Medicin. Biverkningar. Hälsa

Medicin Biverkningar Hälsa

Friskvård & livsstilsfrågor Vägen mellan medicin, biverkningar och hälsa Författad av RSMH 2009 Utgiven av: RSMH Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Instrumentvägen. 10 126 53 Hägersten www.rsmh.se I samarbete med: Allmänna arvsfonden Tryck: Grafiska Punkten, Växjö ISBN: 978-91-85055-02-9 2

Innehållsförteckning: Medicin Sidan 6-8 Biverkningar Sidan 9-13 Hälsa Sidan 14-23 Slutsats Sidan 24-25 3

VIKTIG INFORMATION!!! VARNING! Idag utfärdas en varning till dig som använder läkemedel för schizofreni, manodepressiv sjukdom och andra psykiatriska funktionsnedsättningar. Du uppmanas att vara observant på tecken som diabetes, fetma, hjärt- och kärlsjukdomar samt rubbade blodfetter. INLEDNING Hej, har du någonsin önskat att du kunde göra, säga eller vara någonting, men genast kommit på dig själv med att tänka: -Nej, jag skulle aldrig kunna göra det! Jag är inte självsäker nog! Har inte den förmågan! Då har jag bra nyheter till dig, saknaden av självförtroende är inte vem du är. Det är helt enkelt något som har blivit, som ett resultat av en process i ditt eget liv. Men när du kan anknyta till den processen, så kan du ändra den, och därmed också ändra delar av ditt liv! För du besitter nämligen svaren inom dig! Dessvärre är vi idag så imatad hur vi ska uppträda, förhålla oss, reagera, säga etc. så vi ibland inte längre tror att vi kan något. Men sanningen är att du är din egen expert, det gäller bara att våga lita på det du känner, tror, kan o.s.v. Ta t.ex. varningstexten här ovanför, det är ett resultat av nyvunna studier inom läkemedelsprocessen. Det är en studieprocess som påvisar starka läkemedels- biverkningar vid användandet av läkemedel, dock inte för alla! Vi får då heller inte utesluta att mediciner är en nödvändighet för vissa och andra inte. Men då du kan anknyta till processen i vad som händer med din kropp, så kan du ändra den! Du besitter nämligen botemedlet själv, du vet vad den vill och behöver! I din hand håller du just nu en bok kring Friskvård & livsstilsfrågor. Boken är indelad i två delar. Den första delen, är din faktabok, som ger en bättre förståelse och vägbeskrivning för hur du själv kan balansera din hälsa gentemot: MEDICIN BIVERKNINGAR HÄLSA Den andra delen, är Din arbetsbok på vägen, som stödjer dig och din förening att ta er till de mål ni har, samt vilka samverkansformer ni kan hitta då det gäller att bedriva friskvårdsinriktade verksamheter både inom och utanför RSMH s regi. 4

Det är inte för inte vi människor jämför oss med maskiner, för likheterna finns ju. För precis som bilen behöver vi energi för att fungera. TEKNISK BESKRIVNING Du håller just nu en vägbeskrivning i din hand. Läs den noggrant innan avfärd. BILEN KROPPEN Allt handlar egentligen om: ENERGI - En bil måste ha bensin för att kunna köra, precis som du måste ha energi för kunna röra på dig och låta kroppen sköta sig själv. Ju mer du rör dig desto mer energi behöver du. Din kropp tar upp- respektive förbränner energi och behöver därför en jämn balansgång för att må som bäst. Vad ger dig energi? Vad slukar din energi? 5

OBS! VÄGARBETE; VARNING FÖR STENSKOTT MEDICIN är lika effektivt som att måla över rosten på bilen utan att åtgärda orsaken till angreppet. Rosten kommer igen - mycket värre. MEDICIN Olyckligtvis utgår den traditionella medicinska läkarvetenskapen från att psykisk ohälsa är ett hinder i vägen för vår lycka, och att den därför ska bekämpas som en fiende som attackerar kroppen. Den psykiska ohälsan kan istället ses som en gåva vars syfte är att återbringa balansen i din kropp. Symtomen är kroppens varningssignaler som visar att ett område behöver din uppmärksamhet. Den fysiska kroppen skapar inte ohälsa, för den fysiska kroppen kan inte göra något av sig själv. Istället är det din själ, ditt inre jag som signalerar obalans och som många gånger visar sig kroppsligt. För att finna välmående kan du behöva göra en inre förändring (läs gärna vidare på sidan 22; Basen för en god hälsa). Medicinens mening är att lindra det svåra och hjälpa dig uppnå ett gott liv. Vad ger medicinen dig? På gott och ont. För att en medicin ska få kallas för läkemedel måste den vara godkänd av Läkemedelsverket eller den Europeiska Läkemedelsmyndigheten. Som alla läkemedel, har de vissa biverkningar som du kan tänka på. Skadan av läkemedlet får inte vara större än nyttan. 6

Bidrar medicinen till ett lättare liv för dig? Medicin kan vara en stödjande krycka i ditt tillfrisknande Läkemedel måste vara säkra, effektiva och av god kvalité, men de måste också förskrivas med kunskap och omdöme. Mer kunskap behövs om egenvård och kroppens egna läkningsprocesser. Nystrup (Cullberg, 2003) beskriver läkemedelsbehandlingen inom psykiatrin som nödvändig för personer som drabbats av psykisk sjukdom för att de ska kunna orka hantera sina psykiska och sociala problem. En nackdel med framför allt antipsykotiska läkemedel är dock biverkningar som kan kännas obehagliga och betungande för många personer. Och vare sig läkemedel är till för att förebygga eller lindra symtom så är det ändå viktigt att fundera över symtomens ursprung. Tecken som diabetes, fetma, hjärt- och kärlsjukdomar samt rubbade blodfetter har under senare tid sammankopplats med läkemedel för schizofreni, manodepressiv sjukdom och andra psykiatriska funktionsnedsättningar och spelar därför en viktig roll i sammanhanget. Tabletter botar inte de är symtomdämpande, d.v.s. de håller undan symtomen tillfälligt. Det är mycket viktigt att du som blir föreskriven medicin får veta det. Det finns något som medicin aldrig kan ge dig och det är självkänsla! Självkänsla är det som får dig att känna tilltro till dig själv. Den säger till dig att du är värd att må bra. Det är självkänslan som gör att du är trygg i dig själv; att du vet vem du är och vad du går för. Stark självkänsla ger dig ett mer välfungerande liv. Hur stärker du din självkänsla? 7

