Examensarbete på grundnivå

Examensarbete på grundnivå Independent degree project first cycle Omvårdnad C Vetenskapligt arbete 15 hp Nursing science C 15 Credits Sjuksköterskans preventionsarbete med barn som har övervikt eller fetma Ellen Selander Alexandra Maramis

Abstrakt Bakgrund: Sjuksköterskan hade ett viktigt arbete med prevention av övervikt och fetma hos barn. Övervikt och fetma ökade bland barn i hela världen, därför var det viktigt att en intervention gjordes så fort som möjligt. Syfte: Var att belysa sjuksköterskans preventionsarbete med barn som hade övervikt eller fetma. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl och Pubmed, samt manuella sökningar. Resultat: Litteraturöversikten visade att sjuksköterskorna vidtog försiktighet när samtal om övervikt och fetma togs upp, på grund av att de inte ville skapa en dålig vårdrelation till föräldrar och barn. Bristande kunskaper hos sjuksköterskan inom ämnet kunde försvåra arbetet med barn som är överviktiga eller feta. Föräldrarna hade en betydande roll i barnets kosthållning och aktivitetsnivå, därför var även de en viktig del i sjuksköterskans preventionsarbete. Det var av betydelse att sjuksköterskan kunde ge undervisning i ämnet övervikt och fetma till både föräldrar och barn. Diskussion: Sjuksköterskan måste vara kompetent till att undervisa kring ämnet fetma och övervikt så att information ges och tolkas på rätt sätt. Slutsats: Litteraturstudien kan i framtiden ha betydelse för ett kunskapsunderlag för att belysa sjuksköterskans preventiva arbete med övervikt och fetma hos barn. Nyckelord: Barn, fetma, prevention, sjuksköterska, övervikt Sjuksköterskans preventionsarbete med barn som har övervikt eller fetma -en litteraturöversikt- Ellen Selander Alexandra Maramis MITTUNIVERSITETET Avdelningen för omvårdnad Författare: Ellen Selander, Alexandra Maramis Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp Huvudområde: Omvårdnad Termin, år: Termin 6, vårtermin, 2014 1

Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Problemformulering... 4 Syfte... 5 Metod... 5 Design... 5 Inklusions- och exklusionskriterier... 5 Litteratursökning... 6 Urval och granskning... 6 Analys... 7 Etiska överväganden... 7 Resultat... 8 Samtal och undervisning av barn och föräldrar... 8 Familjens betydelse för barnet och sjuksköterskan... 10 Sjuksköterskans ansvarsområden och preventionsarbete... 11 Diskussion... 12 Metoddiskussion... 12 Resultatdiskussion... 13 Slutsats... 15 Referenser Bilaga 1A BMI-kurva flicka Bilaga 1B BMI-kurva pojke Bilaga 2 Översikt av inkluderade artiklar 2

Bakgrund Enligt World Health Organization (WHO) är barnfetma ett av de allvarligaste hälsoproblemen under 2000-talet. Uppskattningsvis är det över 42 miljoner överviktiga femåringar i världen (World Health Organization, 2013). Idag är ungefär tjugo procent av alla barn i Sverige överviktiga eller feta (Svenska livsmedelsverket 2013). I en definition av barn framkommer det att skolåldern är från sex år fram till puberteten, alltså ungefär 12 år (Nationalencyklopedin, 2013). För att mäta övervikt och fetma används BMI-skalan (body mass index). Ett BMI-värde får man fram genom att dividera vikten med längden i kvadrat, kg/m 2. Hos barn förändras detta värde mer än hos vuxna, då barn växer och har olika tillväxtfaser. Inom barn- och skolhälsovården i Sverige används en BMI-skala som är anpassad för barn. Där klassas värden mellan 25-30 som övervikt och allt över 30 som fetma (Bilaga 1A, 1B) (Magnusson & Ljungkrona-Falk, 2013, s.66-67). Utveckling av övervikt och fetma beror på ett för högt energiintag dagligen i jämförelse med vad kroppen förbrukar under en dag. Olika miljöer har en påverkan på barn och deras övervikt. Det som kan ha betydelse är miljön i hemmet, skolan, den sociala miljön, samt kultur och bakgrund. Den miljö som har mest påverkan på barnet är hemmiljön, som ger en grundläggande relation till mat, hälsa och träning (McAdams, 2010). Hemmiljön har visat sig ha en betydande roll för utveckling av barnfetma. Barnets föräldrar kan inte kontrollera alla delar i deras barns dag, men de kan kontrollera vad för livsmedel som köps och vad som finns tillgängligt i hemmet. Föräldrarna har också inflytande i hur hög aktivitetsnivå barnet har, både inne och ute. Uppmuntran och deltagande från föräldrarna i aktiviteter har stor betydelse för att på ett positivt sätt öka aktivitetsnivån hos sina barn, detta kan man även göra för att minska tid framför Tv och dator (Nowicka & Flodmark, 2008). Manco & Dallapiccola (2012) påpekar även att genetiken har stor betydelse. En sårbarhet i genetiken i kombination med omgivningsfaktorer kan orsaka övervikt och fetma. Enligt Seal (2011) är de barn som har ett flertal överviktiga familjemedlemmar och släktingar utsatta för flera av de högriskfaktorer som nämns ovan. De löper större risk för att bli drabbade av övervikt och fetma i framtiden. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska arbetet sträva mot att uppnå en god hälsa och ge vård på lika villkor för alla i befolkningen [HSL 1982:763, 2 ]. God hälsa definieras som ett tillstånd av fullständigt fysisk, psykisk och socialt välbefinnande. Det är något man ständigt strävar efter och man har hälsa i större eller mindre utsträckning, där självkänsla, trygghet, kontroll 3

