Regional och mellankommunal planeringsamverkan ur kommunernas perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional och mellankommunal planeringsamverkan ur kommunernas perspektiv"

Transkript

1 Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Regional och mellankommunal planeringsamverkan ur kommunernas perspektiv Hanna Leufvén Självständigt arbete 15 hp Landskapsarkitektprogrammet Alnarp 2018

2 Regional och mellankommunal planeringssamverkan ur kommunernas perspektiv Regional and inter-municipal planning cooperation from the perspective of the municipalities Hanna Leufvén Handledare: Gunilla Lindholm, SLU, Institutionen för landskapsarkitektur Examinator: Anders Larsson, SLU, Institutionen för landskapsarkitektur Omfattning: 15 hp Nivå och fördjupning: G2E Kurstitel: Kandidatexamensarbete i Landskapsarkitektur Kurskod: EX0649 Ämne: Landskapsarkitektur Program: Landskapsarkitektprogrammet Utgivningsort: Alnarp Utgivningsår: 2018 Elektronisk publicering: Nyckelord: Kommunal planeringssamverkan, regional planeringssamverkan, kommun, region, fysisk planering, Region Skåne SLU, Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning

3 Sammandrag Dennauppsatsstuderarkommunersförhållningsätttillregionaloch mellankommunalplaneringsamverkan. Uppsatsenbyggerpåkvalitativastudiermedkällmaterialfrånlitteraturoch forskningkringdenregionalaochmellankommunalaplaneringssituationenidag samtsemistruktureradeintervjuermedrepresentanterfråntreavskånes kommuner:lomma,sjöboochsimrishamn.genomdessastudiersummeras uppsatseninågrahuvudsakligaslutsatserkringuppsatsenstrefrågeställningar. Slutsatsernaärattkommunernagenerelltärpositivatillregionaloch mellankommunalplanering,specielltinomfrågorsomökardenegna kommunenskonkurrenskraftsamtifrågordärsamarbetetkrävsförattnåen önskadeffektirespektivekommun.kommunernaharinställningenattdetkrävs enstarkstyrningpåregionalnivåmenattdetskavarakommunernasomlägger grundenförregionensstrategier.kommunernaserdockkonkurrensmellan kommuner,denegnakommunensgeografiskaplaceringsamtolikhetermellan deberördakommunernasomutmaningarimellankommunalasamarbeten.

4 Abstract ThisarticlestudiesmunicipalitiesapproachtoregionalplanningandinterF municipalcooperation. Thestudyisbasedonqualitativemethodwithsourcematerialfromliterature andresearchdescribingtheregionalandinterfmunicipalplanningsituation todaytogetherwithinterviewswithrepresentativesfromthreeofskåne s municipalities:lomma,sjöboandsimrishamn.thesestudiesaddupinsome conclusionsrelatedtothearticle sthreemainquestions. Theconclusionsarethatthemunicipalitiesingeneralhaveapositiveapproach toregionalandinterfmunicipalplanning,especiallyinissuesraisingtheirown competitivenessorinissueswherethecooperationisrequiredtoreacha desiredeffectineachmunicipality.themunicipalitiesalsohaveanopinionthat itisnecessarywithastronggovernanceattheregionallevelbutthatthe municipalitiesshouldbuildthefoundationoftheregionalstrategies.butthe municipalitiesalsoseecompetitionbetweenmunicipalities,thegeographical locationoftheownmunicipalityanddifferencesbetweenthemunicipalitiesin questionaschallengesininterfmunicipalcooperation.

5 Förord Efteratthatagitmiganettämnesomjagintevaritheltbekantmedsedaninnan hararbetetmeddennauppsatslärtmigmassornuhoppasjagatttematför nästaquizfkvällärregionalochmellankommunalplaneringettstorttacktill minhandledaregunillalindholmfördittgenuinaintresseiuppsatsensämne ochdittengagemangiallafrågorsomdyktupplängstvägen. HannaLeufvén Alnarp,23maj2018

6 Innehållsförteckning Sammandrag Abstract Förord Inledning...2 Bakgrund..2 MålochSyfte..3 MaterialochMetod...3 Avgränsningar..5 Regionalochmellankommunalplaneringidag enforskning9och litteraturöversikt...6 Sverigesfysiskaplaneringssystemidagmedfokuspåregionaloch kommunalplanering...6 Kommunalnivå.6 Regionalnivå 7 Nationellnivå...8 Utmaningarochinställningarinomdenregionalaochmellankommunala planeringenidag,urkommunernassynvinkel 9 ExempletSkåne 11 RegionSkåne.11 Detrekommunerna.12 Resultatochanalysavintervjuer.13 Positivinställningtillmellankommunalasamarbeten 13 Initiativtillsamarbeteförökadkonkurrenskraft...15 Initiativtillsamarbetendärenkommunsplaneringgertydligaringarpå vattnetiflerakommuner...16 Konkurrensmellankommunersomutmaningimellankommunala samarbeten..16 Kommunensgeografiskaplaceringsomutmaningimellankommunala samarbeten.17 Kommunernasolikheteriresurser,politikochintressensomutmaningi mellankommunalasamarbeten..18

7 Inställningtillregionensplaneringochimplementeringavstrategieri översiktsplanen 19 Inställningkringregionenssvagastyrningsamtattkommunernabör läggagrundenförregionensbeslut.20 Diskussion.22 Jämförelsermedlitteratursyntesen...22 MaterialFochmetoddiskussion..24 Slutsatsochavslutandereflektion...26 Slutsatser..26 Hurförhållersigolikakommunertilldenrådandesituationerkring regionalplaneringidagochsamarbeteöverkommungränserna?...26 Finnsdetsärskildafrågorsominitierarsamverkan?...26 Vilkautmaningarmöterkommunersomvilldeltaienregional planeringssamverkanochmellankommunalasamarbeten?...27 Reflektion...27 Referenser.29 Bilaga1 Trycktakällor...29 Internetkällor 30 Muntligakällor...31 Intervjufrågor

8 Inledning Bakgrund Fråganomregionalochmellankommunalplaneringäridagmycketdiskuterad. ElsaBrissman,föredettastudentvidBlekingestekniskahögskola,sammanfattar isinmasteruppsatsangåendedenregionalaplaneringsprocessenatttronpåen godsamverkanmellankommunerbliralltstarkareidag.dettainteminstföratt våraresmönsterbliralltstörreitaktmedbl.a.globaliseringenochattvi förflyttarossöverkommungränsernaalltoftare.människorharsindagliga vistelse,arbete,boendeochrekreationutspriddaöverflerakommuner.de administrativagränsernakännsintelängrelikastriktabrissman,2017).de mellankommunalasamarbetenaharidagutvecklatstillattpåenregionalnivåge möjlighetattskapakommunalasamverkansorganellerregionplaneorgan.de senarebildasefterbeslutfrånregeringenochtardåöveransvaretförregional samordningkringplaneringsfrågorsomgåröverkommungränsernasåsomt.ex. infrastrukturfrågor,klimatfrågorochkommunikationsfrågorboverketonline), Regional)planering) )för)en)stärkt)samordning,2016k01k21).den mellankommunalaochregionalaplaneringsfrågantasalltsåpåstörstaallvar ändaupppånationellnivå.dendiskuterasiregeringenochdenharbörjatforma omstrukturenisverige.menändågårintedenregionalaplaneringensomen danspårosoridag.iettregeringsuppdraggällandebl.a.förbättringavdet regionalatillväxtarbetetharboverketbekräftatattdetfinnsbristeriprocessen Boverket,2014).Dehävdarattdetärenutmaningattutvecklametoderför regionalplaneringsompåbästasätttarhänsyntillbådederegionalaochlokala förutsättningarnaboverketonline),regional)planering) )för)en)stärkt) samordning,2016k01k21).varförärdetså? Bristerfinnst.ex.isamspeletmellanregionerochkommunernairegionen.Detta trotsattdeaktörersomärinblandadealltmerblirmedvetnaombetydelsenav ettstärktsamspeldememellanboverket,2014).brissmanpåpekarisin uppsatsattdetfinnsettglappmellandenregionalaochdenkommunalanivån ochställersigfråganvaddettaglappkanberopå.honnämnerhurdetbl.a.kan varaenfrågaomettmaktspelmellankommunensplanmonopolochregionens ekonomiskamedel.honnämnerattdetvåparternaoftaävenharolikaintressen iplaneringen.honskriverocksåattproblemetkringdenregionalaplaneringen ärnågotsomfrämstuppfattaspåregionalnivåochattdetinteärsäkertatt kommunernakännerdetsammabrissman,2017). RegionSkåne,somanvändssomexempelidennauppsats,skriver: Skånes potentialfinnsienökadinteraktiondärorterochkommunerkanutvecklaolika rollerochkompletteravarandra. )RegionSkåne,2014,s.33).Regionenskriveri sinregionalautvecklingsstrategiatt: Denskånskaflerkärnighetenbehöveren utveckladsamverkanöverkommungränsernasåattutvecklingenienskilda kommunerskeriettregionaltperspektiv. RegionSkåne,2014,s.33).Regionen serdenflerkärnigaortstrukturensomenavskånesstyrkor.ettavhuvudmålen förregionenärattskapamöjlighetförskånesinvånareattbo,verkaochleva 2

9 3 övergränsernaihelaregionenregionskåne,2014).menmedbrissmans slutsatserochreflektionersomgrundkanmanundra:vadtyckermanpå kommunfronteniskåneomdessaplaner?börintekommunernavaramedpå tågetförattdessaplanerskagåigenom?ärdedet?ominte,varför?omja, varför? Detkanvaragivandeattsepåfråganintebaraurettregionaltperspektivutan ocksåurkommunernasperspektivförattfåenmernyanseraduppfattning.vad serkommunernaförhinderidagensregionalaplanering?vadärderas inställningochförhållningsätttillderegionalafrågornaochsamarbetemed andrakommuner?funderingarkant.ex.göraskringhurstorthinderbristernai denregionalaplaneringenochmellankommunalasamspeletärförsveriges utveckling?hurpåverkart.ex.maktspeletmellanplanmonopolochekonomiska medelvilkaplanersomensträderikraft?förattmotverkaalltförstoranegativa effekteravbristernabörproblemetbelysas.detbörbelysasvadderespektive parternaharföråsikterifråganförattkunnamöjliggöraensåkonstruktiv diskussionsommöjligt.dettaförattt.ex.underlättakompromisserochhitta tillvägagångsättförattförbättrasverigesregionalaochmellankommunala planering. Målochsyfte Måletärattbelysavilkasynsättochinställningarsamteventuella skillnader/likheteriförhållningsättochsituationolikakommunerharkring planeringpåregionalnivåochmellankommunaltsamarbete.syftetärattbidra medkunskapomdessainställningarochlägetkringregionaloch mellankommunalplaneringidag.dettaförattfåettunderlagurkommunernas synvinkelfördiskussionkringregionaltochmellankommunaltsamarbete. Uppsatsensfrågeställningarär: KHurförhållersigolikakommunertilldenrådandesituationerkringregional planeringidag)ochsamarbeteöverkommungränserna? KFinnsdetsärskildafrågorsominitierarsamverkan? KVilkautmaningarmöterkommunersomvilldeltaienregional planeringssamverkanochmellankommunalasamarbeten? MaterialochMetod Källmaterialtilldennauppsatsharsamlatsindelsviaenlitteraturinsamling. LitteraturstudienharkompletteratsmedenintervjuKundersökningavtre kommunersuppfattningavregionaltochmellankommunaltsamarbete. Litteraturinsamlingeninnefattarforskningochövriglitteraturrelevantför frågeställningenochpresenterasienforskningsochlitteraturöversikt. Forsknings ochlitteraturöversiktenbörjarmedendeldärrelevantbakgrund omhursverigesplaneringssystemfungerarpresenteras.efterdennaföljeren