Bra att veta om MEDICIN Interaktion när du tar flera olika mediciner Om du samtidigt tar flera olika läkemedel kan de ibland påverka varandra, till exempel genom att minska eller öka varandras effekter. Det kallas för interaktion. Om en medicins effekt ökar kan också biverkningarna öka. Därför ska du alltid berätta vilka mediciner du använder för din läkare, så att risken för interaktionseffekter kan minska. Medicin i samband med mat Många mediciner rekommenderas att tas i samband med måltid, vilket också är väldigt smidigt! Det är inte bara det att du får lättare att komma ihåg den, risken för biverkningar från magen kan också minskas. Du kan också behöva undvika viss mat för att inte minska medicinens effekt. Till exempel får vissa mediciner sämre effekt om de tas tillsammans med mjölkprodukter medan andra kan ge kraftigare effekt med ökad risk för biverkningar om de tas tillsammans med grapefrukt. Information brukar finnas på förpackningen eller i bipacksedeln, men du kan också fråga på ett apotek om du är osäker. Att bli beroende av mediciner Att använda vissa sömnmedel och/eller lugnande medel under en längre tid kan göra dig beroende. Då behöver du oftast ta större och större doser för att få samma effekt. Det kan också bli svårt att sluta med medicinen trots att du har blivit frisk från de ursprungliga symtomen. Om du misstänker att du håller på att bli beroende av ett läkemedel ska du alltid ta kontakt med din läkare och diskutera det. LÄKEMEDEL KAN MINSKA SYMTOM, MEN INTE LÄRA DIG LEVA PS.Om du vill veta mer om ett särskilt läkemedel så sök i www.fass.se där läkemedelsföretagen informerar om sina produkter. DS. 8

VARNING! OLJELAMPA LYSER Att inte lyssna på BIVERKNINGAR är som att tejpa över varningslampan som blinkar! BIVERKNINGAR Biverkningar är när ett läkemedel inte bara har positiva effekter utan även negativa eller fler symtom än de du vill uppnå. När det gäller läkemedels effekter finns det egentligen bara en som kan svara på vilka dessa är och det är du! Många läkemedel framställs för att användas mot ett speciellt symtom, men visar sig ha goda eller till och med bättre effekter vid ett helt annat sjukdomstillstånd. Vissa läkemedel visar sig inte ha några effekter alls. Du har rätt att få all information av din läkare. De flesta läkemedel har många olika sorters biverkningar. Biverkningarna varierar mycket mellan olika läkemedel. Vanligt förekommande biverkningar är illamående, diarré, muntorrhet, yrsel, ökad svettning, trötthet, försämrad sexuell funktion, rastlöshet, myrkrypningar etc. Allvarliga biverkningar förekommer sällan om det inte handlar om behandling av allvarliga sjukdomar så som cancer med flera. Om/när biverkningarna kommer så blir detta sällan sett som ett resultat av medicineringen, istället ses det som utvecklingen av det ursprungliga sjukdomstillståndet. Många människor hamnar i en evig turbulens mellan läkare, psykiatri och andra vårdbehandlingar, där du sällan eller aldrig blir tagen på allvar. Många människor får ofta plågsamma symtom, både psykiskt och fysiskt. Orsakerna till biverkningarna som kan uppstå efter en tid kan vara att du har utvecklat toleransabstinens. Detta är ett ganska vanligt problem som tyvärr oftast blir förbisett. Toleransabstinensen uppstår för att du har börjat utvecklat abstinens och att kroppen skriker efter mer medicin, utan att du egentligen vet om det. Det är därför viktigt att du är uppmärksam på att ett lågdosintag av medicin kan ge samma biverkningar som vid ett högdosintag. 9

Vad har du för biverkningar? Vad beror biverkningar på? Enligt Vårdguiden (http://www.vardguiden.se/templates/article.aspx?c=3050) så kan olika personer reagera olika på samma läkemedel. En del får biverkningar och andra inte. Det kan dels bero på hur du tar upp, bryter ner och utsöndrar läkemedlen, dels på egenskaper som ålder, fysik och vilka symtom du har. Biverkningar kan ha olika orsaker. Många biverkningar beror på att läkemedlet har avsedd effekt. Ett lugnande läkemedel kan till exempel göra att du känner dig lite trött och ett blodtryckssänkande att du känner dig yr. Yrsel är för övrigt en vanlig biverkning av många läkemedel. Andra biverkningar kan bero på att läkemedlet har fler effekter än de du vill uppnå. En del läkemedel kan exempelvis ge upphov till muntorrhet eller problem med magen. Biverkningar kan också bero på allergi eller överkänslighet. Den yttrar sig ofta i form av hudutslag och i sällsynta fall som feber, andningssvårigheter eller allergisk chock. Det finns också stora individuella skillnader mellan människor vad gäller känslighet både för ett läkemedels effekt och biverkningar. Detta hör troligen ihop med genetiska skillnader, ålder och samtidigt intag av annan läkemedelsbehandling, som kan resultera i att samtliga använda mediciner slår ut varandra. Med alla läkemedel följer en så kallad bipacksedel med information om medicinen. I den framgår också vilka biverkningar läkemedlet kan ha och hur vanliga de är. Läs den noga och tänk efter om den är aktuell för dig. Fråga om råd Vänd dig alltid i första hand till den läkare som har ordinerat läkemedlet. Annars kan du dygnet runt, året om, ringa och få svar på frågor om vård genom att ringa Sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177. 10

Om du inom kort hade ett möte med din läkare där du fick säga precis vad du tyckte och tänkte, vad skulle du säga då? (Skriv gärna ned och ta med vid nästa eventuella möte). Muntorrhet Allmänt: Saliven är tändernas bästa vän, den hjälper dig att skydda dina tänder och kan dessutom reparera ytliga skador. Om du har för lite saliv kan du bli torr i munnen och därmed öka risken för att få hål i tänderna, så ett extra besök hos tandläkaren skadar aldrig. Oftast är muntorrhet en biverkning av medicin, bland annat sådana som används mot psykisk ohälsa. Om du dessutom använder flera olika läkemedel samtidigt ökar risken för muntorrhet. Även en del sjukdomar kan göra att du blir torr i munnen, men det kan också bero på stress eller på att det du äter ger för lite tuggmotstånd. 11

Om du lider av muntorrhet, tänk på följande Drick och skölj munnen med vatten, det är ett enkelt och bra sätt att lindra besvären. När du tuggar stimulerar du salivproduktionen. Därför är det bra att du äter mat med mycket tuggmotstånd, t.ex. råa morötter. Undvik att lindra muntorrhet med tabletter, tuggummi eller annat godis som innehåller socker. Det ökar risken för hål i tänderna. På apoteket finns produkter som lindrar besvären och ökar salivproduktionen, som t.ex. sug- eller halstabletter, tuggummi, munspray och gel. Det är viktigt att du informerar din tandläkare om du besväras av muntorrhet. Rådgör med din tandläkare om du behöver göra tätare kontroller. Daglig skötsel: Dina tänder är gjorda för att hålla länge, men precis som kroppen åldras också tänderna. Men med daglig skötsel kan du själv vara med och påverka till en länge livshållning av dina tänder! Borsta tänderna morgon och kväll. Välj mjuk tandborste och borsta försiktigt med korta tag i 2-3 minuter, även tandköttskanten. Använd alltid fluortandkräm. Komplettera med exempelvis fluorsköljning, fluorsugtabletter eller fluortuggummi om nödvändigt. Rengör mellan tänderna på kvällen, så munnen är helt ren när du går och lägger dig. Använd tandtråd eller tandstickor. Använd tungskrapa. Undvik småätande, munnen behöver vila och risken för hål blir större. Vart ska du vända dig? Om du har besvär av muntorrhet och inte vet vad som är orsaken bör du i förebyggande syfte ta kontakt med din tandläkare eller tandhygienist för att få råd. Även på apoteket kan du få råd om hur du lindrar muntorrhet. Om du däremot misstänker att det är läkemedel som är orsaken bör du rådgöra med din läkare, eller den läkare som skrev ut receptet. Tillsammans får ni väga besvären med muntorrhet mot nyttan av läkemedlet. Ibland kan läkaren eventuellt ändra dos eller föreslå att du provar en likartad medicin, som kanske kan ge mindre besvär med muntorrhet. Du kan 12

