1.&Inledning 1.1&Historik&om&älgstammen& 1.2&Älgens&födoval& 1.3&Problematik&med&älgskador&

Transkript

1 EXAMENSARBETE

2 Förord& DennarapportutgörmittexamensarbetevidHögskolaniHalmstad. ExamensarbetetavslutarminastudierpåprogrammetNaturvårdoch artmångfaldochomfattar15hp. RapportenharutförtsisamarbetemedSvenskNaturförvaltningdärmina handledareharvaritjohantruvéochemilbroman.handledarepåhögskolani HalmstadharvaritAndersJarnemo. Storttacktillminahandledareförtips,rådochhjälpunderarbetetsgång.Tack äventillpatrikpalmsomhjälptmigmedfältinventeringarna. 2

3 Sammanfattning& Skogsstyrelsenhartagitframunderlagdärdevisarhurmycketungskogdet finnsiallaälgförvaltningsområdenisverige.dettagördegenomanalysav satellitbilder.skogsstyrelsenanvändermängdenungskogsomettmåttpåhur mycketfoderdetfinnsförälgarna.depåpekarattmanbörkompletteramed fältinventeringarförattfåenmerrättvisbildavfodertillgången,meni2012ooch 2013årsfoderprognoseringårintefältinventeringariunderlaget. Problemenmedmetodenärattutanfältinventeringarfårmaninteenrättvisbild avfodertillgångeniungskogen.detärinteallaungskogarsomerbjuderbraföda förälgen,t.ex.ungskogmedgran.mankanävenifrågasättaattfodertillgångeni övrigskogsmarkintebedöms. GenomvegetationsinventeringitvåområdeniHalland,medhjälpav täckningsgradiprovytor,hartillgängligtälgfoderiungskogochövrigmark undersökts.syftetvarattuppskattafodertillgångiungskogochjämföradenna medfodertillgångpåövrigmark.dettaförattseomskogsstyrelsens foderberäkningargerenrättvisblidavfodertillgången. Resultatenvisadeattdetfinnsmestfoderiungskogenförälgenmenävenattdet finnsenbetydandedeltillgängligtfoderförälgenutanförungskogen,främsti formavrönn,asp,sälgochek(s.k.rase)ochiformavmarkris.resultaten visadeocksåattenfemtedelavungskogenbeståravgranvilketälgenintegärna äter.detvisadesigocksåattstoravariationerkanförekommavadgäller täckningsgraden,delsmellandetvåstudieområdenaochdelsinomområdena ochinomsammahöjdklasser. Slutsatsenblirattfältinventeringarbehövsförattkompletteraskogsstyrelsens analyseravsatellitbilder.detfinnsettbehovavattkorrigeraförandelengrani ungskogsarealen.övrigmarkbordeocksåvägasinmeribedömningen,detta framföralltpågrundavmarkrisochbegärligaartersomt.ex.rase. 3

4 Abstract& TheSwedishforestagencyhasproduceddataontheavailabilityofyoungforest insweden.thisworkisdonebyanalysisofsatelliteimages.theswedishforest agencyusestheamountofyoungforesttoestimateavailablefoodresourcesfor moose.theswedishforestagencypointoutthatthedatafromsatelliteimages shouldbesupplementedwithfieldstudies,butin2012and2013nofieldstudies inwereusedinthefoodpredictions. Thequestioniswhetherthesoleuseofsatelliteimagesresultsina representativepictureofavailablefoodrecoursesformoose.notallyoungforest offersgoodforageformoose,forexampleyoungforestwithnorwayspruce.itis alsoaninadequacythatfoodrecoursesinotherhabitatsthanyoungforestare notconsidered. Inthisstudy,theforageavailableformoosewasmonitoredintwoareasin Halland.Forageavailabilitywasestimatedascoverofyoungtrees/bushes suitableforbrowsinginthefieldandshrublayersinsampleplots.theobjective wastocompareavailableforageinyoungforestandotherhabitatsinorderto evaluateiftheswedishforestagency sestimationsaresufficient. Theresultsshowthatmostoftheavailableforageisintheyoungforest. However,thestudyalsoshowsthatthereisasignificantamountofavailable forageformooseinotherhabitatsthanyoungforest,inparticularrowan,aspen, willow,oakandforageinthefieldlayer.theresultsalsoshowedthatonefifthof theyoungforestconsistofnorwayspruce anonopreferredfoodresourcefor moose.italsooccurredbigvariationsincoverageofforagebothbetweenand withinthetwoareasofstudy. MyconclusionisthatfieldstudiesarenecessarytosupplementtheSwedish forestagency sanalysisofsatelliteimages.besidesyoungforest,otherhabitats needtobeconsideredtoincludepreferablespeciesinthefieldandshrublayers. TheSwedishforestagencyshouldalsocorrectfortheamountofNorwayspruce intheyoungforest. 4

