Smärtbedömning!vid! demenssjukdom4!ingen!gissningslek!

Transkript

1 Smärtbedömningvid demenssjukdom4ingengissningslek Enlitteraturöversiktomdenkomplexavårdsituationenutifrånsjuksköterskansperspektiv Examensarbete på grundnivå Huvudområde: Omvårdnad; GR (C Examensarbete 15hp Termin/år: Termin 6, vårtermin 2019 Handledare: Birgitta Larsson, Examinator: Karl- Gustav Norberg Författare: Julia Sundell, Natalie Eriksson, Kurskod: OM080G Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet, 180hp

2 Abstrakt Bakgrund:Demensärenprogressivochförsvagandesjukdomsomkännetecknasavsvåra kognitivabrister,språkförlustochoförmågaattutföradagligaaktiviteter c personerlevermedendemensdiagnosisverige.smärtaärförknippatmedblandannat begränsadrörlighet,minskadsocialaktivitet,depressionsamtsömnstörningarochorsakar stortlidande.smärtaärvanligtförekommandeblandäldreochmisstasvaranormaltitakt medattmanåldras.syfte:syftetmeddennalitteraturöversiktvarattbelysahur sjuksköterskoruppleversmärtbedömningviddemenssjukdom.metod:litteraturöversikten bestårav15vetenskapligaartiklar.datainsamlingengenomfördesidatabasernapubmed ochcinahlsamtmanuellasökningar.artiklarnakvalitetsgranskadesenligttvåolika granskningsmallar.resultat:resultatetbelystesamarbetetmellananhörigaoch vårdpersonalvidsmärtbedömning.bristeridentifieradesismärtbedömningen;tidoch utbildning.attskapaenrelationochkontinuitetmeddendemenssjukepersonenvarviktigt förattidentifierabeteendeförändringar.diskussion:engodkommunikationmellan samtligavårdgivaretillpersonenmeddemenssjukdombidrartilleffektivbehandling. Sjuksköterskorbesitterförlitekunskapförattbedömasmärtahospersonermed demenssjukdomochuttryckerettbehovavytterligareutbildningochbättre smärtbedömningsintrument.samtligadelarkoppladestillorlandosomvårdnadsteori. Slutsats:Merutbildningförsjuksköterskorkrävsförattökamedvetenhetenoch kännedomenomhursmärtaframstårviddemenssjukdomförattbidratillökadlivskvalitet fördennapatientgrupp. Nyckelord:Demens;Litteraturöversikt;Omvårdnad;Orlando;Smärta; Smärtbedömning;Sjuksköterskan;Upplevelse

3 Förord VivillinledadennalitteraturöversiktmedatttackavårhandledareBirgittaLarsson förgodvägledningochstödgenomdettaexamensarbete.vivilläventacka synonymer.seföratthabidragittillettriktspråkligtuttryckssätt.

4 Innehållsförteckning 1.#Introduktion#...#5 2.#Bakgrund#...#5 2.1$Demens$...$5 2.2$Smärta$...$6 2.3$Betydelsen$av$smärtlindring$och$smärtbedömning$vid$demenssjukdom$...$7 2.4$Sjuksköterskans$ansvar$vid$smärtbedömning$...$9 3.#Problemformulering#...#10 4.#Syfte#...#11 5.#Metod#...#11 5.1$Design$...$11 5.2$InklusionE$&$exklusion$...$11 5.3$Litteratursökning$...$11 5.4$Urval,$relevansbedömning$och$granskning$...$13 5.5$Analys$...$13 5.6$Etiska$överväganden$...$14 6.#Resultat#...#15 6.1$Verktyg$till$hjälp$vid$smärtbedömning$...$ Sjuksköterskanssamarbetemedanhöriga Sjuksköterskanssamarbetemedövrigvårdpersonal Sjuksköterskansanvändningavsmärtbedömningsinstrument $Orsaker$till$en$ofullständig$smärtbedömning$...$ Bristenpåtid Bristenpåutbildning $Förhållningssätt$vid$smärtbedömning$...$ Identifieringavteckensomansågsvarasmärta Viktenavkännedomompersonenvidsmärtbedömning #Diskussion#...#24 7.1$Metoddiskussion$...$24 7.2$Resultatdiskussion$...$26 8.#Slutsats#...#31 9.#Referenslista#...#32 Bilaga1Översiktavinkluderadeartiklar Bilaga2Kvalitetsgranskningsmallkvalitativastudier Bilaga3Kvalitetsgranskningsmallkvantitativastudier

5 1.Introduktion Hanteringenavsmärtaviddemenssjukdominnebärenstorutmaningförsjuksköterskan. Eftersomdenvanligametodenförattbedömasmärtaskergenomsjälvrapportering,ettsätt attförmedlainformationpåsomenpersonmeddemenssjukdomimångafallsaknar förmågatill,ställerdetstörrekravpåattutföraennoggrannidentifieringochbedömningför attökapatientsäkerheten(evripidou,charalambous,middleton&papastavrou.,2019. Förlustenavkommunikationsförmågaochabstrakttänkandebegränsarallvarligt möjlighetentillattsjälvbeskrivasittomvårdnadsbehov.enligtidajeanorlandohar sjuksköterskanenbetydanderolliattseuttryckenfördessapersonersomvårdnadsbehov (Schmieding,1993,s.125C150.Dennalitteraturöversiktbyggerdärförpåintressetavhur sjuksköterskoruppleverarbetetmedsmärtbedömningviddemenssjukdomochskallbelysa hurarbetetkanförbättrasförattskapadenbästaförutsättningenförlivskvalitetfördessa personer. 2.Bakgrund 2.1Demens Demensärensjukdomsomdrabbarmånga,enligtSocialstyrelsenärdetmellan130000C personeriSverigesomlevermedendemensdiagnos( Majoritetenavdessaäröver65år(Cunningham.,2006.Demensärenprogressivoch försvagandesjukdomsomkännetecknasavsvårakognitivabrister,språkförlustochförmåga attutföradagligaaktiviteter(kaasalainen.,2007.detfinnstreolikagrupperav demenssjukdomar.gruppettärneurodegenerativademenssjukdomar,viddennatypavdemens förtvinarhjärncellernaochdörienonormalomfattning.alzheimersjukdom,frontotemporal demensochlewybodycdemensärdesomingåridennagrupp.denandragruppenär Vaskulärademenssjukdomarsomärdennästvanligastedemensdiagnosen.Idennagrupp uppkommerskadornaihjärnanpågrundavcirkulationsrubbning,alltsåfårhjärnan syrebristsomfrämstorsakasavblodproppellerblödning.dentredjegruppenärsekundära demenssjukdomar,dessasjukdomaräregentligeninterenademenssjukdomarutantillstånd 5

6 somorsakardemensliknandesymtom.dessatillståndkanefteretttagövergåtilldemens. TillståndenkanorsakasavolikabristertillexempelvitaminB12ellerfolsyra(Edberg,2015, s.647c650. Dengrundläggandefunktionensomberörsviddemensärminnet(Evripidouet.al.,2019; Smithet.al.,2005.Afasi,apraxisamtagnosikanävendetförekomma(Smith.,2005.När språketblirnedsattresulterardetiattdetblirsvårareattvetavadpersonenuppleveroch känner(cunningham.,2006,vilketkanledatillattdendemenssjukekanbliagiterad gentemotvårdpersonalsamtandrapersoneridennesomgivning(evripidouet.al.,2019. Observationeravkroppsspråkochbeteendebliridettalägeännuviktigare.Allteftersom demenssjukdomenblirmeravanceradkommerförmåganhospersonenattförståoch involverasigikommunikationenblibegränsadochtillsistförsvinnapågrundavatt språkkunskapernaförsämras(cunninghamet.al.,2010. Närpersonermeddemenssjukdomuppsökersjukhuspågrundavakutsmärtasom upptäcktskandehaftkronisksmärtalångtinnanvilketdågöromvårdnadenmerkomplex (Cunningham.,2006. Attbehållaautonominärviktigtviddemenssjukdom,detärviktigtattvårdpersonalentar personenssjälvbestämmandeibeaktandeochejgörövertramp.vårdpersonalenböräven uppmuntradendemenssjuketillattupprätthålladennesaktiviteter,tillexempelattumgås medfamiljochdeltaiaktivitetersomdennahargjortinnansjukdomen(milte,shulver, Killington,Bradley,Ratcliffe&Crotty,2016.DettakanapplicerasiIdaJeanOrlandos omvårdnadsteoridärhonbelysersamspeletmellansjuksköterskanochpatientenoch interaktionendäremellan.honbelyserattvarjepatientsomvårdnadsbehovärunikoch sjuksköterskanskallanpassasigochsinahandlingardärefter(schmieding,1993,s.125c Smärta Smärtaärvanligtförekommandeblandäldre.Uppemot85%avsamhälletsäldreharvid50 årsåldernågonformavsmärta.smärtaärförknippatmedbegränsadrörlighet,minskad socialaktivitet,depressionsamtsömnstörningarförattnämnanågraochorsakarstort lidande.mångamisstarsmärtaförattvaranormaltitaktmedattmanåldrasochnågotsom 6

