Verksamhet: Vintrosa skola Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2015/2016 Skola inklusive förskoleklass och fritidshem Normer och värden Vi har fortsatt att aktivt arbeta med vårt värdegrundsarbete KRAFT (kamratskap, respekt, ansvar, framtid och trygghet). KRAFT-arbetet är en naturlig del av vardagen vilket vi anser ger ett positivt resultat i verksamheten. I åk F-3 har vi haft KRAFT-ringar som en del av vårt KRAFT-arbete. Det har upplevts som positivt av såväl elever som lärare. En gång per termin har vi genomfört kraftsamling för hela skolan. Dessutom har vi haft olika former av aktivitetsdagar på skolan för att eleverna ska lära känna varandra bättre och öka vi-känslan. I höstas hade vi elevens val tillsammans i åk 1-3. Det var positivt och vi önskar att kunna ha det båda terminerna. I början av läsåret hade vi Uppdragsjakten som aktivitet på friluftsdagen som åk F-3 deltog i. Vår upplevelse är att det var en bra aktivitet, där såväl elever som lärare lärde känna varandra. Samarbetet mellan Vintrosa och Latorp åk 3 har varit givande och är något som vi önskar kunde vidareutvecklas mellan fler årskurser, till exempel f-klassen. Vi upplever att vi saknade röda tråden i arbetet med det Goda mötet. En uppföljning saknas och en konkret handlingsplan för hur arbetet ska fortsätta bland personal och elever. Det har varit svårt att skapa möten där arbetslagen och fritids har kunnat diskutera olika frågor som rör hela verksamheten. Det har också varit svårt att hitta en balans inom vilka områden och på vilken nivå samtalen ska föras. Flytten har tagit mycket kraft och energi under en lång period och det har inte funnits tid för det goda mötet arbetslagen emellan. Stämningen på skolan är god vilket resultatet från trygghetsenkäten visar. För att bibehålla det goda klimatet avser vi att schemalägga en lektion i veckan med KRAFT-tema där mentorerna finns med och jobbar med klasserna. Viktigt också att fortsätta utvärdera klimatet på skolan, gärna i form av veckoutvärderingar i respektive klass. Under senare delen av vårterminen har åk 5 varit lekvärdar på vissa förmiddagsraster vilket har fallit väl ut bland våra yngre elever. Under kommande läsår planerar vi att åk 6 fortsätter att vara lekvärdar på förmiddagsrasten på torsdagar. Fotbollsrådet finns men har inte varit aktuellt då det har fungerat relativt bra på fotbollsplanen. Enligt enkäten har det inte varit ett problemområde varken under hösten eller våren. Eftersom fotbollsplanen inte har varit ett problemområde har fotbollsrådet inte behövt ha några träffar.
Vi-känslan bland personalen kan alltid bli bättre men har påverkats av att vi jobbar i olika hus samt på grund av pågående byggnation. Det nya personalrummet där vi har kunnat träffas all personal har varit positivt för sammanhållningen. Viktigt att fortsätta hitta gemensamma mötesplatser! Utveckling och lärande Beskrivning och analys av arbetet med läsning och skrivning: F-klass har fått hjälp av specialpedagog att ta fram ett bedömningsunderlag för att kartlägga elevernas språkutveckling. De har arbetat med att stärka eleverna i sin läsförståelse utifrån materialet Lyckostjärnan. Det har upplevts som ett positivt material som skapat goda samtalsstunder kring texterna med eleverna. I åk 1-3 ser vi att arbetet med läsning och skrivning i olika former har gett resultat men det finns fortfarande delar att utveckla. Bedömningsporttalen har varit ett bra stöd i vårt arbete för en likvärdig bedömning. Vi har påbörjat arbetet med att ha en röd tråd i svenskan (ABC-klubben f-2). I undervisningen har vi börjat att använda oss av Ipads i skrivprocessen, men har mycket kvar att utveckla där. Vi har haft problem med att få tekniken att fungera och