10 4 delmedtidigarekunskapinomforskningochlitteratursomsvararpå frågeställningen.litteraturvalethargjortsbaseratpådeavgränsningarsom gjortsiuppsatsen,litteraturensaktualitetochtillförlitlighetsamtdessrelevans tillfrågeställningendärfokusliggerpåregionalsamtmellankommunalplanering ochsamarbete.viktharävenlagtsvidattfåettvarieratmaterialilitteraturen medfleratyperavlitterärakällor;forskningsartiklar,uppsatser,officiella dokument,hemsidor,böckerm.m.förattstärkauppsatsensresultatoch tillförlitlighetharviktlagtsiatthittafleraforskningskällorsomkanunderbygga studien.dockäruppfattningenefterarbetetsgångattdetärbegränsatmed forskningsomärrelevantförfrågeställningen.litteraturkoch forskningsöversiktenavslutasmedenpresentationavskånesamtdetre kommunersomidennauppsatsintervjuas.dettaförattfåbakgrundtill uppsatsensföljandeanalysochdiskussion.helaforskningkoch litteraturöversiktenfungerarsomenintroduktionförläsareniämnetsamtsom enutgångspunktochjämförelsegrundtilluppsatsensundersökningkring specifikttreavskåneskommuner. Materialkringkommunernasinställningharsamlatsingenomkvalitativa intervjuerviatelefonmedtjänstemänpåtreavskåneskommuner:lomma, SjöboochSimrishamn.Detgjordesettmedveteturvalavkommunersomtill befolkningsmängdärlikastoramenliggergeografisktpåolikaställeniskåne. Dettaförattdetskullefinnasengemensamnämnaresåattuppsatsensanalyser inteskullebliförspretiga,mengenomskillnadigeografiskplaceringändåfå olikasynvinklarpåfrågeställningenochettresultatsomärnyanserat.just faktorernageografiskplaceringochbefolkningsstorlekvaldesbaseratpåegna erfarenheterochtidigarekunskapomvilkafaktorersomkanpåverka kommunersförhållningsätttillregionalplaneringochmellankommunala samarbeten. Innanintervjuernagjordesettdokumentmed11huvudfrågor.Dessabyggerpå denkunskapkringfrågeställningensomgenomstudiensgångoch litteraturinsamlingengagnats.dettaförattfrågornaskulleblirelevantaför frågeställningensamtkoppladetillforskningkochlitteraturöversikten.i framställningenavdokumentetlästesocksåboken Forskningsmetodikens Grunder skrivenavrunepatelochbodavidson.intervjuernahadeenhöggrad avstandardiseringdärsammafrågorställdesisammaordningtillvarje intervjuperson.dettaförattenhöggradavstandardiseringoftaärfördelaktigti sammanhangdäravsiktenärattjämföraochgeneraliseraresultatenr.patel,b. Davidsson,2011).Idennastudiesintervjugavsdockutrymmetilldenperson somintervjuadesattläggatillegnakommentarerochassociationermellan huvudfrågorna.dettaförattintemissaeventuellrelevantinformationsom frågornaintedirekttäckte.iblandställdesävenföljdfrågorförattdjupdykai svaretellerfådensomintervjuadesattutveckla.intervjunvarsemistrukturerad ochhadeintefastasvarsalternativmenvinkladesförattledadensom intervjuadesattsvarapåettsättsomvarrelevantförfrågeställningen.frågorna deladesinitvåkategorier,enmedfrågorommellankommunalasamarbetenoch enomkommunernasförhållningsättkringregionalplanering.dettaföratt undvikaattdetvåbegreppenskulleblandasihop.inomvarjekategorianvändes såkalladomvändtratteknikdärfrågesekvensenförstbörjademedmerspecifika

11 frågorförattsedangåövertillstörreöppnafrågorkringämnet.dennateknik varrelevantföruppsatseneftersomteknikenoftaanvändsföratttaredapå intervjupersonensinställningtillnågot.frågeföljdenstartadesamtslutadeockså medneutralafrågorförattgerelevantbakgrundsfaktaibörjansamtavrunda intervjunislutetr.patel,b.davidsson,2011).dokumentetmed intervjufrågornafinnsbifogatsombilaga1. Demetoderförmaterialbearbetningsomanväntsiuppsatsenärdelsen litteratursynteslitteraturöversikt)somanvändssomjämförelsegrundi diskussionen,delsenanalysavintervjusamtalen.) Intervjuernahadespelatsinundertelefonsamtaletsgångochförattförenkla bearbetningenavintervjuresultatengjordesförstskriftligaanteckningarav inspelningarnaförattfåenöverblicköverinformationen.sedangjordesen kvalitativbearbetningdärcitatelleregnasammanfattningaravintervjusvar valdesutbaseratpåhurrelevantadeärförfrågeställningen.intervjusvarenhar kategoriseratsochdecitatochsammanfattningarfrånrespektivekommunsom hörihopochharliknandefokuspresenterastillsammansiettstycke.citatenoch sammanfattningarnaavsvarenvarvasmedegnakommentareriformavegna tolkningar.ivissafallharcitatenstruktureratsomnågoti meningsuppbyggnadenförattunderlättaläsförståelsen.kategoriseringensamt dessakommentarerutgöruppsatsensintervjuanalysochutgörsavjämförelseri skillnader/likhetermellandetrekommunernasrespektivesvarsamt summeringariegnaordavsvaren. Resultatdelenföljssedanavendiskussionsdeldärresultatetjämförsmed litteratursyntesen.idennadeldiskuterasävenhuruppsatsensmaterialoch metodkanhapåverkatresultatet.uppsatsenavrundastillsistiendeldär resultatochdiskussionsummerasislutsatserkringrespektivefrågeställning.i dennadelreflekterasdetocksåkringslutsatsensbetydelseochutvecklingav frågeställningenförframtiden.uppsatsenharettinduktivtförhållningsätt. Slutsatsenbevisaralltsåinteenteoriutanupptäckergenomempirinfrån intervjuernaochjämförelsegrunditidigarekunskaphurdetkanförhållasig kringfrågeställningen.r.patel,b.davidsson,2012). ) Avgränsningar ) Förattbegränsaomfattningenavarbetetharavgränsningargjortsidestudier somskallliggatillgrundförfrågeställningen.avgränsningargörsgenomatt underbyggastudiernamedendastettexempelfrånregionskåne.skåneärett intressantlänurenregionalochmellankommunalsynvinkelbl.a.eftersomlänet hardenhögstaorttäthetenisverigeregionskåne,2014).vidareintervjuas endasttreavskånes33kommuner.uppsatsensslutsatsbliralltsåbegränsadtill dessaexempelpåskånskakommunperspektivochkansessomenpilotstudie införenstörreundersökningomkommunersrelationtillmellankommunaloch regionalsamverkan. 5

12 Regionalochmellankommunalplaneringidag enforskningkochlitteraturöversikt Sverigesfysiskaplaneringssystemidagmedfokuspå regionalochkommunalplanering DetsvenskaplaneringssystemetreglerasidagavPlanKochbygglagenochbestår avtreolikanivåer;dennationella,denregionalaochdenkommunalaboverket online),så)planeras)sverige,)2016k10k05).dennadeliuppsatsenbeskriver respektivenivå,medsärskildviktpådenregionalaochkommunalanivån. Kommunalnivå Påkommunalnivåidetsvenskaplaneringssystemetgällerattkommunernaska taframsåkalladeöversiktsplaner,områdesbestämmelserochdetaljplaner. Dessaärdokumentöverkommunernasfysiskaplaneringochbeskriversådant somhurmarkochvattenskallanvändasochvarbebyggelseochinfrastruktur skaliggaboverketonline),kommunal)fysisk)planering,2015k07k29). Översiktsplanenvisarkommunensfysiskaplaneringigrovadrag.Dess huvudsakligauppgiftärattvaraenvägledningfördetaljplaneringen. Översiktsplanensrollärattfungerasomvägvisareförenmerhållbarframtidoch iplanenvägsochprioriterasolikaallmännaintressenmotvarandra.en översiktsplanskahållasaktuellochminstvartfjärdeårövervägasfören eventuellredigering.översiktsplanerärintejuridisktbindandeboverket, Översiktsplanering)för)en)långsiktig)bra)helhet,2018K01K24). ) Somkomplementtillöversiktsplanenfinnsområdesbestämmelser. Områdesbestämmelserkangöraattvissariktlinjeriöversiktsplanenblir bindande.boverketonline),områdesbestämmelser)reglerar)markanvändning)i) kommunen,2016k03k26). Detaljplanenärmerinzoomadänöversiktsplanenochregleraridetaljvart byggnaderskaståochutformas.detaljplanenärjuridisktbindande,medandra ordblirplanernalagligaattbygganärdehamnarhärboverketonline), Kommunal)fysisk)planering,2015K07K29).Idagharkommunerettsåkallat kommunaltplanmonopolvilketinnebärattvarjekommunisverigesjälva bestämmerhurallmarkochvattenikommunenskallanvändassveriges kommunerochlandstingonline),plana)och)bygglagen,)pbl,2017k08k21).detär alltsåendastkommunensomsjälvafårbestämmanärendetaljplanskaantas Boverketonline),Översiktsplanering)för)en)långsiktig)bra)helhet,2018K01K24). DenkommunalanivåniSverigeharidagmyckethöggradavsjälvstyrebl.a.på grundavplanmonopoletsmaset.al.,2012). 6

13 7 Regionalnivå Regionalplaneringinnebäridagatttvåellerflerakommunergårihopoch gemensamtplanerardenfysiskastrukturenförattbättrekunnahantera kommunöverskridandefrågorsomdenenskildakommunenkanhasvårtatt mobilisera.detkant.ex.handlaominfrastrukturkellerklimatfrågorboverket online),så)planeras)sverige,2016k10k05).dessasamarbetenkanvara kommunalasamverkansorgandärkommunersamarbetarkringregionalafrågor påegenhandellersamverkansorgandärkommunerochlandstingetsamarbetar Boverketonline),Regional)utvecklingsplanering,2017K01K17).Initiativettill regionalplaneringärideflestadelaravsverigefrivilligochkankommafrånalla trenivåeriplaneringssystemet.docksåförutsättsdetiförstahandattde berördakommunernatarinitiativet.ettabsolutbeslutomattregionalplanering skaskefattasavregeringenboverketonline),så)planeras)sverige,)2016k10k 05).Samverkansorganentardåöveransvaretfördenregionalaplaneringenfrån länsstyrelsenehingerberling,2006).samverkansorganenharansvarfördet regionalatillväxtarbetetisittlän.somcentraldelidettaansvarska samverkansorganettaframensåkalladregionalutvecklingsstrategisomska varaensektorsövergripandestrategifördenregionalautvecklingenboverket online),regional)utvecklingsplanering,2017k01k17).regeringenkanbestämma omsamverkansorganetskabildaettsärskiltregionplaneorganboverket online),om)regionplanering,)2016k01k28).dettabetyderattregionplaneringen blirobligatoriskilänetboverketonline),så)planeras)sverige,2016k10k05). Regionplaneorganetshuvudsakligauppgiftäratthakollpåregionalafrågor inomregionenochlämnaunderlagkringdessafrågortillkommunernas respektivestatensarbete.ännuenfaktorsomgörattregionplaneorganetskiljer sigfrånandrasamverkansorganärattregionplaneorganetskataframenså kalladregionplanboverketonline),om)regionplanering,)2016k01k28). Skillnadenmellanregionplanenochdenregionalautvecklingsstrateginäratt regionplanenmerspecifiktangripermellankommunalafrågorsomgällermarkk ochvattenanvändning.utvecklingsplanenfokuserarbarapådet mellankommunalatillväxtarbetetbrissman,2017).samverkanmellan kommunerkanocksåskeiformavkommunförbundellergemensamma nämndersombehandlarfrågorförsigsjälva,utanfördenformellaregionen Brissman,2017).MedandraordärdenregionalanivåniSverigediversifierad ochuppdeladifleraolikatyperavregionalochmellankommunalstyrningsmas et.al.,2012). DenregionalanivånärdensvagastenivåninomplaneringiSverigeidag.Varken regionplanerellerregionalautvecklingsstrategieräridagjuridisktbindande Smaset.al.,2012).DockskadebeaktasavkommunernaBrissman,2017).De regionalaplanernamåsteförankraspåkommunalnivåochträdaini kommunensöversiktsplaneringförattsedankunnabidratillfysiska förändringarboverket,2011).dockbörpoängterasatteftersom översiktsplanenintehellerärjuridisktbindande,såärdetinteförränplanerna hamnarändainikommunernasdetaljplansomenriktigfysiskpåverkansker Brissman,2017).