7 integårattundvika.enannanuppfattningmänniskorharärattomdeäldreinteklagarpå smärtauppleverdehelleringen.äldreuppleverochharmersmärtaänrestenav populationen,mentrotsdettaskadetinteaccepterasdådetledertillunderbehandling (Smith.,2005. Ettsättattklassificerasmärtaär;nociceptivsmärta(obehagvidskadaellerhotandeskadai någondelavkroppen,neuropatisksmärta(smärtaorsakadavskadapånervvävnadsamt idiopatisksmärta(smärtasomkvarståriavsaknadavenorsak.enannanformavsmärtaär kronisksmärta.dettaärenformavsmärtameddefinitionattdenskallvaraimeräntreeller sexmånader.denkanorsakasavsjukdommenkanocksåberoutanbakgrundtillsjukdom ellerskada.dettaärettresultatavattförändringaricentralanervsystemetharinträffatoch receptorernafortsätterdåattskickameddelandeattsmärtanupplevsävenom vävnadsskadorintelängreärorsaken(cunningham,mcclean&kelly.,2010.långvarig smärtaharocksåsocialaochpsykologiskakonsekvenserochmankanoftakännasiglåstisin situation.enlångvarigsmärtainnebärmångagångerenlitenchanstillattåtergåtill smärtfrihet.enpersonmedlångvarigsmärtasträvareftersmärtlindring,bådegenom beprövadbehandlingmedläkemedelmenocksågenomandramerintensivaåtgärder.för attlättarehanterasituationenvillmanfinnaendiagnosellerförklaringtillsmärtan(sbu., 2006.DetärviktigtatthaiåtankeattsmärtanintebaraärenstimulansCresponsupplevelsei enenkelreflexprocessutanävenenindividuellupplevelse(cunninghamet.al.,2010. Gemensammadefinitioneravsmärtainkluderardetfaktumattdenärkomplex, flerdimensionell,subjektiv,obehagligochinnehållerkänslomässigaupplevelser.smärta förmedlasavsensoriskaupplevelserochnociceptivahändelserochpåverkasavsociala, kulturellaochindividuellaskillnader(smith., Betydelsenavsmärtlindringochsmärtbedömningviddemenssjukdom Forskningvisarattvidavanceraddemenssjukdomökartröskelnförvadsomkännsoch identifierassomsmärta(cunningham.,2010,trotsdettahardetvisatsigattenstorandelav dedemenssjukauppleversmärta,menoftablirunderbehandlad(burns&mcllfatrcik., 2015b;Kaasalainen.,

8 Flerasmärtsammatillståndärförknippatmedavanceraddemens,såsom urinvägsinfektioner,sårochfrakturerefterfall.personermeddemenssjukdomgenomgår därföroftaakutahälsoproblemochunderliggandemedicinskaproblemsomsenarekan orsakakronisksmärta.därförärdetavstorbetydelseattsjuksköterskantarredapåhur personermeddemenssjukdomkommunicerarutsinsmärtaochhurdepåverkasav smärtupplevelsenförattpåsåsättkommaåtgrundproblematikentillsmärtan (Cunningham.,2006;McAuliffe,Brown,Fetherstonhaugh.,2012.Omsmärtanblir otillräckligtbedömdochobehandladellerunderbehandladkandetbidratillkänslomässiga ochfunktionellabeteendestörningarhospersonermeddemenssjukdomochkanilängden bidratilldepression,ångestochsömnstörningar(mcauliffeet.al.,2012. Ävenomsjälvrapporteringäranseddsomdenbästagrundenvidbedömningavsmärtahos människorinnebärdetenstorutmaningikommunikationenförpersonermed demenssjukdomochdärförklarardeoftainteavdettaförlopp(mcauliffeet.al.,2012.ickec verbalaellerbeteendeobservationsinstrumentförsmärtbedömningärdärförsärskilt användbaraförindividersominteharförmåganattkommunicerautsinsmärta,såsom personermeddemenssjukdom.smärtbedömningenmåsteutformasförattöverensstämma meddenlidandepersonenskommunikationsförmåga(burnsetat.,2015b;kaasalainen., 2007.Närsmärtbedömninggenomförspåendemenssjukpersonbördeninkludera psykologiskaaspektersamtobservationeravkroppspråkochbeetenden(cunningham., PAINAD,PACSLAC,DOLOPLUSC2samtAbbeypainscaleärdeverktygsomnämnssom användbaravidsmärtbedömninghosdemenssjuka(hadjistavropoulos,herr,prkachin, Craig,Gibson,Lukas&Smith.,2014;Kaasalainen.,2007. PAINADinnehållerfemsaker;andning,negativavokalisationer,ansiktsuttryck, kroppsspråkochtröst(hadjistavropouloset.al.,2014;smith.,2005.painadverktyget utveckladessomettkortochlättsmärtbedömningsverktygförickecverbalaindividerochger enövergripandepoängsamtattdetlättupptäckerförändringarismärtan(smith.,2005. PACSLACärdetendapubliceradeinstrumentetavsittslagsominnehålleromfattande täckningavallaobservationsvärderingsdomäner.detrekommenderasvaraettavdebästa 8

9 ochklinisktstarkasteinstrumenten(hadjistavropouloset.al.,2014.doloplusc2bestårav blandannatobservationavrörlighetenvidtvättochpåklädning,sömnmönster,somatiska klagomål,skyddandeavkroppsdelarellerovanligakroppsställningar.mantittarävenpå problembeteende,detsocialalivetochkommunikationen(hadjistavropouloset.al.,2014. Detsistaanvändbarasmärtverktygetviddemenssjukdom,Abbeypainscale,innehållersex delar;ansiktsuttryck,förändringavkroppsspråk,vokalisation,beteendeförändring, fysiologisksamfysiskförändring(cunninghamet.al.,2010;hadjistavropouloset.al.,2014; McAuliffeet.al.,2012somärdesexdelarsomettsmärtverktygbaseratpåbeteendetskall innehålla(cunninghamet.al.,2010;mcauliffeet.al.,2012.ettannatvanligt smärtbedömningsverktygärvascvisuellanalogskala.dettaverktygangersmärtanmed markörellerkrysspåenlånglinje.linjengårfrån0 10där0äringensmärtaoch10visarpå denvärstatänkbarasmärtan(vårdhandboken., Sjuksköterskansansvarvidsmärtbedömning Smärtaärensubjektivupplevelse,uttryckenavsmärtanvarierarfrånpersontillperson. Sjuksköterskanmåstevaramedvetenomdeolikauttrycksomanvändsvidförmedlingav smärtaochkännaigendekulturella,subjektivaelleråldersrelateraderapporteringarnaav smärta.eftersomsmärtaärensubjektiverfarenhetmåstevårdpersonalenförlitasigpåden verbalainformationenochdeninformationsomkroppsrörelserochbeteendetillhandahåller, oavsettompersonenärkognitivtintaktellerlideravendemenssjukdom.(cunningham., 2010.Sjuksköterskornarapporteradeenkänslaavmaktlöshetvidbedömningavsmärtahos dementa.dettamedfördeattdeintefrågadelikafrekventompersonenledavsmärta(burns &Mcllfatrick.,2015b. IdaJeanOrlandosomvårdnadsteoriberörsamspeletmellansjuksköterskanochpatienten,de antagandensomdenutgårifrånäromvårdnad,patienter,sjuksköterskorsamtinteraktionen mellansjuksköterskaochpatient.varjeenskildpatientsomvårdnadsbehovärunikvilket sjuksköterskanfåranpassasigochsinahandlingartill.omsjuksköterskanskunskapärbred kommerdettäckauppstörredelaravpatientensomvårdnadsbehov.sjuksköterskanharen viktigrolliattbyggauppenstödjanderelationmeddenpatientsomejärkapabelattsjälv uttryckasinaegnabehovavomvårdnad.närsjuksköterskanobserveratpatientensbeteende 9