det har funnits för få paddor för att kunna genomföra lektioner. Appar har saknats för de elever som haft behov av stöd i skrivprocessen. Matriserna i svenska har gjort det tydligare att se målen för såväl elever, lärare och föräldrar. I åk 4-6 har vi haft schemalagd enskild läsning. En lärare har gått runt i klasserna och presenterat nyinköpta böcker i ett försök att få fler elever intresserade av läsning. Vi har dessutom besökt biblioteket varannan vecka. För att uppmuntra till mer läsning under kommande läsår har vi för avsikt att fråga biblioteket om de kan ha bokprat med våra klasser. Vi har haft gemensam högläsning i respektive undervisningsgrupp och reflekterat kring innehållet, ofta enligt EPA. Detta har genomförts varje vecka och intresset hos eleverna har varit gott och förståelsen kring läsning har ökat. Vi har även skrivit läslogg på gemensamma och enskilt lästa böcker vilket har utvecklat elevernas förmåga att sammanfatta text. Eleverna har även haft läsläxa varje vecka genom En kvart om dagen". Den totala satsningen som vi har gjort på läsning har medfört att elevernas läsförmåga har utvecklats i positiv riktning. På nationellt prov i åk 6 avseende läsförståelse har 55 % av eleverna provbetyg på C eller högre. Resterande elever hade E eller D i provbetyg. Vi arbetar med språkutveckling i samtliga ämnen där eleverna får möta olika texter genom att samtala, läsa och skriva. Till hösten kommer all personal i arbetslaget få en genomgång kring lässtrategier när vi har kollegialt lärande. Vi utvecklar elevernas skrivande genom att undervisa om olika texttyper kontinuerligt och arbetar med formativ bedömning under hela skrivprocessen. Eleverna skriver bland annat på datorn och får feedback och bedömning bland annat genom It s learning. Vi har märkt att vissa elever har en dålig handstil eftersom deras skrift ibland är otydlig och behöver därför medvetandegöra eleverna om vikten av att skriva läsligt för hand. Även lägga mer energi på de elever som har en bristande förmåga i att skriva för hand.
Beskrivning och analys av arbetet med matematik: I åk 1-3 har vi arbetat med problemlösning i de olika årskurserna utifrån var eleverna har befunnit sig. Till terminsstarten har vi köpt in material för att underlätta arbetet med problemlösning. Vi kommer att samla ihop matematikmaterial på ett ställe för att det ska bli lättare att snabbt komma igång och arbeta. Det har varit svårt att få till grupper och tillfällen för att få arbetet att fungera på det sätt som vi har önskat. Vi har jobbat med problemlösning enligt mattelyftet cirka en lektion/vecka i åk 4-6, vilket har ökat elevernas intresse för matematik och därmed även utvecklat deras förståelse. Eftersom det har fallit väl ut kommer vi att fortsätta med samma arbetssätt under kommande läsår. Eleverna har ibland bristande förmåga att befästa vissa kunskaper, bland annat beräkningar med algoritmer varvid vi måste arbeta mer aktivt med detta genom att exempelvis ägna 15 min/vecka till att nöta in algoritmer. Vi har använt oss av laborativt material när behovet har uppstått. Vi kan bli bättre på att synliggöra vardagsmatematiken i samtliga ämnen. Beskrivning och analys av kunskapsresultat: I åk 1 är det fyra elever (två pojkar och två flickor) som inte nått målet utifrån bedömningspunkt A i Nya språket lyfter. Det var en lärare som startade upp med klassen och sedan tog en annan lärare vid senare under hösten. Vi har försökt att överbrygga detta på ett bra sätt, men det tar alltid tid att bygga upp relationer. Alla elever har tagit kliv framåt i sin utveckling och lärande utifrån sin nivå, men vi har inte nått ända fram när det gäller måluppfyllelsen. Vi har hög måluppfyllelse i åk 3 förutom i idrott