5 1.&Inledning 1.1&Historik&om&älgstammen& Undermittenav1800OtaletvarälgensällsyntimångadelaravSverige, omfattandejaktunder1700otaletochbörjanav1800otalethademinskat älgstammen.ävenkonkurrensavtamboskapspeladeinvilketbegränsade födotillgångenförälgen(ekman1992;dumky2005).undermittenav1900otalet växteälgstammenfort.förändringariskogsbruketmedflerkalhyggen,vilket producerarrikligtmedfoder,varenfaktorsompåverkadeochävenfrånvaron avstorarovdjursomvargochbjörnpåverkade(cederlundetal.1987;ostgard 1987;Lavsundetal.2003).På1980Otaletansågsdensvenskaälgstammenvara förstormedmeränenhalvmiljonälgarochmedökadavskjutningminskades älgstammenigen.underdesenasteårenfinnspåsommarenca300000till älgariSverigeochpåhöstenunderälgjaktenskjutsca &Älgens&födoval& Älgensfödabestårpåvinternfrämstavskottfrånträdochbuskar,iförstahand fråntallochbjörk.underväxtsäsongenäterälgenmycketlövfrånträdoch buskar,menocksåörter.undertidigvårochsenhöstochundersnöfattiga vintrarkanfödanbeståavmycketblåbärsrisochljung(månssonetal.2007a). Blåbärsrisärframföralltviktigtförälgentidigtpåvårennärdetblirtillgängligt eftersnösmältningenochhittasigammalbarrskog(olssonetal.2010).om älgenkanväljasåföredrardenattbetapårönn,asp,sälgochek,vilketbrukar förkortasmedrase.iandrahandkommervårtbjörkochen,vilkabetasbetydligt mindreänförstahandsvalet.talltillsammansmedglasbjörkkommerförstpåen tredjeplats(månssonetal.2007a).ävenomgranärvanligtförekommandei skogensåärdetenresurssomälgeniregelutnyttjarilitenutsträckning (Månssonetal.2007b). Denstörstafodermängdenförälgarfinnsideflestafalliungskogarnaiformav lövsly(öhmanetal.2011).normaltsettsåärfodermängdenlågiövrigmark somäldreskogarochpåimpediment.meneftersomdenövrigamarkenuppgår tillstoraarealersåkanfodertillgångenpåsådanmarkvarabetydelsefull.det finnsävenstoraarealermarkochskogsomgerväldigtliteelleringetfoderalls förälgen,somt.ex.tätagranskogar(bergströmetal.2005).mängdentillgängligt foderkansnabbtförändrasavkraftigasnöfall,skogsbruk,storm,brandoch toppbrott(månssonetal.2007a;olssonetal.2010). Älgarnautnyttjarungskogmeränäldreskogmendetkanskiljasigmellanolika år.skillnadernamellanolikaårberorpåhurmångadagardetharlegatmerän 10cmsnöpåmarken.Deföredrarungskognärdetärflersnödagarochde föredraräldreskognärdetärfåsnödagar.medmycketsnösåtäcksblåbärsris ochljungöverochälgenmåstesökasigtillmerlättillgängligtfodersomdåfinns ovanförsnöniungskogar(månssonetal.2007a). 1.3&Problematik&med&älgskador& Detmodernaskogsbruketmedsitthyggesbrukärenviktigförklaringtillen nästanexplosionsartadökningavälgisverigeunder1900otalet. 5