alltid be läkaren som ordinerar medicinen att skriva ut ett lämpligt fluorpreparat på receptet. Vissa fluorpreparat som skrivs ut på recept kan erhållas med rabatt inom ramen för apotekets högkostnadsskydd. Rätten till tandvård; - Vad har du rätt till? Långvarig medicinering kan öka behovet av tandvård väsentligt. Enligt Försäkringskassan (http://forsakringskassan.se/vardgivare/tandvard_samma_sjukvard/) kan du få tandvård genom landstinget till samma pris som sjukvård. Det gäller: TANDVÅRD I HEMMET; för dig som har svårt att ta dig till tandläkaren och: Bor i något av kommunens särskilda boenden för äldre eller funktionshindrade och har ett stort behov av vård, omsorg eller service. Får hemsjukvård. Omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bor hemma och har ett stort behov av vård, omsorg eller service. Du har då rätt till ett årligt kostnadsfritt besök där en tandläkare eller tandhygienist bedömer behovet av tandvård. I samband med besöket ska tandläkaren eller tandhygienisten också informera vårdpersonalen om ditt dagliga behov av munvård. Du ska inte själv behöva kontakta en tandläkare, utan landstinget ansvarar för att du får ett erbjudande om en bedömning. Du kan alltså inte själv välja tandläkare. TANDVÅRD SOM ETT LED I EN SJUKDOMSBEHANDLING; för muntorrhet orsakad: Av Sjögrens symtom (ett tillstånd som brukar räknas till de reumatiska sjukdomarna). Av strålbehandling mot huvud eller halsregion. VIKTIGT! Även om du inte har rätten till tandvård enligt ovanstående, så finns ytterligare än möjlighet. Om du som använder läkemedel upplever sämre tandstatus i form av ökad karies, svår muntorrhet, ont tandkött m.m. kan du be att få ett intyg från din läkare som bekräftar din medicinering. Ta med intyget till din tandläkare och förklara situationen. Om din tandläkare bekräftar dina symtom kan din tandläkare i sin tur ansöka om ett utökat ersättningsbelopp från försäkringskassan, som gör en bedömning från fall till fall om särskilt tandvårdsstöd ska utgå som följd av medicineringen. 13

VARNING! SERVICE OMGÅENDE HÄLSA är som att lämna in bilen på service. Hur ofta gör du det med din kropp? HÄLSA (FRISKVÅRD & LIVSSTIL) I detta sammanhang passar det bra att påminna om att högsta möjliga tillstånd av hälsa är en mänsklig rättighet som det står i den ekonomiskt-sociala delen av FN-deklarationen, som läkare Christina Doctare skriver i en artikel i SvD: (http://www.syd.se/opinion/brannpunkt/artikel 229443.svd). Så det är inte för inte ordet HÄLSA är med i vårt namn RSMH. Vad behöver du för att må bra? 14

Hälsoanalysen i Umeå (http://www.halsoanalysen.se/) menar att vår livsstil gör att vi ofta inte ger oss tid att lyssna på de signaler som kroppen ger. Vi ser till att bilen får regelbunden service men glömmer lätt att vår kropp också behöver service i form av näring, vila och motion för att kunna ladda batterierna. I likhet med en dåligt servad bil med dåligt laddat batteri så fungerar också kroppen dåligt och vi drabbas av olika symtom och i värsta fall sjukdomar. Skillnaden är dock att vi kan byta ut bilen men inte vår egen kropp. Det är därför viktigt att du tar hand om både kropp och själ. Du ska vara som en dieselbil orka nöta på under en längre tid. Friskvårdens idé är att utgå ifrån det friska hos individen och utifrån detta utveckla och befrämja hälsan. Friskvård förutsätter en aktiv medverkan, det går inte att vara passiv och bli friskvårdad! Vi har alla ett eget ansvar för vår hälsa. Friskvård kan innebära olika hälsofrämjande aktiviteter för att uppnå en bättre hälsa och livskvalitét, till exempel kost- och motivationsaktiviteter, rökavvänjning, stresshantering, avslappning, studiecirklar, föreläsningar, olika kulturutbud (konsert, teater, litteratur) m.m. Hälsa och friskvård befriar det förträngda dina tankar och känslor. Motionera två gånger i veckan för att hålla formen. Träna en halvtimme om dagen. Undvik alkohol för att minska risken för cancer. Drick alkohol för att minska risken för hjärtsjukdom. Känns det ibland som om du håller på att drunkna i goda råd? Den ena veckan står det en sak på löpsedlarna och nästa vecka något helt annat... Varför kan inte vetenskapsmännen komma överens? Varför är det farligt att dricka kaffe den ena veckan och ofarligt veckan därpå? Barbara A. Brehm, filosofie doktor i pedagogik, professor i idrottsfysiologi. 5 grönsaker och 5 frukter per dag tillsammans med 30 minuters promenad. Sammantaget hälsoråd citerat från moderator från Hjärnskadekonferens i Östersund 2008. 15

ALLMÄNNA SKÖTSELRÅD Det finns 7 grundläggande principer som ger dig energi och som formar din hälsa, vi kan kalla det livets energihjul. Det handlar om livsstilsförändringar (d.v.s. kost, motion, rökstopp etc.). Genom att förändra din livsstil kan du, mer eller mindre, undvika behovet av läkemedel. En intensiv livsstilsförändring kan kraftfullt påverka riskfaktorerna såsom diabetes, fetma, hjärt- och kärlsjukdomar samt rubbade blodfetter, men dessa goda effekter kvarstår bara så länge som den nya livsstilen bibehålls. ENERGIBALANS Det gäller att få energibalans i hjulet så hjulet kan rulla, utan punktering. Energibalansen får du genom att tillföra kroppen lika mycket energi som du gör av med, vilket ger dig en jämn balans och kroppen kan jobba som den ska. Får du i dig mer energi än vad du gör av med, går du upp i vikt och gör du av med mer energi än du får i dig så minskar du i vikt. Tillämpa Lagom är bäst, det är nämligen det mest hälsofrämjande. Vad som är lagom stor belastning är naturligtvis individuellt, så det gäller att vara lyhörd på dig själv och inte jämföra dig med andra. NÄRING Ät varierat, regelbundet och vid samma tider varje dag: 1. Frukost: 07.00-09.00 2. Lunch: 11.00 13.00 3. Middag: 15.00 17.00 + 2-3 planerade mellanmål, jämnt utspridda över dagen. 16