där ungefär hälften inte har klarat simtestet och därmed inte har uppnått målen i idrott och hälsa. Eleverna har utvecklats bra i sitt lärande utifrån sin nivå och de som ligger på gränsen för att inte uppnå målen har klarat det med stöd av olika anpassningar vilket de nationella proven visade. Engelska är ett ämne som sticker ut där vi har flera elever som inte når godkända resultat, 6 F. Vi har även många elever som har A i engelska, 8 pojkar. Spridningen är därmed väldigt stor i ämnet. Viktigt att eleverna få prata mycket engelska så att samtal blir en naturligare del i ämnet och detta måste göras i tidig ålder vilket är viktigt att ta hänsyn till under kommande läsår. Det är flera elever som endast når E i idrott & hälsa samt musik. Eftersom de praktiska kunskapskraven i idrott i flera fall inte når högre resultat än E så behöver vi tänka till kring hur vi organiserar idrottsämnet. En förändring inför höstterminen är att erbjuda extra idrott på fredagseftermiddagar för att höja intresset för ämnet och få med fler elever på tåget. Geografi och historia når högre måluppfyllelse än samhällskunskap och religion vilket kan vara intressestyrt eller bero på när ämnet blockläses. Nationella provresultat i jämförelse med betygsresultat: Engelska: Resultaten från de nationella proven och betygen går i stort sett hand i hand. Tre elever har blivit godkända på de nationella proven trots att de inte klarade den muntliga delen. Dessa elever har fått F i betyg.
Svenska: 22 elever har fått samma betyg på de nationella proven och i betyget. Sju elever har fått bättre betyg än sitt resultat på de nationella proven och två elever har fått sämre betyg. Det tyder på att undervisning och bedömning ändå går i linje med de kunskapskrav som mäts på de nationella proven. När det gäller läsdelen på de nationella proven når 55 % av eleverna ett provbetyg på C eller högre vilket visar att vår lässatsning ger goda resultat. Endast en elev fick F på läsdelen. Matematik: Två elever har högre betyg än resultatet på de nationella proven och en elev har lägre betyg. Två elever har F på både nationella prov och betyg. Vi har arbetat aktivt med problemlösning och eleverna har ökat sin medvetenhet kring tydliga beräkningar vilket även har medfört högre poäng på olika provdelar. Geografi är det ämne som denna elevgrupp har högst meritvärde på som klass medan kemin har lägst meritvärde. I geografi har 9 elever A och flera elever har haft möjlighet att läsa upp ämnet eller göra kompletteringar i slutet av vårterminen. Skillnad i måluppfyllelse i respektive ämne mellan pojkar och flickor: I åk 6 var det 20 pojkar och 11 flickor. Generellt sett i denna klass tar pojkarna för sig mer på lektionerna. Flickorna är mer tillbakadragna och uttrycker sig sällan. Detta påverkar resultaten kring måluppfyllelse genom att pojkarna ofta når högre resultat. När det gäller praktiska ämnen (bild, slöjd och teknik) är måluppfyllelsen relativt jämnt fördelad mellan könen vilket kan bero på att dessa ämnen inte kräver samma förmåga att våga uttrycka sig i klassrummet. Inför åk 6 var det ett tapp på två starka flickor (kunskapsmässigt) som var viktiga för klassen då de ofta uttrycka sig muntligt på lektionerna. Bild: Finns inget särskilt att säga när det gäller måluppfyllelse mellan pojkar och flickor utan att den är relativt jämn. Engelska: Flickorna har sämre måluppfyllelse än pojkarna i engelska, 5 F som framförallt avser muntliga delar. Inför kommande läsår måste vi bli bättre på att möta upp flickornas behov, att våga uttrycka sig. Kanske borde del av undervisning ske i flick- respektive pojkgrupp för att stärka eleverna? Vi behöver framförallt stärka eleverna i att våga uttrycka sig i klassen oavsett om