14 HistorisktsättharregionplaneringeniSverigeutvecklatsfrånattvaratopdownK styrddärstatenochlänsstyrelsentillenbörjanheltstrukturerarderegionala frågornatillattblibottomkupkstyrddärregionernanusjälvaförutspåroch läggergrundenförsinegnaoch,istörreskala,sverigesutveckling.utvecklingen harocksåformatsfrånettvälfärdsperspektivmedutjämningspolitikienighet meddenfolkhemsidésområddeisverigepå60ktaletdåregionalpolitiken myntades),tillettkonkurrensperspektiv.nuhandlardetomattregionernaska växaochjämförassamtställasirelationtillandraregioneristorlekochstyrka. Regionernasessomtillväxtmotorer.RegionalplaneringhariSverigeidagnästan blivitsynonymtmedregionalttillväxtarbeteävenomplaneringsbegreppetkan betydamångaolikasakerbrissman2017).enligtstatendefinieras tillväxtarbetetsomsatsningarförattskapahållbarregionaltillväxtoch utvecklingsmaset.al.,2012).enavgörandepusselbitförekonomisktillväxtär mängdenmänniskorienregionellerkommunbrissman2017).detäralltså befolkningsmängdenochintestorlekengeografisktsomutgöromen region/kommunärekonomisktintressanturbl.a.ettsamarbetsperspektiv EhingerBerling,2006).Samverkanmellankommunerärmedandraordett medelidenregionalautvecklingeneftersomdetbidrartillökad konkurrenskraft.idagärregionförstoring,sominnebärattregionenväxeriyta Boverket2005)entrendförattmötajustkonkurrensenkringstorlekoch styrka.justörreregion/kommundestoflermänniskorbrissman2017). Idagärbehovetavregionalplaneringstort.Dettabl.a.förattresmönstretför dagensmänniskorharförändrats.idagbormänniskorienkommun,jobbarien annanochhandlarientredje.detskerförändringarivårvardagsgeografioch våramöjlighetertillresandeökar.dettabidrartillatt arbetsmarknadsregionernailandetbliralltfärreochstörrevilketisinturgöratt dagenstillväxtarbetefårsinutgångspunktidestoraarbetsmarknadsregionerna. Detkanblieneffektavattstoraorterväxermedansmåkrymper.Antalet arbetsmarknadsregionerharidagminskatmedmeränhälftensedan70ktalet. Dettagörocksåattbehovetavkommunövergripandeplaneringserolikauti landet.idetätbefolkadestorstadsregionernaärbehovetsjälvklart,mendetär inteallslikasjälvklartiglesbefolkadenorrland.inorrlandutgörvarjekommun sinegenlokalaarbetsmarknadsregionochregionförstoringärinteallslika aktuellehingerberling,2006). Nationellnivå NärdetkommertilldennationellanivåniSverigeärdenrelativtbegränsadoch härfinnsingensektorsövergripandeplanering.statengeriställetramartill regionalochkommunalnivåiformavnationellamål,kravkringsåkallade riksintressensamtgenomdennationellatransportinfrastruktursplaneringen. Länsstyrelsernaärstatensförlängdaarmiregionernaochskatillvaratastatens intresseniplanprocessenboverketonline),så)planeras)sverige,2016k10k05). 8

15 9 Utmaningarochinställningarinomdenregionalaoch mellankommunalaplaneringenidag,urkommunernas synvinkel IElsaBrissmansstudiekringintressen,perspektivochmaktresurserinomden regionalaplaneringenkanmanläsaomhurdetskapasproblemidetregionala planeringssystemetpågrundavattkommunernaochregionernaharolika intressenidenregionalaplaneringen. Idenregionalaplaneringenfinnsdetett övergripandemålomattfåtillenfungerandesamverkansprocessivilken regionalastrategiersedanimplementeraspåkommunalnivå.idettariskerar dockregionernasochkommunernasolikaförutsättningarochdrivkrafterskapa enintressekonfliktvilkenkanhabetydelseförhurregionalastrategier implementerasidenkommunalaplaneringen. Brissman,2017,s.2). EttannatperspektivsomdykeruppsomresultatavBrissmansstudierär maktperspektivet. Detfinnsävenenmaktdimensionsombörbeaktas. Kommunernaharmedsittplanmonopolettövertagöverregionenochkanofta görasåsomdeanserärbästförsinkommuntrotsregionala överenskommelser. Brissman,2017,s.1).Dockharoftaregionende ekonomiskamedlensomdeåtandrahålletocksåkanhävdasigmed.detkan skapasettmaktspelmellankommunochregionbrissman,2017). Detfinnsgenerelltensvårighetiattkommunenochregionenharolikarolleroch ansvariplaneringenvilketgerskildaperspektividenregionala planeringsprocessen.kommunernakandessutombehövataenannorlundaroll dådeplanerarregionaltsomdeinteärvanavidvilketkanskapaproblem Brissman,2017). Flervinklaravproblematikenmellankommunochregiongårattläsaomien studiegjordavfredrikpetterssonochhannafriskkringhurregionalastrategier sominteärjuridisktbindandeochharsvagtmandatpåverkarplaneringpålokal nivåipraktiken.delsvisarundersökningenattderegionalastrategiernaskapat ensamstämmighetkringattregionalplaneringmåsteimplementeraspå kommunalnivå.dockvisarstudienocksåattderegionalastrategiernas inflytandeikommunernasplaneringärbegränsadeftersomstrategernainte direktärkoppladetillrådandeplaneringspraxis.ännuettresultatfrånstudien visaratthuvudkonceptsomskahjälpakommunernaattimplementera strategierna,såsomförtätningochutvecklingavkollektivtrafik,tolkasoch användsolikairespektivekommun.petterssonochfriskreflekterarislutetpå sinstudiekringhurenmerstringentanvändningavhuvudkonceptsamtmer striktadefinitionerideregionalastrategiernaskullestärkadenregionala planeringenspåverkanpetterssonochfrisk,2016). ÄvenenligtTillväxtanalysfinnsdetbristerisamspeletmellankommunaloch regionalnivå.delsserdeattmångakommuneridagharsvårtatthittasinrolli regionen.endelkommunerärt.ex.försmåförattkunnafungerasom funktionellaenheter.)småkommunerharförsmåresurserföratteffektivtkunna deltaietttillväxtarbetetillväxtanalys,2014).dessakommunerharalltså

16 10 mindremöjligheterattdeltaimellankommunalasamarbetenochstörre regionalaplaneringsprocesser.eneffektavdettakanbliattdestora kommunernablirdominantaehingerberling,2006).) Enannanorsaksomtillväxtverketserärattkommunernaintealltidkänner drivkraftenattsamarbetamellankommunalt.somnämntunderförrarubriken skiljersigförutsättningarnaatthittagivandesamarbetslösningaråtiolikadelar avlandetochdettapåverkarsäkerthurengageradekommunerärattsamarbeta förmellankommunalutveckling.t.ex.skiljersigbefolkningstätaområdenmed kortareavståndmellanorterfrångeografisktstoraområdenmedliten befolkningiförutsättningarochdärförengagemangattviljaarbetaregionalt Tillväxtanalys,2014). LiktPetterssonochFriskseräventillväxtanalysettförsvagtledarskapsomen tredjefaktortillbristandesamspel.styrningenochmandatetpåregionalnivåär somtidigarenämntsvagttillväxtanalys,2014).aktörernaidenregionala planeringenidagärfriaattutformadenlitesomdeönskar.detfinnsingentydlig förutbestämdprocessattföljabrissman,2017).dettaskaparsvårigheteratt koordineradenregionalaplaneringenpåetteffektivtsättvilketisinturkan skapaensplittradregionalplaneringpåkommunalnivåtillväxtanalys,2014). Ettproblemsomärallmäntkäntidagärsvårighetenattkoppladenregionala utvecklingsstrategintilldenkommunalaöversiktsplaneringen.bl.a.ärde regionalautvecklingsstrategiernaoftaallmänthållnautanettfysisktperspektiv vilketgördetsvårtförkommunernaattsevitsenidemochimplementerademi sinegenplanering.generelltärdenregionalautvecklingsstrateginoch översiktsplanernatvåolikatyperavdokumentochdärförsvåraatt sammankoppla.denregionalautvecklingsstrateginfokuserartillstörstadelpå denekonomiskautvecklingenmedanöversiktsplanernabehandlardenfysiska planeringenbrissman,2017).dockbehöverkommunernaocksåanammaett merstrategisktperspektivisinaöversiktsplaner,vilketdetfinnsmöjlighettill idagmeninteallakommunergör,förattregionalochkommunalplaneringska kunnasammankopplasheltbrissman2017).mångakommuners översiktsplanerärmermarkanvändningsplaneränstrategiska,långsiktigaoch övergripandedokumentsomplankochbygglagensägerattdebörvarasmaset. al.,2012). ÄnnuenintressantaspektavmellankommunaltsamarbetetasuppavÅsa EhingerBerling,projektledarepåSverigeskommunerochlandsting.Honskriver attmellankommunalsamverkanentendensattendastdrivasdåkommunerna enkeltkansesinarespektivevinsteravsamarbetet.svåraresamarbeten,där kommunernaintekansevinsternaellerdåbaraenellerettfåtalavkommunerna sersinvinstisamarbete,skeroftastinteehingerberling,2006).detkanalltså varasvårtattfåkommunernaattviljamedverkairegionalochmellankommunal planeringomdeinteserenuppenbarvinstförkommuneniplanernabrissman, 2017).

17 11 ExempletSkåne RegionSkåne ISkåneärdetsedan2011RegionSkånesomavstatenfåttansvaretförden regionalautvecklingenilänetregionskåneonline),om)region)skåne,2018k 02K02).Regionensutvecklingsstrategiheter DetöppnaSkåne2030 ochiden kanmanläsaomfemprioriteradeställningstaganden.tvåavdessarelaterartill mellankommunalasamarbeten: Skåneskablienstarkhållbartillväxtmotor. Skåneskadranyttaavsinflerkärnigaortstruktur. RegionSkåne,2014,s.6). SkåneärsomtidigarenämntdetläniSverigemedstörstorttäthetochenligt RegionSkånesjälvaliggerlänetocksåiettbrageografisktlägenäraen internationellflygplatsochikorridorenmellantyskland,danmarkochnorge. PågrundavdessafaktorerserregionenattSkåneharenstorpotentialattblien hållbartillväxtmotorregionskåne,2014).den19april,underarbetetmed dennauppsats,komregeringenmedettförslagomenlagändringdärskåneslän skallbörjataframenregionplanochregionplaneringenskallbliobligatorisk. Dettaförattregeringenserattettbehovharuppståttdålänetsbefolkningoch tätorterväxerochbliralltmersammankoppladeregeringenonline),2018k04k 19). År2005startadeprojektetStrukturbildSkåne.Dettasomenreaktionpåde upplevdasvårigheternaatthaettregionaltperspektivpådenfysiska planeringenregionskåneonline),om)strukturbild)för)skåne,2018k02k23).) Projektetssyfteärattsammankopplaregionensutvecklingsstrategimed kommunernasöversiktsplanerochföraenaktivdialogmedskåneskommuner kringdennautmaningregionskåneonline),strukturbild)för)skåne,2018k02k 23).)GenomStrukturbildSkåneuppmärksammasvikteniattderegionala frågornalyftsikommunerna.dettasåattkommunernakanfåtadelav utvecklingenmenocksåkännerattdekanbidrautifrånsinaförutsättningar. EfternågraåravsamverkansprocessenharStrukturbildSkånetagitfram gemensammastrategierfördenfysiskaplaneringen.dessablevfastställdaår 2013ochkallasför StrategierfördetflerkärnigaSkåne RegionSkåneonline), Om)strukturbild)för)Skåne,2018K02K23).Strategiernaär: SatsapåSkånes tillväxtmotorerochregionalakärnorochutveckladenflerkärnigaortstrukturen, stärkatillgänglighetenochbindasammanskåne,växaeffektivtmedbalanserad ochhållbarmarkanvändning.skapasocialthållbara,attraktivaorterochmiljöer somerbjuderhöglivskvalité,stärkaskånesrelationinomöresundsregionen, södrasverigeochsödraöstersjön. RegionSkåne,2013,s.13). Strategierför detflerkärnigaskåne skaalltsåliggatillgrundförskåneskommunerdåde planerarförenhållbarfysiskstrukturregionskåneonline),strategier)för)det) flerkärniga)skåne,2016k03k21).strukturblidförskåneärenbörjaniarbetet medattskapaenregionplanförlänetregeringenonline),2018k04k19). SomdelunderstrateginattsatsapåSkånestillväxtmotorerochregionalakärnor harregionenvaltutnågrakommuneriskånesomskafungerasom tillväxtmotorerrespektiveregionalakärnorregionskåne,2014).enligt strateginskadessatillväxtmotorerochregionalakärnorha encentralrolliatt drivautvecklingenochgenererasynergieffekter