över situationen, en känsla av sammanhang och möjligheter att förverkliga sina livsmål (Magnusson, 2013, s.13-14). Begreppet hälsofrämjande kopplas ofta ihop med prevention och preventionsarbete. Det syftar till att påverka och förändra livsstilsfaktorer, som bland annat förhindrar uppkomsten av ohälsa. En intervention inom det hälsofrämjande ämnet innebär att sjuksköterskan med hjälp av samtal kan hjälpa patienten att tänka i nya banor samt att fokusera på vad som bidrar till att patientens hälsa stärks. Sådana samtal innebär att sjuksköterskan måste ha en god pedagogisk förmåga, då det inte räcker med endast faktakunskaper. Målet med detta är att ge patienten motivation (Svensk sjuksköterskeförening, 2008). En metod som har visat sig vara effektiv är motiverande samtal (MI), det är en vetenskapligt beprövad metod som bygger på att göra någonting åt nuvarande och potentiella problem. Strategierna som används är att ge stödjande argument och målet är att öka motivationen hos patienten och ge honom eller henne verktygen att själv förändra ett visst beteendemönster eller tankesätt (Rubak, Sandbæk, Lauritzen & Christensen, 2005). För barn som är tveksamma eller ovilliga till att förändra sin livsstil är denna metod effektiv (Magnusson, 2013, s.126). Barnfetma är ett förstadium till fetma i det vuxna livet och ca 60% av alla barn som är överviktiga innan puberteten kommer vara överviktiga eller feta i vuxen ålder, därför är det viktigt att behandla övervikt innan det blir för stora konsekvenser. Övervikt och fetma har en negativ påverkan på både den fysiska och psykiska hälsan. De somatiska besvären som kan tillkomma med övervikt och fetma är bland annat diabetes typ 2, hjärt och kärlsjukdomar, artros och även vissa cancertyper. De negativa påföljderna för den psykiska hälsan är bland annat stigmatisering, mobbning, låg självkänsla och social isolering, även relationer med jämnåriga påverkas och negativa stereotyper kan utvecklas (Rabbitt & Coyne, 2012). Problemformulering En femtedel av alla barn i Sverige är idag överviktiga. Det finns tydliga riktlinjer om vad som är hälsosamt att äta, men ändå är detta ett växande problem (Svenska livsmedelsverket 2013). Det är inte bara ett växande problem i Sverige, utan det är något som också ökar i hela världen (World Health Organization, 2013). Utvecklingen av fetma är numera en global epidemi, men avsikten är att det ska minskas med särskilda insatser. Övervikt och fetma kan 4

leda till många hälsokomplikationer, exempelvis metabola komplikationer, mekaniska problem, kardiovaskulära problem och depressiva besvär, samt att det kan leda till sociala problem. För barn kan det inte bara leda till somatiska besvär, utan även psykosociala problem (Rabbitt, Coyne, 2012). Sjuksköterskan ska främja hälsa och förebygga ohälsa, samt vid behov motivera till förändrade livsstilsfaktorer. Han eller hon ska också kunna identifiera patientens egna resurser, vara lyhörd och empatisk mot patienten och kunna ge stöd och vägledning för både patient och anhöriga (SOSFS 2005:105). Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans preventiva arbete med barn som har övervikt eller fetma. Metod Design I litteraturöversikten skapas det en översikt över ett specifikt kunskapsläge inom det valda området som är relaterat till omvårdnad. Det bidrar till att få en överblick och uppfattning om vad som tidigare har studerats inom ämnet (Friberg, 2012, s. 133). Inklusions- och exklusionskriterier Kriterierna var att överviktiga och/eller feta barn 6-12 år skulle inkluderas, samt att sjuksköterskans roll skulle vara i fokus. De artiklar som inkluderades var vetenskapliga, skrivna på engelska, fanns i fulltext och var från åren 2009-2014. Artiklarna som exkluderades var icke vetenskapliga, äldre än 5 år eller var reviewartiklar. 5

Litteratursökning En systematisk sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Efter granskning av de vetenskapliga artiklarna inkluderades 13 stycken. Av de 13 artiklar som användes i resultatet, var två av de funna via manuell sökning. Vid den sökningen granskade författarna i valda artiklars referenslistor och sökte upp de artiklar vars titlar och årtal var relevanta. Resultatet av artikelsökningen och urvalet redovisas i tabell 1. Via Mittuniversitetets studentportal uppnåddes tillgång till alla artiklar i fulltext. MeSH-termerna som användes på Pubmed var child, nursing och overweight. Termerna hittades på Karolinska Institutets hemsida. Vid sökning på Cinahl användes Headings så som child, obesity och nurse. Vid sökningarna användes termerna i olika kombinationer för att få ett relevant sökresultat. Tabell 1: Översikt av litteratursökning Datum Databas Sökord Limits Antal Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4 träffar 2014-01-21 75 75 21 10 6 2014-01-21 PubMed Child AND nursing AND Cinahl overweight Child AND Obesity AND nurse 5 år. Full text. 5 år 86 86 15 6 5 Urval och granskning Artiklarna som framkom vid databassökningarna granskades i fyra steg för att hitta relevant information till studiens syfte. Urval 1: Alla 161 titlar i sökresultatet lästes. Urval 2: Antal lästa abstrakt var 36. Urval 3: Artiklar lämpade till syftet som fanns i fulltext lästes i sin helhet, 16 stycken. Urval 4: De elva artiklarna lästes upprepade gånger av båda författarna för att få en överblick och tolkning av det insamlade materialet. Vid granskning av kvalitativa 6