10 kandetesigganskaenkelt,dockkandetkrävasmerefterforskning.orlandomenaratti sådanalägenärfamiljemedlemmartillstornyttadådekanprataförpatienten. Orlandovillmedsinteoriåstadkommaenbättrevårdförpatientersomärverbalaochicke verbala.ompatientensomvårdnadsbehovinteupptäcksitidavsjuksköterskansamt åtgärdaskommerpatientenstillståndvaraintaktellerivärstafallförvärras.orlando förklararattnärsjuksköterskanuträttatdenaktuellaomvårdnadenförpatientenkanhen beaktaochseförändringaridenverbalaochickeverbalabeetendenahospatientenförattse omåtgärdenvarlyckosamelleromytterligareåtgärdermåstevidtas.genomdennateori flyttasendelavfokusetfråndetmedicinskatillomvårdnadenochutforskandetav patientensindividuellabehov(schmieding,1993,s.125c150. Orlandosomvårdnadsteorivaldestilldennalitteraturöversiktdådenbeskriverhur sjuksköterskanochpatientenmåsteinterageramedvarandraikomplexavårdsituationerför attomvårdnadsbehovenskallkunnatillgodoses.dentarävenuppviktenattsom legitimeradsjuksköterskakunnaanpassasigtillvarjeenskildpatientochdennesbehovsamt tahjälpavfamiljemedlemmardärdetärnödvändigt.dettaspeglararbetetmed smärthanteringviddemenssjukdomochdesshindersomdettaarbetesyftartillattbelysa. 3.Problemformulering Smärtproblematikviddemenssjukdomärenvårdsituationsomställerhögakravpå sjuksköterskanochdennesprofession.demenssjukdomenkanitaktmedattdenförvärras orsakakommunikationssvårighetersomgörattsmärtproblematikenblirsvårattförmedla. Dettakanledatilllångvarigtlidandefördendemenssjukesomilängdenkanbidratillandra hälsoproblem.därförvaldesdennalitteraturöversikttillattbelysahursjuksköterskorna uppleverdennakomplexavårdsituationsamtvilkabehovdeuttryckerförattskapaen tillfredsställandesmärtbedömningfördendemenssjukepersonen,förattpåsåsättöka kunskapenochmedvetenheteninomdettakompliceradeområde. 10

11 4.Syfte Dennalitteraturöversiktsyftartillattbelysahursjuksköterskanuppleversmärtbedömning viddemenssjukdom. 5.Metod 5.1Design DennalitteraturöversikthargrundatsigpåSegersten(2017s.108somsägeratten litteraturöversiktskallkartläggakunskapeninomdetvaldaområdet.syftetärattbeskriva områdetgenomattsystematisktanalyseraochsammanställadevaldaartiklarnaföratt sedankunnafastställakunskapsläget.medhjälpavdennalitteraturöversiktskallsedan konsekvenserföromvårdnadsarbetetpekasut. 5.2Inklusion4&exklusion Förattinkluderasilitteraturöversiktenkrävdesattartiklarnasyftadetillattbeskriva smärtbedömningviddemenssjukdomifrånettvårdandeperspektivsamtvaraskrivenpå engelska.artiklarnaskullevaraetisktgranskadalternativtföraetttydligtetisktresonemang genomhelastudien,samtvaravetenskapligaoriginalartiklar.omartiklarnainte åskådliggjordesjuksköterskansarbeteurnågotperspektiv,berördepsykiatriskvårdsamt ansågshalågkvalitetefterkvalitetsgranskningexkluderadesdeurdennalitteraturöversikt. 5.3Litteratursökning Föratthittadevetenskapligastudiernatillgrundförlitteraturöversiktenvaldesdatabaserna PubmedochCinahl.Devetenskapligastudiernasomvaldeshittadesutifrånsökordi SvenskMeSHsamtCinahlCheadings.FörattsedanfåenjämliksökningiCinahlochPubmed kontrolleradesattmeshctermernaochcinahlcheadingshadeliknandeellersammasökord. Nurs*valdesisökningenförattfåsåbrettperspektivpåomvårdnadsommöjligt.Dåsyftet komattändrasunderarbetetsgånggjordesytterligaresökningarförattsvarapå litteraturöversiktenssyfte.experience*ochperception*ladestillsomsökordförattbesvara 11

12 denyabegreppen.dessasökningargenereradetvånyaartiklarvaravmajoritetenavde redanvaldaartiklarnaåterfannsidennasökning.däreftergjordesävenenlikvärdigsökning icinahlvilketintegenereradenågonytterligareartikel.dessasökningarresulteradei13 relevantaartiklar.föratthamöjlighetatthittamerrelevantmaterialtillresultatetgjordes manuellasökningarutifrånreferenslistoriarbetetsvaldaartiklar,vilketresulteradei ytterligare2artiklar.därmedutgjordedetslutgiltigaantaletartiklar15stycken.slutligen kontrolleradesartiklarnastidskrifterviaulrichwebbförattsäkerställaattdevar kvalitetsgranskadsamterhöllenhögstandard.tabell1presenterartillvägagångssättet. Tabell1.Översiktavartikelsökningar Datum Databas Sökord Begränsningar Antal träffar Valda Inkluderade Cinahl (painassessmentorpain measurementand(chronic painorpainanddementia ANDnurs* Abstract, Language: English * 36** 9*** 5 PubMed ((((painassessmentorpain measurementand(chronic painorpainanddementia ANDnurs* Abstract, Language: English * 5** 56*** 11**** 6 PubMed (((((painassessmentorpain measurementand(chronic painorpainanddementia ANDnurs*AND(experience* ORperception* Abstract, Language: English * 6** 21*** 5**** 2 Urval1:*Artiklarnastitellästes.Urval2:**Dubbletterfrånföregåendesökningarsorterasbort.Urval 3:***Artiklarnasabstraktlästes.Urval4:****Helaartiklarnalästes.Urval5:*****Relevansbedömning ochkvalitetsgranskningavartiklarna 12

13 5.4Urval,relevansbedömningochgranskning Förattlitteraturöversiktenskulleuppnåensåhögrelevanssommöjligtvaldessökorden noggrantutmedhjälpavmeshctermerochcinahlcheadings.vidutförandeav relevansbedömninglästesförsttitlarnaigenomisökningensomgenereradeettgynnsamt antalträffar.därefterlästesstudiensabstraktförenfortsattbedömning.destudiersom visadesighaettrelevantabstraktlästesisinhelhet.dejämfördesmotlitteraturöversiktens syftesamtinklusionsochexklusionskriterier.idensistarelevansbedömningengjordesdåen kvalitetsgranskningavdeartiklarsomklaratsigigenomtidigarekriterier,förattbedöma lämpligheten.vidkvalitetsgranskningavkvalitativastudieranvändessbus kvalitetsgranskningsmallfrån2014: Mallförkvalitetsgranskningavstudiermedkvalitativ forskningsmetodik9patientupplevelser (SBU,2014samtForsberg&Wengströms(2003 granskningsmall,sebilaga3.viddekvantitativastudierna.mallarnaanvändesföratt värderaartiklarnaskvalitetochtydliggjordevilkaartiklarsomhöllensåhögkvalitetsom möjligtattinkluderailitteraturöversikten.fyraartiklarsomerhölllågkvalitetvaldesatt exkluderasurarbetetdådeinteuppfylldelitteraturöversiktenskravpåattartikelnskulle varaetisktgranskadalternativtföraettetisktresonemang. 5.5Analys AnalysengrundadesiDahlborgs(2017,s uppfattningomattmanförstsättersigin imaterialetochsedanbildarettsammanhangförattseenhelhet.artiklarnasresultatlästes därefteravförfattarnavarförsig,ochsedantillsammansförattskapaförståelseochettså brettperspektivsommöjligtförmaterialet.ianalysprocessenbildadesdäreftertre huvudteman;verktygtillhjälpvidsmärtbedömning,orsakertillenofullständig smärtbedömningsamtförhållningssättvidsmärtbedömning.dettabaseraspåpolitochbeck (2012,s.119sommenarattmanvidanalysenskallutgåfrånviktigatemanimaterialetsom fokusochsedanurskiljalikheterochskillnaderidata.dettagjordesocksåförattviktigadata inteskullemissaselleruppfattatsfelsåattvaliditetenilitteraturöversiktenstärktes.när resultatetsedanlästsigenomflertaletgångerfärgkodadestexternautefterdetrebestämda huvudtemanaochdärefterbildadesresultatetutifråndetmaterialsomansågsvararelevant ochlågilinjemedlitteraturöversiktenssyfte.likheterochskillnaderidentifieradesefter 13