18 tillhelaskåne. RegionSkåne,2014,s.30).Malmö,LundochHelsingborgsamt enhopslagningavkristianstadochhässleholmärutpekadesomtillväxtmotorer ochskaökaskåneskonkurrenskraft.ystad,landskronaochtrelleborgär utpekadesomregionalakärnorregionskåne,2014). ) IenighetmeddagenstillväxtfokusochregionförstoringstrendjobbarSkånes kommunerocksåietttillväxtregionssamarbetesomkallasför Greater CopenhagenandSkåneCommitee.Samtliga33avSkåneskommuner tillsammansmed46danskakommuner,regionskåne,regionhovedstadenoch regionsjaellandjobbarförattgenomdettavarumärkeskapaengemensamökad ekonomisktillväxtochsysselsättningkfskonline),2018k02k20). Detrekommunerna Lommakommunharenbefolkningsmängdpå24000invånareRegionfakta online),2018k02k22)kommunenliggerlängstvästkustenochgränsartill Malmö,Burlöv,Staffanstorp,LundochKävlinge.Lommaharenstorutpendling, 75%avbefolkningenjobbarutanförkommunen,främstiMalmöochLund Lommakommunonline),Kommunfakta,2018K03K25).Isinöversiktsplanhar kommunenettkapitelommellankommunalaintressendärdetaruppfrågorsom deanserattdetbörsamarbetaskringlommakommun,2010). Sjöbokommunharenbefolkningsmängdpå19000invånareRegionfakta online),2018k02k22)sjöboliggerimittenavsödraskåneochgränsartillhörby, Eslöv,Lund,Skurup,YstadochTomelillaSjöbokommun,2009).Enstorytaav kommunenbeståravjordbrukskochnaturmarkochhärfinnsmånga jordbruksföretagsjöbokommunonline),om)sjöbo)kommun,)2017k12k19).i Sjöbosöversiktsplanfinnsettkapitelommellankommunalplaneringdärfrågor somkommunenanserattdetbörsamarbetaskringtasuppsjöbokommun, 2009). Simrishamnkommunharenbefolkningsmängdpå19000invånareRegionfakta online),2018k02k22)kommunenliggerlängsöstkustenochgränsartillystad, TomelillaochKristianstadSimrishamnskommun,2017).Simrishamnärendel avösterlensomframföralltpåsommarhalvåretharettstortflödeavturister Simrishamnkommunonline),Simrishamn)på)Österlen,2017K04K10).Isin översiktsplanharkommuneninteettenskiltkapitelommellankommunala intressenliktlommaochsjöboharmenskriverunderrubriken Planeringur olikaperspektiv bådeomregionalplaneringochmellankommunalplanering Simrishamnskommun,2017). 12

19 13 Resultatochanalysavintervjuer DepersonersomintervjuadesidennauppsatsvarAndersNyquistiLomma kommun,föredettachefförplaneringsavdelningenochnu översiktsplanutredare,louiseanderssonisjöbokommun,enhetschefför strategienhetenpåstadsbyggnadsförvaltningensamtgracekjosephine GustavssoniSimrishamnkommun,planarkitekt. Positivinställningtillmellankommunalasamarbeten Generelltärkommunernasinställningartillmellankommunalasamarbeten positiva.allakommunernaservikteniatthasamarbetenmedandrakommuner ochhardrivkraftenattsamarbetamellankommunalt. GraceKJosephinenämnerflerafördelarmedmellankommunalasamarbeten:Jag trorattmanpåettsnabbaresättkanhittaen bestpracticekmetod ochattdet kanfinnasmöjligheterattdelapåkostnaderochdetärjusomsagtbraattkunna träffasregelbundetsåattmanfårdenhärrelationen,dåärdetintelikasvårtatt beomhjälp,manskaparettslagsgemensamtintressesomärbranärmanska försökatänkabortomkommungränser. Gustavsson,GraceKJosephine, muntligen,2018k05k08). AnderspåLommakommunuttrycker: Alltsådetärjuenabsolutnödvändigheti enregionsomvårdärkommunernaärsmåochmänniskorrörsigmellan kommungränserna. Nyquist,Anders,muntligen,2018K04K24).Hansvararpå frågankringhuruvidahankansenågranackdelarmedmellankommunala samarbeten: NejJagjobbarjudåmedöversiktsplaneringochviharjuritatin sådantsomframtidareservatförutbyggnader,persontrafik,spårvagn.omviska ritaettstreckgenomlommasåmåstedetjuförsvinnanågonstansilunds kommunochärviinteöverenssåärdetjumeningslöst. Nyquist,Anders, muntligen,2018k04k24).somsammanfattningspecificerarhaninomvilka områdendetfrämstärviktigt: SånärdetgällerinfrastrukturfrågornaochåK samarbetena,därärdetjätteviktigt. Nyquist,Anders,muntligen,2018K04K24). MeromdessaåKsamarbetenstårunderrubriken Initiativtillsamarbetendär enkommunsplaneringgertydligaringarpåvattnetiflerakommuner ). ÄvenLouisepåSjöbokommunskriverattdetärnödvändigtinomvissaspecifika områden: Jamennärdetgällervissafrågorsåärdetnästanennödvändighet. Andersson,Louise,muntligen,2018K04K25).HonpreciserarliktAndersnågra områdendärdetärextraviktigt: Grönstruktur,blåstrukturochinfrastrukturär frågorsomvimåstesamarbetakringförattviharsåhårttryck. Andersson, Louise,muntligen,2018K04K25).Honfortsätter: )detärettotroligttryckpå Skåne,viharbästajordbruksmarken,mycketinfrastruktur,höganaturvärden. Dåkanintevarjekommunbaratänkaframtillkommungränsen ). Andersson,Louise,muntligen,2018K04K25). Allakommunernautryckteförhållningsättkringhurutbytemellankommunerär positivtochattkommunernagynnasavvarandra.detärintebaradetsomär

20 14 innanförkommungränsensomgynnarkommunen.anderspålommakommun nämner: Detärviktigtdethärmedattalltingbehöverjuintehamnaidenegna kommunen.somlitenkommunkanvijuhamycketglädjeavattdett.ex.hamnar ilund,detbehöverjuintehamnailommaförattdetskavarabraföross.det somärbraförregionenärbrafördeflestakommunerna. Nyquist,Anders, muntligen,2018k04k24).hansammanfattarsenareiintervjun: Detärett ömsesidigtutbytemellankommunerna,vihängerihopochbehövervarandra. )RegionSkåneharenjätteviktigrollattsåattsägajobbamedhelalandskapet ochlänetsåattviblirmerenenhet. Nyquist,Anders,muntligen,2018K04K24). ÄvenGraceKJosephinenämnerhurregionensrollärattlösavissafrågorurett helhetsperspektivmedbostadsförsörjningsomexempel: Jagtror )attman fårtittapåandrafrågoriöversiktligplaneringdärmankanskefårlösasaker överkommungränserna.detkanvarabostadsförsörjningochsådanasaker. ) Gustavsson,GraceKJosephine,muntligen,2018K05K08). Louiseantyderettliknadeförhållningsättienkommentarkringvadsomgör Sjöboattraktivt:FördetsomjagegentligensersomdetfantastiskamedSjöbo kommunärattviharjättestarkanaturvärden ).Bådeförboendemiljöoch rekreativtmenocksåattviharväldigtmycketjordbruk,såpassnäraen storstadsregionsomdetändåär.manbornäraenjättestorarbetsmarknadoch alldentillgångmedkulturutbudsomfinnsistörrestädersamtidigtsommanbo mittutepålandetmedfantastiskanaturvärden.mankanfaktisktjobbai Malmö/Lundochbohär. Andersson,Louise,muntligen,2018K04K25).Honser alltsåsjöbosattraktivitetsomendeliregionskåneochinkluderarfaktorer utanfördenegnakommungränsen. Dettaförhållningsättblevocksåtydligtisvarenkringfråganomhur kommunernaserpåtillväxtregionersåsomöresundsregionen.louisepåsjöbo kommunnämner: SjöbopåverkasmycketavdetsomhänderiMalmöK Köpenhamn.DetärbaraenstyrkaförSjöbo. Andersson,Louise,muntligen, 2018K04K25).ÄvenAnderspåLommakommunnämner: Samarbetetmed öresundsregioneninnebärjugenombronattarbetsmarknadenblirmycket störreochdetgynnarjuallakommunersomliggerrelativtnäraochdetär lättareatttasigvidareutivärlden,mankantasigsnabbareochenklaretill Kastrup.Såkommunikationochflödenharförbättrats )såärdetliksom lättareochenklareatttasigtillköpenhamnsomärvårstörstanärastorstad. Nyquist,Anders,muntligen,2018K04K24).GraceKJosephineantyddedockattdet ärlitedelademeningarisimrishamnkringhuruvidaöresundsregionengynnar kommunen: Ja,detärväldelademeningaromdet.Detfinnsjuensidasomser SimrishamnskommunsomenstordelavÖresundsregionenochattviärnära Köpenhamnochviärnäraflygplatsenochattviblirnågonslagslantligförorttill storstadenochmångakanskedåmedflexiblaarbetensomefterfrågarnärhettill enflygplatsmenändåvillbopålandetbosättersighär,attdetärliksommed storpotential.mensensåfinnsdetocksåsåklartvisomkanskeintetyckeratt detärsånära,viserintedirektnärhetentilldanmark,ellerja,bornholm kanske)pådetsättetsomendelavöresundsregionen,nej,detärvältudelat. Gustavsson,GraceKJosephine,muntligen,2018K05K08).

21 15 Initiativtillsamarbeteförökadkonkurrenskraft SjöboochSimrishamnärmedidenmellankommunalasamarbetsgruppenSÖSK SydöstraSkånessamarbetskommitté)sombeståravkommunernaSjöbo,Ystad, TomelillaochSimrishamnAndersson,Louise,muntligen,2018K04K25).Under SÖSKfinnsdetettflertalsamarbeten.T.ex.ettprojektsominitieradesavRegion SkåneisambandmedattYstadpekadesutsomregionalkärnaavregionen.I dettasamarbetediskuterashurdeinvolveradekommunernakanblienstarkare delavskåneandersson,louise,muntligen,2018k04k25).gracekjosephine kommenterarvarfördettakanbehövas: )omvitittarpåregionskånedåtror jagjuattvi,bl.a.isösk,försökerskapaettstörresamarbetekanskeförattman serattdetärettganskastortfokuspåvästsidan Gustavsson,GraceKJosephine, muntligen,2018k05k08).härinitierasalltsåsamarbeteförattöka kommunens/kommunernaskonkurrenskraftiregionenochmellankommuner. Ännuettexempelpåsamarbetesominitieratsförökadkonkurrenskraftärett samarbeteundersöskkringkollektivtrafik. Småkommunerharoftasvåratt hävdasiggentemottrafikverketochskånetrafiken...).dåviskayttraossom t.ex.trafikverketsplaner,dågörvidetoftatillsammansmeddeandra kommunernaisydöstraskåne,dåvägervårtyttrandelitetyngre,såvisnackar osssammandärinnan. Andersson,Louise,muntligen,2018K04K25).Hon nämnerienkommentarkringvilkafördelardetfinnsmedmellankommunala samarbeten: Detärettsättattfåstarkareröst. Andersson,Louise,muntligen, 2018K04K25).) SjöbokommunärävenmediettsamarbetetillsammansmedEslövochLundför attutredaomvombsänkanskullekunnabliettbiosfärområde.ienföljdfråga kringhurdettaarbetemedattfåettbiosfärområdegavfördelarförjustsjöbo kommunnämndelouiseatt: Jagtrorattdehärfrågornaskullefåenhögre prioritet.manbehöversedetutifrånlite,vadärdetegentligenviharhär,vihar någotriktigt,riktigtvärdefulltidenhärkommunen.detharvijuändåmenjag trormanskullebehövautifrånperspektivetförattkunnaförstå,bådeför politikerochinvånareochliksomkunnasättavärdepådetviharochattde frågornaskullehamnahögrepåagendan. Andersson,Louise,muntligen,2018K 04K25).Efteråtnämnerhonockså: Ochdetärocksåettsättattattrahera projektmedelochkunnagörasakeriännuhögreomfattning. Andersson, Louise,muntligen,2018K04K25).Sjöbokommunsjälvadraralltsånyttaav samarbetetdådegenomattofficielltgöravombsänkantillettbiosfärområde uppmärksammarnågotattraktivtikommunen.dettakangeringarpåvattnetdå kommunenkanfårstatusochkonkurrenskraftsomkanbidratillt.ex. projektmedel.ävenhärgårdetalltsåattsägaattinitiativettillsamverkan åtminstonedelvishandlaromkonkurrenskraft. AndersnämnerinteettspecifiktsamarbetesominitieratsförattökaLomma kommunskonkurrenskraft,menhanuttryckersomdelisvaretkringfråganvad hanserförutmaningarimellankommunalsamarbetenserubrikkommuners olikheteriresurser,politikochintressensomutmaning)hurflerakommuners överenskommelsekringettbeslutkangeökadslagkraftförattfåkommunens viljaigenomnyquist,anders,muntligen,2018k04k24).