Meir Stampfer och Walter Willett (http://www.dn.se/polopoly_fs/1.164333!kostcirkel.swf) visar: Den nya matpyramiden Maten längs ner i pyramiden bör du äta i riklig mängd varje dag för att hålla dig frisk. I toppen finns livsmedel som det är bäst att njuta av med måtta. Råden bygger på noggranna undersökningar av sambandet mellan mat och hälsa i stora grupper av både män och kvinnor. Rött kött och smör Vitt ris, vitt bröd, potatis, pasta och socker Använd sparsamt. Använd sparsamt. En multivitamin Mjölk & mejeri produkter Per dag för de flesta Alkohol med måtta Fisk, fågel och ägg Hellre ingen alls än för mycket Noll till två portioner Nötter och baljväxter En till tre portioner Grönsaker Frukt Använd i överflöd. Två till tre per dag. Bröd och andra produkter Använd i överflöd. av fullkorn Vegetabilisk olja Bör ingå i flertalet måltider Bör ingå i flertalet måltider. Daglig motion Bör ingå i flertalet måltider MATRÅD av fullkorn Bör ingå i flertalet måltider Balansera lunch och middag med hjälp av Tallriksmodellen: Del 1: Potatis, pasta, ris, bröd = ger dig främst kolhydrater och kostfiber. Del 2: Grönsaker och/eller rotfrukter samt frukt = ger dig främst vitaminer och kostfiber. Del 3: Kött, fisk, ägg eller vegetariska alternativ = ger dig främst protein och mineraler. 17

Det är främst sockret du går upp i vikt av! Hur ser dina matvanor ut? ( Vad och när äter du? Samma tider eller olika? Vad skulle du kunna äta mer/mindre av?) VÄTSKA En kropp hos en genomsnittlig vuxen person består av mer än 65 % vatten. Detta vatten är viktigt för att kroppen skall kunna fungera ordentligt. Det finns ingen del av kroppen som inte är beroende av vatten: hjärnan, hjärtat, levern, njurarna, lungorna, musklerna, blodet, hyn o.s.v. Alla dessa organ är beroende av vatten. Din kropp förlorar ungefär 2,5 till 3 liter vatten per dygn. Det är också den mängd vatten du behöver tillföra din kropp för att vidhålla en god hälsa. Ironiskt sett uppkommer törst först då din kropp redan har börjat bli uttorkad. Det är därför mycket viktigt att du dricker vatten ofta, utan att vänta på att du ska bli törstig. Att dricka vatten före en måltid, ökar mättnadskänslan. Hur mycket vatten skulle du uppskatta att du dricker per dag? Når du upp till 2-3 liter? TANKAR TANKAR Allting börjar i dina tankar! Din mest personliga relation är den du har med dina egna tankar. Ditt sätt att förhålla dig till dina tankar bestämmer mycket av ditt liv. Tanke Ord Handling, du tänker, du säger och du gör det! 18

Att tänka på det du önskar minskar det negativa. Det handlar dock inte om att förneka verkligheten. Du ska självklart erkänna att det finns problem och begränsningar, men se alltid möjligheterna! Att ändra attityder och inställningar tar tid, det är som med vanlig träning, du märker inte resultatet omedelbart. Men när du ändrar perspektiv, förändras tankar och känslor till det positiva. När detta uppstår blir det lika naturligt som när du går upp på morgonen och klär på dig. Hur vill du leva ditt framtida liv? När du tänker på det, hur känns det i kroppen? ANDNING ANDNING Genom en djup effektiv andning ända ner i buken frigör du de slaggprodukter som kroppen vill bli av med. Rätt andning (ända ner i buken) tar aldrig energi, den ger! Det är just därför t.ex. Qi gong är ett perfekt sätt att tanka din energi för hushållning. Genom att fylla på med energi känner du också när du orkar bränna lite energi. För att kunna tanka upp din energi behöver du använda dig av hela kroppen. Ta ett djupt andetag och känn efter var det känns? Andas du med bröstkorgen istället för magen? DYGNSRYTM DYGNSRYTM Med en grov beräkning skulle du lätt kunna dela in dygnets 24 timmar i 8 timmar arbete/sysselsättning, 8 timmar fritid och 8 timmar sömn. 19

Sömn läker dig! Det är framför allt hjärnans återhämtning som är beroende av sömn, men även en rad andra viktiga funktioner. Det är under natten som kroppens alla organ renas och bearbetas och det är därför så viktigt att du inte stör dygnsrytmen. Du behöver sömnen och ett bra riktmärke är att lägga dig vid regelbunden tidpunkt, helst vid 21.00 på vintern och 22.00 på sommaren. Sömnmönstret förändras under livet, men generellt kan vi säga att du som vuxen behöver 6 till 8 timmars sömn per natt. Du behöver minst energi när du sover. Tänk på att ljuset/solen påverkar ditt mående, speciellt på hösten/vintern. Så passa på att gå ut och ta emot ljuset, så sover du nog ännu skönare! Allvarliga sömnproblem leder många gånger till försämrad livskvalitét och ibland också till ökad risk för sjukdom, som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och depressioner. Vad behöver du för att sova som bäst? Hur lägger du upp din egen personliga dygnsrytm? HA KUL! Om du känner dig stressad och upplever brist på livssammanhang är det lätt att glömma bort vad som vanligtvis tar hand om dig. Men genom att öka stunderna då du gör något för dig själv och som du tycker är roligt, kan du gradvis återfå känslan av livssammanhang. Det blir då lättare för dig att hantera livet. Vet du att när du har roligt frigörs en mängd må bra-ämnen i kroppen och hjärnan, tiden blir oväsentlig och du fungerar som bäst! GE DIG EGENTID! Gör det som du tycker är kul och väcker lust! Kanske kan du gå en matlagningskurs, segla, sjunga, måla, jonglera, tapetsera m.m. m.m. Bry dig inte om vad andra tycker, bry dig om dig själv! 20