14 noggrannjämförelseavhuvudfyndenimaterialetochutgjordelitteraturöversiktensresultat sompresenterasifigur1. Artiklarna kvalitetsgranskades Sammanställning av resultatdelar Texterna färgkodades Likheterochskillnader identifieradesefter jämförelseav huvudfyndimaterial Artiklarnasresultatlästesav författarnavarförsigochsedan tillsammans Litteraturöversiktens resultatskapades Figur1.Översiktavanalysförfarandet 5.6Etiskaöverväganden Vissförkunskapinomämnetfannsinförarbetetmedlitteraturöversikten,mendetansågs intekunnapåverkadetslutgiltigaresultatetiarbetet.bearbetningenavdevetenskapliga studiernabevaradespåenobjektivnivå.artiklarnaskullehandlaomväsentligafrågor,ha godvetenskapligkvalitésamtgenomföraspåettetiskttillvägagångssättienlighetmed Kjellströms(2015,s.76antagandeometikivetenskapligastudier.Iarbetetmeddevalda studiernaharingentingförvrängtsellerexkluderatsförattpåverkalitteraturöversiktenoch samtligaartiklarsomanväntspresenterasilitteraturöversiktensresultat.valdaartiklar utgickfrånforsberg&wengström(2013,s.69c70somanserattartiklarienlitteraturstudie börvaragranskadavetiskkommittéalternativtföraettetisktresonemang. 14

15 6.Resultat Resultatetidennalitteraturöversiktbestårav15vetenskapligaartiklarvarav13ärav kvalitativkaraktäroch2äravkvantitativkaraktär.samtligaartiklarberörsjuksköterskans arbetemedsmärtbedömningavpersonermeddemenssjukdomochmajoritetenav deltagarnavargrundutbildadesjuksköterskor.totaltframkomtrehuvudtemanoch7 subtemanilitteraturöversiktensefigur2. Verktygtillhjälpvid smärtbedömning Orsaker tillenofullständig smärtbedömning Förhållningssättvid smärtbedömning sjuksköterskans samarbetemed anhöriga Bristenavtid Identifieringavtecken somansågsvara smärta Sjuksköterskans samarbetetmedövrig vårdpersonal Bristenpå utbildning Viktenavkännedomom personenvid smärtbedömning Sjuksköterskans användningav smärtbedömningsinstr ument Figur2.Översiktöverhuvud9ochsubtemanilitteraturstudien 6.1Verktygtillhjälpvidsmärtbedömning 6.1.1Sjuksköterskanssamarbetemedanhöriga Ettsättattfåensågodochgrundligsmärtbedömningsommöjligtvarattskapaendialog meddeanhörigasombesittergodinformationomderasnärstående(burns&mcllfatrick., 2015a;Fry,Arendts&Chenoweth.,2016;Karlsson,ErnsthCBravell,Ek&Bergh.,2014.När enpersondrabbasavdemenssjukdomvardetdärförtillstorhjälpatthaenbrarelationtill deanhöriga.anhörigaserförändringarienpersonsbeteendebetydligtfortareänvad sjuksköterskornagördådekännerpersonenochdessnormalatillstånd(karlsson,sidenvall, 15

16 Bergh&ErnsthCBravell.,2012a;Martin,Williams,Hadjistavropoulos,Hadjistavropoulos& MacLean.,2005;Monroe,Parish&Mion.,2016;Zwakhalen,Docking,Gnass,Sirsch,Stewart, Allcock&Schofield.,2018.Deanhörigakundedärföroftaförklaraförändringaripersonens smärtnivåersomsjuksköterskornainteuppmärksammadeochdärföransågsdenärstående varaengodhjälpvidbedömningochupptäcktavsmärta(fryet.al.,2016;martinet.al., 2005.Anhörigakansittapåinformationsomärvärdefullförsjuksköterskanattvetaoch somejfinnsantecknatijournalen(monroeet.al.,2016. Medanendelsjuksköterskorinteharnågotproblemattpratamedanhörigauppleverendel sjuksköterskorkommunikationenmedanhörigasomväldigtjobbig.deuppleverattde framstårsominkompetentavilketbidrartillettlägresjälvförtroende(chang,daly,johnson, Harrison,Easterbrook,Bidewell,Stewart,Noel&Hancock.,2009. IcouldlookafteraresidentanddoanythingtheyneededbutIfoundithardtotalktothefamily members (Changet.al,2009,s Sjuksköterskanssamarbetemedövrigvårdpersonal Smärtbedömningansesvaraenkompliceradprocesssomkräverettstarktochnära samarbetemellanvårdpersonalen(fryet.al.,2016;karlssonet.al.,2014;karlssonet.al.,2012a; Karlsson,Sidenvall,Bergh&ErnsthCBravell.,2012b;Lichtner,Dowding&Closs.,2015; Monroeet.al.,2016.Dockvisadedetsigattsjuksköterskornaansågattdetvarproblematiskt atttaemotinformationfrånannanvårdpersonalompersonenssmärta(changet.al.,2009; CohenCMansfield&Creedon.,2002;Karlssonet.al.,2012aochdärförvardetviktigtfördem attvaranärvarandeochbildasigenegenuppfattningomsituationennärdetvarmöjligt (Changet.al.,2009;Karlssonet.al.,2012a;Peisah,Weaver,Wong&Strukovski.,2014. Samtidigtkännersigsjuksköterskornaoftaosäkrapåsinaobservationeravpersonermed demenssjukdomsamtattdeintealltidkundelitapåsigsjälvaochsinaerfarenheter(chang et.al.,2009;fryet.al.,2016;zwakhalenet.al.,2018.sjuksköterskornaförklaradeäven svårigheterattanalyseradetnormalabeteendethosdessapersonervarpåundersköterskorna 16

17 ansågssomnyckelkomponenterismärtbedömningendådearbetarnärmastdensjukeoch lättastseravvikandebeteendensomkantydapåsmärta(cohencmansfield&creedon.,2002; Karlssonet.al.,2014;Karlssonet.al.,2012b;Zwakhalenet.al.,2018.Undersköterskorna beskriverdockattdemblirfrustreradeöverattdeintenårframtillsjuksköterskornanärde harendemenssjukpersonmedsmärta.debeskriverävenattdeblirfrustreradeominte sjuksköterskanlyssnarpåderasiakttagelserutaniställetgörenegenbedömning(karlsson et.al.,2012a. Kommunikationenochtillitenmellansjuksköterskornaochläkarnaansågsocksåvaraytterst viktigvidbedömningenavsmärtahospersonermeddemenssjukdom(burnset.al.,2015;fry et.al.,2016;peisahet.al.,2014,trotsdettakändedeattläkarnaintelyssnadepådem(cohenc mansfield&creedon.,2002;fryet.al.,2016;peisahet.al.,2014.sjuksköterskornaförklarade ävenattdetfinnsenriskattdetappardenkliniskablickenvidsmärtbedömningomdeejfår utföradenmedjämnamellanrumutaniställetöverlåterdettillundersköterskorna(karlsson et.al.,2012b.deuttryckteävenenoroöveratttappadenpraktiskakunskapennärdebara utgårfrånandrasdirektiviställetförattseochagerasjälva.rädslanomattgåmisteom viktigkunskapochtappadetpatientnäraarbetetviddelegeringföratthinnamedandra syssloruttrycktes(karlssonet.al.,2014;karlssonet.al.,2012a. Förattskapadenbästabehandlingenochvårdenförpatientenärdetavbetydelseatt vårdinstansersamarbetarochkommunicerarpåbästasätt(fryetal.,2016;karlssonet.al., 2014;Karlssonet.al.,2012a,docknoteradesmångagångerkommunikationsproblemmellan vårdpersonal,specielltmellanundersköterskorochsjuksköterskor(peisahet.al.,2014.ett verktygsombidrogtillettmersystematisktsättattkommunicerasmärtinformationpåvar PAINADCverktyget.Utandettaverktygvisadedetsigvarasvårtattförmedlainformation mellansjukvårdspersonalen(fryet.al., Sjuksköterskansanvändningavsmärtbedömningsinstrument Lämpligaochsjälvklarasmärtbedömningsverktygviddemenssjukdomrapporteradesvara bristfälligtavflerasjuksköterskor.deuttryckteettbehovomenökadflexibiliteti bedömningen,eftersomkommunikationsbegränsningarnafördedemenssjukapersonerna 17