22 16 Initiativtillsamarbetendärenkommunsplaneringger tydligaringarpåvattnetiflerakommuner GemensamtförLommaochSjöboärocksåattdeärmedisåkalladeåK samarbetensomhandlaromattutvecklaochunderhållaåarsomrinnergenom flerakommunersamtomgivningenkringdessanyquist,anders,muntligen, 2018K04K24).FörLommasdelärdetKävlingeånsvattenrådsamtHöjeåns vattenrådochdetärdekommunersomåarnarinnerigenomsomärmedi samarbetetnyquist,anders,muntligen,2018k04k24).sjöboärmedi Kävlingeånsvattenrådochskasåsmåningomgåmediännuettmedåarsom rinnerösterutandersson,louise,muntligen,2018k04k25).enligtandershar dessasamarbetenpågåttunderlångtidochärväletablerade.hangerockså dessasamarbetensomexempelnärhanuttryckersinåsiktomattdetärmycket viktigtmedmellankommunalasamarbetennyquist,anders,muntligen,2018k 04K24). Detfunkarjuliksominteannars,vikanjuinteslutaplaneravid kommungränsenochtydligastärdetkanskenärdetgälleråksamarbetena,vihar problemilommamedöversvämningochomintekommunernauppströmsär bereddaattanläggafördröjningsmagasin,dagvattendammarochsåvidaredå kanviintelösaproblemet,sådetärabsolutnödvändigt. Nyquist,Anders, muntligen,2018k04k24).andersseralltsådessasamarbetensomnödvändiga bl.a.eftersomsamarbetetgerentydligeffektsompåverkarkommunen.även LouisenämnerangåendeKävlingeånsvattenrådattdet )harfunnitslänge,är välförankratochnödvändigt. Andersson,Louise,muntligen,2018K04K25). GraceKJosephinepåSimrishamnnämnerattdeharettnyligenuppstartat samarbeteangåendehavsplaneringförattbl.a.lösafrågorkringerosion Gustavsson,GraceKJosephine,muntligen,2018K05K08).Honbeskriverhurdetta ärenfrågadärmellankommunalasamarbetenärnödvändiga: Manbörjarjuse numedklimatförändringarochsådantattmanmåstetänkaiettstörre perspektiv.jagmenaråtgärdersomvigörkanjupåverkanågonannanstans MedandraordserävenGraceKJosephineattenkommunsarbeteinomvissa frågorgerringarpåvattnetienannankommunochdärförärsamarbetekring dessafrågorviktigt. Allakommunernaäralltsåmedisamarbetensomdelvisinitieratsavinsiktenatt frågankräverettsamarbeteförattundvikaellergynnatydligaeffekteri respektivekommun.detärkringfrågordärhandlingarnaienkommunger tydligdominoeffektutiflerakommuner. Konkurrensmellankommunersomutmaningi mellankommunalasamarbeten Menkommunernaserocksåtydligautmaningargällandemellankommunala samarbeten.louisepåsjöbokommunreflekterarkringkonkurrensmellan kommunersomdenstörstautmaningen: Jagtrorattdenstörstautmaningenär någonslagsouttaladkonkurrenssomfinns,alltsålitesåprestige ).Attman någonstansunderytanvillvarabästpånågotsätt ).Detkanvarasvårtatt släppapådenprestigen. Andersson,Louise,muntligen,2018K04K25).

23 17 GraceKJosephinegörenliknandereflektion: )jagtrorocksåattdetkanblien maktfråga. )manställsemotvarandraochjämförs. Gustavsson,GraceK Josephine,muntligen,2018K05K08).Honbeskrivervaddettakangrundasigi: Ja mendetgårjutillbakatillenslagsresursfrågaocksåhurmycketmankanlägga påutvecklinginomkommunerna,vadmanharförbudgetar.jagmenarystadoch SimrishamnärbraexempeldärdetliksomärlitestorebrorKlillebrorKmentalitet somliksomliggerkvarsedanlängeochkanvaralitelöjligtidag,manmåste kommaförbidet. Gustavsson,GraceKJosephine,muntligen,2018K05K08).)) ) DetgårattdraenparallellmellanLouiseochGraceKJosephinesreflektioneroch ettexempelsomandersnämndeisambandmedfråganomvilkautmaningarhan sågimellankommunalasamarbeten: Sennärdetgällerkommuntillkommun, iblandharmanolikauppfattningar,vihadeexempelvisstaffanstorpskommun, devillebyggaenvindkraftochdåläggerdedenmellanlommaochlunddär Staffanstorpgårinsomenlitenkilochdåblevviintesåjättegladafördet, ni)kan) väl)lägga)det)nära)ert)samhälle)istället,mendettycktejuintede,devillejuha detsålångtbortsommöjligtochdåblevdetså. Nyquist,Anders,muntligen, 2018K04K24). Kommunensgeografiskaplaceringsomutmaningi mellankommunalasamarbeten LouiseserävenSjöbosgeografiskaplaceringimittenavSkåne,mellanvästoch öst,somenutmaning.dettablirkompliceratnärdeskahittasamhörighetmed andrakommunerochvetavilkasamarbetendeböringåi. Sjöboharenliten dragningtillystadmenviharenännustarkaredragningtillmalmölund egentligen,ochitaktmedattkommunikationernablibättresåblirjudenännu tydligare,denvästligadragningen,fördetärdärvihardenstörsta arbetsmarknaden.skamanåkaochfikaochgåpåteater,handlaellerså,dååker deflestatillmalmöellerlund,iblandåkermantillystad.sådenkopplingen väst)äråtminstonelikastarkellerstarkare.fördragningenösterutfinnsju också,ommantänkermerbesöksnäringsföretagochså,desamarbetarjuväldigt mycketösterut.sånärdetgällerrekreationochnaturupplevelsersåhängervi ihopmedöstrasidanpåettheltannatsättändenvästramennärmanpratar arbetsmarknadsåhängerviihopmeddenvästrasidan. ).Detärenutmaning också. Andersson,Louise,muntligen,2018K04K25). VadgällerSimrishamnserGraceKJosephinehurkommunensgeografiska placering,långtifråntillväxtmotorernapåvästsidan,påverkarderasdelaktighet idenregionalaplaneringssamverkan.honnämnerattsimrishamninteharen likastarkkopplingtillvästsidan.ienfrågakringhuruvidasimrishamnhade tjänatpåenstarkarekopplingtillvästuttryckerhon: Jagtrordetskullevara positivtmedenkopplingtillvästsidan.senärdetjusimrishamnsbanan,den liggermycketpåisnu,mendärharmanjuförsöktgöraenstarkarekopplingtill Malmöliksom.Ochjagtrormanhadevunnitväldigtmycketpåattgöraresandet enklaremellanöstochvästsidanjustförattutökaarbetsmarknaden. Gustavsson,GraceKJosephine,muntligen,2018K05K08).

24 18 AnderspåLommakommunnämneringentingkringdengeografiskaplaceringen somenutmaning.detgårattspekulerakringomdettakanberopåattlomma liggerbratillmellandestoratillväxtmotorernamalmöochlundochdärförinte harnågraproblemmeddetta. Kommunernasolikheteriresurser,politikochintressensom utmaningimellankommunalasamarbeten AnderspåLommakommunnämnerattkommunernasolikaintressen, inställningar,resurserochpolitikärenutmaningochkansättakäpparihjulen. Jadetärjusåhärattmanharjuolikauppfattningar,kanskeberoendepåom manärlitenellerstorochsenärdetjunaturligtvissåattdepolitiska uppfattningarnaärolika Nyquist,Anders,muntligen,2018K04K24).Han tillägger: Vityckerolikaochdetsomärviktigtmedsådanahär mellankommunalasamarbetenärsärskiltomviskavändaossutåt,tillstaten ellerregionskåne,dåärdetviktigtattvaraenigaochdetkanvarasvårtibland, mantyckerolikasakeriolikafrågorberoendepåvilkenkommun Nyquist, Anders,muntligen,2018K04K24).Andersgerettexempelangåendearbetetmed attfåframettjärnvägsspårförgodstrafikgenomregionen. Vårkommunvill byggaettsådantspårparallelltmede6:anmenburlövskommunvillabsolutinte haettsådantspår.ochdåärdetsvårtattfådetinskrivetiengemensam handlingsplanfördåvägrarjuburlövvaramedochskrivapå.dåfårmanplocka bortsådantsomviinteäröverensomannarskommerinteallaattskrivaunder ochdåblirdetliksomettsämrelägegentemotstatenochkanskeregionskåne. Nyquist,Anders,muntligen,2018K04K24).Andersutvecklarvadhanmenarmed ettsämreläge: Imångasammanhanghandlardetjuomattövertygastatenoch kanskeregionenomattsatsapengar )ochominteallakommunersomär berördaärbereddaattjobbafördettagemensamtsåärdetjuriskförattett sådantprojektaldrigblirgenomfört )omallainteäröverenssåblirdetsvårt dåkanskeattfåpengarnaförattbyggautenvägellerjärnväg. Nyquist,Anders, muntligen,2018k04k24). Louisenämnerocksådennaproblematik.Honsägerienkommentarangående samarbetetmedeslövochlundkringvombsänkan:detskajufattaspolitiska beslutinomalladehärtrekommunernaochdetgällerjudåattalla kommunernaärbereddaattsatsaochgåinmedpengarförattmanskakunnafå tilldetta. Andersson,Louise,muntligen,2018K04K25). GraceKJosephineuttryckerocksådennaproblematikkringhurdetärmycketsom måsteklaffaimellankommunalasamarbeten: Dettrorjagärgenerelltför kommunerattomvisamlaskringenfrågaochmanhittarenlösningpådet ) såkandetjuändåvarasåattpolitikenintetyckerdetellerdetfinnsintepengar nuellerdumåsteprioriteradittarbetedäristället.)närmanvälsamarbetarmed kommunersåärdetsåmycketsommåsteklaffafrånhelakommunenssidasåatt manverkligenskakunnadrivapådet )Gustavsson,GraceKJosephine,muntligen, 2018K05K08).