och kvantitativa artiklar användes Willman, Stoltz och Bahtsevani s (2011) mallar för att kvalitetsgranska artiklarna. Med hjälp av granskningsmallarna bedömdes kvaliteten på artiklarna som låg, medel eller hög. Totalt inkluderades 13 artiklar, 8 av dem var av hög kvalitet, då metoden och resultatet var välskrivet och relevant till dess syfte. 5 artiklar var av medelkvalitet, då de ansågs att syftet och resultatet var välskrivet, men hade brister i metoden. De artiklar som hade stora brister i syfte, metod och resultat skattades som låg kvalitet och exkluderades från resultatet. De 13 artiklar som användes i resultatet är markerade med en (*) i referenslistan och är sammanställda i en översiktstabell, se bilaga 2. Analys Vid analysen av artiklarna användes en metod som Friberg (2012) beskriver som en process innefattande fem olika steg där artiklarna först lästes igenom flera gånger för att sedan få fram nyckelord ur samtliga artiklars resultat. Sedan gjordes en sammanställning av studiernas resultat som jämfördes med varandra och fyra huvudkategorier skapades utefter detta. Etiska överväganden Inom humanforskning är det grundläggande att forskarna respekterar människovärdet. Risker och vinster måste vägas mot varandra och på så sätt kan de få ett godkännande av en etisk prövonämnd. Hänsyn ska tas till personers autonomi och integritet, inte utsätta någon för skada och att alla personer ska behandlas lika. Personer som ingår i en studie ska få information om studien, dess syfte, upplägg och alla moment och metoder som ingår. Detta ska ske på ett begripligt sätt för studiens deltagare, därför är det viktigt att personerna lämnar sitt samtycke. Forskningsetiken innefattar både kvalitativa och kvantitativa perspektiv (Olsson & Sörenssen, 2011, s.82-85). De inkluderade artiklarna i litteraturstudien var godkända av en etisk kommitté eller förde egna etiska resonemang samt ställningstaganden. 7

Resultat Artiklarna som valdes var från Australien, Storbritannien, Sverige, Turkiet samt USA och inriktade sig på barn med övervikt och fetma. Resultatet presenteras i tre huvudrubriker som framkom vid analys och kodning. Detta redovisas i tabell 2. Ytterligare information om artiklarna finns i bilaga 2. Tabell 2: Översikt av huvudrubriker Samtal och undervisning av barn och föräldrar Familjens betydelse för barnet och sjuksköterskan Sjuksköterskans ansvarsområden och preventionsarbete Samtal och undervisning av barn och föräldrar Sjuksköterskor upplevde att övervikt och fetma var ett ämne som var svårt att tala om. Det var ett känsligt ämne som föräldrar skämdes över och som de ibland var ovilliga att tala om. Föräldrarna använde ursäkter som att deras barn till exempel hade kraftig benstomme. Sjuksköterskorna upplevde att det fanns en risk att de förolämpade barnet och dess närstående (Isma et al., 2012; Edvardsson, Edvardsson & Hörnsten, 2009). De visste inte hur de skulle närma sig barn och dess familjer om ett så känsligt ämne som övervikt (Steele et al., 2011). Sjuksköterskorna tänkte noga innan de talade och berättade om problemet i allmänhet. Att tala om ämnet generellt var en strategi för att linda in budskapet, och ord som stor och tung användes istället för terminologi som överviktig eller fet (Isma et al., 2012; Edvardsson, Edvardsson & Hörnsten, 2009). Det framkom att de flesta sjuksköterskorna inte kände sig tillräckligt förberedda att informera och undervisa om övervikt och fetma på grund av tids- och materialbrist (DiNapoli, Sytnyk & Waddicor, 2011). På grund av detta kunde det ges vaga råd om ämnet som kunde ge rum för egen tolkning vilket ibland var negativt för barnet och dess familj. Något sjuksköterskan kunde stöta på var språk- och kulturskillnader, då kunde det uppstå ytterligare svårigheter att 8

uttrycka sig och få fram sitt budskap angående viktminskning hos barnen och deras föräldrar (Magnusson, Kjellgren & Winkvist, 2012). Det blev svårare att kommunicera när synen på mat, hälsa och normal kroppsform var olika inom olika kulturer och skiljde sig från sjuksköterskans synsätt (Steele et al., 2011). I skolan kunde överviktiga barn få ha hälsosamtal med skolsköterskan vilket visade sig leda till förbättrad prognos för överviktiga och omfångsrika barn (Borup & Holstein, 2010). Under hälsosamtal undervisade sjuksköterskan bland annat om hälsosam och nyttig mat, träning och negativa effekter av fetma (DiNapoli et al., 2011). Sjuksköterskan hade rutinfrågor gällande överviktiga barns aktivitetsnivå, både vardags motion och träning, samt hur många timmar barnet satt framför TV:n och datorn per dag (Hessler & Siegrist, 2012). Första steget till att motivera barn till att göra nyttiga val var kunskap och detta är något skolsköterskan ansvarar för inom skolhälsovården (Borup & Holstein, 2010). MI var en metod som sjuksköterskor upplevde ha mycket bra effekt gällande samtal om vikten. Viktreducering kunde ses hos barn som hade haft MI-samtal (Söderlund, Malmsten, Bendtsen & Nilsen, 2010). Hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården beskrev flera faktorer som förhindrade framgångsrik hantering av övervikt och fetma. Det som inkluderades var tidsbrist, brist på kompetens, effektiv behandling, begränsad kontakt med lågstadiebarn och deras föräldrar, samt orsakerna till övervikt och fetma hos barn (Turner, Shield & Salisbury, 2009). Sjuksköterskor behövde lära sig mer om bland annat nutrition för att kunna ge barn kunskap på en individuell nivå så att de förstod (Magnusson et al., 2012). Det var vanligt att sjuksköterskor kände rädsla av att ta upp ämnet övervikt och fetma hos barn. Dels kunde det vara att förolämpa föräldrar som också är överviktiga. Föräldrarna till barnen kunde inta försvarsställning och tenderade till att bli aggressiva (Edvardsson et al., 2009). Enligt Steele et al. (2011) kunde andra obekväma situationer uppstå, till exempel att barnen skulle bli stigmatiserade i skolan och detta oroade sjuksköterskan. På grund av det ville sjuksköterskan tala om detta med föräldrarna för att undvika sådana situationer, men det kunde leda till att föräldrarna kände sig attackerade. Att utbilda sjuksköterskor mer och tillföra ny kunskap med exempelvis MI kunde stärka dem i deras arbetsroll. Många sjuksköterskor tyckte att de hade fått ett bra verktyg att hantera svåra samtal med. Med hjälp av MI ökades motivationen och förändrade beteendet hos barnen (Söderlund et al., 2010). 9