de är blandade eller uppdelade utifrån kön. Idrott och hälsa: Samtliga elever uppnår kunskapskraven men pojkarna har högre resultat än flickorna. Flickorna når inte de högre delarna när det gäller praktiska områden i idrott. En anledning till detta kan vara att flickorna i denna klass inte har något vidare stort idrottsintresse och få av dem idrottar på fritiden. Matematik: Både pojkar och flickor når godkända resultat förutom två elever, en flicka och en pojke. Pojken har haft åtgärdsprogram med särskilt stöd. Flickan har gått i svensk skola i ca 3 år och hennes resultat kan dels bero på bristande språklig förmåga samt vissa svårigheter i matematik. Modersmålslärare saknas. Biologi/kemi/fysik: Pojkarna har bättre måluppfyllelse än flickorna vilket kan bero på att de tar för sig
mer i klassrummet och vågar diskutera olika frågeställningar. Resultatet upplever vi beror på att flickorna är tillbakadragna i denna klass vilket därmed påverkar deras resultat. Teknik: Finns inget särskilt att säga i detta ämne angående måluppfyllelse för pojkar och flickor. En anledning kan vara att det är ett mer praktiskt ämne vilket då kan ha medfört att flickorna inte har behövt uttrycka sig i samma utsträckning som i andra ämnen. SO-ämnen: Pojkarna har högre måluppfyllelse än flickorna. Samma sak här, pojkarna tar mer plats i klassrummet och flickorna är tillbakadragna. Att samtala är ju ett sätt att befästa sina kunskaper och vidareutveckla dem och här måste vi se till att flickorna utvecklas. Slöjd: Flickorna har lite bättre måluppfyllelse än pojkarna. Även här kan det bero på att det är ett praktiskt ämne där man inte behöver ta plats och uttrycka sig i klassrummet. Svenska: Måluppfyllelsen är ganska jämt fördelad bland pojkar och flickor. Analys av resultatet av de insatser som gjorts och åtgärder: Vi har på skolan fått till mer speciallärartid genom lågstadiesatsningen. Mer speciallärartid på individnivå har lett till högre måluppfyllelse i bland annat svenska. Specialläraren har gett möjlighet till delningar av stora grupper. På organisationsnivå har specialläraren bidragit med kunskaper om arbetssätt. Vi har kunnat erbjuda läxhjälp till elever i behov. Det har upplevts som positivt av både elever och lärare. Trots detta har det ändå varit svårt att kunna erbjuda tillräckligt med individuellt stöd till de elever som har behövt det. Mer regelbunden talträning med talpedagog för elever i behov av det och mer fortbildning för lärarna behövs. I åk 4-6 försöker vi alltid skapa utrymme för att låta eleverna komplettera eventuella bristande kunskaper som kan leda till högre måluppfyllelse. Vi har på skolan erbjudit extra tid i form av läxläsning och haft extra resurs under vissa lektioner i svenska, matte och engelska vilket till viss del har möjliggjort arbete i mindre grupp. Flera av kunskapskraven handlar om att samtala och resonera på olika sätt varvid vi behöver stärka eleverna i detta. Flera elever, framförallt flickor, har svårt att visa sina kunskaper. Ofta handlar det om att inte våga uttrycka sig muntligt. Ett förbättringsområde är att arbeta mer aktivt i tidig ålder där vi medvetet bygger upp en progression kring att tala inför andra. Vi behöver även arbeta mer i vissa grupper med att öka tryggheten i gruppen så att man vågar uttrycka sig på olika sätt. Det stärker oss i vikten av att fortsätta vårt arbete med KRAFT. Precis som forskning och vår beprövade erfarenhet säger och visar, så måste eleverna vara och känna sig trygga i sitt skolsammanhang för att lärande ska kunna utvecklas så optimalt som möjligt. I engelska behöver fokus ligga mer på att tala engelska med start redan på lågstadiet. Kanske skulle det ligga mer undervisningstid hos de yngre åldrarna?