Vad tycker du är kul? Är det att sjunga, skratta hejdlöst, lösa korsord, tapetsera m.m.? Om du skulle tillåta dig själv att ha riktigt roligt minst en gång i veckan (gärna mer), vad skulle du då göra? Prova några gånger och se hur det känns. Känner du någon skillnad jämfört med innan? MOTION MOTION Vi är alla skapta för att regelbundet röra på oss. Det finns inget som kan ersätta vårt behov av att vara i rörelse. Lika viktigt som det är för oss att äta, sova, bejaka våra intressen o.s.v. är det för oss att motionera! Motionera på morgonen/dagen och inte på kvällen då kroppen automatiskt ställer in sig på nedtrappning/vila. Ett motionsprogram som inte kräver någon ansträngning existerar inte. Däremot är det bra att du utövar det du tycker är roligt och drivs av. De uppoffringar du än kan behöva göra kan vara förhållandevis små i jämförelse med de livshotande risker som är förknippade med inaktivitet. Rör på dig och låt kroppen få svettas då och då, ge musklerna en omgång då kan du få leva ett hälsosammare och längre liv! Motion kan mycket väl vara rörlighetsträning (perfekt start), att träna för hälsa och välmående. SMÅ STEG med rörelseträning och funktionell träning t.ex. knäböj! För att få en förändring, krävs en förändring! För att få MOTIVATION krävs DISCIPLIN! När det känns bra är det just motivationen som levererar de positiva känslorna på köpet! Motion är som antidepressiva läkemedel, båda höjer dosen av ämnen som kroppen behöver för att känna lust och välmående. När du rör på dig minskar tröttheten, du känner dig piggare och orkar därmed prestera mer. 21

Vad är motion för dig? Sist men inte minst Det finns flera faktorer som inverkar på din hälsa (som tidigare nämnt), så här beskriver Sanna Ehdin (http://www.ehdin.com/?navid=9) basen för en god hälsa: Integritet På ett icke-fysiskt plan handlar det om att ha: - Ha sunda gränser - Bli respekterad för den du är - Stå upp för dig själv - Inte låta andra gå över din gräns - Inte låta andra nedvärdera eller trampa på dig - Ha egen medvetenhet som gör att andra inte kan stjäla din energi Näring På ett fysiskt plan det du äter och dricker. På ett annat plan omfattar det kärlek, godhet, vänliga ord, omtanke, empati och andlig näring. Ljus, musik, värme och sömn är näring för båda nivåerna. Flöde Du är beroende av ett ständigt flöde för att upprätthålla biobalans inom dig och med din omgivning. Motion och rörelse är stimulerande för andning och blodcirkulation. Självbild Handlar om vem du är, vad du vill och vart du är på väg. Hur du behandlar och värderar dig själv speglar din självbild! Det är viktigt att du bryr dig om andra, men om du sätter andras behov före dina egna förminskar du din självkänsla. Genom att ge dig själv egentid ökar du din självkänsla. Tänk dig ett liv där du själv återtar makten över ditt liv! Beskriv. 22

För att bibehålla god hälsa inom ramarna för MEDICIN-BIVERKNINGAR-HÄLSA är det också bra att tillhandahålla: Goda vanor Goda och regelbundna vanor är effektiva mot stress. Det kan vara vanor som att äta på bestämda tider, gå en kort promenad, lyssna på musik, utöva en stunds meditation eller avspänning varje dag m.m. Vad har du för goda vanor som hjälper dig att bibehålla god hälsa? Varför inte göra ett schema med 10 goda vanor som du vet att du mår bra av och som du tar för vana att följa varje dag!? Om du plötsligt börjar slarva med dina vanor (som vi alla kan göra ibland), märker du också mycket tidigare att du är på fel väg. Då är det bara att ta nya tag. Har du inga sådana vanor, kan det gå lång tid innan du märker att du gått fel Mental hälsa Vi har alla grundläggande behov som behöver tillfredsställas, behov som arbete/studier, mat, sömn, bostad, trivsam miljö, nöjen/intressen m.m. Men när du får mer näring som t.ex. vänner och familj, en klar vision, ett mål, något spännande att se framemot, när du känner dig behövd etc. då kan du börja blomma!!! Det ger dig en inre mental hälsa. Vad behöver du för näring? När du blommar, vilka blomma är du då? 23

SLUTORD: Hälsa är som vi tidigare nämnt inte bara motion, det kan vara så mycket mer. Men däremot är vår kropp och själ sedan urminnes tider uppbyggd efter en yttre och inre miljö som ska hjälpa oss bota oss själva. Vi är skapta för att röra på oss, för att kunna jaga och få i oss animalisk huvudföda. Vi var omgivna av en hälsosam natur och miljö som gjorde oss till samlare av bär och nötter. Med själen kunde vi övervinna rädslan och förvandla den till mod när vi mötte de vilda djuren i kamp om den animaliska föda vi behövde för att överleva. Visst är det motigt ibland, att bibehålla god hälsa, med de uppoffringar du än kan behöva göra hamnar lätt i skymundan i jämförelse med de livshotande risker som är förknippade med inaktivitet och ej aktivt lyssnande på ditt inre jag. Vi är ett med själen. Till och med forskning har visat att när vi inte lyssnar på våra känslor, på vad vi mår bra av, blir vi lättare sjuka. Några exempel på fördelarna av att bedriva aktiv friskvård: Bättre livskvalité Starkare hjärta Ökad syretillsättning i kroppen Bättre cirkulation Starkare skelett Bra immunförsvar Motverkar diabetes Bra blodtryck Bra blodfetter Motverkar hjärt- och kärlsjukdom Fettförbränning Bättre rörlighet i leder och muskler Högre smärttröskel Minskad stressnivå 24

Avslappnande Bättre sömn Förebygger ohälsa Mer ork till annat Bra energiflöde, då vi dör utan energi! Med mera, med mera Vad det ger dig, det vet bara du! Om du tycker det är tråkigt att motionera så kanske det beror på att du har valt fel slags motion eller att du tränar för hårt!? Prova istället att byta träningsform! Kanske någon bollsport istället för gymnastik, en promenad i skogen om du har tröttnat på inomhusaktiviteter eller så kanske du behöver slå av på takten och utöva lite andnings Qi gong istället!? Det kan också hjälpa att hitta någon att träna med, för då kan ni peppa varandra! För att göra en förändring, krävs en förändring. Och ny vanor tar tid. Det sägs att det tar ca 21-28 dagar innan nya vanor känns bekväma och cirka 3 månader innan du känner skillnaden. För varje gång du gör det känns det lite bättre! Det finns ingen viktigare än du! Så lita på dig själv, lyssna på vad din kropp behöver och hjärta säger! Och du, HA ROLIGT när du gör det! Vår kropp fungerar även som en inre miljö för alla de levande celler vi behöver för att stanna vid god hälsa. Förgiftar och skadar vi dem med felaktig kost, rökning eller giftiga och onaturliga ämnen såsom starka mediciner kan de inte fungera 100 % riktigt. Våra inre organ, med hjälp av blodet, kroppsvätskan och vanligt kranvatten kan då inte arbeta som de är uppbyggda att göra, utan motarbetas, vilket leder till att vi får följdsjukdomar och diverse biverkningar. Det blockerar våra organ och skapar slaggprodukter, och de biverkningar vi får är ofta svaren på vad som fattas i vår kropp. Så istället som samhället gör idag, symtombehandlar, så borde vi orsaksbehandla, för kroppen har redan visat oss vad som fattas! Tillför vi då inte kroppen energi som i form av bra kost, motion, sömn etc. så bryter den ner sig själv för att överleva. Ju svagare kroppen är, desto mer befaller den. Ju starkare den är, desto mer lyder den. J. J Rousseau Det viktigaste är inte var man kommer ifrån utan vart man är på väg!" Bernie Rhodes 25