6 Älgpopulationensökningberorfrämstpådenstoratillgångenpåfödasomdet modernaskogsbruketgergenomskapandetavkalhyggendärlövsly,örteroch gräsväxer(lavsund2003).detmodernaskogsbruketskaparmöjligheterfören storälgpopulation,samtidigtsomdettaledertillenkonfliktmellanälgenoch skogsbolagen.denökadeälgpopulationenharletttillomfattandebetesskadorpå framförallttallungskogariolikadelaravsverige(lavsund2003). Underdekallavintermånadernasåärälgentvungenattätamycketmatoch förbrukasåliteenergisommöjligtförattöverleva.orsakernatillattälgenväljer attbetatalläratttalleninnehållermycketnäring,denförekommeristora koncentrationerpåföryngringsytorna,denärlättsmältochgerettstörreintagav födavidvarjebettfrånplantanänvadlövträdgör.dessafaktorerkan tillsammansledatillstorasamlingaravälgarpåmycketbegränsadeområden, vilketisinturledertillbetesskadorpåtallen(ekman1992;dumky2005).det finnsocksåbetydligtmindreavdearternasomälgenföredrarsomrönn,aspoch sälgänvaddetfinnstall(månssonetal2007b). Frånskadesynpunktfinnsfemolikasättförälgenattbetapåtall:sidoskottsbete, toppskottsbete,stambrott,barkgnagochförsommarbetning.alladessakan orsakaproduktionsförluster,mendefyrasistagerocksåtekniskaskador,vilka räknassomdemestallvarligaskadorna(lavsund2003).betningenbörjaroftast närträdenärca0,5mhöga,menocksånysattaplantorkanbetas.närskogenär mellan1,5och3,5mhögärbetningensomstörst.älgenkanbetatoppskottet ändaupptillca2,5mhöjd(lavsund2003).betesskadoriskogeninnebärstora ekonomiskaförlusterförmarkägarebådevolymoochkvalitetsmässigt.skadorna minskarkraftigtdenframtidaavverkningsbaravolymensamtbegränsar användningsområdetförvirket(petterssonetal.2010). 1.4&Nya&älgförvaltningen& 2012infördesennyälgförvaltningiSverige.Förattfåenälgstamavhögkvalitet ochsomäribalansmedfoderresurserna,såvilleregeringenhaenförvaltning somärmerlokaltförankradochekosystembaserad.förvaltningenskatahänsyn tillbl.a.skadorpåskogochpåverkanpåbiologiskmångfald.dennya förvaltningenskaocksåvaraadaptiv,attdenmåstetahänsyntillnyaeller förändradeförhållanden(naturvårdsverket2012). Viltförvaltningsdelegationen(VFD),somutsesavLänsstyrelsenhar huvudansvaretförälgförvaltningenochtarframövergripandemålförlänet. Varjelänärindelatiettantalälgförvaltningsområden(ÄFO)somharenmer regionalöverblick.varjeäfoskaomfattaenavgränsadälgstam,isödrasverige skadetvaraenarealpåminst50000haochinorrasverigeminst100000ha (Sandström2011).IvarjeÄFOfinnsenälgförvaltningsgruppsomgöruppen älgförvaltningsplanochgerförslagpåtilldelningsomvfdskafastställa.deger ocksåriktlinjerochrekommendationeråtälgskötselområdena(äso).inomvarje ÄFOfinnsettantalÄSOsomgöruppenskötselplanfördenlokalaförvaltningen avälgstammen(sandström2011).medhjälpavolikainventeringsmetoderså skaäfoochäsotaredapåhurmycketfoderdetfinnsförälgarnaochhur 6

7 mycketbetesskadordetförekommer.dettaskasedanliggatillgrundförhur mycketälgdetfårfinnasiettvisstområde. 1.5&Skogsstyrelsens&metoder& Detärskogsstyrelsensomtarframochutvecklarskogliga betesinventeringsmetodersomskavaraendelidetbeslutsunderlagsom användsidennyaälgförvaltningen.skogsstyrelsenhartagitframfleraolika inventeringsmetodersommäterälgensochandrahjortdjurspåverkanpå skogen,deviktigasteärälgbetesinventering,foderprognosochreferenshägn (skogsstyrelsen.se). Foderprognos(fodpro)äreninventeringsmetoddärdettasframinformationom fodersituationenochhurutvecklingenavfodersituationenkommerattseut inomettområde.detgårtillsåattförstbedömshurmycketfoderproducerande ungskogdetfinnssomerbjuderälgengodtillgångpåfoder,vilketgörsgenom analysavsatellitbilder.enungskogsessomfoderproducerandeenligt Skogsstyrelsennärdenärmellanenochsexmeterhög.Varfördekoncentrerar sigpåungskogärförattdenallmäntgerbratillgångpåfoderochdenkan förändrasmycketmellanolikaår.äldreskogochannanmarkansesintevara betydelselösaurfodersynpunktmendetbedömsattdenmarkeninteförändras likasnabbt(kalénetal.odat.). Fodertillgångochfoderkvalitetkandockvarieramellanungskogar,vilket påverkarfodersituationeniolikaområden.vadsomkanskiljaär trädslagsfördelningiungskogenochmarkensbonitet.deträckeralltsåintebara attmedhjälpavsatellitbilderocharealenungskogbestämmahurmycketfoder detfinnsutandetbehövskompletterandefältinventeringar(kalénetal.odat.). 1.6&Syfte/problemställning& Skogsstyrelsenhartagitframunderlagdärdevisarhurmycketungskogdet finnsiallaälgförvaltningsområdenisverige.skogsstyrelsenanvändermängden ungskogsomettmåttpåhurmycketfoderdetfinnsförälgarna.denna informationanvändsvidälgförvaltningen,somettmåttpåhurmycketälgdet kanfinnasiolikaområden.skogsstyrelsenpåpekarattkompletteringarmed fältinventeringarbörskeförattfåenmerrättvisbildavfodertillgången,meni 2012Ooch2013årsfoderprognoseringårintefältinventeringariunderlaget. Problemenmedmetodenärattutanfältinventeringarfinnsdetenriskattdet blirenalltförschablonmässigbildavfodertillgångeniungskogen.detärinte hellerallaungskogarsomerbjuderbrafödaförälgen,t.ex.ungskogmedgran. Ävenattfodertillgångeniövrigskogsmarkintetasmedibedömningenav foderresurserkanifrågasättas. GenomvegetationsinventeringitvåområdeniHallandharfodertillgångeni ungskogochövrigmarkundersökts.syftetärattuppskattafodertillgångi ungskogochjämföradennamedfodertillgångpåövrigmark.dettaförattseom Skogsstyrelsensfoderberäkningargerenrepresentativbildavfodertillgången. 7