Familjens betydelse för barnet och sjuksköterskan Isma et al. (2012) och Edvardsson et al. (2009) poängterade betydelsen av att upprätthålla en god relation mellan barnets föräldrar och sjuksköterskan för att på ett bra sätt nå fram med information om övervikt och fetma gällande barnet. Att öka medvetenheten bland sjuksköterskors osäkerhet kring barnövervikt var av stor betydelse. Det kunde påverka relation mellan föräldrar och vårdpersonal. Det var viktigt att en god relation bibehölls för att påverka barnets vikt. I Isma et al. (2012) studie framkom det att sjuksköterskorna ansåg att en stressad livsstil hos föräldrar påverkade hela familjen. Tidsbrist kunde leda till att ordentliga och näringsrika måltider valdes bort och resulterade i snabbmat flera gånger i veckan. Föräldrarna spenderade lite tid med sina barn och kompenserade det med att erbjuda mat som pizza och hamburgare. Sjuksköterskorna som deltog i studien berättade att en strategi som föräldrar hade var att använda Tv:n som barnvakt, när de själva inte hade ork att gå ut och leka med sina barn efter arbetet. Edvardsson et al. (2009) forskning visade att ämnet övervikt hanterades annorlunda av sjuksköterskan om föräldrarna själv var överviktiga. Det upplevdes som svårare att tala om på grund av att sjuksköterskan inte ville förolämpa föräldern som var medveten om sin övervikt. Det ansågs vara lättare att tala om övervikt och fetma när föräldrarna var normalviktiga, för då kände sjuksköterskan att han eller hon inte behövde linda in problemet lika mycket. Steele et al. (2011) skriver att barn med viktproblem var svåra att motivera enligt sjuksköterskor. Barnen såg inte att problemet med övervikt och fetma var kopplat till ohälsa. Föräldrars ekonomiska situation kunde vara avgörande för val av kost och aktiviteter till deras barn. Det var vanligt att föräldrar till överviktiga barn hade ekonomiska svårigheter och låg utbildningsnivå. Enligt sjuksköterskor var det en anledning till att många barn inte deltog i aktiviteter som skedde utanför skoltid. Dålig ekonomi och låg utbildningsnivå går hand i hand och de i en sådan familjesituation upplevdes svårare att nå fram till, speciellt då sjuksköterskor i denna studie ansåg att det var sådana familjer som skulle prioriteras (Isma et al, 2012). 10

Sjuksköterskor upplevde att många föräldrar som hade överviktiga barn tycktes vara medvetna om deras barns extrakilon, men nödvändigtvis tyckte föräldrarna inte att det var ett problem som behövde åtgärdas. Vissa tyckte att deras barn var för unga för att oroa sig över vikten, likväl var de flesta familjer villiga att göra något åt vikten. Föräldrarna behövde sätta gränser för sina barn vad gällde mat, men det var något som var problematiskt för många föräldrar. Sjuksköterskor upplevde att i många familjer fanns det få regler om mat, medan vissa föräldrar hade svårt att säga nej till barnen för att det var en känslomässig mening till mat och som kunde kopplas till föräldrarnas kärlek för barnet (Isma et al., 2012). Enligt Edvardsson et al. (2009) framkommer det att det var lättare att tala med föräldrar som var medvetna om situationen gällande barnets vikt. Sjuksköterskans ansvarsområden och preventionsarbete Sjuksköterskan hade en viktig roll i preventionsarbetet med barn som hade övervikt eller fetma. Sjuksköterskan var den som hade kunskapen och expertisen för att förespråka förebyggande åtgärder av övervikt och fetma. Skolsköterskor hade en nyckelroll för att kunna samarbeta med elever, dess familj och skolpersonal för att förespråka normalvikt, identifiera övervikt eller fetma som riskerar att bli hälsoproblem. Skolsköterskan kunde också utbilda eleverna om vad som var en sund livsstil (Wright, Newman Giger, Norris & Suro, 2012). Sjuksköterskan förespråkade hälsosammare kostvanor, mer motion och mindre tid framför Tv:n och datorn (Boyle, Lawrence, Schwarte, Samuels & McCarthy, 2009). I preventionsarbetet ingick även att informera familjen och barnen om dess problem med övervikt och fetma, samt att sedan motivera dem till en hälsosammare livsstil (Toruner & Savaser, 2010). Inom skolhälsovården fanns det olika program för att förebygga övervikt och fetma hos barn. I ett sådant program kunde det ingå att utveckla kognitiva färdigheter kring kost, motion och livsstilsfrågor (Wright et al., 2013; Toruner & Savaser, 2010). Skolan var en idealisk plats för prevention av övervikt, här kunde de se över matvanor, träningsmönster och riskfaktorer. I skolan kunde riskfaktorer för att bli överviktig säkerställas tidigt. Då det fanns en stor risk att barn som var överviktiga och feta även förblev det i vuxen ålder (Morrison-Sandberg, Kubik & Johnson, 2011). Enligt Toruner & Savaser (2010) borde skolsköterskan regelbundet 11