Eleverna har fått mer tid för individuell lästräning men vi ser att det finns behov av ännu mer tid. Vår analys av resultatet bygger på olika uppföljningar av elevernas lärande och i samtal med dem, föräldrar och utifrån brukar/trivselenkäter. Elevhälsa När vi uppmärksammar att eleverna mår dåligt på något sätt eller vid svårigheter kring deras utveckling och lärande tar vi kontakt med lämplig representant från elevhälsan för att få stöd i arbetet. Vid behov tar vi in samtycke från vårdnadshavare att få lyfta eleven som ett ärende på en elevhälsoteamsträff. Kontinuerligt under läsåret har vi haft elevvårdande samtal kring elevernas mående och måluppfyllelse i arbetslaget där rektor, specialpedagog och speciallärare har medverkat. Tillsammans tittar vi på vilka anpassningar som behöver göras kring olika elever och om det finns behov av särskilt stöd. Det viktigaste för att få till en ökad måluppfyllelse är att få eleverna att må bra och trivas i skolan, hitta rätt i de extra anpassningar som eventuellt måste till och ett nära samarbete med hemmet. I arbetet med att föreslå, följa upp och utvärdera de extra anpassningarna och det särskilda stödet är elevhälsan viktig. Detta är ett utvecklingsområde och vi behöver få till en större kontinuitet i uppföljningsarbetet för enskilda elever. Framförallt behöver vi följa upp arbetet med extra anpassningar, att de fungerar på ett bra sätt och leder till utveckling. Vi upplever en otydlighet på arbetsgång och rutiner vid dokumentation och elevärenden som till exempel vid åtgärdsprogram och extra anpassningar. IKT Skolan har köpt in 15 st Ipads med tillhörande tangentbord. Det finns gratis appar och word att tillgå. Arbetet har varit svårt på grund av att tekniken strular såsom; inlogg till Office 365, spara dokument, utskrifter med mera. Tangentborden har ökat användningsområdet för paddorna. Vi har börjat att skriva i genrer. Det behövs avsättas tid för kringarbete och underhåll av Ipads och vi önskar mer fortbildning. I dagsläget har vi för få Ipads för att kunna jobba kontinuerligt med både matematik och svenska. I nuläget kan vi inte göra någon utvärdering av IKT- användningen då vi saknar underlag. Vi har ökat datortätheten för eleverna i åk 4-6 under läsåret och det har funnits cirka 52 fungerande datorer vilket innebär att vi har haft en datortäthet på 1 till 2. När eleverna börjar åk 4 vore det önskvärt att de redan har ett inlogg och vet hur man kommer in på datorerna och hur man sparar ett dokument. Datorerna används dagligen som ett pedagogiskt verktyg i olika ämnen och vi har tagit kliv framåt i det arbetet. Vi behöver få till mer tid för intern fortbildning där vi delar och sprider den kunskap som finns i kollegiet. Vi har lagt in matriser, IUP och anpassningar i Its learning för att underlätta och synliggöra för elever och föräldrar. Vårt arbete med It s learning har utvecklats, men vi har kommit olika långt i processen. Det är dock viktigt att användandet av It s learning ökar eftersom det är
vårt instrument utåt mot både föräldrar och elever. Det finns instruktioner att ta del av för att sedan kunna prova sig fram med stöttning av dem som jobbat mer med plattformen. I höst avser vi att starta upp arbetet igen och gå igenom hur plattformen är uppbyggd. Vi har haft kollegialt lärande kring temat källkritik och jobbat vidare med våra elever. Källkritik och användandet av sociala medier har även aktualiserats på våra föräldramöten och är något som ständigt måste lyftas i såväl elevgrupper som föräldragrupper. Föräldrasamverkan Vi träffar många av de yngre elevernas vårdnadshavare dagligen vid lämning och hämtning på fritids. Informationsbrev skickas regelbundet från varje klass där vi informerar om verksamheten och verksamhetens mål. Vi utvecklar arbetet med It s learning för en ökad föräldrasamverkan där vårdnadshavarna får information kring sitt barns lärande i de olika ämnena och hur det går. Vi har genomfört föräldramöten, föräldraråd och utvecklingssamtal. Två gånger varje verksamhetsårs inbjuds alla vårdnadshavare till föräldramöte och de är alltid välkomna att besöka skolan. Det genomförs även fyra föräldraråd per verksamhetsår, där rektor och förskolechef deltar och som