8 2.&Metod& Projektethargenomförtsgenomattmätatillgängligtälgfodermedhjälpav provytor.totaltmättes645provytorfördelatpåtvåområdenihalland, LånghultenÄSOochSödraFjäreÄSO.LånghultenÄSOliggerösteromHalmstad vidsimlångsdalenochärpåca9500ha,södrafjäreäsoliggerinorrahalland söderomkungsbackaochärpåca19500ha(fig.1). Figur1.KartaöverHallandslänindelat iälgskötselområden.grönmarkerati norrärsödrafjäreäsoochisöder LånghultensÄSO. Fodertillgångenmättesi65beståndiLånghultenochi64beståndiSödraFjäre, inomvarjebeståndmättes5provytor.beståndsindelningengjordesmed utgångspunktifyraolikahöjdklasser(tabell1).höjdklass1varöppenmark,dit ängochåkerräknades,härmättesendast5beståndirespektiveområdedådet kundeantasattvariationenintevarsåstorhär.höjdklass2o4varskogdär höjdklass2innefattadekalhyggeochungskogmedenplanthöjdupptill2,5 meter,härmättes20beståndinomrespektivehöjdklassochområdedådet kundeantasattvariationenvarsomstörsthär(tabell1). Tabell1.Indelningavlandskapetiolikahöjdklasser.Höjdklass1äröppenmark,de övrigahöjdklassernaärskog. Höjdklass Höjd Antalbestånd 1 0m 5 2 0O2,5m ,5O5m 20 4 >5m 20 MedhjälpavkartoridatorprogrammetArcGIS10.1sådeladesdetvåområdena uppikvadraterpå500x500meter,270styckenförlånghultenoch416stycken 8

9 försödrafjäre.20kvadraterslumpadessedanutivarjeområde(fig.2). Kvadraternaanvändesförattlokaliseraolikabestånd.Koordinatertillallahörni kvadraternatogsframochladesiniengpsförattlättkunnahittadeolika kvadraternaifält. Inventering)med)provytor) Närenhörnpunktpåenkvadrathadelokaliseratssågickjagutefterkvadratens sidormedhjälpavgps,detbeståndsomdenförstahörnpunktenlågimättes. Sengickjagvidarelängskvadratenssidortillsjaghadefåttettbeståndinom varjehöjdklass(fig.2).detvarintealltidjaghittadeallahöjdklasserinomvarje kvadrat,dåsparadesdetbeståndettillnästakvadratvilketgjordeatttvåbestånd inomsammahöjdklasskundemätasinomsammakvadrat. Figur2.Skissöverstudiensmetod.LängsttillvänstervisasLånghultenÄSOsom exempelpåområdemedslumpmässigtvaldakvadraterutplacerade.nästabildvisaren förstoringavkvadratendärfyrabeståndideolikahöjdklassernaharhittatslängs kvadratenssidor.tredjebildenvisarenförstoringavbeståndetdärprovytorär placerade.sistabildenvisarprovytanmedenradiepå2,52meter(20m 2 ). Självamätningengicktillsåattfemprovytormättesinomvarjebestånd. Eftersombeståndenvaravolikautformningochstorlekvardetsvårtatthaen ochsammametodförutläggningavprovytorna.målsättningenvaralltidatt läggaenprovytasommittpunktochsenenprovytaivarsittväderstreckmed50 metersmellanrum(fig.3).omintealternativ1fungeradesåladesprovytornaut påenlångradmed50metersmellanrum(fig.4). Figur3.Utläggningsmetod1 Figur4.Utläggningsmetod2för förprovytor.50metermellanvarje provytor.50metermellanvarje provyta. provyta. 9