bedöma BMI hos barnen och jämföra det med deras ålder och kön. Detta för att identifiera fetma i skolåldern. Edvardsson et al. (2009) beskrev att en tillväxtkurva var ett bra hjälpmedel att använda sig av i skolhälsovården. Inom primärvården kunde det utföras screening för att diagnostisera övervikt hos barn, till exempel testar man för högt blodtryck, hypotyreos, typ 2 diabetes, insulinresistens och genetiska orsaker. Det kunde också tas blodprover för bland annat lipidstatus, blodsocker och leverprover. Frågor som kunde ställas var om tidigare sjukdomar i familjen som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes eller endokrina sjukdomar (Hessler & Siegrist, 2012). Allt preventionsarbete som gjordes av sjuksköterskor var för att fetma har visats sig ha negativa effekter på både den fysiska och psykiska hälsan hos barn. Det fanns också en risk för försämrad hälsa och livskvalitet i vuxen ålder (Edvardsson et al., 2009). Diskussion Metoddiskussion Kunskapen och erfarenheten som forskaren har inom ett område som ska undersökas kallas förförståelse. Det är viktigt inom kvalitativ forskning att den som utför studien är medveten och redogör i sin rapport om sin förförståelse inom forskningsområdet. Personliga erfarenheter och åsikter får inte ta övertag eller påverka resultatet (Olsson & Sörensen, 2011, s.101). Inför av urvalet av studien gjordes sökningar med sökord som var relaterade till syftet i databaserna Cinahl och Pubmed. Andra sökord som inte redovisas i tabell 1 var preventive health care, obesity prevention, pediatric nurse practitioners och communication. När dessa sökord användes och kombinerades kom tidigare valda artiklar upp och uteslöts därför. För att få tillgång till den senaste forskningen inkluderades bara artiklar som var publicerade från år 2009 och framåt. De artiklar som fallit bort under studiens gång har inte uppnått inklusionskriterierna och de artiklar som bedömdes som låg kvalitet valdes bort. Detta är ett ämne som det ständigt forskas på och det kommer nya rön hela tiden. Majoriteten av de valda artiklarna är gjorda i USA, nackdelen med detta är att vården, kulturen och synen på hälsa ser annorlunda ut i jämförelse med Sverige. Fördelen med att ha artiklar från USA är att övervikt 12

och fetma är av epidemisk utsträckning där och har varit så en längre tid, därför kan den svenska sjukvården se hur de arbetar kring övervikt och fetma bland barn och ta lärdom av det. Allt kan inte appliceras i den svenska sjukvården, men olika strategier kan tas del av. Då det geografiska urvalet inte begränsades kan det tas del av studier där övervikt och fetma har varit ett pågående problem under längre tid än i Sverige. Artiklarna begränsades till att gälla barn 6-12 år, i efterhand finns funderingar på om yngre barn också skulle inkluderats i studien, då det i många studier framkommer att det är av stor betydelse att sätta in preventiva åtgärder i ett tidigt skede. Eftersom att många av artiklarna belyste betydelsen av att sätta in preventionsarbete i ett tidigt skede valdes både övervikt och fetma in i studiens syfte. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar är jämt fördelade i resultatet. Fördelen med att ha båda forskningsmetoderna i resultatet är att i de kvalitativa artiklarna framkommer enskilda individers upplevelser och erfarenheter i större utsträckning. I den kvantitativa forskningen nås det fram till en större del av populationen och ger resultat som är generaliserbara till övriga befolkningen. Enligt Olsson och Sörensen (2011) är den kvalitativa forskningen subjektiv, flexibel och resultatet grundar sig i ett litet antal individer. Medan den kvantitativa forskningen är objektiv, strukturerad och grundar sig på ett stort antal individer. Resultatdiskussion Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans preventionsarbete med barn som har övervikt eller fetma. Studien resulterade i fyra huvudkategorier: samtal och undervisning, familjens påverkan, sjuksköterskans kunskap och sjuksköterskans preventionsarbete. Resultatet visar på att god kommunikation mellan sjuksköterskan och barnet är av stor betydelse då det skapar en bra relation, sjuksköterskan ska även ha en god relation till barnets föräldrar. I resultatet framkommer det att sjuksköterskor har svårt att prata om ämnen som övervikt och fetma, trots detta är det viktigt att det tas upp, det är minst lika viktigt som andra sjukdomar. Att ge patienten insikt om vad som orsakar övervikt och fetma samt hur det förebyggs är viktigt. Det framkommer i resultatet att kommunikation med motiverande samtal kan ha en stor betydelse i sjuksköterskans preventionsarbete bland barn som har övervikt och deras föräldrar. 13