18 bidrogtillattsmärtanoftaförblevoupptäckt,okändellerbristfälligthanterad(fryet.al., 2016;Karlssonet.al.,2012b;Lichtneret.al.,2015;Martinet.al.,2005;Peisahet.al.,2014; Zwakhalenet.al.,2018.Vidsmärtbedömningavpersonermeddemenssjukdomhänvisar mångaavdelningartillabbeypainscale,vasellerpacslac.dettaansågsjuksköterskorna varaotillräckligt(barry,parson,passmore&hughes.,2012;burns&mcllfatrick.,2015a;fry et.al.,2016;karlssonet.al.,2014;kovach,griffie,munchka,noonan&weissman.,2000; Lichtneret.al.,2015;Peisahet.al.,2014;Zwakhalenet.al.,2018.Osäkerhetuppkomvid användningavdessabedömningsinstrumentpågrundavsvårighetenattförmedlaenexakt informationomsmärtannärenverbalellervisuellskalaanvändes(burns&mcllfatrick., 2015a;Changet.al.,2009;Fryet.al.,2016;Karlssonet.al.,2014;Kovachet.al.,2000;Lichtner et.al.,2015;zwakhalenet.al.,2018.sjuksköterskornaansågdärförattdetintefungeradeatt användasammabedömningsinstrumentförpersonermeddemenssomförpersonerutan kognitivnedsättning(burns&mcllfatrick.,2015a;karlssonet.al.,2014;lichtneret.al.,2015. Mångasjuksköterskormenadeattsmärtanärindividuellochpoängenutifrån bedömningsverktygetienvisuellanalogskala(vasupplevsdåsomslumpmässigavilket påverkadeanvändbarhetenochbehandlingsbeslut.deflestavarenigaochmedvetnaomatt personermedsvårdemensintehademöjlighetattkommunicerasinsmärtagenomsiffrorna somanvändsivas(burns&mcllfatrick.,2015a;karlssonet.al.,2014;lichtneret.al.,2015; Zwakhalenet.al.,2018.Vårdpersonalenrapporteradeattintensitetenpåsmärtanvarsvårare attbedömaviddemenssjukdompågrundavenbredarevariationavteckenpåsmärtaoch symtom(burns&mcllfatrick.,2015a;fryet.al.,2016;karlssonet.al.,2014samtoförmågan attpåettadekvatsättbeskrivasinsmärta(karlssonet.al.,2014.pågrundavdettatolkades smärtanolikaavsjuksköterskornavilketresulteradeiolikaresultat(zwakhalenet.al.,2018. SmärtverktygetPAINADjämfördesmedabbeypainscale,PACSLACsamtdoloplusC2och visadesiggeettbättresystematiskttillvägagångssättvidkommunikationenmedpersonen meddemenssjukdom.detgavbättresjälvförtroendeochstrukturismärtbedömningenför attdethjälptesjuksköterskanattsepersonenfrånettannatperspektivochidentifiera beteendesymptomen(fryet.al.,2016.mångasjuksköterskoruppgavattsmärtverktygkunde användasstruktureratmedenfrekvenspåvartredje,sjätteellertolftemånad,menanvändes 18

19 sällansåoftasomdeansågattdetkrävdesochinteutefterpatientensbehov(peisahet.al 2014.Deansågattsmärtbedömningsverktygenvarokända,otillräckligaellerotillgängliga påarbetsplatsen(lichtneret.al.,2015;zwakhalenet.al.,2018.sjuksköterskorpåtaladeockså atttrotsattmananvändesmärtbedömningsverktygkrävdesalltidkliniskbedömningföratt uppskattapersonenssmärtnivå(barryet.al.,2012;burns&mcllfatrick.,2015a;changet.al., 2009;Fryet.al.,2016;Karlssonet.al.,2014;Kovachet.al.,2000ochjumerkompliceratett verktygvar,destomindretroligtvardetattsjuksköterskanskullestödjasigpådetvid bedömningen(fryet.al.,2016.bristenpålämpligaverktyguteslötochfördröjde smärthanteringenförpersonermeddemenssjukdomochkundeocksåbidratillattsmärta interegistrerades(fryet.al.,2016;lichtneret.al.,2015;martinet.al.,2005;zwakhalenet.al., Orsakertillenofullständigsmärtbedömning 6.2.1Bristenpåtid Tidenärennyckelkomponentvidbedömningavsmärtahosdementapersoner,trotsdetta vartidenbristfälligochenutmaningiarbetsmiljön(barryet.al.,2012;burns&mcllfatrick., 2015a;Fryet.al.,2016;GillmoreCBykovskyi&Bowers.,2013;Karlssonet.al.,2014;Karlsson et.al.,2012a;karlssonet.al.,2012b.förattgöraennoggrannkartläggningomsmärtanoch dessintensitetkrävdestillräckligtmedtid.attskyndapåsmärtbedömningenkundebli störandeförpersonenmeddemenssjukdompågrundavdenkognitiva funktionsnedsättningen.detkundebidratillattpersonenblevmindreförståendeförvad somskedde(karlssonet.al.,2014. Närtideninteräcktetillkundeviktiginformationomsmärtanäventyrasdåsmärtsignalerna missadesavvårdpersonalen(fryet.al.,2016;gillmorecbykovskyiet.al.,2013;karlssonet.al., 2014;Karlssonet.al.,2012a;Peisahet.al.,2014.Sjuksköterskornasoförmågaatthinnagöra egnabedömningarochordinerasmärtstillandeläkemedelnärundersköterskorna rapporteradeomsmärtabidrogtillenstorfrustrationinomvårdlaget(karlssonet.al.,2012a; Karlssonet.al2012bsamtenkänslaavattmantappadedetpatientnäraarbetet(Karlsson et.al.,2012b.sjuksköterskornabeskrevocksåatttidförreflektionochdiskussion tillsammansmedundersköterskornavarviktigt.dettavarfrämstförattsjuksköterskorna 19