10 10 Självaprovytanvarcirkulärmedenradiepå2.52metersommättesutmedett måttband.encirkelmedenradiepå2.52metergerenareapå20m 2. Detsommättesinomprovytanvartäckningsgradförallakärlväxterochhöjden påträden.höjdenpåträdenmättesmedenmetodsombyggerpålikformiga trianglar(fig.5).enpinneanvändssomärlikalångsomavståndetmellanen utsträckthandochögat.medhjälpavpinnensyftarmanmotträdetstopp. Trädetshöjdärdåavståndettillträdetplushöjdentillögonen.Trädhöjden angavssomettmedeltalmellandetnäst högstaochdetnästlägstaträdet. Figur.5Metodförattmätaträdhöjd.Enpinne (A)användsdäravståndetfrånhandentill pinnenstoppärlikalångtsomavståndetmellan handenochögat.medhjälpavpinnensyftarman motträdetstopp.trädetshöjdärdåavståndettill trädet(b)plushöjdentillögonen(c). Täckningsgradenärdenprocentuelladelsomdenprojiceradeytanfråntre metershöjdsomvarjearttotaltupptariprovytan(fig.6).tremeteranvändesi dethärfalletförattdetärsåhögtuppsomälgenkanbeta.täckningenräknas barafördetsomfinnsinomprovytanochangesiprocentavhelaytan.en kvadratmetermotsvarar5%täckningsgrad.densammanlagdatäckningsgraden behöverintebli100%.provytankaninnehållasten,vattenellermossaoch täckningsgradenblirdåmindreän100%.trädochbuskarkaniblandståväldigt tättochliggaomlottochdensammanlagdatäckningsgradenkandåblimerän 100%. Figur6.Ritningöverden projiceradeytansomolika arterupptaravmarken. Höjdmarkeringentillvänster avser3m. Hantering)av)data) AllinsamladdataharförtsiniMicrosoftExcel2011förbearbetningoch analyser.

11 Alladiagramiresultatetharförsettsmedstandardavvikelserförattsepå variationeniresultatet.staplarnaidiagrammenvisarresultatetdelatpåantal provytorförrespektivehöjdklass.standardavvikelsenhardockintedelatspå antalprovytorförattpåsåsättbättreavspeglavariationen. Förattfåenöverblicköverresultatetharförstdentotalafodermängdendelats iniungskog(skogsstyrelsensdefinitionpåungskogär1o6m)ochövrigmark. Förattvisapågranensbetydelseharungskogochövrigmarkdelatsini fodermängdinklusivegranochfodermängdexklusivegran(fig.6). Fodermängdenharsenfördelatspåfyrahöjdklasseriställetförtvå.Denövriga markenharhärdelatsuppitreolikahöjdklasserförattfåenbättrebildav fördelningenavfodret. IdatorprogrammetIBMSPSSStatisticsv22användesoneOwayANOVAföratt utvärderaskillnadermellanområdenalånghultenochsödrafjäreochmellan ungskogochövrigmark.somgränsförsignifikantaskillnaderanvändesp<0,05. 3.&Resultat& Inventeringarnautfördesunderperioden3maj2013till8juni2013. Figurer6till11visarfodermängdeniprocentuelltäckningsgradfördelatöver olikahöjdklasser.förtotalfodermängd(dvs.inklusivegran)var täckningsgradenstörreiungskogäniövrigmark(fig.7).detfannsalltsåmer tillgängligtfoderiungskogenänvaddetfannsidenövrigamarken. Förfodermängdexklusivegranvartäckningsgradenfortfarandestörreiungskog äniövrigmark,skillnadenvardockmindrejämförtmednärgraninkluderades.i ungskogenskeddeengenomsnittligminskningavdentillgängligafodermängden med18,5%viduteslutningavgranurmätningen.iövrigmarkvarminskningen intelikastor,härskeddeengenomsnittligminskningpå7,7%avdettillgängliga fodretviduteslutningavgran.dettavisarattdetfannsenstörreandeltillgänglig graniungskogäniövrigmark,avdentotalafodermängdeniungskogenvarca enfemtedelgran. Detfannsingensignifikant(p<0,05)skillnadvadgällerfodermängdmellande tvåstudieområdena,varkenförinklusivegran(anova:f=2,582;p=0,109)eller exklusivegran(f=2,604;p=0,107).vidjämförelsemellanungskogochövrig markvadgällerfodermängdmellandetvåstudieområdenafannsensignifikant skillnadbådevadgällerinklusivegran(f=167,935;p=0,0005)ochexklusive gran(f=48,605;p=0,0005). 11

12 12 Figur7.Medelvärdeochstandardavvikelseförfodermängdinklusivegranjämförtmed fodermängdenexklusivegran.ungskog1o6meter. Figur8visarfördelningenavdentillgängligafodermängden.Dettavisarintelika tydligtattfodermängdenvarstörreiungskogen(1o6m)äniövrigmark.för LånghultenfannsentoppavtäckningsgradeniungskogenmedanförSödraFjäre lågtoppeniställetihöjdklassen6o15meter.resultatetvisadeatt täckningsgradenvarsomminstidenhögstahöjdklassenmedträdöver15 meter. Figur8.Medelvärdeochstandardavvikelseförfodermängdinklusivegranjämförtmed fodermängdenexklusivegranfördelatpåfyrahöjdklasser. Täckningsgradenförbuskskiktet(fig.9),härutangran,visarattdetfannsmer tillgängligtfoderiungskogenäniövrigmark.försödrafjäreihöjdklassen6o15 fannsdockettavvikanderesultatmedhögtäckningsgrad UngskogO inkl.gran UngskogO exkl.gran ÖvrigmarkO inkl.gran ÖvrigmarkO exkl.gran Täckningsgrad(%) Långhulten SödraFjäre O1m inkl. gran 0O1m exkl. gran 1O6m inkl. gran 1O6m exkl. gran 6O15m inkl. gran 6O15m exkl. gran >15m inkl. gran >15m exkl. gran Täckningsgrad(%) Långhulten SödraFjäre