Din arbetsbok på vägen 26

När du hittar din ENERGI hittar du vägen mellan: Medicin Sidan 30-40 Biverkningar Sidan 41-51 Hälsa Sidan 52 60 Del 2; Allmänna tanktips Sidan 61-84 Sidan 25-27 27

VIKTIG INFORMATION!!! VARNING! Idag utfärdas en varning till dig som använder läkemedel för schizofreni, manodepressiv sjukdom och andra psykiatriska funktionsnedsättningar. Du uppmanas att vara observant på tecken som diabetes, fetma, hjärt- och kärlsjukdomar samt rubbade blodfetter. INLEDNING I bokens första del gavs du en bättre förståelse och vägbeskrivning för hur du själv kunde balansera din hälsa gentemot: MEDICIN BIVERKNINGAR HÄLSA Denna del vill nu stödja dig och din förening att ta er till de mål ni har, samt vilka samverkansformer ni kan hitta då det gäller att bedriva friskvårdsinriktade verksamheter både inom och utanför RSMH s regi. Då kör vi! 28

ÖVNING Att sätta mål, så här gör du! Tänk på följande: Ett mål skall vara SPECIFIKT - Du ska tydligt veta vad du ska göra. Det kan t.ex. vara att genomföra en särskild arbetsuppgift, motionera, träffa en vän o.s.v. Ett mål skall vara MÄTBART - Du skall kunna mäta det du har gjort. Du kan t.ex. föra dagbok och på så sätt blicka tillbaka i tiden och se hur det har gått fram till nu! Ett mål skall vara NÅGOT DU AKTIVT SKALL GÖRA - T.ex; - Jag ska våga prata med min chef, gå ned i vikt, få bättre kondition Ett mål skall vara REALISTISKT - Du skall tro dig klara av det du har bestämt dig för att göra. Det skall inte kännas för svårt, för lätt eller för ouppnåeligt. Ett mål skall vara TIDSBESTÄMT - Du ska i förväg kunna bestämma hur lång tid du har på dig att försöka uppnå ditt mål. Är målet för stort kan du dela in det i mindre delmål och se hur det har gått efter ett visst antal veckor. Använd gärna dagbok och almanacka/schema för att följa upp och planera. Du kan sätta olika mål inom olika livsområden, men börja gärna med ett område då det tar tid att börja tänka och göra saker på ett nytt sätt! Att ändra och/eller lägga till nya vanor är lättare sagt än gjort, men om du vänder på det och påvisar att friskvård och livsstilsförändring istället är en del av din återhämtning!? 29

OBS! VÄGARBETE; VARNING FÖR STENSKOTT MEDICIN är lika effektivt som att måla över rosten på bilen utan att åtgärda orsaken till angreppet. Rosten kommer igen - mycket värre. MEDICIN Tyvärr finns det inga magiska piller. Att tillfriskna eller återhämta sig från psykisk ohälsa är ett hårt arbete! Det innebär ett aktivt arbete med alla de val och utmaningar som du möter under vägen. Det är heller ingen annan som har rätten till att ta makten över ditt liv, den tar du själv! Medicin kan vara en stödjande krycka i ditt tillfrisknande. Den kan många gånger hjälpa dig att tillsätta kraften till all energi som går åt när du aktivt arbetar med dig själv, speciellt till en början. Kryckan kan stödja dig i kortare eller längre perioder. Men kom ihåg, det är bara ett av alla de redskap som finns. Medicin kan minska symtom, men aldrig lära dig att leva. Medicin bör därför kompletteras med andra åtgärder som kan innebära att läkemedlet inte längre blir nödvändigt. Vad är dina mål kring medicin? Lita på dig själv och ställ dig själv frågor som: - På vilket sätt hjälper den här medicinen mig? 30

- Hur är jag när jag inte tar min medicin? - Har mitt behov av medicin förändrats med tiden? Om ja, i så fall hur? - Bortsett från medicin, vilka andra sätt stärker mig att hantera mina symtom? - Vad behöver jag säga eller göra för att må bra? - Hur behåller jag min egen makt? - Egna frågor: 31

Exempel på frågor till din läkare: - Om jag har frågor eller funderingar som jag vill diskutera med dig under den tid jag äter medicin, hur kan jag då få kontakt med dig? När, var och hur? - Ska jag iaktta några särskilda saker vid intagandet av min medicin? - Hur länge ska min medicinering pågå? - Hur jobbar vi vidare? - Egna frågor: 32

Ta upp det du vill prata om i början av besöket så du inte glömmer bort det. Har du svårt att prata, spela i förväg in det du vill säga eller skriv ned på papper. Väl på plats kan du spela upp det du pratat in eller ge en kopia av vad du skrivit till din läkare. Alla sätt är bra, men de som passar just dig är de bästa! Ta med anteckningsblock och penna till läkarbesöket och anteckna det som sägs, det hjälper dig att minnas och bli aktiv klient istället för passiv. Gör din egen dagordning inför mötet med din läkare. Skriv ned de viktigaste skälen till mötet. Det kan t.ex. gälla frågor kring: Att äta medicin Ändring av medicin eller medicindos Biverkningar andra alternativ Utsättning av medicin Tänk på att själv ge dig den tid du behöver. Förändringar tar tid! Ta med en kamrat/ombud som stöttar dig under besöket. Mitt mål kring medicin: Hur ska jag göra för att uppnå mitt mål: 33

Planerad tid för mitt mål: Hur har det gått (Vad lärde jag mig, vad vill jag göra annorlunda/behålla/komplettera etc.): Har jag gett mig egentid? JA Om ja, genom att: NEJ Om nej, därför att: 34

Ditt bästa är din läkares ledstjärna. Din läkare ska värna om att alltid tillgodose dina patienträttigheter. Dina patienträttigheter, antagna av Sveriges läkarförbund 1995 (http://www.helhetsdoktorn.nu/patientr.htm) säger: 1. Du ska kunna känna tillit till den medicinska behandlingen och vården. Den ska vara lämplig för dig och du ska kunna känna dig trygg med den. 2. Din rätt att välja läkare, sjukhus eller vårdinstitution ska respekteras av din läkare. 3. Din rätt att kunna vända dig till en annan läkare ska respekteras av din behandlande läkare. Så länge du behöver behandling och vård ska din läkare samordna den. 4. Du har rätt till information så att du själv kan fatta beslut och vara medveten om följderna av beslutet. Om du vill kan du avstå från information. 5. Du väljer själv om du vill bli undersökt och behandlad, likaså om du vill medverka i forskning och undervisning. 6. Du har rätt att ta del av innehållet i din journal. Är det något du inte förstår förklarar läkaren det. 7. Information om dig är sekretessbelagd och förvaras på ett säkert sätt. 8. Du avgör själv om uppgifter om dig ska lämnas ut, exempelvis till anhöriga, men i vissa fall anger lagen att information måste lämnas ut. 9. Din rätt till hälsoupplysning, till exempel om hälsosamt levnadssätt och hur sjukdomar kan förebyggas, ska din behandlande läkare medverka till. 10. Din läkare ska respektera kulturell bakgrund och dina värderingar. Värdighet och integritet i sjukvården tillhör dina rättigheter. 35