20 skullefåchansattanalyseraochföraininformationenijournalsystemet,eftersomattdet annarslättkanblifeldådeolikaprofessionernaoftaintetänkerpåsammasätt(karlsson et.al.,2012a;karlssonet.al.,2012b Bristenpåutbildning Kunskapärenviktigdeliattsjuksköterskorskakännasigtryggaochbekvämaisin yrkesroll,specielltnärdejobbarmeddementa.deflestasjuksköterskoransågsighaförlite utbildningochdärmedförlitekompetensförattbedömasmärtahosdemmed demenssjukdomsamttillämpalämpligasmärtbedömningsverktyg(barryet.al.,2012;burns &Mcllfatrick.,2015a;Changet.al.,2009;Fryet.al.,2016;Martinet.al.,2005;Peisahet.al.,2014; Zwakhalenet.al.,2018.Mångasjuksköterskorbeskrevenosäkerhetiattkorrekttolkaoch besvaradebedömningsfrågorsomfanns(burns&mcllfatrick.,2015a;gillmorecbykovskyi et.al.,2013;lichtneret.al.,2015;martinet.al.,2005;zwakhalenet.al.,2018ochkändeattdet varomöjligtattuppnåsäkerhetibedömningen(gillmorecbykovskyiet.al.,2013. Detupplevdesocksåvaraviktigtattsomsjuksköterskafåutbytaerfarenhetmedandra sjuksköterskorvidbedömningenavsmärtapågrundavosäkerheten,vilketdetmånga gångersaknadesutrymmeför(karlssonet.al.,2012b.detvisadesigocksåivissafallatt symtomenpåsmärtaendastdokumenteradesochbehandladesomdenvaradeöveren längretid(fryet.al.,2016;gillmorecbykovskyiet.al.,2013.dengruppsjuksköterskorsom hadefåttutbildningismärtbedömningviddemenssjukdomkändesigmerbekvämaisin yrkesrollochansågattdehadebrakunskapomsmärthanteringviddemens.deansågsig ocksåhabrastrategierförsmärtbedömning(burns&mcllfatrick.,2015a;peisahet.al2014. Endelsjuksköterskoruppgavattstrategierförbedömningavsmärtahosdemmed demenssjukdominteärnågotsommanlärsigunderutbildningen.dettaärnågotmanfår övauppundersinaårsomyrkesverksamsjuksköterska(kovachet.al.,2000.vissaansåg ävenattdetfannsbristanderiktlinjervaddetgälldesmärtbedömningviddemenssjukdom (Barryet.al.,

21 6.3Förhållningssättvidsmärtbedömning 6.3.1Identifieringavteckensomansågsvarasmärta Attarbetasomsjuksköterskameddemenssjukapersonerställerstorakravpåindividen,det ärettkomplextjobbdärsjuksköterskanmåstefåinformationfrånfamiljen,miljön, vårdpersonalensamtjournalanteckningarförattkunnabildasigenuppfattning(fryet.al., 2016;Monroeet.al.,2016.Sjuksköterskanmåsteständigtvaravaksampåförändringarsamt prioriteradendemenssjukeskomfortochlivskvalité(cohencmansfield&creedon.,2002;fry et.al.,2016;monroeet.al.,2016. Vidsmärtbedömningförsökermanidenmåndetgårattlitapåpersonensegnaförmågaatt självbeskrivasinsmärta,förattskapaenbasibedömningen(karlssonet.al.,2014;barry et.al.,2012;peisahet.al.,2014.ideallraflestafallärpersonenoförmögenattsjälvbeskriva sinsmärtapågrundavkognitivasvårigheter(burns&mcllfatrick.,2015a;changet.al.,2009; GillmoreCBykovskyiet.al.,2013;Karlssonet.al.,2014;Kovachet.al.,2000ochmankandå användalättintervjuteknikmedettfåtallättafrågor(karlssonet.al.,2014.omdetfinnsett verbalthinderikommunikationensåfortsättersmärtbedömningengenomattobservera beteendeförändringar(barryet.al.,2012;cohencmansfield&creedon.,2002;fryet.al.,2016; GillmoreCBykovskyiet.al.,2013;Karlssonet.al.,2014;Kovachet.al.,2000;Martinet.al.,2005; Peisahet.al.,2014,ansiktsuttryckochkroppsrörelser(CohenCMansfield&Creedon.,2002; Fryet.al.,2016;GillmoreCBykovskyiet.al.,2013;Karlssonet.al.,2014;Kovachet.al.,2000; Martinet.al.,2005;Peisahet.al.,2014,ytterligareförvirring(Barryet.al.,2012;Karlssonet.al., 2014,avvikandesömnmönster(CohenCMansfield&Creedon.,2002;Martinet.al.,2005 samtminskadaptit(cohencmansfield&creedon.,2002;kovachet.al.,2000.när sjuksköterskornakändeigendessateckenhjälptedetdemattfattabeslutomsmärtanoch hurdenskullehanteras(fryet.al.,2016;gillmorecbykovskyiet.al.,2013;peisahet.al.,2014. Enstorutmaningansågsvaraattavgöraomsmärtanvarfysiskelleremotionell(CohenC Mansfield&Creedon.,2002;Kovachet.al.,2000.Sjuksköterskornaangavattdetvarlättare attidentifieraochbehandlafysisksmärtajämförtmedemotionellsmärta.idefalldär 21

22 smärtanharundgåttsjuksköterskornaochejblivitbehandladuttrycktesjuksköterskornaatt deblivitargaochupprördaöverattdeejkunnatidentifieratdetta(cohencmansfield& Creedon.,2002.Dockkundeteckenpåsmärtaivissafallvarafalskadådendemenssjuke personenhittadepåsymtomenförattfåuppmärksamhetfrånvårdpersonalen(cohenc Mansfield&Creedon.,2002. Vissasjuksköterskorangavattallabeetendeförändringarhosendemenssjukpersonintetas påallvar,endelläkareochsjuksköterskoransågattdetvarennaturligfasidemensens sjukdomsförloppochladåintenernågonmertidförattidentifieravissabeetendemösnter somsedanvisadesigberopåsmärta(martinet.al.,2005.sjuksköterskorsamladeivissafall inteensmuntliginformationfråndendemenssjukeeftersomdeansågattpersonenändåinte förstodvaddesa(gillmorecbykovskyiet.al.,2013.mångademenssjukapersoner rapporteradesfåenfördröjdbehandlingochivissafallfickdeingenbehandlingallspå grundavsvårighetenattbedömasmärtan(burns&mcllfatrick.,2015a;changet.al.,2009; CohenCMansfield&Creedon.,2002;GillmoreCBykovskyiet.al.,2013;Lichtneret.al., Viktenavkännedomompersonenvidsmärtbedömning Kännedomompersonenärviktigtvidsmärtbedömning,specielltnärdeharsvårtattsjälva beskrivasmärtan(changet.al.,2009;cohencmansfield&creedon.,2002;fryet.al.,2016; GillmoreCBykovskyiet.al.,2013;Karlssonet.al.,2014;Kovachet.al.,2000;Peisahet.al.,2014. Sjuksköterskorbeskriversigsommycketosäkrapåsmärtaviddemenssjukdompågrundav oförmåganattkorrekttolkasymtomen(fryet.al.,2016;gillmorecbykovskyiet.al.,2013; Karlssonet.al.,2014.Föratthamöjlighettillensårättvisochkorrektsmärtbedömningsom möjligtansågsjuksköterskornaattdetkrävdeskontinuitetipersonalgruppenförattskapa enindividuellbedömningpåhurpersonenuppträdervidteckenpåsmärta(changet.al., 2009;CohenCMansfield&Creedon.,2002;Fryet.al.,2016;GillmoreCBykovskyiet.al.,2013; Karlssonet.al.,2014;Kovachet.al.,2000. Sjuksköterskornaansågattdetvarviktigtattutvecklaenrelationmedpersonensamtbygga uppentillitförattkommanärmarepersonenochlättarekunnaidentifieraavvikande beteendenochbedömaeventuellsmärta.(changet.al.,2009;cohencmansfield&creedon., 2002;Fryet.al.,2016;GillmoreCBykovskyiet.al.,2013;Karlssonet.al.,2014;Monroeet.al., 2016;Peisahet.al.,2014.Närflerasjuksköterskorvarinvolveradeipersonenblev 22

23 smärtbedömningenosäkerdåsjuksköterskanejkantydaförändringarna,vilketbidrogtillen bristfälligsmärthantering(changet.al.,2009;fryet.al.,2016;gillmorecbykovskyiet.al., 2013;Karlssonet.al.,2014;Kovachet.al.,2000samtattallasjuksköterskorsomarbetade inomorganisationengjordeindividuellabedömningaravinformationendefickomden demenssjukepersonensstatus(karlssonet.al.,2014;zwakhalenet.al.,2018. Painisasubjectiveexperience,andthat swhycontinuityinthecareprocessisimportant.to compareandevaluateeffectively,it svitalthatit sthesamenursewhovisitsthecarerecipients (karlssonet.al,2014,s.196 Ennyanställdsjuksköterskasomejbyggtuppenrelationmeddendemenssjukepersonen skullealdrigseompersonenledavsmärtasålängeingenannankollegaförklaradedetta (CohenCMansfield&Creedon.,2002.Ävenomenpersonmeddemenssjukdomhade svårigheterattförmedlasinsmärtpåverkanvardetfortfarandeviktigtattupprätthålla samarbetetochinvolverapersonenisinabedömningaridenmåndetgick(karlssonet.al.,