Enligt Tripp, Perry, Romney, Blood- Siegfried (2011) hade barnen svårigheter att följa upp hälsosamma livsstilsförändringar som ingick i studiens intervention. Motivation hos barnen var något som behövdes byggas upp och därför användes MI i mötet med överviktiga barn och deras familjer (ibid.). Ett annat pedagogiskt alternativ till att undervisa och lära barn var att använda sig av Katie Erikssons vårdteori. Hon menade på att vårdandet innefattar tre begrepp: att ansa, leka och lära, dess begrepp kan stå för behoven att lära sig leva med annorlunda vanor som leder till viktreducering. Leken kan skapa tillit och kan påverka följsamheten i behandlingen (Kirkevold, 2000, s. 216-217). För att sjuksköterskan ska kunna ge en god vård behöver det reflekteras och bildas en uppfattning om barnet och föräldrarnas situation så att sjuksköterska vet hur hon eller han bör ingripa. Sjuksköterskan bör kunna identifiera hälsohinder som kan stå i vägen för god hälsa. Barnet ska ses till sin helhet, hur hemsituationen ser ut är någonting som påverkar och präglar barn, men även skolan och dess miljö har en viss påverkan. Därför har skolsköterskan en nyckelroll då hon eller han kan uppmärksamma ohälsa hos barn. Rabbitt & Coyne (2012) anser att sjuksköterskan måste kunna kommunicera och ge information på den nivån som barnet har förmåga att förstå och ta till sig. Detta görs för att barnet ska få motivation till att orka med behandlingen och förstå varför det måste göras. Hunter, Steele & Steele (2008) menar på att när sjuksköterskan sätter in preventiva åtgärder angående barnets vikt är det av stor betydelse att åtgärdsplanen innefattar både barnet och dess familj. Barnet är en del av familjen och samspelar med sina familjemedlemmar. Därför är det viktigt att omvårdnadsplanen når ut till alla i familjen för att nå framgång i det preventiva arbetet. Studien visar att en minskning av barns BMI-värden hänger ihop med föräldrarnas egen viktnedgång. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982) har sjuksköterskan till uppgift att förebygga ohälsa, skada och sjukdom inom barn- och skolhälsovården. Vad det gäller sjuksköterskans preventionsarbete är det någonting som ständigt kan förbättras. I resultatet framkommer det att sjuksköterskan redan gör mycket för att förhindra uppkomsten av övervikt. Det finns dock hinder gällande detta arbete, ett exempel är tidsbristen som finns inom sjukvården. Det finns inte alltid tid till rutinkontroller och oftast är vikten någonting som åtsidosätts. Det finns även en brist i kunskapen hos sjuksköterskor vad gäller att kunna ge rätt information angående övervikt och fetma. Sjuksköterskorna skulle behöva utökad utbildning inom detta område, någonting som borde uppmärksammas i framtiden då övervikt och fetma ökar bland befolkningen i alla åldrar. 14

Slutsats Litteraturstudien belyser olika aspekter ur sjuksköterskans arbete i både skolhälsovård och primärvård. De sjuksköterskor studier har gjorts på delar uppfattning om att övervikt och fetma hos barn är ett stort problem som måste åtgärdas. Många sjuksköterskor anser att bristande kunskaper, tidsbrist, materialbrist samt rädslan för att förolämpa barnets och föräldrarnas livsstil vid samtal om vikten är någonting som måste beaktas i framtiden. Ett redskap som redan finns och som sjuksköterskor tycker är bra och kan användas i större utsträckning är MI. Motiverande samtal ökar sjuksköterskors förmåga att förmedla sitt budskap och motivera barnet och dess familj till att göra en livsstilsförändring. Skolsköterskan har en betydande roll för barnets hälsa då han eller hon ska arbeta preventivt och kunna föra samtal med det enskilda barnet för att förebygga ohälsa. Skolsköterskan har en god kontakt med barnet under hela skolgången och därför är det viktigt att etablera en bra relation med både barnet och dess föräldrar. Eftersom övervikt och fetma hos barn är ett växande hälsoproblem i hela världen är det viktigt att sjuksköterskans preventiva arbete lyfts fram och prioriteras. Ökad kunskap om vad som påverkar arbetet med övervikt och fetma kan leda till en förbättring av sjuksköterskans preventiva arbete i fortsättningen. Litteraturstudien kan i framtiden ha betydelse för ett kunskapsunderlag som belyser sjuksköterskans arbete med övervikt och fetma hos barn som är 6-12 år. 15

Referenser (* = Markerar de artiklar som ingår i resultatet) *Borup, I., Holstein, B. (2010). Overweight children s response to an annual health dialogue with the school nurse. International Journal of Nursing Practice,16, 359-365. *Boyle, M., Lawrence, S., Schwarte, L., Samuels, S., McCarthy, W. (2009). Health Care Providers Perceived Role in Changing Environments to Promote Healthy Eating and Physical Activity: Baseline Findings From Health Care Providers Participating in the Healthy Eating Active Communities Program. Pediatrics, 123, (5), 293-300. *DiNapoli, C., Sytnyk, E., Waddicor, C. (2011). Pediatric Nurses Perceptions, Attitudes, and Knowledge of Childhood Obesity at an Academic Medical Center. Bariatric Nursing and Surgical Patient Care, 6, (3), 125 131. *Edvardsson, K., Edvardsson, D., Hörnsten, Å. (2009). Raising issues about children s overweight maternal and child health nurses experiences. Journal of Advanced Nursing, 65, (12), 2542-2551. Friberg, F. (2012). Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Friberg, F. (Red.). Lund: Studentlitteratur AB. *Hessler, K., Siegrist, M. (2012). Nurse practitioner attitudes and treatment practices for childhood overweight: How do rural and urban practitioners differ?. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 24, 97-106. Hunter, H., Steele, R., Steele, M. (2008). Family-Based Treatment for Pediatric Overweight: Parental Weight Loss as a Predictor of Children s Treatment Success. Children s Health Care, 37, 112-125. *Isma, G., Bramhagen, A-C., Ahlstrom, G., Östman, M., Dykes, A-K. (2012). Swedish Child 16