Kan vi: Utse speciella stödpersoner/rättsombud (brukarråd) inom föreningen som kan följa med på besök hos psykolog, läkare, Försäkringskassa, Arbetsförmedling, tandläkare m.m.? Träna rollspel med varandra, baserat på vad t.ex. var och en skulle vilja säga till sin psykolog, läkare, handläggare på Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen, tandläkare etc. Bedriva hjälp till självhjälps grupper, för att prata, diskutera och reflektera. Ta kontakt med utövare av alternativa mediciner för att få vidare information, eventuellt samarbete och möjlighet till att prova på olika alternativa behandlingar! Egna anteckningar: 36

Vårt mål kring medicin: Hur ska vi göra för att uppnå vårt mål: Planerad tid för vårt mål: Hur har det gått (Vad lärde vi oss, vad vill vi göra annorlunda/behålla/komplettera etc.): 37

Vad är vår strävan? Vill vi arbeta med frågor som att: Hur kan vi lättare få tag i information gällande medicin? Vill vi har mer information? Vari ligger bristen på information? Hur ser vi på självmedicinering? Metoder att avhjäpa? Vad vill vi uppnå för förbättringar/förändringar inom området? Arbeta för fri medicin eller till högkostnadsskydd? Kan apoteket hjälpa oss med personlig rådgivning eller fakta kring medicin? Kan apoteket och vi samarbeta kring en medicinsk kunskapsbank kring psykisk ohälsa? Eller ska vi ha en egen informationshörna? Vill vi ha en direktkontakt eller ett eventuellt samarbete med en speciell psykolog/läkare/myndighet eller boendestöd kring dessa frågor? I så fall på vilket sätt? Hur kan vi som förening arbeta i förebyggande syfte eller komma i direkt kontakt med nyinsjuknande hos diverse myndighets- eller vårdutövare? Egna anteckningar: 38

Vårt mål: Hur ska vi göra för att uppnå vårt mål: Planerad tid för vårt mål: Hur har det gått (Vad lärde vi oss, vad vill vi göra annorlunda/behålla/komplettera etc.): 39

Välkommen till informationstavlan kring MEDICIN Johannesört är ett naturläkemel som är effektiv mot nedstämdhet/depression. OBS! Äts helst inte i samband med andra läkemedel då det är ökänt för att krocka med flesta andra läkemedel. Har du provat dessa naturella mediciner? Vanligast upplevda svårighet är ensamhet! Bryt eventuell isolering! Hur medicin ska förvaras framgår av den medföljande bipacksedeln. Om inget anges, förvara i rumstemperatur, det vill säga högst 25 grader. Gör alltid eventuell nedtrappning och/eller avslut av medicin i samråd med din läkare vid en tidpunkt då du är som minst stressad. Nedtrappning/avslut av medicin förutsätter under tiden ett tätt skyddsnät med t.ex. läkare, familj eller annan förtroendeingivare då avtrappningen kan vara väldigt kännbar! Slutar du tvärt får du sannolikt abstinens och mår väldigt, väldigt dåligt! Ungefär som du kan göra vid ett första medicinintag. Alternativ medicin är t.ex. kinesisk medicin som använder ett holistiskt synsätt. Man botar inte bara sjukdomens symtom utan försöker istället hitta den verkliga orsaken till symtomen, vare sig det är på det fysiska eller psykiska planet. En läkares ord är aldrig lag! Framtiden bygger du! Behöver LÄKEMEDEL din kropp KAN ökat MINSKA intag av SYMPTOM, vissa vitaminer och/eller MEN mineraler INTE LÄRA istället KLIENTEN för mediciner? LEVA Sätt ord på det du känner det är livsviktigt! För bäst medicinverkan, inta alltid medicin i samband med måltid, aldrig på fastande mage! Undvik däremot intag av medicin tillsammans med söta och sura drycker då det tappar sin verkan. Läkare kan nu ordinera Fysisk aktivitet på recept istället för- eller som komplement till medicin, något som dessutom är vetenskapligt belagt för att det fungerar. Du får aldrig mer än vad du klarar av! MEDICIN KAN MINSKA SYMTOM, MEN INTE LÄRA DIG LEVA! Vill du prova något naturläkemedel? -Tänk då på att de flesta naturläkemedel slår ut din eventuella ordinarie medicin!!! Tänk på att ta din medicin alltid kring samma tid, morgon och/eller kväll. 40

VARNING! OLJELAMPA LYSER Att inte lyssna på BIVERKNINGAR är som att tejpa över varningslampan som blinkar! BIVERKNINGAR Biverkningar är när ett läkemedel inte bara har positiva effekter utan även negativa eller fler symtom än de du vill uppnå. När det gäller läkemedels effekter så finns det egentligen bara en som kan svara på vilka dessa är och det är du! Olika personer kan reagera olika på samma läkemedel. Om du minskar eller helt slutar medicinera uppträder ofta reaktioner som en följd av att kroppen har vant sig vid läkemedlet. Efter någon månad kan du uppleva en slags överkänslighet som beror på att du inte längre har det skyddande skal som medicineringen gett. Det är då heller inte ovanligt att omgivningen och kanske även du själv tar det som ett tecken på att du håller på att bli sämre, vilket inte alls behöver vara fallet. Överkänsligheten kan istället ses som ett tecken på återhämtning eller att du har minskat dosen för snabbt och bör därför gå långsammare fram. Sluta aldrig själv att medicinera, då det alltid är viktigt med tät uppföljning! Exempel på biverkningar kan vara; yrsel, illamående, overklighetskänslor, myrkrypningar, hudutslag, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, blodfettsrubbningar, ökad aptit, ofrivilliga rörelser, förminskat känslomottagande m.m. m.m. 41

Lita på dig själv och ställ dig själv frågor som: - Är jag beroende av denna medicin? - Upplever jag några oönskade biverkningar? I så fall vad/vilka? - Jag upplever biverkningar, men mår jag sämre än grundverkan? - Har en längre tids användning av denna medicin resulterat i minnesförlust eller försämrat sinnesuttryck? - Får jag ofrivilliga rörelser, myrkrypningar och/eller andra biverkningar? 42

- Har mitt behov av medicin förändrats med tiden? - Vad tänker jag kring min egen medicin? - Egna frågor: Exempel på frågor till din läkare: - När kan jag förvänta mig någon effekt av medicinen? - Vilka är de oönskade effekterna och biverkningarna av den här medicinen? 43