24 7.Diskussion 7.1Metoddiskussion DennalitteraturöversiktbaseraspåsökningariCinahlochPubmed,dettadåPolit&Beck (2012,s.100anserattdessaärpålitligaochpassandeföromvårdnadsforskning. SökningarnasomgjordesidatabasernautformadesnoggrantmedMeSHCtermerochCinahlC headingsvilketskapadeenbredsökningmedettrelevantantalträffar.utifrån litteraturöversiktenssyfteskapadesdemestrelevantasökningarna.dettabidrogtillattde manuellasökningarnaresulteradeiettfåtalrelevantaartiklar.vidaresökningariytterligare databaserhademedstorsannolikhetejgenereratflerartiklar.dettadådatabasersom PsycINFOinteansågsharelevantaartiklarutifrånlitteraturöversiktenssyfte.Underurvalet exkluderadesartiklarsomberördepsykiatriskvård.dettaförattfåettsåväsentligtresultat sommöjligtiförhållandetillsyftet. Trotsattlitteraturöversiktenintehadenågontidsbegränsninggällandepublicering beaktadesdettaavförfattarnaunderurvaletienlighetmedöstlundh(2014,s.77sommenar attvetenskapligtmaterialärenfärskvara.majoritetenavdeinkluderadeartiklarnaär publiceradeinom10årochendasttvåavartiklarnailitteraturöversiktenäräldreänså. Dessaartiklarvaldestrotsdettaattinkluderasdådeerhöllengodkvalitetsamtsvaradepå detvaldasyftetochkundedärförbidratillytterligarekunskapiresultatet. ArtiklarsomingåriresultatetärfrånEuropa,NordamerikasamtAustralien.Dettabidrogtill ettbrettspektrumförhurforskningeninomdettaämneserut.dockinnehölldettaarbetetre styckenartiklarfrånsverigevilketkanledatillgeneralisering.detkanhasketten omedvetenvridningavresultatetdålitteraturöversiktentillstordelframhäverländermed godekonomiskstandardochsynliggörintelikamångadelarivärldensomejharsamma förutsättningar.därförhadedetvaritintressantomartiklarfrånresterandevärldsdelar inkluderatsförattfåettännubredareperspektivkringämnet. Iendelavstudiernainkluderasintebarasjuksköterskorsomdeltagareutanocksåandra vårdprofessioner,främstundersköterskor.dåmantrotsdettakunnatutläsavilkadelari studiensresultatsomkopplasihopmedsjuksköterskorochderasupplevelservaldesdeatt 24

25 inkluderasilitteraturöversikten.ienavdeinkluderadeartiklarnaärdeltagarnaenbart undersköterskor.dennaartikelvaldestrotsdettaattvaraendelavlitteraturöversiktens resultat,dådetbidrogtillenökadförståelseomsjuksköterskeprofessionenutifrån sjuksköterskanshögrahand.denbidrogäventillenbeskrivningpåhursamarbetetfungerar ochönskasfungeramellanprofessionernaförattskapabästamöjligavård.treavartiklarna iresultatetärskrivnaavkarlssonet.al,dettakansessomensvaghetdådennesforskningfår storplatsiarbetetvilketkanhapåverkatresultatet.dockvaldessamtligaatttasmeddåde bidrogmedviktigtmaterialtilllitteraturöversiktensamtsvaradebrapådesssyfte. Tillräckligtmeddataansågsvarainhämtatförattbesvarasyftetidennalitteraturöversikt. Majoritetenavdeinkluderadeartiklarnavaravkvalitativansats(n=13ochtvåerhöllistället enkvantitativansats.kvalitativastudiervaldesfrämstförattienlighetmedsegersten(2017, s.107skapaförståelseförenpersonochdennesupplevelser,erfarenheterellerbehov.dock valdesbådekvantitativaochkvalitativastudierattinkluderasistudienochkombinerasför attbelysaolikaaspekterochdetansesvaraenfördelattkompletteradessavid omvårdnadsforskningen(forsberg&wengström,2013,s.57.omflerkvantitativastudier inkluderatsiresultatethadedetkunnatbidratillengeneraliserbarhetistörreutsträckning. Underurvalochgranskninguppnåddesamtligaartiklarvetenskaplighögellermedelhög kvalitetenligtstatensberedningförmedicinskochsocialutvärderings kvalitetsgranskningsmall(sbu,2014samtforsberg&wengströms kvalitetsgranskningsmall(2003.majoritetenavartiklarna(n=13ilitteraturöversiktenvar etisktgranskadavenkommitté.deartiklar(n=2därdetejgickattutläsaitextenomdevar etisktgranskadellerinte,uppsöktesiställetartiklarnastidskrifterdärdetframkomatt samtligaartiklargenomgårenetiskgranskninginnanpubliceringitidskriften.dessaartiklar ansågsdärförvaraetisktgodtagbaraochinkluderadesilitteraturöversiktensresultat. Författarnaharunderhelaarbetetsgångarbetattillsammansochbefunnitsigpågemensam platsförmöjlighetattföraregelbundendiskussion.dettaförattskapaenömsesidig helhetsbildochundvikamissförståndochfeltolkning.dettaansesutgöraenstyrkaiarbetet ochanalysprocessen,somärendelilitteraturöversikten. 25

26 7.2Resultatdiskussion Dennalitteraturöversiktsyftadetillattbelysahursjuksköterskorsuppleversmärtbedömning viddemenssjukdomochvilkastrategiersomansesvaraanvändbara. Huvudfyndenidennalitteraturöversiktvisadeattsjuksköterskornakändesigosäkrakring smärtbedömningenpådemenssjukasamtattdeejlitarpåsinaiakttagelserochsigsjälv. Därföransågsdetattsamarbetetmedanhörigaochövrigvårdpersonalvaravstorbetydelse vidsmärtbedömningochidentifieringhospersonermeddemenssjukdom.iresultatet framkomävenattsjuksköterskornaupplevdebristpåsmärtbedömningsinstrument, utbildningochkunskapvilketleddetillattlättaresmärtbedömningsstrategiersom identifieringavkroppsspråkochbeteendelyftesframsomanvändbara. Ilitteraturöversiktensresultatframkomattvididentifieringavsmärtabidraranhörigamed värdefullinformationförsjuksköterskan.anhörigasågoftaförändringaridennärståendes beteendeochkundetolkadetbetydligtmycketfortareänvadsjuksköterskornavarkapabla till.dekännerpersonenochdessolikatillståndpåettsättsomsjuksköterskornaintehar förmågatillvilketkankopplastillorlandosteorisomanserattilägendärdetkrävsen ytterligarekunskapompersonenochdessuttryckvidomvårdnadsbehovär familjemedlemmartillstornytta(schmieding1993,s.132.dockuttryckteanhörigaien studieavpetyaevaet.al(2018attdeintekändesiginvolveradeismärtbedömningenoch hanteringenavdendemenssjuke.vårdpersonalenantyddeattdettaberoddepåanhörigas förmågaattdiskuteraandraomvårdnadsbehovnärvårdpersonalenjustdåbaravar intresseradavderasförmågaatttolkasmärtahospersonenmeddemenssjukdom.mcauliffe et.al(2012hävdarattsmärtbedömningenochhanteringenfårbästutfallomdetskeri samrådmednärståendedådekanförstådendemenssjukepåettbättresätt.buffum& Haberfelde(2007anserattanhörigakankännaentröstomvårdpersonalenlåterdemha fortsattdeltagandeisinanhörigsomvårdnadävenomdetintelängreärmöjligtattbesitta fulltansvaröverpersoneniderasegnahem,dettakanledatillattdenanhörigekännertillit gentemotvårdpersonalenochkanföraenbradialogmeddemförattuppnåbästamöjliga vårdfördendemenssjuke. 26

