Kvalitetsredovisning För Borgviks förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1
Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Borgviks förskola Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 7 och mål för den aktuella tidsperioden Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse 7 Arbetet i verksamheten 8 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 8 Uppföljningen av likabehandlingsplanen 8 Kunskapsuppföljning 8 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet 9 Åtgärder för förbättring (Framåtsyftande) 9 Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen 9 2
Grundfakta om Borgviks förskola Borgviks förskola ligger i utkanten av kommunen beläget vid Borgviks sjön i nära anslutning till naturen vilken också utnyttjas vid utevistelse. Förskolan är en en-avdelningsförskola och har idag 24 barn inskrivna i åldern 1-12 år. Här arbetar 2 förskollärare och 1 fritidspedagog. Här finns förskolebarn och fritidsbarn vilka går i den närbelägna friskolan. Verksamheten arbetar dagligen med Normer och Värden, Språk, Hälsa och rörelse samt Matematik och Teknik Förskolan har erhållit Grön Flagg- certifikat för sitt att miljöarbete. Detta kommer förskolan att arbeta med i framtiden. Personalen har genomgått PIM utbildning. Kvalitetsredovisning underlag och rutiner - Kvalitetsredovisning BRUK Den här kvalitetsredovisningen utgår från Skolverkets indikatorverktyg BRUK 2008 och omfattar grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, förskola, fritidshem, förskoleklass, familjedaghem och vuxenutbildning. BRUK används på följande prioriterade områden. Pedagogisk verksamhet Särskilda stödinsatser Verksamhetsmål Systematiskt kvalitetsarbete Läromedel/Pedagogiska resurser Måldokument Elevers förkunskaper Likabehandlingsplan Normer och värden Kunskapsuppföljning Kvalitetsarbetet Kvalitetsarbetet har under detta år inriktats, i kommunen, med en helhetssyn på verksamheten. För att möjliggöra detta har Grums BRUK:smodell vidareutvecklats för att betjäna den obligatoriska skolan, de frivilliga skolformerna, förskola och barnomsorg m fl. Detta är det åttonde året kvalitetsredovisningen genomförs i full skala. Utvärderingsplan för kvalitetsredovisningen år 1-3 och förskolan och vuxenutbildningen år 1-2 3
Planerna. Skolförvaltningens kvalitetsplan är rullande och sträcker sig över 3 år (2 år för förskolan/vuxenutb). Syftet är att göra nedslag i verksamheten på ett riktat sätt, som också borrar på djupet, och som därtill är effektivt och så arbetsbesparande om möjligt. Detta kompletteras av en redovisning av övriga delar på ett mera översiktligt sätt Under dessa tre år har organisationen gjort en total utvärdering av verksamheten utifrån det digitala utvärderingsinstrument som är konstruerat för detta, allt enligt Skolverkets Indikatorverktyg BRUK. I utvärderingsdokumenten finns delar som är centrala i Skolverkets kvalitetsredovisningskrav. De viktigaste är särskilda stödinsatser, elev- och föräldramedverkan. och verksamhetsmål, baskunskaper elever med särskilda behov och likabehandlingsplan. Dessa delar redovisas varje år. Delar som redovisas vartannat år är psykosocial arbetsmiljö, styrning och ledning, pedagogisk verksamhet och övriga delar redovisas e till två gånger under treårsperioden. Redovisningsverktyget Redovisningsdokumenten används riktat varje år. Alla verktyg/redovisnings-dokument som behövs har laddas ner från den digitala plattformen, Fronter. Syftet med att alltid använda utvärderingsverktyget som ram, alla tre åren, är att göra hela hanteringen effektiv. Enskilda skolenheter kan utöka utvärderingen vid behov. Under hösten 2006 uppdaterades reviderades och omarbetades förskolans utvärderingsplan till att vara tvåårig, år 1-2, för att bättre anpassas till kommunens verksamhet. Utvärderingsdokumenten för förskolan har också omarbetats så att den pedagogiska verksamheten delas upp på två år. De har nu utvärderats och används detta läsår. Den psykosociala arbetsmiljön och den fysiska arbetsmiljön sammanställs också i två fristående dokument för att alla inblandade ska ha sammanställningar som dokumenterar hela arbetsmiljön. Tidsplan För att allt ska vara arbetsbesparande och effektivt är det nödvändigt att den tidsplan följs som är uppgjord för en rationell utvärdering. En planering vid läsårets början underlättar det hela. November år 2009. Februari-Mars år 2010 Utdelning av enkäter till elever, föräldrar och personal Behandling av materialet Arbetslagen hämtar ner redovisningsdokumenten digitalt Kvalitetsredovisning för arbetslag 4
April år 2010 Sammanställning av materialet i skolenheter, skolområden Redovisning till Skolverket Redovisningsprincipen och översikter Kvalitetsredovisningsmodellen innehåller bland annat digitala ramdokument, anvisningar till dessa, och ett webbaserat arkiv. Kvalitetsredovisningar digitaliseras och läggs in i arkivet på Fronter. Detta medverkar till att all kvalitetsredovisning är tillgänglig för all personal i skolförvaltningen samt Barn och utbildningsnämnden 24 tim/dygn Internetarkiv Alla dokument kommer således under processens gång att placeras i arkiv på Internet. De omfattar arbetslagsredovisningar, sammanställningar och diagramöversikter för skolor och skolområden samt förvaltning. Där kan barn- och utbildningsnämnd, skolledning, förvaltning och enskilda arbetslag sedan få en faktabank med styrdokument, redovisningsmallar och kvalitetsredovisningar. Enkäter För att öka inflytande för elever, vårdnadshavare och personal används bland annat återkommande enkäter. Dessa enkäter används för att tillgodose datainhämtningen på den individuella nivån i Grumsmodellen. I skolplanen poängteras att kommuninvånarna skall spela en aktiv roll i skolans verksamhet. Enkäterna skall säkerställa att brukarperspektivet tillgodoses. I denna kvalitetsredovisning utvärderas följande grupper med hjälp av enkäter, åk 1, 4, 7 och G, samt föräldrar till dessa (ej gymnasiet). En personalenkät används också, psykosocial arbetsmiljö, som kompletterar övriga arbetsmiljödelar. Arbetslagsutveckling 5