Health Care nurses conceptions of overweight in children: a qualitative study. BMC Family Practice, 13, (57), 1-11. Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier analys och utvärdering.studentlitteratur. Livsmedelsverket. (2013). Övervikt och fetma. Hämtad 140203 från http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/maten-och-var-halsa/overvikt-och-fetma/ *Magnusson, M., Kjellgren, K., Winkvist, A. (2012). Enabling overweight children to improve their food and exercise habits school nurses counselling in multilingual settings. Journal of Clinical Nursing, 21, 2452. Magnusson, M., Ljungkrona Falk, L. (2013). Förebygga barnfetma och främja jämlik hälsa. Magnusson, M. (Red.). Lund: Studentlitteratur AB. Magnusson, M. (2013). Förebygga barnfetma och främja jämlik hälsa. Magnusson, M. (Red.). Lund: Studentlitteratur AB. Manco, M., Dallapiccola, B. (2012). Genetics of pediatric obesity. Official Journal of the American Academy of Pediatrics,130, (1), 123-133. McAdams., C. (2010). The environment and pediatric overweight: A review for nurse practitioners. Journal of the American Academy for Nurse Practitioner, 22, 460-467. *Morrison-Sandberg, L., Kubik, M., Johnson, K. (2011). Obesity Prevention Practices of Elementary School Nurses in Minnesota: Findings From Interviews With Licensed School Nurses. The Journal of School Nursing, 27, (1), 13-21. Nationalencyklopedin. (2014). Barn. Hämtad 140203 från http://www.ne.se/lang/barn/124088 17

Nowicka, P., Flodmark, C-E. (2011). Family in pediatric obesity management: A literature review. International Journal of Pediatric Obesity, 3, 44-50. Olsson, H., Sörensen, S. (2011). Kvalitativa och kvantitativa perspektiv Forksningsprocessen.Stockholm: Liber AB. Rabbitt, A,. Coyne, I. (2012). Childhood obesity: nurses role in addressing the epidemic. British Journal of Nursing, 21, (12), 731-735. Rikshandboken Barnhälsovård. (2013). BMI-kurvan. Hämtad 140203 från BVC/ Rubak, S., Sandbæk, A., Lauritzen, T., Christensen, B. (2005). Motivational Interviewing: a systematic review and meta-analysis. The British Journal of General Practice, 55, 305-312. SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården. (2002). Fetma problem och åtgärder. Hämtad 140203 från http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/fetma---problem-och-atgarder/ Seal, N. (2011). Introduction to Genetics and Childhood Obesity: Relevance to Nursing Practice. Biological Research for Nursing, 13, (1), 61-69. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Sveriges Riksdag. Hämtad 140203 från http://www.rikshandboken-bhv.se/texter/barns-tillvaxt-0-6-ar/tillvaxtkurvor-och-bmi-pa- http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/halso--ochsjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ SOSFS 2005:105. Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 140203 från http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105- 1_20051052.pdf 18

*Steele, R., Wu, Y., Jensen, C., Pankey, S., Davis, A., Aylward, B. (2011). School Nurses Perceived Barriers to Discussing Weight With Children and Their Families: A Qualitative Approach. Journal of School Health, 81, (3), 128-137. Svensk Sjuksköterskeförening. (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Hämtad 140203 från http://www.swenurse.se/global/publikationer/h%c3%a4lsofr%c3%a4mjande%20arbetepublikationer/strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf *Söderlund, L., Malmsten, J., Bendtsen, P., Nilsen, P. (2010). Applying motivational interviewing (MI) in counselling obese and overweight children and parents in Swedish child healthcare. Health Education Journal, 69, (4), 390-400. *Toruner, E., Savaser, S. (2010). A Controlled Evaluation of a School-Based Obesity Prevention in Turkish School Children. The Journal of School Nursing, 26, (6), 473-482. Tripp, S., Perry, J., Romney, S., Blood- Siegfried, J. (2011). Providers as Weight Coaches: Using Practice Guides and Motivational Interview to Treat Obesity in the Pediatric Office. Journal of Pediatric Nursing, 26, (5), 474-479. *Turner, K., Shield, J., Salisbury, C. (2009). Practitioners views on managing childhood obesity in primary care: a qualitative study. British Journal of General Practice, 59, 856-862. Willman, A., Stoltz, P., Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB. World Health Organization. (2012). Childhood Obesity Prevention. Hämtad 140203 från http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/80149/1/9789241504782_eng.pdf *Wright, K., Newman Giger, J., Norris, K., Suro, Z. (2012). Impact of a nurse-directed, coordinated school health program to enhance physical activity behaviors and reduce body mass index among minority children: A parallel-group, randomized control trial. International Journal of Nursing Studies, 50, 727-737. 19

Bilagor Bilaga 1A BMI- Åldersindicerad flicka http://www.rikshandboken-bhv.se/texter/hur-ar-tillvaxtkurvorna-gjorda/tillvaxtkurvor-fornedladdning/ 20

Bilaga 1B BMI- Åldersindicerad pojke http://www.rikshandboken-bhv.se/texter/hur-ar-tillvaxtkurvorna-gjorda/tillvaxtkurvor-fornedladdning/ 21