13 Täckningsgrad(%) Långhulten SödraFjäre 0 0O1 1O6 6O15 >15 Höjd(m) Figur9.Medelvärdeochstandardavvikelseförtäckningsgradenförbuskskiktetutan gran. Fördeförälgenbegärligaarternarönn,asp,sälgochek(RASE)var täckningsgradenlågenligtstudien(fig.10).ilånghultenvardetnågorlundajämt fördelatöverhöjdklasserna,detförekomenlitenökningavraseidehögre höjdklasserna.isödrafjärefannsenstörreskillnadmellandelägre höjdklassernaochdehögrehöjdklassernavilketvisadeattdenmestaavrase:n fannsutanförungskogen.igenomsnittförlånghultenochsödrafjärefanns1,2 procentavraseiungskogen.förlånghultenvisadestandardavvikelsenattstor lokalvariationförekominomhöjdklass6o Täckningsgrad(%) Långhulten SödraFjäre 0 0O1 1O6 6O15 >15 Höjd(m) Figur10.MedelvärdeochstandardavvikelseförtäckningsgradenavRASE(rönn,asp, sälgochek). 13

14 Studienvisadeatttillgängligbjörkförekomtillstörstadeleniungskog(fig.11).I genomsnittförlånghultenochsödrafjärevartäckningsgradenförbjörki ungskog20,9ochettgenomsnittförresterandehöjdklasservar3,6procent.för bådelånghultenochsödrafjärevisadestandardavvikelsenattstorlokal variationförekominomhöjdklass1o6. Täckningsgrad(%) O1 1O6 6O15 >15 Höjd(m) Långhulten SödraFjäre Figur11.Medelvärdeochstandardavvikelseförtäckningsgradenavbjörk. Täckningsgradenförmarkris(blåbär,ljungochlingon)ökademedträdhöjden (fig.12).förlånghultenfannsenanmärkningsvärdtoppavmarkriseti höjdklassen6o15meter.igenomsnittförlånghultenochsödrafjärevar täckningsgradenavmarkrisiungskog13,1ochettgenomsnittav täckningsgradenförlånghultenochsödrafjäreförenträdhöjdöversexmeter var21, Täckningsgrad(%) Långhulten SödraFjäre 0 0O1 1O6 6O15 >15 Höjd(m) Figur12.Medelvärdeochstandardavvikelseförtäckningsgradenavmarkris(blåbär, ljungochlingon). 14

15 15 Tallförekomilitenutsträckningibådaområdena(fig.13).Detfannsdockmer tallisödrafjäreänilånghulten.bådeförsödrafjäreochförlånghultenfanns entydligtoppavtalleniungskog(1o6m).igenomsnittmellanlånghultenoch SödraFjärelågtäckningsgradenförtalliungskogpå3,4procent.Förövrigmark låggenomsnittetmellanlånghultenochsödrafjärepå0.4procent.försödra Fjärevisadestandardavvikelsenattstorlokalvariationförekominomhöjdklass 1O6. Figur13.Medelvärdeochstandardavvikelseförtäckningsgradenavtall. 4.&Diskussion& Ävenfastresultatenavstudienvisadeattungskogeninnehöllmerfoderänövrig marksåvisadedeocksåattenstordelavungskogenbestodavgranochattdet fannsenbetydandedelfoderiövrigmarksominteskaräknasbort. Närfältinventeringarnapåbörjadesibörjanavmajhadelövsprickningenprecis börjatpågrundavensenvår.förattlättarekunnaidentifieraolikaarterifältså gjordesettuppehållpåettparveckorinnaninventeringenåterupptogs.min bedömningärdockattdettaintebörhapåverkatresultatetellerslutsatser nämnvärt. Studienvisadeattfodertillgångenvarstörreiungskogäniövrigmark(fig.7). Tidigarestudierharocksåvisatattpådeflestahållfinnsdestörsta fodermängdernaiungskogarna(öhmanetal.2011).ävenviduteslutningav granurresultatetvarfodertillgångenstörreiungskogäniövrigmark.detfanns ensignifikantskillnadmellanungskogochövrigmarkvadgällerfodertillgång bådeinklusiveochexklusivegran.skillnadenvardockintelikastormellan ungskogochövrigmarkviduteslutningavgranvilkettyderpåattdetfannsmer tillgängliggranförälgarnaiungskogänvaddetfannsiövrigmark.18,5%avdet tillgängligafodretförälgarnaiungskogenbestodalltsåavgran,vilketbetyderatt caenfemtedelavfodermängdeniungskogenkanräknabortdåälgenintegärna O1 1O6 6O15 >15 Täckningsgrad(%) Höjd(m) Långhulten SödraFjäre