25 19 Gemensamtförallakommuneräralltsåhurdeserattolikhetermellan kommunenkangöradetproblematisktattfåfrågorochkommunensintressen igenom. Inställningtillregionensplaneringochimplementeringav strategieriöversiktsplanen Vadgällerkommunernasinställningartilldenregionalaplaneringenvarde generelltpositivaochallakommunernatyckerdenregionalaplaneringen behövs. Louisesvaradebl.a.påfrågankringvadhonsågsomregionensrollatt: Mankan fåenbättrekvalitépåvissaövergripandefrågorsommanmåste)samarbeta kring. Andersson,Louise,muntligen,2018K04K25). ÄvenGraceKJosephinesvaradepåettlikdanandesätt: Förattfåettbättre helhetsgreppkringlösningarsomkanskeintetersigplatsspecifiktdär problemenuppstårochdåärt.ex.havsplaneringettbraexempeldärvarje åtgärdsförslagkanpåverkanågontingannat. )Gustavsson,GraceKJosephine, muntligen,2018k05k08). Anderssvaradeangåenderegionen: Detärväldigtviktigtatttittapåhela skåneperspektivet,förattförutsättningarnaärnogväldigtolikakanskeiöstra ochvästraskåne,detkanvarabrabaradettaattvetaomattdetkanvaralite annorlundapåandraställen.baradenkunskapenärnyttig. Nyquist,Anders, muntligen,2018k04k24). BådeAndersochLouisetyckteattregionensutvecklingsstrategiervarrelevanta förkommunensintressenochsatsningar. Ja,dettyckerjagJagtyckerdegörett jättebrajobb,deskaförsökakompromissamed33kommuner,detären utmaning. Nyquist,Anders,muntligen,2018K04K24).LouisepåSjöbokommun nämndeattdetskettenförändringtilldetbättre. Jagtyckerattdeharblivitdet merochmer.etttagsåkundejagbliliteprovoceradavderasregionala utvecklingsstrategi,förnärdetblirsåutzoomatsåsermanbaradestora strukturernaochdetblirproblematisktfördetärjumerkomplextänså,det gagnarbaravissa. )mendeharblivitbättre. Andersson,Louise,muntligen, 2018K04K25).GraceKJosephineuttryckerdockintesammainställningochtycker intestrategiernaärheltrelevantaförsimrishamn.återigenpågrundavattdet ärmindresatsningarpåöstsidan:nja,kanskeintejättestarkt,särskiltinom infrastrukturfrågortrorjagdetsaknas.detärmycketsatsningarpåväster,norr ochsöderliksommenattbidaihopvästochösttyckerjagintemanserlikastora satsningarpå. Gustavsson,GraceKJosephine,muntligen,2018K05K08). GraceKJosephinenämnerhurdettaförsvårarimplementeringenavstrategiernai kommunensöversiktsplaner: Ja, )detärjuocksålitedetjagvarinnepåinnan attiblandkandetjukanskevaraurettstörreperspektivochurbant statsperspektivochviärvälmerrefereradetillnågonslags landsbygdsutvecklingochsåocksåsomjagnämndeinnanattmankännerlite

Inventering och analys av trädbestånd i arboretet Valls Hage

Inventering och analys av trädbestånd i arboretet Valls Hage Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap Inventering och analys av trädbestånd i arboretet Valls Hage Inventory and analysis of tree stand in the arboretum Valls Hage

Läs mer

Att sälja närproducerat kött i gårdsbutiker. En studie av butikens kunder,

Att sälja närproducerat kött i gårdsbutiker. En studie av butikens kunder, Att sälja närproducerat kött i gårdsbutiker. En studie av butikens kunder, mervärde och köttförsäljning. To sell locally produced meat in farm shops. A study of the store's customers, value added and meat

Läs mer

Mervärdesmärkning av nöt - och lammkött

Mervärdesmärkning av nöt - och lammkött Mervärdesmärkning av nöt - och lammkött En systematisk undersökning av mervärdesmärkt kött Value added marking of beef and lamb A systematic study of value-added branded meat Martin Karlsson Självständigt

Läs mer

Planeringsmetoder för barn i fysisk planering

Planeringsmetoder för barn i fysisk planering Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU Kandidatexamensarbete, 15 hp Planeringsmetoder för barn i fysisk planering en studie på nationell, regional och kommunal nivå Elise Eriksson Fakulteten för

Läs mer

Bilagor till utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet- Alnarp

Bilagor till utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet- Alnarp Programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård Utbildningsplan SLU ID 3.0-734/2012, version 2012-09-26 Bilagor till utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet- Alnarp Bilaga 1: Möjlighet

Läs mer

Bilaga 1 till utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet, Ultuna

Bilaga 1 till utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet, Ultuna Bilaga 1 till utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet, Ultuna Möjlighet till fortsatta studier läsåret 2007/08 Den student som har fullgjort utbildningen på landskapsarkitektprogrammet med avlagd

Läs mer

Information om examensarbetet för studenter och examinatorer

Information om examensarbetet för studenter och examinatorer Information om examensarbetet för studenter och examinatorer Institutionen för tillämpad kemi och geovetenskap Luleå tekniska universitet Ht02 Reviderad vt04, vt05, ht06, ht08 Regler för examensarbete

Läs mer

Möjlighet till fortsatta studier läsåret 2007/08

Möjlighet till fortsatta studier läsåret 2007/08 Bilaga 1 till utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet, Ultuna Möjlighet till fortsatta studier läsåret 2007/08 Den student som har fullgjort utbildningen på landskapsarkitektprogrammet med avlagd

Läs mer

Smärtbedömning!vid! demenssjukdom4!ingen!gissningslek!

Smärtbedömning!vid! demenssjukdom4!ingen!gissningslek! Smärtbedömningvid demenssjukdom4ingengissningslek Enlitteraturöversiktomdenkomplexavårdsituationenutifrånsjuksköterskansperspektiv Examensarbete på grundnivå Huvudområde: Omvårdnad; GR (C Examensarbete

Läs mer

Bilaga 1 till utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet, Ultuna

Bilaga 1 till utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet, Ultuna Bilaga 1 till utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet, Ultuna Möjlighet till fortsatta studier läsåret 2007/08 Den student som har fullgjort utbildningen på landskapsarkitektprogrammet med avlagd

Läs mer

Rapportmall för Skogsmästarskolan 2018

Rapportmall för Skogsmästarskolan 2018 SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2018:xx Rapportmall för Skogsmästarskolan 2018 Report template School of Forest Management 2018 Back Tomas Ersson Johan Törnblom Examensarbete i skogshushållning, 15

Läs mer

Kommunöverskridande planering är lagen om regional fysisk planering lösningen?

Kommunöverskridande planering är lagen om regional fysisk planering lösningen? Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Kommunöverskridande planering är lagen om regional fysisk planering lösningen? Cecilia Tenje Persson Självständigt arbete 15 hp

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Kinesiska träd och buskars potential för odling i södra Sverige inventering och analys av Alnarps västra Kinafält.

Kinesiska träd och buskars potential för odling i södra Sverige inventering och analys av Alnarps västra Kinafält. Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Kinesiska träd och buskars potential för odling i södra Sverige inventering och analys av Alnarps västra Kinafält. Chinese trees

Läs mer

Riktlinjer för självständiga arbeten (examensarbeten), upphovsrätt och publicering inom utbildning vid SLU

Riktlinjer för självständiga arbeten (examensarbeten), upphovsrätt och publicering inom utbildning vid SLU 1(14) Dnr SLU ua 2013.1.1.1-3088 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Ledningskansliet Handläggare: Johan

Läs mer

Bilagor till utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet- Ultuna

Bilagor till utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet- Ultuna Programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård Utbildningsplan SLU ID 2015.3.1.1-2126, version 2015-05-04 Bilagor till utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet- Ultuna Bilaga 1: Möjlighet

Läs mer

Planeringsmetoder för barn i fysisk planering

Planeringsmetoder för barn i fysisk planering Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU Kandidatexamensarbete, 15 hp Planeringsmetoder för barn i fysisk planering en studie på nationell, regional och kommunal nivå Elise Eriksson Fakulteten för

Läs mer

Bilaga 1 till utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet. - landskapsplanering

Bilaga 1 till utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet. - landskapsplanering Bilaga 1 till utbildningsplan för landskapsarkitektprograet Möjlighet till fortsatta studier läsåret 2013/14 Den student so har fullgjort utbildningen på landskapsarkitektprograet ed avlagd landskapsarkitekt-,

Läs mer

Estetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska. Susanna Forsberg. En skola för alla. att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom. A School for Everyone

Estetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska. Susanna Forsberg. En skola för alla. att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom. A School for Everyone Estetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska Susanna Forsberg En skola för alla att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom A School for Everyone helping children with ADHD and Aspergers syndrome. Examensarbete

Läs mer

Riktlinjer för självständiga arbeten (examensarbeten), upphovsrätt och publicering inom utbildning vid SLU

Riktlinjer för självständiga arbeten (examensarbeten), upphovsrätt och publicering inom utbildning vid SLU Sveriges lantbruksuniversitet Styrande dokument Dokumentnamn Riktlinjer för självständiga arbeten (examensarbeten), upphovsrätt och publicering inom utbildning vid SLU Beslutsdatum Beslutsfattare Diarienummer

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOLOGI

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOLOGI 1(5) SLU-ID: LTV 2015.3.2.1-1001 Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Forskning och utbildning på forskarnivå Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare:

Läs mer

Utbildningsplan för landskapsarkitektur masterprogram 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för landskapsarkitektur masterprogram 120 högskolepoäng PN-LT Protokoll 2019-06-10 Bilaga 2b 1(5) Utbildningsnämnden för landskapsarkitektur masterprogram 120 högskolepoäng Syllabus for the Landscape Architecture Master s programme, 120 credits BESLUT Programkod:

Läs mer

Landskapsplanering ett regionalt perspektiv

Landskapsplanering ett regionalt perspektiv Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Landskapsplanering ett regionalt perspektiv Landscape planning a regional perspective Maria Gustafsson Självständigt arbete 15

Läs mer

Örebro universitet. Elektronisk arkivering/publicering av självständiga arbeten (examensarbeten) i DiVA. Studentmanual. Reviderad 2012-02-06

Örebro universitet. Elektronisk arkivering/publicering av självständiga arbeten (examensarbeten) i DiVA. Studentmanual. Reviderad 2012-02-06 1 2012 Elektronisk arkivering/publicering av självständiga arbeten (examensarbeten) i DiVA Studentmanual Örebro universitet Reviderad 2012-02-06 Jeanette Ekman 1 När Ditt/Ert självständiga arbete/examensarbete

Läs mer

Sammanställning av PROGRAMVÄRDERING Landskapsarkitektprogrammet, Alnarp 22 mars jan 2013

Sammanställning av PROGRAMVÄRDERING Landskapsarkitektprogrammet, Alnarp 22 mars jan 2013 Sammanställning av PROGRAMVÄRDERING Landskapsarkitektprogrammet, Alnarp 22 mars 2012 1 jan 2013 Till programwebben, 22 april 2013 Anna Jakobsson, programstudierektor Före 22 mars 2012 skrevs programvärderingarna

Läs mer

LAGF03, Rättsvetenskaplig uppsats, 15 högskolepoäng Essay in Legal Science, 15 credits Grundnivå / First Cycle

LAGF03, Rättsvetenskaplig uppsats, 15 högskolepoäng Essay in Legal Science, 15 credits Grundnivå / First Cycle Juridiska fakulteten LAGF03, Rättsvetenskaplig uppsats, 15 högskolepoäng Essay in Legal Science, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetsstyrelsens

Läs mer

Kommunikation - vad är det?

Kommunikation - vad är det? Sanna Larsson Kommunikation vad är det? En studie av musikalisk kommunikation i ensemblesammanhang Communication what is that? A study of musical communication in music ensembles Självständigt arbete 15

Läs mer

LAGM01, Examensarbete, 30 högskolepoäng Graduate Thesis, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle

LAGM01, Examensarbete, 30 högskolepoäng Graduate Thesis, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten LAGM01, Examensarbete, 30 högskolepoäng Graduate Thesis, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens nämnd för utbildningen

Läs mer

Utbildningsplan för befintligt utbildningsprogram: landskapsarkitektur masterprogram

Utbildningsplan för befintligt utbildningsprogram: landskapsarkitektur masterprogram Utbildningsnämnden BESLUT SLU ID: SLU.ua.2017.3.1.1-3792 2017-10-11 Sändlista Utbildningsplan för befintligt utbildningsprogram: landskapsarkitektur masterprogram Beslut Utbildningsnämnden beslutar att

Läs mer

Utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet - Uppsala, 300 högskolepoäng

Utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet - Uppsala, 300 högskolepoäng Utbildningsnämnden 2016-10-12 Utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet - Uppsala, 300 högskolepoäng Syllabus for Landscape Architecture Programme - Uppsala, 300 credits BESLUT Programkod: LY009

Läs mer

7 visions for the future of BIM

7 visions for the future of BIM 7 visioner för framtidens BIM En studie kring vilka förändringar som krävs för att skapa ett branschvägledande arbetssätt för användandet av BIM 7 visions for the future of BIM A survey of the neccessary

Läs mer

gränsområdet bortglömt och ointressant?

gränsområdet bortglömt och ointressant? gränsområdet gränsområdet bortglömt och ointressant? gränsområdet bortglömt och ointressant? eller en outnyttjad resurs och en mellankommunal utmaning? gränsområdet bortglömt och ointressant? eller en

Läs mer

Stigande havsnivåer engagemang, kommunikation och planering i Skåne

Stigande havsnivåer engagemang, kommunikation och planering i Skåne Stigande havsnivåer engagemang, kommunikation och planering i Skåne Tomas Germundsson Kulturgeografiska institutionen Lunds universitet -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Programnämndernas namn, sammansättning och ansvarsområden

Programnämndernas namn, sammansättning och ansvarsområden 1(3) SLU ua 2014.1.1.1-2608 Exp. den 23/6-14/IA Rektor BESLUT 2014-06-23 Sändlista Programnämndernas namn, sammansättning och ansvarsområden Beslut Rektor beslutar, med ändring av beslutet den 3 december

Läs mer

184/18 Ändring av organisation och ledning för det strategiska forskningsprogrammet Trees and Crops for the Future (TC4F)

184/18 Ändring av organisation och ledning för det strategiska forskningsprogrammet Trees and Crops for the Future (TC4F) Ledningskansliet Maria Lindfors REKTORS BESLUT (REB) BESLUTSLISTA 184-185 2018-11-06 Närvarande: Peter Högberg Martin Melkersson Maria Lindfors Rektor Universitetsdirektör Sekreterare 184/18 Ändring av

Läs mer

Hållbar stadsutveckling ledning, organisering och förvaltning - masterprogram, 120 högskolepoäng (hp) 2 Förkunskaper och andra antagningsvillkor

Hållbar stadsutveckling ledning, organisering och förvaltning - masterprogram, 120 högskolepoäng (hp) 2 Förkunskaper och andra antagningsvillkor Hållbar stadsutveckling ledning, organisering och förvaltning - masterprogram, 120 högskolepoäng (hp) Sustainable Urban Management Master s Programme, 120 credits 1 Beslut Rektor för SLU beslutade den

Läs mer

Partnerskap ALNARP. 1977 - SLU bildas

Partnerskap ALNARP. 1977 - SLU bildas Partnerskap ALNARP Tillkomsten: VARFÖR? HUR? NÄR? 1977 - SLU bildas Sammanslagning av tre högskolor: Lantbruk Skog Veterinär 1 SLU de första 15 åren många orter centralisering Ultuna i centrum tre parallella

Läs mer

Spår C självständiga arbeten

Spår C självständiga arbeten Spår C självständiga arbeten Dokumentation sammanställt av Kristine Kilså (LTV-kansliet) Johan Gaddefors (UN) var moderator, Anna Rudebeck (NJ-kansliet) & Johan Torén (planeringsavdelningen) var inledare.