är öppna för alla vårdnadshavare i skolan och förskolan. Under verksamhetsåret förväntas vårdnadshavarna delta på minst två utvecklingssamtal tillsammans med sitt barn. Om och när behov uppstår träffas vi för samtal även mellan dessa tillfällen för att följa upp elevens utveckling och lärande. Vi ser att ett gott samarbete med vårdnadshavarna bidrar till att eleverna får hjälp att nå längre i sin kunskapsutveckling. Det kan handla om att sätta upp gemensamma mål kring elevens lärande som även vårdnadshavarna kan stödja och arbeta med utifrån deras möjligheter. Speciellt kan vi se det när det gäller att stödja eleverna i deras läsutveckling, att där kan vårdnadshavarnas stöd i att få till mängdläsningen vara till godo för elevernas måluppfyllelse. Den största vinsten med ett gott samarbete mellan skolan och hemmet är att eleverna ser att vårdnadshavarna och skolan vill samma saker och att vi båda finns till för deras bästa. En bra kommunikation med hemmet skapar en ökad förståelse för vad eleverna ska lära sig. Vi bemöter föräldrars synpunkter och önskemål när dessa kommer till skolan. För att förbättra relationen till föräldrar där kontakten är stor/tät har vi för avsikt att ha mer telefonkontakt än mejlkontakt. Uppdrag och indikatorer från Grundskolenämndens Verksamhetsplan Hur verkar ni för en giftfri miljö? Vi använder de avtal som Örebro kommun har tecknat samt ser över material vi har. Erbjuder ni organiserad läxhjälp? Vi erbjuder läxhjälp till alla elever som så önskar en gång/vecka. Vissa elever erbjuder vi det som ett riktat stöd. Erbjuds alla elever varje läsår minst en kulturupplevelse? Alla elever har erbjudits kulturupplevelse såsom konsert, teater, musikal och dans.
Hur organiserar ni elevrådsverksamhet? Vi har ett KRAFT-råd där representanter från varje klass finns med. Hur samverkar ni med det civila samhället?(föreningar och frivilligorganisationer) Studiebesök hos brandkåren, biblioteket, besök hos den lokala mataffären och Majblommeförsäljning. Vi har bjudit in föräldrar till att komma och berätta om sina yrken. Ange antal simkunniga efter årskurs 6 Antal elever totalt årskurs 6 Antal simkunniga* elever vid skolårets slut i årskurs 6 Antal flickor 11 Antal flickor 11 Antal pojkar 20 Antal pojkar 20 *Enligt kunskapskrav årskurs 6, betyg E (simma 200 meter varav 50 i ryggläge) Fritidshemmets verksamhet Det här verksamhetsåret har vi gett eleverna möjlighet att vara med på frivilliga aktiviteter i de båda fritidsgrupperna. Vi har även på äldrefritids börjat med kurser som barnen kan vara med på. Dagarna under skoltid är oftast fyllda och uppstyrda. Det kan därför vara skönt för eleverna att få välja vad de vill göra på fritids. På äldre fritids har vi hittat ett bra system med en närvaro tavla där eleverna sätter upp sitt namn och vilken aktivitet de är på. Vi har delat upp eleverna i olika aktiviteter och kurser nästan alla dagar och vi tycker det har fungerat bra. Det blir då mindre grupper om 12-18 elever istället för att alla är tillsammans. När det varit lov har vi åkt in till staden, Ånnaboda eller hittat på andra aktiviteter som vi i vanliga fall inte hinner göra. Vi arbetar mycket med den sociala utvecklingen hos eleverna. Den sociala samvaron och leken tillsammans med kompisarna är betydelsefull och är en stor styrka i fritidshemmets verksamhet. Det är viktigt att lära känna och skapa relationer med eleverna för att de ska känna sig trygga. Vi arbetar för att bemöta eleverna på ett bra sätt, lyssna på dem och prata med dem om hur det är, för att skapa trygghet för dem. Speciellt viktigt är det att bygga upp det arbetet direkt i början av höstterminen. Vi behöver då vara extra mycket med eleverna i olika samspelssituationer och aktiviteter. På äldre fritids måste vi ha fler samlingar än vi haft under detta verksamhetsår för att eleverna ska få möjlighet till mer delaktighet och inflytande i verksamheten. Vi har försökt att synliggöra fritidshemmets verksamhet mer på hemsidan och vi har skrivit ett par informationsbrev från fritids varje termin. Vi behöver fortsätta med att lyfta fram det arbete som sker i fritidshemmet och som det viktiga komplement till skolan som det är och ska vara enligt läroplanen.