16 16 ätergran.enligtenstudieavhörnberg(2001)bestoddentotalamängden tillgängligtfoderförälgarnaav42%granmendetförekomknapptattälgenåt avgranen.mellandetvåområdena,långhultenochsödrafjäre,kundeingen signifikantskillnaduppvisasvilkettyderpåattdetvåområdenaärjämförbara. Studienvisadeocksåattdetfannsenbetydandedeltillgängligtfoderförälgen utanförungskogen.enligtbergströmetal.(2005)kanfoderbiomassanpåövrig markvarabetydande,ävenomdetsamtidigtfinnsmarksomproducerarlite elleringetälgfoderalls.uppdelningavdenövrigamarkeniflerhöjdklasser visadehurdenfördelarsigilandskapet(fig.8).detvisadeattungskogeninte direktharenmarkanttopphärutanattdentillgängligafodermängdenliggerpå enrelativtjämnnivåmellan0o15meter.buskskiktet(fig.9),vilketmer representerarälgensföda,visadelikvälattdetfannsmerfoderiungskogenäni övrigmark.ihöjdklassen6o15försödrafjärefannsdockenavvikandehög täckningsgradavfodervilketvisarpådenstoravariationsomkanförekomma. Attfodermängdenblevsåhögjusthärberoddetillstordelpåettantalprovytor medhögtäckningsgradavbok. AvRASEfannsgenerelltsettliteibådeLånghultenochSödraFjäre(fig.10). ResultatetvisadedockattdetfannsmerRASEidehögrehöjdklassernaäni ungskog.eftersomälgarnaväljerattätaraseiförstahand(månssonetal. 2007a),ärdettaettviktigtresultatsomkanvisaattälgenuppehållersigendeli äldreskogförattdetfinnsbegärligtfoderdär.långhultenvisadeendastenliten ökningavrasemedträdhöjdenmedansödrafjärehadeenmarkantskillnad mellanungskogoch6o15metermednästantregångersåmycket.detfannsen storvariationiförekomstavrase.dettakanberopåattendelartersomt.ex. aspharentydligtklumpadutbredningilandskapetochsaknasheltimånga bestånd(bergströmetal.2005). Förbjörkfannstydligskillnadimängdentillgängligtfodermellanungskogoch övrigahöjdklasser.standardavvikelsenvisadedockattvariationvarstor, Hörnberg(2001)kundevisaienstudieattandelenbjörkkundevarierakraftigti olikaområden.vidjämförelsemellanbjörkochraseiungskogenfannsdet betydligtmerbjörkänrase.täckningsgradenförbjörkiungskogvar20,9 medantäckningsgradenförraseiungskogendastvar1,2.raseliggeröverstpå listanöverälgensfavoritfodermenävenbjörkkommerhögtupppålistan.i ungskogutgörbjörkenstordelavälgensföda,enligtentidigarestudieav Hörnberg(2001)varbjörkdenvanligastefödokällanförälgen. Markris,somframföralltärenviktigfödoresurspåvinterhalvåret(Månssonet al.2007a),kansesökaitäckningsgradmedökadträdhöjd(fig.12).detären betydandedelavälgensvinterfodersomhärfinnsutanförungskogarna.tallen somocksåärenviktigfödokällaundervintern(vanbeestetal.2010)förekom generelltsettliteidebådaområdena(fig.13).detfannsdockbetydligtmertalli SödraFjäreäniLånghultenochförbådaområdenafannsmesttillgängligtalli ungskogen.enaspektatttänkapånärdetgällerfödoresurserpåvinterhalvåret ärvadsomhändernärdetkommersnö.förälgarochandraherbivorerär vinterndenperioddåfödanärminsttillgänglig(nordengrenetal.2003). Markrisetsomärviktigförälgenundervinternkantäckasöverochenstordel