En bakomliggande faktor för hela processen är den arbetslagsutveckling som bedrivits i fas med kvalitetsredovisningsmodellen under de senaste läsåren. Den har skapat de kommunikationsverktyg som man måste ha för att kunna göra en kvalitetsredovisning enligt Skolverkets BRUK. Utan denna utbildning hade inte Grums BRUK:smodell blivit så framgångsrik som den har blivit. Analysprocessen Grums Bruksmodell kännetecknas av att man arbetar med BRUK hela året. En bärande del är den analysprocess som bedrivs i dialog mellan ledning och arbetslagen. Den sker på en del av tiden på de APT-träffar (Arbetsplatsträffar) som skall hållas. Unikt för Grumsmodellen är att dessa analystillfällen sker en gång per månad hos varje arbetslag. På dessa träffar arbetar man med resultatet av kvalitetsredovisningen i fas med den pågående verksamheten. Stor vikt läggs vid att alla inom skolan skall se, förstå och använda verksamhetsprocessen som arbetsmodell. (Se nedan) 6
Verksamhetsprocessen Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Organisationsnivå: Ledningen bedöms finnas till hands när det behövs men är ej tillräckligt ute, ingen förändring. Lokalerna är fortfarande för trånga då fler barn är placerade men någon lösning på lokalfrågan finns inte för närvarande. Särskilda stödinsatser: Personalen vet att specialpedagogen finns att tillgå vid behov. Demokratiskt förhållningssätt/samspel Likabehandlingsplan finns nu på förskola och ett mycket bättre samarbetsklimat med föräldrarna har utvecklats. Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse Styrning och ledning: Arbetslaget bedömer att de har bra kontakt med arbetsledningen,att Fronter är en bra informationskälla samt att man nu kan använda sig av vikariebanken. Inga åtgärder Särskilda stödinsatser: Personalen anser sig få bra stöd och hjälp av specialpedagogen vid behov. Inga åtgärder 7
Systematiskt kvalitetsarbete: Här har man svårigheter med planering och strategi, att täcka dagen kan medför vissa svårigheter då många fritidsbarn nu finns i gruppen vilka kommer en stund på morgonen och framför allt kommer många efter skolan slut. Åtgärder: Här får personalen försöka hitta en lösning som är gör det möjligt att även få en bra planeringstid. Arbetsmiljöarbete och inflytande: Här bedömer arbetslaget sig genomgående på F. Arbetslaget anser sig ha en bra ansvarsfördelning och kan styra sin verksamhet. Lokalerna saknar utrymmen för de olika verksamheter som finns på förskolan. Åtgärder: Någon utbyggnad av lokalerna är ej aktuellt,lösningar måste försöka hittas med de förutsättningar som idag finns. Samverkan hem, skola och fritidshem: Samverkan mellan förskoleklass och fritidshemmet fungerar bra då dessa barn finns i gruppen. Förskoleklassen bedrivs sedan några år i Friskolan som finns på orten. Inga åtgärder Arbetet i verksamheten Utveckling och lärande: Förskolan bedömer att de har en hög måluppfyllelse när det gäller Barns uttrycksformer, Matematik, Naturkunskap och Miljö. Personalen arbetar med Grön Flagg vilket gör barn medvetna om djur och natur. Språk här är man igång med TRAS, på förskolan finn ett barn med annat modersmål detta fungera bra då en i personalt talar barnets moderspråk. Musik, Bild och Form här skall man fortsätta sitt arbete med att låta barn prova på olika tekniker. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Ej aktuellt för förskolan. Uppföljningen av likabehandlingsplanen Verksamhetens likabehandlingsplan började gälla h.t.-09 och kommer att revideras v.t. -10. Personalen arbetar med att sträva för att varje barn utvecklar respekt för allt levande, respektera varandras känslor och tankar, respektera ett nej, tar avstånd från människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, att alla ska komma till tals. Sätta gränser för ord, språk och kränkande behandling. 8
Kunskapsuppföljning Ej aktuellt för förskolan Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Personalen har god kunskap om kommunens skolplan, Lpfö och har tillsammans utarbetat en lokal arbetsplan som gäller för hela verksamheten. Mål som förskolan arbetar mot enligt sin lokala arbetsplan är Normer och Värden, Barns utveckling och lärande, Hälsa och Livsstil, Språk, Matematik och Naturkunskap samt Barns uttrycksformer. Min bedömning är att personalen utför ett mycket gott arbete. De reflekterar utifrån barngruppens behov och önskemål. Föräldraenkäten visar på ett förtroende för personalen där man lagt ner ett stort arbete för att få bra samverkan. Åtgärder för förbättring (Framåtsyftande) Arbetslaget bör fortsätta sitt miljöarbete, lära barnen olika tekniker inom bild och form, under vårterminen kommer man att ha möjlighet att använda sig av gymnastiksal på närbelägna Friskolan där kan man låta barnen uppleva olika rörelser och lekar. Fortsätta att bygga på ett bra förtroende hos föräldrarna. Fortsätta att arbeta med att bibehålla en bra kvalité på förskolan. Den lokala arbetsplanen ska revideras vårterminen-10 förskolan har starta upp TRASutbildning. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Grums den 15 april 2010. Margareta Gustafsson Rektor 9