utgör en stabilitetsrisk har observerats. På baksidan av bostaden vid Glöskär 1:42 finns risk för bergutfall pga. vittring i sprickor längs foliationen. Berget bildar här ca 0,2x1x1 m stora skivor som efter hand riskerar att glida ut mot bostadens terrass. Här rekommenderas att en bergteknisk besiktning utförs för att bedöma behov av åtgärder, t.ex. bergrensning eller bultning. Vid eventuellt blivande bergschaktningsarbeten i området kommer instabiliteter bero av planerade bergväggars orientering i förhållande till de lokala sprickriktningarna. Sprickor tillhörande ovan redovisade riktningar kommer att vara de som står för huvuddelen av skapade instabiliteter, men även slumpmässigt orienterade sprickor bidrar. Alla skillnader i sprickorientering i förhållande till planerad bergväggsriktning kan vara betydelsefulla, varför Uppdrag: 271891, Glöskär 1:7 Bergteknisk bedömning 2016-08-18 Beställare: Kungälvs kommun Koncept O:\GBG\271891\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\2016-08-18\bergtekniskt utlåtande Glöskär.pdf.docx 10(11)

bergsakkunnig vid all bergschaktning bör tillkallas för stabilitetsbedömning, besiktning och anvisning av bergförstärkningsbehov. 5.2 STRÅLNING Befintliga byggnader inom detaljplaneområdet är enligt samrådshandlingen grundlagda på berg eller i nära anslutning till berg. Området befinner sig enligt utförda gammastrålningsmätningar i låg- till normal-riskområde för radon från berggrunden. Om hus konstrueras otäta mot marken finns dock alltid risk för att radonhalten inomhus överstiger gällande riktvärden. För att minimera risken för avvikande halter rekommenderas vid eventuell tillbyggnation därför en radonmätning av inomhusluften och vid nybyggnation att mätning utförs i intilliggande byggnader. På så sätt kan dimensionering av radonskydd baseras på resultaten av utförda inomhusmätningar. Uppdrag: 271891, Glöskär 1:7 Bergteknisk bedömning 2016-08-18 Beställare: Kungälvs kommun Koncept O:\GBG\271891\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\2016-08-18\bergtekniskt utlåtande Glöskär.pdf.docx 11(11)

Foto 1. Översiktsfoto Södra sidan av halvön. Foto taget mot öster. Foto 2. Översiktsfoto Södra sidan av halvön. Fotot taget mot norr. 1 (14)

Foto 3. Översiktsfoto Södra sidan av halvön. Fotot taget mot väster. Foto 4. Foliation. Halvöns västcentrala del. Fotot taget mot öster. 2 (14)

Foto 5. Foliation, detaljfoto. Halvöns västcentrala del. Fotot taget mot öster. Foto 6. Översiktsfoto Halvöns västra del. Fotot är taget mot småbåtshamnen, mot nordväst. 3 (14)

Foto 7. Översiktsfoto Halvöns västra del. Fotot är taget mot småbåtshamnen, mot nordväst. Foto 8. Översiktsfoto Halvöns nordvästra del. Fotot taget mot nordöst. 4 (14)

Foto 9. Kvartskörtel. Halvöns västcentrala del. Fotot taget mot söder. Foto 10. Kvartskörtel, detaljfoto. Halvöns västcentrala del. Fotot taget mot söder. 5 (14)

Foto 11. Översiktsfoto Halvöns nordvästra sida. Utbrutna block ligger stabilt i slänten. Fotot taget mot nordöst. Foto 12. Översiktsfoto Halvöns nordvästra sida. Block har tidigare fallit ut och bildar nu en storskaligt stabil bergsida. Fotot taget mot sydöst. 6 (14)

Foto 13. Översiktsfoto Halvöns centrala del. Fotot taget mot sydöst. Foto 14. Översiktsfoto På halvöns högsta centrala del syns hur berget bildar en utsträckt rygg. Fotot taget mot nordöst. 7 (14)

Foto 15. Översiktsfoto Halvöns nordvästra sida. Fotot taget mot väster. Foto 16. Översiktsfoto Halvöns norra del. Stora delar av bergområdet utgörs av mjuka avrundade hällar. Fotot taget mot norr. 8 (14)

Foto 17. Översiktsfoto Halvöns norra sida där berg i dagen avslutas och övergår i en mindre skogsdunge. Fotot taget mot öster. Foto 18. Översiktsfoto Mjukt rundade bergytor på Halvöns nordvästra sida. Fotot taget mot öster. 9 (14)

Foto 19. Översiktsfoto Halvöns nordvästra sida. Fotot taget mot sydväst. Foto 20. Översiktsfoto Mjuka bergsidor på halvöns nordvästra sida. Fotot taget mot söder. 10 (14)

Foto 21. Översiktsfoto Branta bergsidor i mindre skala som bildats längs naturliga sprickytor förekommer främst på halvöns nordvästra sida. Fotot taget mot söder Foto 22. Översiktsfoto Mjuka bergytor vid halvöns västra del. Fotot taget mot sydöst. 11 (14)

Foto 23. Översiktsfoto Halvöns västcentrala del. Fotot taget mot söder. Foto 24. Översiktsfoto Halvöns södra kustlinje nedanför bostaden Glöskär 740. Fotot taget mot öster. 12 (14)

Foto 25. Kustfoto med dramatiskt väder vid halvöns sydvästra del. Fotot taget mot sydväst. Foto 26. Riskområde Glöskär 760. Potentiellt instabila bergskivor bildas längs foliationen. Fotot taget mot nordöst. 13 (14)

Foto 27. Riskområde Glöskär 760. Potentiellt instabila bergskivor bildas längs foliationen. Fotot taget mot öster. Foto 28. Riskområde Glöskär 760. Potentiellt instabila bergskivor bildas längs foliationen. Fotot taget ner mot bostaden, mot söder. 14 (14)