17 17 avfoderresursernautanförungskogenförsvinner.dettagörattunderperioder medsnökanungskogenvaraväldigtviktigurfödosynpunktförälgendåden måstehittabeteirätthöjdovanförsnön.detfinnsenklarantydantillattälgen drarsigmotområdenmedmyckettallungskognärsnödjupetökaroch temperaturensjunker(hörnberg2001).förhallandsdelkandettainnebära storavariationermellanårvadgällertillgångpåfoderochbetestryckpåtall,där förekomstenavsnökanvarierastortfrånårtillår. VissaresultatvisadepåstoraskillnadermellanLånghultenochSödraFjäre, främstinomhöjdklassen6o15menävenandrahöjdklasservilketvisadeattstora lokalavariationerkanförekommamellanolikaområden.standardavvikelsernai diagrammenvisadeävenattdetfinnsstoraskillnaderivariationeninomklasser. Detförekommeralltsåstoravariationerpåområdenmedsammaträdhöjd. LiknanderesultatkundeuppvisasavHörnberg(2001),sommenarattdet förekommergeografiskavariationerifödotillgångförälgen,förekomstenav fodervarierarfrånregiontillregion,ochförarteravfoder.dettaberorpåolika artsammansättningarocholikamarkegenskapervilketvisarattdetärmer kompliceratänattbaratittapåomdetärungskogellerannanmarkvia satellitbilderförattsehurmycketfoderdetfinnsiområdet.förattfåenrättvis bildavfodersituationenförälgbehövssåledesfältinventeringarochpågrundav destoralokalavariationernaskullelokalafältinventeringarrekommenderas. Studientyderpåattdetkrävskompletterandefältinventeringartill Skogsstyrelsensinventeringsmetodförattgeenrättvisbildavmängden tillgängligtfoderförälgarna.eftersomandelengraniungskogenvarsåhögsom enfemtedelkandettaocksåbehövavägasiniskogsstyrelsensberäkningar.även övrigmarkbörvägasinmeribedömningen,dettaframföralltpågrundav andelenmarkrisochrase. 5.&Referenser& Bergström,R.,Danell,K.,Edenius,L.ochPersson,IOL.2005,Älgensvinterfoder tillgångochutnyttjande.resultatnr.3,skogforsk. Cederlund,G.ochMarkgren,G.1987ThedevelopmentoftheSwedishmoose population, Swedishwildliferesearch. Dumky,K.OchÅström,A.2005,SkogsskadoriSverige.Luleåtekniska universitet. Ekman,H.,Hermansson,N.,Pettersson,JO.,Rülcker,J.,Steen,M.ochStålfelt,F. 1992,Älgen:djuret,skötselnochjakten.Spånga,Svenskajägareförbundet. Hörnberg,S.2001,Therelationshipbetweenmoose(Alcesalces)browsing utilisationandtheoccurrenceofdifferentforagespeciesinsweden.forest EcologyandManagement149:91O102.

18 Kalén,C.ochBergquist,J.(odat.)Skogsstyrelsen.Fodpro Skogliga inventeringsmetoderienkunskapsbaseradälgförvaltning. ogojaktovilt/fodpro.pdf(hämtad2013o08o14) Lavsund,S.,NygrenT.ochSolberg,EOJ.2003,Statusofmoosepopulationsand challengestomoosemanagementinfennoscandia.alces39:109o130 Lavsund,S.2003,Skogsskötselochälgskadoritallungskog.Resultatnr.6, Skogforsk. Månsson,J.,Andrén,H.,Bergström,R.,Kjellander,P.,Pherson,Å.ochKalén,C. 2007a,ÄlgbeteitidochrumOvadstyrälgarnaochbetestrycketiungskog?Fakta skognr.7,slu. Månsson,J.,Kalén,C.,Kjellander,P.,Andrén,H.ochSmith,H.2007b,Quantitative estimatesoftreespeciesselectivitybymoose(alcesalces)inaforestlandscape. ScandinavianJournalofForestResearch. Naturvårdsverket.2012.Älgförvaltningmedökadsamverkanifokus. Sverige/Viltforvaltning/PlaneraOviltforvaltning/Algforvaltning/(Hämtad2013O 08O14) Nordengren,C.,Hofgaard,A.ochBall,JP.2003,Availabilityandqualityof herbivorewinterbrowseinrelationtotreeheightandsnowdepth.annales ZoologiciFennici40:305O314. Olsson,M.,Cox,JJ.,Larkin,JL.,Widén,P.ochOlovsson,A.2010,Spaceand habitatuseofmooseinsouthwesternsweden.springeroverlag. Pettersson,F.,Bergström,R.,Jernelid,H,Lavsund,S.ochWilhelmsson,L.2010, Kraftigtälgskadadskogfårlågtillväxtochbörlåggallras,omdenskagallras. Resultatnr.14,Skogforsk. Sandström,C.2011,Adaptivälgförvaltningnr13:Detorganisatoriskaramverket. Faktaskognr.22,SLU. Skogsstyrelsen.Äbinochandraskogligabetesinventeringar. verksamhet/inventeringar/abin/(hämtad2013o08o14) vanbeest,fm.,mysterud,a.,loe,le.ochmilner,jm.2010,foragequantity, qualityanddepletionasscaleodependentmechanismsdrivinghabitatselection ofalargebrowsingherbivore.journalofanimalecology79:

19 Öhman,K.,Edenius,L.ochHolmström,H.2011,Adaptivälgförvaltningnr11: Densvenskaälgstammensförvaltningochfoderprognoser.Faktaskognr.20, SLU. Østgård,J.1987,StatusofmooseinNorwayinthe1970sandearly1980s. Swedishwildliferesearch. 19

20 HÖGSKOLAN I HALMSTAD Box Halmstad

21 HALMSTAD UNIVERSITY PO Box Halmstad, Sweden