Läs mer

JAMM07, Masteruppsats, 30 högskolepoäng Master Thesis, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JAMM07, Masteruppsats, 30 högskolepoäng Master Thesis, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JAMM07, Masteruppsats, 30 högskolepoäng Master Thesis, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens nämnd för utbildningen

Läs mer

Om första världskriget i läromedel för högstadiet och gymnasiet

Om första världskriget i läromedel för högstadiet och gymnasiet Estetisk-filosofiska fakulteten (Litteratur och språk) Christopher Åberg Om första världskriget i läromedel för högstadiet och gymnasiet A study in how WWI is narrated in different books in lower and upper

Läs mer

Lathund för studenter vid Institutionen för socialt arbete

Lathund för studenter vid Institutionen för socialt arbete Lathund för studenter vid Institutionen för socialt arbete publicera studentuppsatser/examensarbeten i DiVA Om du har frågor eller behöver hjälp, kontakta institutionens DiVA-administratör; diva@socarb.su.se.

Läs mer

Kandidatexjobb vid Industriell Marknadsföring. Process, tidsplan och opponenter samt krav

Kandidatexjobb vid Industriell Marknadsföring. Process, tidsplan och opponenter samt krav Kandidatexjobb vid Industriell Marknadsföring Process, tidsplan och opponenter samt krav Dagens agenda Själva processen och vem gör vad när Förväntningar Krångliga passager i själva skrivandet IEI:s exjobbssida

Läs mer

Människan och hållbarheten

Människan och hållbarheten Människan och hållbarheten välfärd, välbefinnande och hälsa genom tvärsektoriell samverkan Om hur idéburen och offentlig sektor tillsammans kan skapa bästa möjliga förutsättningar för ett hållbart samhälle.

Läs mer

Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer

Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2009:27 Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer A study that investigate the reasons why women end

Läs mer

Samplanering. Självständigt arbete vid LTJ fakulteten, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) 15 hp. hinder och möjligheter.

Samplanering. Självständigt arbete vid LTJ fakulteten, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) 15 hp. hinder och möjligheter. Självständigt arbete vid LTJ fakulteten, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) 15 hp Samplanering hinder och möjligheter Anna Hedman Fakulteten för Landskapsplanering, trädgårdsoch jordbruksvetenskap, SLU

Läs mer

Protokoll fört vid konstituerande möte med fakultetsnämnd den 12 december 2018

Protokoll fört vid konstituerande möte med fakultetsnämnd den 12 december 2018 Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap Fakultetsnämnd PROTOKOLL 1-8/2018 2018-12-12 SLU-ID: SLU.ltv.2018.1.1.1-1114 Protokoll fört vid konstituerande möte med fakultetsnämnd

Läs mer

Handledare: Sara Isaksson From: och Åsa Jungnelius,

Handledare: Sara Isaksson From: och Åsa Jungnelius, Kursbeskrivning Examensarbete Kandidatprogrammet Keramik och Glas, Vt. 2016 Kurskod: KGK310 Obligatoriskkurs grundnivå, årskurs 3 Förkunskaper: Enligt Konstfacks antagningskrav el. motsvarande kunskaper.

Läs mer

Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem. Information till företaget

Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem. Information till företaget Examensarbeten vid civilingenjörsutbildningen i Energisystem Information till företaget Förord Först ett tack för att vår civilingenjörsstudent får göra sitt examensarbete vid Ert företag och under Er

Läs mer

Bilaga 1 till utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet- Ultuna. - landskapsplanering

Bilaga 1 till utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet- Ultuna. - landskapsplanering Bilaga 1 till utbildningsplan för landskapsarkitektprgraet- Ultuna Möjlighet till frtsatta studier läsåret 2014/15 Den student s har fullgjrt utbildningen på landskapsarkitektprgraet Ultuna ed avlagd landskapsarkitekt-,

Läs mer

Huvudavtal Tillväxt Trädgård. Samarbetsavtal för Tillväxt Trädgård

Huvudavtal Tillväxt Trädgård. Samarbetsavtal för Tillväxt Trädgård Huvudavtal Tillväxt Trädgård Samarbetsavtal för Tillväxt Trädgård 2015 2017 Tillväxt Trädgård har under programperioderna 2008 2010 och 2011 2014 framgångsrikt etablerat sig som en unik arena för tillväxt

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet 1 Dnr G 213 980/10 Studieplan för forskarutbildningen i kognitionsvetenskap vid ITfakulteten vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet 2010-03-18.

Läs mer

Trafikverkets val av trädarter -

Trafikverkets val av trädarter - Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Trafikverkets val av trädarter - Hållbart ur ett klimatperspektiv? Kajsa Üebel Självständigt arbete 30 hp Landskapsarkitektprogrammet

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i matematikdidaktik

Allmän studieplan för forskarutbildning i matematikdidaktik Allmän studieplan för forskarutbildning i matematikdidaktik Högskolepoäng: 240 Ansvarig: Teknisk- naturvetenskaplig fakultetsnämnd Huvudområde: Matematikdidaktik Nivå: Forskarutbildning Fördjupning: Filosofie

Läs mer

Arbete med grönstruktur i Skåne

Arbete med grönstruktur i Skåne Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU Kandidatexamensarbete, 15 hp Arbete med grönstruktur i Skåne Begränsningar och förutsättningar för regional och kommunal grönstrukturplanering med Landskrona

Läs mer

Tortoise ) Tortoise ) Hållbar)design)för)Kinas)möbelmarknad! Sustainable)design)for)the)Chinese)furniture)market)! Maja$Björnsdotter$ $

Tortoise ) Tortoise ) Hållbar)design)för)Kinas)möbelmarknad! Sustainable)design)for)the)Chinese)furniture)market)! Maja$Björnsdotter$ $ Linköpingsuniversitet CarlMalmstenFurnitureStudies,CampusLidingö Tortoise HållbardesignförKinasmöbelmarknad! Kandidatuppsats!16hp Möbeldesign Vårterminen2017 LIUEIEIETEKEGEE17/01333EESE Tortoise SustainabledesignfortheChinesefurnituremarket!

Läs mer

STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp

STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp 2014-09-12 STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp Kurskod: 1BA111 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-Mail Karolinska Institutet Alfred

Läs mer

Dnr N 2008/549. Regler och rekommendationer för examensarbeten på avancerad nivå vid naturvetenskapliga fakulteten fr.o.m

Dnr N 2008/549. Regler och rekommendationer för examensarbeten på avancerad nivå vid naturvetenskapliga fakulteten fr.o.m Regler och rekommendationer för examensarbeten på avancerad nivå vid naturvetenskapliga fakulteten fr.o.m. 2008-09-15. I detta dokument ges fakultetens regler och rekommendationer för examensarbeten på

Läs mer

1.&Inledning 1.1&Historik&om&älgstammen& 1.2&Älgens&födoval& 1.3&Problematik&med&älgskador&

1.&Inledning 1.1&Historik&om&älgstammen& 1.2&Älgens&födoval& 1.3&Problematik&med&älgskador& EXAMENSARBETE Förord& DennarapportutgörmittexamensarbetevidHögskolaniHalmstad. ExamensarbetetavslutarminastudierpåprogrammetNaturvårdoch artmångfaldochomfattar15hp. RapportenharutförtsisamarbetemedSvenskNaturförvaltningdärmina

Läs mer

Anvisningar för examensarbete vid IEI - Produktionsekonomi: Aktiviteter och etapper

Anvisningar för examensarbete vid IEI - Produktionsekonomi: Aktiviteter och etapper Linköpings tekniska högskola Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Produktionsekonomi Anvisningar för examensarbete vid IEI - Produktionsekonomi: Aktiviteter och etapper

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum s. 1 (9)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum s. 1 (9) Plats Lomma kommunhus, Önnerup Tid 2018-10-17, kl. 08:00-12:00 Sammanträdesdatum s. 1 (9) Beslutande Övriga deltagare Robert Wenglén (M) Jerry Ahlström (M) Christian Idström (M) Remco Andersson (L) Lisa

Läs mer

SOPA41, Perspektiv på sociala problem, 20 högskolepoäng Perspectives on Social Problems, 20 credits Grundnivå / First Cycle

SOPA41, Perspektiv på sociala problem, 20 högskolepoäng Perspectives on Social Problems, 20 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOPA41, Perspektiv på sociala problem, 20 högskolepoäng Perspectives on Social Problems, 20 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Socialhögskolans

Läs mer

Utbildningsplan för nytt utbildningsprogram: trädgårdsvetenskap masterprogram

Utbildningsplan för nytt utbildningsprogram: trädgårdsvetenskap masterprogram Utbildningsnämnden BESLUT SLU ID: SLU.ua.2017.3.1.1-3794 2017-10-11 Sändlista Utbildningsplan för nytt utbildningsprogram: trädgårdsvetenskap masterprogram Beslut Utbildningsnämnden beslutar att fastställa

Läs mer

Kurskod: OM002G Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 7,5

Kurskod: OM002G Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 7,5 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnadsvetenskap, Handledning och bedömning i verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Supervision and Evaluation in Workplace

Läs mer

Examensarbete DATATEKNIK. Lunds Tekniska Högskola examensarbete

Examensarbete DATATEKNIK. Lunds Tekniska Högskola examensarbete Examensarbete DATATEKNIK Vad är ett examensarbete? ingen vanlig kurs: fördjupning inom ett ämne större och längre arbete öppen frågeställning bidra med ny kunskap självständigt arbete exjobbet gör din

Läs mer

Examensarbete DATATEKNIK & INFOCOM. Lunds Tekniska Högskola examensarbete

Examensarbete DATATEKNIK & INFOCOM. Lunds Tekniska Högskola examensarbete Examensarbete DATATEKNIK & INFOCOM Vad är ett examensarbete? ingen vanlig kurs: självständigt arbete fördjupning inom ett ämne större och längre arbete öppen frågeställning bidra med ny kunskap exjobbet

Läs mer

trädgårds- och växtproduktionsvetenskap Bilaga 1 till utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet- Ultuna

trädgårds- och växtproduktionsvetenskap Bilaga 1 till utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet- Ultuna Bilaga 1 till utbildningsplan för landskapsarkitektprgraet- Ultuna Möjlighet till frtsatta studier läsåret 2015/16 Den student s har fullgjrt utbildningen på landskapsarkitektprgraet- Ultuna ed avlagd

Läs mer

Examensarbeten på dataingenjörsprogrammet

Examensarbeten på dataingenjörsprogrammet Examensarbeten på dataingenjörsprogrammet Den här texten riktar sig till studenter på Di-programmet. Syftet är att sammanfatta rutinerna för examensarbete vid institutionen för systemteknik. Inlämning

Läs mer

Natur, hälsa och trädgård magisterprogram, 60 högskolepoäng (hp) 2 Förkunskaper och andra antagningsvillkor

Natur, hälsa och trädgård magisterprogram, 60 högskolepoäng (hp) 2 Förkunskaper och andra antagningsvillkor Natur, hälsa och trädgård magisterprogram, 60 högskolepoäng (hp) Nature, Health and Garden - Master s Programme, 60 Credits 1 Beslut Utbildningsplanen fastställdes den 30 maj 2007 av Fakultetsnämnden vid

Läs mer

Samarbete mellan kommunal översiktsplanering och regional utvecklingsstrategi

Samarbete mellan kommunal översiktsplanering och regional utvecklingsstrategi AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Avdelningen för industriell utveckling, IT och samhällsbyggnad Samarbete mellan kommunal översiktsplanering och regional utvecklingsstrategi Rebecca Marcher 2017 Examensarbete,

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2011.