Bilaga 2 Författare Årtal Land Studiens syfte Design/ Intervention/ Instrument Deltagare (n=bortfall) Huvudresultat Kvalitet Borup & Holstein (2010) Sverige Att undersöka om överviktiga barn drar nytta av att ha hälsosamtal med skolsköterskan än de barn som är normalviktiga. Kvantitativ. Interventionsstudie. 2322 pojkar 2295 flickor Studien visade att överviktiga barn drog nytta av hälsosamtalen. Medel Boyle et al. (2009) USA Att beskriva hur vårdgivare behandlar fetmaprevention i klinisk praxis. Kvalitativ. Fråge- formulär. Intervjuer. Innehållsanalys. 248 sjukvårdspersonal. Majoriteten av deltagande sjuksköterskor diskuterade ofta betydelsen av motion. Medel DiNapoli Sytnyk Waddicor (2011) USA Att utvärdera sjuksköterskors uppfattningar, attityder och kunskaper kring barnfetma, samt hinder för att undervisa patienter om fetma. Kvantitativ. Deskriptiv. Frågeformulär. 33 ssk (n=12) De flesta sjuksköterskorna behandlade överviktiga patienter. De var endast något förberedda att informera patienterna och deras familj om övervikt och fetma. Hög Edvardsson Edvardsson Hörnsten (2009) Australien Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera och ta upp frågor med föräldrar gällande barns övervikt. Kvalitativ. Innehålls -analys. Intervjuer. 10 ssk Sjuksköterskor upplevde att det var svårt att ta upp frågor gällande barnets vikt, särskilt om föräldrarna själva var överviktiga. Hög 22

Författare Årtal Land Studiens syfte Design/ Intervention/ Instrument Deltagare (n=bortfall) Huvudresultat Kvalitet Hessler Siegrist (2012) USA Att undersöka sjuksköterskors attityder till pediatrisk övervikt och fetma, samt utforska sina nuvarande diagnos-och behandlingspraxis. Kvantitativ. Explorativ. Deskriptiv. Interventionsstudie 1152 ssk och familjer (n= 5848) Sjuksköterskor i studien trodde att pediatrisk övervikt och fetma var ett problem i behov av behandling. Medel Isma et al. (2012) Sverige Att belysa föreställningar om barns övervikt och fetma bland sjuksköterskor som arbetar inom barnhälsovården. Kvalitativ. Fenomenologisk. Öppna frågor. 18 ssk (n=1) Sjuksköterskorna ansåg att överviktiga och feta barn är ett omfattande och seriöst problem som påverkar barnen, familjen och det övriga samhället. Hög Magnusson, Kjellgren & Winkvist (2012) Sverige Att analysera skolsköterskors rådgivning till överviktiga och feta barn. Kvalitativ innehållsanalys. Explorativ design. 8 ssk, 20 barn Studien visar att skolsköterskorna gav otillräckliga förklaringar och hade svårt att ge information till de överviktiga barnen och deras föräldrar. Hög 23

Författare Årtal Land Studiens syfte Design/ Intervention/ Instrument Deltagare (n=bortfal l) Huvudresultat Kvalitet Morrison- Sandberg, Kubik & Johnson (2011) USA Att få insikt i aktuell fetmarelaterad sjukvårdspraxis i skolhälsovården Kvalitativ innehållsanalys. Semistrukturer ad intervjuguide. 21 ssk (n=2) Skolsköterskorna tillhandahåller fetmaprevention i begränsad omfattning. Hög Steele et al. (2010) USA Att belysa skolsjuksköterskors upplevda barriärer att ta itu med viktrelaterade hälsoproblem med barn och deras familjer. Kvalitativ. Fokusgrupper 22 ssk Sjuksköterskor identifierade en brist på kunskap och resurser, personliga viktutmaningar och tidsbrist som hinder för viktrelaterade kommunikatörer med familjer. Medel Söderlund et al. (2010) Sverige Att utvärdera hur motiverande samtalsutbildning för sjuksköterskor påverkade deras arbete med barns övervikt och deras attityder till Motiverande samtal (MI). Kvantitativ. Interventionsstudie. Frågeformulär. 76 ssk (n=14) Sjusköterskorna hade efter kursen ändrat sin struktur och upplägget på samtalen angående viktproblem. Deras attityd till MI var positiv. Hög 24

Författare Årtal Land Studiens syfte Design/ Intervention/ Instrument Deltagare (n=bortfall) Huvudresultat Kvalitet Toruner & Savaser (2010) Turkiet Att utvärdera effektiviteten av viktkontroll bland barn i Turkiet. Kvantitativ Interventionsstudie. 41 pojkar 40 flickor (n=2) För att minska prevalensen av övervikt och fetma bör skolsköterskan arbeta med barn och deras familjer. Medel Turner Shield Salisbury (2009) Storbritannien Att utforska vårdpersonals synpunkter på att använda primärvården som instans att behandla barnfetma. Kvalitativ. Intervjuer. 24 kvinnor 6 män Vårdpersonal anser att primärvården inte är det bästa stället för behandling av barnfetma. Hög Wright et al. (2012) USA Att utvärdera effekterna av att en sjuksköterska samordnar ett hälsoprogram för överviktiga skolbarn i grundskolan, som är inriktad på fysisk aktivitet. Kvantitativ. Randomiserad kontrollstudie. 101 pojkar 150 flickor Studien visar att sjuksköterskan har en viktig roll i preventionen mot övervikt bland barn. Eleverna i riskzonen för övervikt började röra på sig mer och tittade mindre på TV. Hög 25