En gång per termin har vi inbjudit vårdnadshavarna till Drop in fika. Vilket är ett uppskattat och trevligt inslag i verksamheten som både barn och föräldrar ser fram emot. Det har varit färre personal inblandad i verksamheten i år. Vilket har varit bra för både barnen och fritidspersonalen. Det har lett till att det blivit bättre kommunikation och samarbete i fritidsgruppen. Viktigt att alla på fritidshemmet får möjlighet till att prata sig samman, planera och följa upp verksamheten. Vi måste kunna visa att vi drar åt samma håll och har samma mål. De flesta vuxna på fritids arbetar som resurser för enskilda elever på skoltid och det stödet som eleverna fått på skoltid finns inte på fritids. Äldre fritids nya tillfälliga lokaler har fungerat bra utifrån förutsättningarna och barnen har trivts bra där. En svårighet för äldre fritids är att det är långt mellan skolgård och fritids. Nu har den sista flytten skett till de nya lokalerna och i detta har barnen varit helt suveräna. Vi har blivit bättre på att göra aktiviteter tillsammans mellan fritidshemmets grupper och vi har sett till att varje pedagog har ansvar för någon aktivitet tre gånger per termin. Nästa läsår ska vi utöka till att dessa gemensamma aktiviteter varje månad. Det har varit dåligt med kompetensutveckling riktad till fritidshemmets personal de senaste åren. Under detta år har två fritidspedagoger varit på en konferens kring fritidshemmets verksamhet som bland annat ledde till att vi startade upp arbetet med kurser. Vi har också under året haft en studiecirkel kring de allmänna råden för all personal som arbetar i fritidshemmen i både Vintrosa och Latorps skolor som rektor och två fritidspedagoger/utvecklingsledare hållit i. Det har varit bra att få mötas och diskutera fritidshemmets verksamhet utifrån de allmänna råden. Däremot tycker vi att fritidspersonalens lärdag i november på Conventum inte var så bra. Utvecklingsledaren för fritidshemmet finns också med i skolans ledningsgrupp vilket är bra. Det har mot slutet av året varit svårt att få in vikarier till fritidsverksamheten, vilket gör att vi vissa dagar varit väldigt få vuxna på plats i verksamheten. Inför hösten har vi pratat om att jobba mer med KRAFT i fritidshemmets verksamhet. Vi har genomfört trivselenkät, brukarenkät samt medarbetarenkät för att följa upp verksamhetens kvalité. Systematiskt kvalitetsarbetet/årshjulet Augusti/september Utifrån kvalitetsrapporten och uppsatta mål upprättade vi en ny arbetsplan. Gick igenom infopärmen och Trygghets- och likabehandlingsplanen Föräldramöten genomfördes Genomförde utvecklingssamtal. Oktober/november Eleverna genomförde trivselenkäten. En ny trygghets- och likabehandlingsplan skrevs. December Trivselenkäten sammanställdes och gicks igenom i personalgruppen. Avstämning av arbetsplan i arbetslagen
Januari Utvecklingssamtal genomfördes Februari/mars Föräldramöte åk 4-6, tema källkritik och sociala medier April/maj Eleverna genomförde trivselenkäten. Förskoleklassen utvecklingssamtal Föräldramöte åk f-3 och fritids, tema källkritik och sociala medier Trygghetsteamet, avstämning/utvärdering med elevhälsan. Sammanställde och gick igenom trivselenkäten med personal och elever. Juni Utvärdering av verksamhetsåret med analys och uppföljning av måluppfyllelsen Överlämningssamtal