27 Ilitteraturöversiktensresultatframgårdetattanhörigaärtillstorhjälpvidsmärtbedömning hosdementa.trotsdettabeskrevsjuksköterskornaattdekändesigosäkrainförsamarbetet medanhöriga,dettadårädslanöverattvaratillbesvärellerrädslanöverattvisasigokunnig infördeanhörigavarstor.förattvårdpersonalenskakunnauppnåenlyckosam smärtbedömningfördendemenssjukemåstevårdpersonalenbjudainochupplysade anhörigaomderasbetydelsefullarollivårdenavderasnärstående. Enannanviktignyckelkomponentvidsmärtidentifieringochhanteringviddemenssjukdom ärattsjuksköterskornaharettnäraochbrasamarbetemedövrigvårdpersonal.burns& Mcllfatrick(2015bansågattkommunikationenmellansjuksköterskorochannan vårdpersonalvardenviktigastekomponentenvidhanteringavsmärtaochgavförutsättning attgedeneffektivastebehandlingen.vidomvårdnadavenpersonmeddemenssjukdomär samarbetemellanvårdpersonalenavstorbetydelseprecissomdetbelysesi litteraturöversiktensresultat. Ilitteraturöversiktensresultatframkomdetattsjuksköterskornaansågatt smärtbedömningsinstrumentsomanvändesförpatienterutankognitivnedsättninginte fungeradepåpersonermeddemens.dettamenarävenburnsochmcllfatrick(2015bdär sjuksköterskornauttrycktestortbehovavbättreochmertillgängligaverktygvidbedömning avsmärtahospersonermeddemenssjukdom.derasstudievisadeävenattalla bedömningsinstrumentensomfannstillgängligahadebristerochvarintetillförlitligai arbetetmeddemenssjukdom.debidrogtillattsmärtanidentifieradesmenmedverkadeinte tillenexaktinformation,specielltintevidverbalaochvisuellaskalor.ilitteraturöversiktens resultatvisadedetsigdockattpainadverktygetvarettsmärtverktygsombidrogtillbättre strukturismärtbedömningenochenmerorganiseradmetodattkommuniceramed personenmeddemens.oavsettvilketbedömningsverktygsomanvändesvardetalltid nödvändigtmedenkompletteringiformavenkliniskbedömningmedanalysavpersonens beteendeförattuppskattasmärtnivån,dettavardockintealltidsjälvklartför vårdpersonalen. 27

28 EnligtSmith(2005finnsettbehovavettpålitligtsmärtskattningsinstrumentnär vårdpersonalenintehartidigarekunskaperompersonensbeteendeellervanor.detta instrumentskullekunnaapplicerasivårdinrättningardärdettamöteoftaförekommer, exempelvisakutmottagningarellerpåandrasjukhus.sjuksköterskornarapporteradedocki litteraturöversiktensresultatattdestomerkompliceratettsmärtverktygansesvaradesto mindretroligtvardetattsjuksköterskanskullestödjasigpådetvidbedömningen.de medgerattenavanledningarnaärkunskapsbristeniutvärderingarnaav bedömningsinstrumenten.dockkanävenennegativinställninggentemot bedömningsinstrumentenbidratillminskningavanvändningen.omdetskullevarasåatt sjuksköterskanbestämmersigförattredaninnansmärtbedömningenhaenkritisk inställningtillatttahjälpavbedömningsverktyget,ställerviossfråganomsjuksköterskan verkligenkantaansvarförsmärtbedömningen? Ifnursesperceivepainassessmentasdifficulttodo,interventionwillbelow. (Burns&Mcllfatrick.,2015b,s.402 Vidarefyndilitteraturöversiktenvisadeattdeflestasjuksköterskorhadeförlitekompetens förattbedömasmärtanhospersonermeddemenssjukdom.deuttryckteenbristpå utbildningvilketbidrogtillenstorosäkerhetisinförmågaattidentifierasmärtapåde personersomintekundeförmedladensjälv.dettaskiljdesigfråndesjuksköterskorsom ansågsigfåttenbrautbildningismärtbedömningviddemenssjukdomdådebeskrevattdet bidrogtillenökadsjälvsäkerhetisinyrkesrollochsmärthanteringen.dettakanapplicerasi Orlandosomvårdnadsteori(Schmieding,1993,s.132C133omhursjuksköterskans kunskapsbreddäravgörandeförhurkvalitetenpåsmärthanteringochsmärtbedömning resulterasblipåenickeverbalperson.destobredarekunskapsjuksköterskanhardesto störredelavpatientensomvårdnadsbehovtäcksdåinochhjälpenförbättrasförpatienten genomsjuksköterskansordochhandlingar.dettabörliggatillgrundförutvecklingenav sjuksköterskansförbättringinompraktiskakunskaperochfärdigheter. Evripidouet.al(2019påvisadeattutbildningsprogramökarsjuksköterskanskunskap avsevärtvidomvårdnadavpersonermeddemenssjukdomochgranskningenvisadeattden 28

29 högrekunskapsnivånsomutbildningsprogrammetbidrogtillattökasjuksköterskans självförtroendetvidomvårdnadavpersonermeddemenssjukdom.utbildningsprogrammet hadedockintesådaneffektattdetminskadesjuksköterskansutbrändhetellerupplevelseav utmaningipatientbeteendet.detförstastegetiensmärtlindringsprocessärattidentifiera ochbedömasmärtan.utankunskapärdettaintemöjligtförsjuksköterskornaochdetkräver därförattutbildningerbjudspåallaställendärvårdmötenmedpersonermed demenssjukdomsker.snow&shuster(2006visadeävenattkunskapsbristenhos vårdpersonalenkanledatillfeltolkningavsmärtbeteendetgenomattdettolkassom beteendesymtomsnarareänsomenverkligfysisksmärta.därförärutbildningihursmärta yttrarsigviddemenssjukdomoerhörtviktigtförvårdpersonalen....thereisaneedtodeveloppaineducationprogrammesspeciallydesignedfornursescaringfor olderpeoplewithdementia (Burns&Mcllfatrick.,2015b,s.407 Resultatetidennalitteraturöversiktvisadeattmanförsökerlitapåpersonensegnaförmåga attförmedlasinsmärtaidenmåndetgår.mcauliffeet.al(2012förespråkarocksåatt personensegnabeskrivningärdetmesttillförlitligavididentifieringenochattävenomde inteharsammamöjlighetattrapporterasmärtaskallutrymmefördettagesiförstahand. Vidarevisaderesultatetattnärenpersonmeddemenshartappatförmåganatt kommuniceraäriställetobservationeravkroppsrörelserochbeteendetillstorhjälpföratt identifierasmärtaochandraåkommorhosdessapersoner.detärviktigtförsjuksköterskan attidentifieraobjektivaochsubjektivadataiformavbeteendeförändringar,tillexempel minskadaptitochaggressionsamtändradesömnvanor.vidaremenademcauliffeattom sjuksköterskanutforskarmeningenbakompatientensbeteendenvardetlättareatttolkaden demenssjukesbehov. Förattsedessasubtilauttryckiformavförändringibeteendeochlivsvanorvisade litteraturöversiktensresultatattdetkrävdesattsjuksköterskornautveckladeenrelationmed patientenvilketkanapplicerasiorlandosteori(schmieding,1993,s därviktenav attsynliggörapatientensbeteendeiomvårdnadssituationerbetonas.denprofessionella 29

30 sjuksköterskansarbetehandlaromattidentifierapatientensbehovavomvårdnadnär patienteninteärkapabeltillattuttryckadetochdennaidentifieringkanendastskeom sjuksköterskanutvecklarenstödjanderelation.dettaförattpatientenskalllitapå sjuksköterskanochdenneskompetens.sjuksköterskanserlättareförändringarhospersoner meddemensomdeskaparenrelationmeddemochdelärsigskapaindividuella bedömningarförhurpersonenuppträdervidsinsmärta.menförattomsättadennarelation ipraktikenkrävsocksåkontinuitetipersonalen.burns&mcllfatrick(2015bmenaratt bristenpåkontinuitetmellanvårdpersonalenärrelaterattilltidsbegränsningaroch arbetstrycksamtattenhögpersonalbelastningochpersonalbristuppfattassometthinderför eneffektivsmärtbedömning. Förekomstenavsmärtaviddemenssjukdomäringetnyfunnetfenomen,trotsdettahar vårdensvårtatttillmötesgådennapatientgruppochsedessomvårdnadsbehov.deterbjuds förlitehjälpmedelochkunskapernaärfå,menvilketansvarharsjuksköterskanimötetmed demenssjukapersonerochvadställerdetförkravpådennesyrkesprofession? 30