- Om jag får biverkningar, vad kan jag göra åt dem? - Vad händer i min kropp när jag tar medicinen? - Egna frågor: Mitt mål: Hur ska jag göra för att uppnå mitt mål: 44

Planerad tid för mitt mål: Hur har det gått (Vad lärde jag mig, vad vill jag göra annorlunda/behålla/komplettera etc.): Har jag gett mig egentid? JA Om ja, genom att: NEJ Om nej, därför att: 45

Kan vi: Anordna årliga hälsokontroller, med egen distriktssköterska som kan kolla blodtryck, BMI, socker, hjärt- och kärlbesvär, blodfettsrubbningar etc. på plats? Minska eller byta ut kaffe och smörgåsar vid fikat mot frukt, grönt/rött te, finn crisp etc.? Tillaga och sälja näringsrik mat för att ta hem till självkostnadspris? Tillsätta olika ombudspersoner inom föreningen som driver enskilda frågor mer aktivt, t.ex. ett diabetesombud som arbetar direkt mot tillhörande myndighet? Etc. I förebyggande syfte göra något för att motverka omfattande biverkningar som fetma, extrem trötthet och koncentrationsförmåga? Tillsätta nya måluppfyllelser som redan nu innefattar friskvård och livsstilsfrågor? Samarbeta med ABF, folkhögskolor etc. för att bedriva olika studiecirklar i rökavvänjning, näringslära, kroppskännedom m.m.? Egna anteckningar: 46

Vårt mål: Hur ska vi göra för att uppnå vårt mål: Planerad tid för vårt mål: Hur har det gått (Vad lärde vi oss, vad vill vi göra annorlunda/behålla/komplettera etc.): 47

Vad är vår strävan? Vill vi arbeta med frågor som att: Aktuell forskning och studier uppmanar människor som använder läkemedel för schizofreni, manodepressiv sjukdom och andra psykiatriska funktionsnedsättningar till att vara extra observanta på tecken som diabetes, fetma, hjärt- och kärlsjukdomar samt rubbade blodfetter. Det har i vissa fall visat sig innebära en kortare livslängd på hela 10-30 år! Vad kan vi göra för att lyfta frågan? Läkare ska kunna ordinera mer friskvårdsinriktade komplement istället för- eller till medicin. Att som Fysisk aktivitet på recept även kunna ge Dietistråd på recept? Etc. Vilka eventuella samarbetspartners behöver vi? Fler eller andra än vad vi samarbetar med idag? Arbeta mer intressepolitiskt? Egna anteckningar: 48

Vårt mål: Hur ska vi göra för att uppnå vårt mål: Planerad tid för vårt mål: Hur har det gått (Vad lärde vi oss, vad vill vi göra annorlunda/behålla/komplettera etc.): 49

I Sluta-rökarlinjens broschyr Vad vinner du på att sluta röka? (http://www.skane.se/templates/page.aspx?id=12660) får vi reda på att: Det här händer i din kropp när du slutar röka: 20 minuter efter sista cigaretten Har ditt blodtryck och puls gått ner till en normal nivå. Har temperaturen i dina händer och fötter återgått till det normala. Åtta timmar efter sista cigaretten Börjar koldioxidhalten i ditt blod att minska och det livsviktiga syret får mer plats. Blir du mindre trött. 24 timmar efter sista cigaretten Har riskerna för att du skall få en hjärtinfarkt börjat minska. Tre veckor - tre månader efter sista cigaretten Har din blodcirkulation och lungkapacitet förbättrats så mycket att det känns lätt att promenera. Har du fått en ökad blodcirkulation runt dina ryggkotor och därmed minskat risken för ryggbesvär. Har din hud fått tillbaka en frisk rosa ton istället för den gråaktiga. Fyra - sex månader efter sista cigaretten Har de skador som rökningen orsakat i dina blodkärl börjat repareras. Är risken för att du skall drabbas av en blodpropp avsevärt mindre än när du rökte. Har flimmerhåren i dina luftrör återaktiverats och arbetar för fullt med att "städa" dina lungor. Har du fått minskad hosta och slembildning. Ett - två år efter sista cigaretten Är risken för att du skall få kärlförträngning och hjärtinfarkt hälften så stor som om du hade fortsatt att röka. Har ditt immunförsvar blivit allmänt bättre. Är risken för att du skall utveckla allergier och luftrörskatarr betydligt mindre. Fem år efter sista cigaretten Är risken för att du skall få en hjärnblödning eller hjärtinfarkt lika liten som hos en icke-rökare. Har risken för att du skall utveckla cancer i mun, hals, matstrupe, lungor, urinblåsa, njurar, livmoderhals och bukspottkörtel minskat betydligt. 50

Välkommen till informationstavlan kring BIVERKNINGAR Vid samtidig övervikt, blodfettsrubbningar, diabetes och högt blodtryck (fullt utvecklat metabolt syndrom) har du i storleksordningen 20 gånger större risk att få hjärtinfarkt som en person utan någon av riskfaktorerna. Det är närmare 2000% riskökning! Du kan till stor del förebygga och behandla metabolt syndrom genom att äta: Mindre snabba kolhydrater Mindre rent socker. Det som är bra för tänderna är bra för kroppen! Dessa organ drabbas mest av biverkningar! 1. Huden 2. Allmänsymtom (trötthet, yrsel, feber etc.) 3. Blod och benmärg 4. Centrala- och perifera nervsystemen 5. Mag- och tarmkanalerna 6. Psykiatriska/psykiska symtom 7. Levern 8. Hjärt-kärl, muskler-leder etc. Saliven viktig för välbefinnandet! Saliven har många olika funktioner: Spolar rent. Dess smörjande förmåga behövs för att du ska kunna tala, tugga och svälja. Innehåller ämnen som börjar sönderdela maten redan i munhålan. Behövs för smakens skull. Skyddar dina tänder och munslemhinnor. Brist på saliv ökar risken för karies och tandlossning, sår i munnen och svampinfektioner. Många upplever också smärta och sveda. Omega 3 & Omega 6 är båda bra för kroppen. Dock rekommenderas större intag av Omega 3 än Omega 6. HAR DU UTVECKLAT TOLERANSABSTINENS? Orsakerna till biverkningarna som kan uppstå efter en tid kan vara att du har utvecklat toleransabstinens. Detta är ett ganska vanligt problem som tyvärr oftast blir förbisett. Toleransabstinensen uppstår då du har börjat utvecklat abstinens och kroppen skriker efter mer medicin, utan att du egentligen vet om det. Det är därför viktigt att vara uppmärksam på att ett lågdosintag av medicin kan ge samma biverkningar som vid ett högdosintag. Om du har DIABETES har du problem med blodsockret. Det är då bra att äta mer kolhydratsnål mat då kolhydrater istället höjer blodsockret. Du behöver också B- och D vitaminer! 51