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2011. Naturvetenskapliga fakulteten MVEM03, Miljö- och hälsoskydd: Examensarbete för magisterexamen, 15 högskolepoäng Environmental health: Degree Project, Master 1 year, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Läs mer

BION03, Biologi: Examensarbete - masterexamen, 60 högskolepoäng Biology: Master s Degree Project, 60 credits Avancerad nivå / Second Cycle

BION03, Biologi: Examensarbete - masterexamen, 60 högskolepoäng Biology: Master s Degree Project, 60 credits Avancerad nivå / Second Cycle Naturvetenskapliga fakulteten BION03, Biologi: Examensarbete - masterexamen, 60 högskolepoäng Biology: Master s Degree Project, 60 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

I Skuggan av Spotify

I Skuggan av Spotify DEGREE PROJECT, IN MEDIA TECHNOLOGY, FIRST LEVEL STOCKHOLM, SWEDEN 2015 I Skuggan av Spotify HAR STREAMING AV MUSIK FÖRÄNDRAT SYNEN PÅ ARTISTEN? BEATRICE HALLMARK, DAVID NYLANDER KTH ROYAL INSTITUTE OF

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOMEDICINSK VETENSKAP

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOMEDICINSK VETENSKAP 1(5) DNR: SLU ua 2015.3.2.1-1576 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Forskning och utbildning på forskarnivå Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: FN Avdelning/kansli: Fakulteten för Veterinärmedicin och Husdjursvetenskap

Läs mer

Analys av Skötselbeskrivningar baserade på erfarenheter och litteratur

Analys av Skötselbeskrivningar baserade på erfarenheter och litteratur Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Analys av Skötselbeskrivningar baserade på erfarenheter och litteratur En fallstudie inom Lunds pastorats kyrkogårdsförvaltning

Läs mer

Kursen är en fristående kurs inom huvudområdet strategisk kommunikation. Kursen ges i Helsingborg.

Kursen är en fristående kurs inom huvudområdet strategisk kommunikation. Kursen ges i Helsingborg. Samhällsvetenskapliga fakulteten KOMN01, Strategisk Kommunikation: Kvalificerad yrkespraktik inom strategisk kommunikation, 30 högskolepoäng Strategic Communication: Qualified Internship in Strategic Communication,

Läs mer

Varumärkesupplevelse. - Hur upplevs Väderstad-Verken AB av kunden. Brand experience. - How is Väderstad-Verken AB perceived by the customer

Varumärkesupplevelse. - Hur upplevs Väderstad-Verken AB av kunden. Brand experience. - How is Väderstad-Verken AB perceived by the customer Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Varumärkesupplevelse - Hur upplevs Väderstad-Verken AB av kunden Brand experience - How is Väderstad-Verken AB perceived by the

Läs mer

142/18 Ändrad fakultetstillhörighet för viss personal från den 1 januari 2019

142/18 Ändrad fakultetstillhörighet för viss personal från den 1 januari 2019 Ledningskansliet Maria Lindfors REKTORS BESLUT (REB) BESLUTSLISTA 142-148 2018-08-28 Närvarande: Peter Högberg Birgitta Wikmark Carlsson Maria Lindfors Rektor Bitr. universitetsdirektör Sekreterare 142/18

Läs mer

Kossor, tallsteklar och sockerärter Statistik vid Sveriges Lantbruksuniversitet

Kossor, tallsteklar och sockerärter Statistik vid Sveriges Lantbruksuniversitet Kossor, tallsteklar och sockerärter Statistik vid Sveriges Lantbruksuniversitet Mikael Andersson Franko Universitetslektor i matematisk statistik Enheten för tillämpad statistik och matematik SLU i hela

Läs mer

FÖRKUNSKAPSKRAV OCH ANDRA ANTAGNINGSVILLKOR

FÖRKUNSKAPSKRAV OCH ANDRA ANTAGNINGSVILLKOR Utbildningsnämnden Utbildningsplan för trädgårdsingenjör: design kandidatprogram, 180 högskolepoäng Syllabus for the Horticultural Management: Garden Design Bachelor s programme, 180 credits BESLUT Programkod:

Läs mer

Utvärdering Partnerskap Alnarp

Utvärdering Partnerskap Alnarp Utvärdering Partnerskap Alnarp Sammanställning av enkätundersökning till medlemmar Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsarkitektur trädgårds- och växtproduktionsvetenskap Omvärld Alnarp

Läs mer

Examensarbete. Drifttekniker

Examensarbete. Drifttekniker Examensarbete Drifttekniker Kursinnehåll V 6 onsdag den 8 februari, kl. 9 00-12 00 Tidsplan Ämnesval Metoder Tekniker Lästeknik Arbetets skriftliga utformning grov disposition V 19 tisdag den 9 maj kl.

Läs mer

Kan mindre kommuner förtäta? Anders Larsson, SLU Alnarp

Kan mindre kommuner förtäta? Anders Larsson, SLU Alnarp Kan mindre kommuner förtäta? Anders Larsson, SLU Alnarp Rurban planning talks, Mariestad, 16-17/3 2017 Shopping center GLA per 1000 capita http://eeg.tuwien.ac.at/commonenergy/gla-per-capita-shopping-center

Läs mer

Kursen inom huvudområdet socialt arbete utgör första kursen på fjärde terminens studier inom socionomprogrammet.

Kursen inom huvudområdet socialt arbete utgör första kursen på fjärde terminens studier inom socionomprogrammet. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOPA43, Socialt arbete: Perspektiv på sociala problem och interventioner, 15 högskolepoäng Social Work: Perspectives on Social Problems and Interventions, 15 credits Grundnivå

Läs mer

LTV-fakultetens strategi

LTV-fakultetens strategi 1(5) SLU ID: SLU.ltv.2016.1.1.1-193 Exp: 2017-02-22 /IA Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Visioner och strategier av övergripande karaktär

Läs mer

MATK11, Matematik: Examensarbete för kandidatexamen, 15 högskolepoäng Mathematics: Bachelor's Degree Project, 15 credits Grundnivå / First Cycle

MATK11, Matematik: Examensarbete för kandidatexamen, 15 högskolepoäng Mathematics: Bachelor's Degree Project, 15 credits Grundnivå / First Cycle Naturvetenskapliga fakulteten MATK11, Matematik: Examensarbete för kandidatexamen, 15 högskolepoäng Mathematics: Bachelor's Degree Project, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är

Läs mer

Elektroteknik GR (C), Examensarbete för högskoleingenjörsexamen, 15 hp

Elektroteknik GR (C), Examensarbete för högskoleingenjörsexamen, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Elektroteknik GR (C), Examensarbete för högskoleingenjörsexamen, 15 hp Electrical Engineering BA (C), Thesis Project, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå

Läs mer

Rekommendation för rapportering vid riskbedömning av träd v. 1.0

Rekommendation för rapportering vid riskbedömning av träd v. 1.0 Svenska Trädföreningen Rekommendation för rapportering vid riskbedömning av träd v. 1.0 Utgivningsdatum: 2019-06-23. Författare: Dani Mladoniczky, Trädliv AB, i samarbete med Svenska Trädföreningen. Omslagsfoto:

Läs mer

Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin

Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin Forskningsmetodik- en bred förståelse 7,5 hp (kurskod MFM310)

Läs mer

Ekologisk hållbar utveckling i kommunal planering En kritisk granskning av Lunds kommun

Ekologisk hållbar utveckling i kommunal planering En kritisk granskning av Lunds kommun Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap Ekologisk hållbar utveckling i kommunal planering En kritisk granskning av Lunds kommun Rebecca Eriksson Självständigt arbete

Läs mer

Arkitekturpolitik. Förslag till nytt innehåll i en nationell arkitekturpolitik. Rebecca Norberg

Arkitekturpolitik. Förslag till nytt innehåll i en nationell arkitekturpolitik. Rebecca Norberg Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Arkitekturpolitik Förslag till nytt innehåll i en nationell arkitekturpolitik Rebecca Norberg Självständigt arbete 15 hp Landskapsarkitektprogrammet

Läs mer

Fakulteten för konst och humaniora Dekanens beslutsmöte

Fakulteten för konst och humaniora Dekanens beslutsmöte Föredragningslista 2018-12-12 Fakulteten för konst och humaniora Dekanens beslutsmöte Datum och tid: 2018-12-12, kl. 08.30 Plats: Blända i Växjö och RA2122 i Kalmar Ärende 120 Dnr: 2018/786-2.2.1 Ärende

Läs mer

Examensarbete DATATEKNIK & INFOCOM. Lunds Tekniska Högskola examensarbete

Examensarbete DATATEKNIK & INFOCOM. Lunds Tekniska Högskola examensarbete Examensarbete DATATEKNIK & INFOCOM Vad är ett examensarbete? ingen vanlig kurs: fördjupning inom ett ämne större och längre arbete öppen frågeställning bidra med ny kunskap självständigt arbete exjobbet

Läs mer

Svensk och internationell skogspolitik. Att skriva och opponera. Att skriva uppsats. 7,5 hp, våren 2012

Svensk och internationell skogspolitik. Att skriva och opponera. Att skriva uppsats. 7,5 hp, våren 2012 Svensk och internationell skogspolitik 7,5 hp, våren 2012 Att skriva och opponera Camilla Widmark, Inst. för Skogsekonomi 29 mars, 13-14 Att skriva uppsats Hur underlätta skrivprocessen? 1 Vad ska vi prata

Läs mer

A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav

A1F, Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav Konstnärliga fakulteten LIMP24, Specialpedagogik och forskningsmetodik, 7,5 högskolepoäng Pedagogy for Special Needs and Research Methodology, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp

Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp Education BA (C) Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng PE014G Pedagogik Grundnivå (C)

Läs mer

Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion

Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 17 september 2010 karin.guldbrandsson@fhi.se Varför uppsats i T1? För

Läs mer

ALLEINVENTERING SÖDERVÄG JÄRNVÄGEN 3

ALLEINVENTERING SÖDERVÄG JÄRNVÄGEN 3 RAPPORT ALLEINVENTERING SÖDERVÄG JÄRNVÄGEN 3 Framtagen av teknikförvaltningen Datum 2018-12-19 ALLEINVENTERING SÖDERVÄG JÄRNVÄGEN 3 Innehåll ALLEINVENTERING SÖDERVÄG... 1 1. SYFTE OCH MÅL... 2 2. AVGRÄNSNING...

Läs mer

Säkerställande av nationella examensmål - Idrottsvetenskapliga programmet. 1. Förteckning över de nationella examensmålen

Säkerställande av nationella examensmål - Idrottsvetenskapliga programmet. 1. Förteckning över de nationella examensmålen Säkerställande av nationella examensmål - Idrottsvetenskapliga programmet Nedan bilaga innehåller: 1. Förteckning över de nationella examensmålen 2. En övergripande programbeskrivning över vilka kurser

Läs mer

Kommunala strategier för förtätning och hushållning av den goda jorden Anders Larsson, SLU Alnarp, landskapsarkitektur. Den Goda Jorden, årsmöte 2012

Kommunala strategier för förtätning och hushållning av den goda jorden Anders Larsson, SLU Alnarp, landskapsarkitektur. Den Goda Jorden, årsmöte 2012 Kommunala strategier för förtätning och hushållning av den goda jorden Anders Larsson, SLU Alnarp, landskapsarkitektur Den Goda Jorden, årsmöte 2012 Först, något om globala trender Markförstöring i olika

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2017.

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2017. Naturvetenskapliga fakulteten MOBN03, Molekylärbiologi: Examensarbete - masterexamen, 60 högskolepoäng Molecular Biology: Master s Degree Project, 60 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer