gränsområdet bortglömt och ointressant?
|
|
- Ingrid Henriksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 gränsområdet
3 gränsområdet bortglömt och ointressant?
4 gränsområdet bortglömt och ointressant? eller en outnyttjad resurs och en mellankommunal utmaning?
5 gränsområdet bortglömt och ointressant? eller en outnyttjad resurs och en mellankommunal utmaning? Thomas Lexén Stadsarkitekt Staffanstorps kommun Kommundoktorand Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning SLU / Alnarp
6
7
8
9
10 Politisk organisation Intressent/ Exploatör Tjänstemanna- Organisation Kommun
11 Politisk organisation Politisk organisation Intressent/ Exploatör Tjänstemanna- Organisation Tjänstemanna- Organisation Kommun A Kommun B
12 PBL Mellankommunal samordning ÖP (3 kap 10 ) Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt (4) verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt DP (11 kap 10, ingripandegrund) Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut, om beslutet kan antas innebära att (2) regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt
13
14
15
16
17
18 ? = risk för: tyst konflikt inget händer suboptimering outnyttjande av resurser?
19
20 gemensam Dp (synkroniserad detaljplanering) 2015 gemensam tjänstemannaorganisation
21
22
23
24
25 Kommunalförordningarna 1862: Lade grunden till 2453 kommuner (2358 landskommuner, 88 städer och 7 köpingar)
26 Kommunalförordningarna 1862: Lade grunden till 2453 kommuner (2358 landskommuner, 88 städer och 7 köpingar) Storkommunreformen 1950 tal: Antalet reduceras till ca 1000 kommuner.
27 Kommunalförordningarna 1862: Kommunalt självstyre infördes och 2453 kommuner skapades (2358 landskommuner, 88 städer och 7 köpingar) Storkommunreformen 1950 tal: Antalet reduceras till ca 1000 kommuner. Kommunblocksreformen", sent 60-tal- tidigt 70-tal: Antalet kommuner minskades från 1006 (1963) till 278 (1974)
28 Kommunalförordningarna 1862: Kommunalt självstyre infördes och 2453 kommuner skapades (2358 landskommuner, 88 städer och 7 köpingar) Storkommunreformen 1950 tal: Antalet reduceras till ca 1000 kommuner. " Kommunblocksreformen", sent 60-tal- tidigt 70-tal: Antalet kommuner minskades från 1006 (1963) till 278 (1974) Enstaka delningar har lett till dagens 290 kommuner
29 ?
30 Ökade krav på hänsyn till regionala och statliga mål, planer och program Miljömålsarbete, klimatomställning och hållbarhetsmål gör den mellankommunala och regionala planeringsnivån allt viktigare Ökade krav på likahantering från bl a näringsliv, byggsektorn Kommunindelningen inte alltid funktionell varken för medborgaren eller de kommunala ansvaren Ökande antal mellankommunala samarbeten (främst inom VA, miljö, utbildning, räddning) inskränker det kommunala självstyret och gör det politiska ansvaret otydligt?
31 Ökade krav på hänsyn till regionala och statliga mål, planer och program Miljömålsarbete, klimatomställning och hållbarhetsmål gör den mellankommunala och regionala planeringsnivån allt viktigare Ökade krav på likahantering från bl a näringsliv, byggsektorn Kommunindelningen inte alltid funktionell varken för medborgaren eller de kommunala ansvaren Ökande antal mellankommunala samarbeten (främst inom VA, miljö, utbildning, räddning) inskränker det kommunala självstyret och gör det politiska ansvaret otydligt? för många små kommuner i Sverige! Sverige behöver färre och större kommuner
32 Ökade krav på hänsyn till regionala och statliga mål, planer och program Miljömålsarbete, klimatomställning och hållbarhetsmål gör den mellankommunala och regionala planeringsnivån allt viktigare Ökade krav på likahantering från bl a näringsliv, byggsektorn Kommunindelningen inte alltid funktionell varken för medborgaren eller de kommunala ansvaren Ökande antal mellankommunala samarbeten (främst inom VA, miljö, utbildning, räddning) inskränker det kommunala självstyret och gör det politiska ansvaret otydligt? regional planeringsnivå?
33 Ökade krav på hänsyn till regionala och statliga mål, planer och program Miljömålsarbete, klimatomställning och hållbarhetsmål gör den mellankommunala och regionala planeringsnivån allt viktigare Ökade krav på likahantering från bl a näringsliv, byggsektorn Kommunindelningen inte alltid funktionell varken för medborgaren eller de kommunala ansvaren Ökande antal mellankommunala samarbeten (främst inom VA, miljö, utbildning, räddning) inskränker det kommunala självstyret och gör det politiska ansvaret otydligt? regional planeringsnivå utveckla mellankommunala samarbeten rörande fysisk planering!
34 gränsområdet bortglömt och ointressant? eller en outnyttjad resurs och en mellankommunal utmaning? Ja, men det.. behöver inte vara så svårt!
35 gränsområdet bortglömt och ointressant? eller en outnyttjad resurs och en mellankommunal utmaning? Ja, men det.. behöver inte vara så svårt! tack!
Dricksvatten och planoch bygglagen
Dricksvatten och planoch bygglagen Kerstin Hugne och Anders Rimne Norrköping den 26 maj 2014 Vatten i plan- och bygglagen Portalparagrafen planläggning av mark och vatten och om byggande.( ) med hänsyn
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall Rörnät och klimat 27 mars 2019 Patrik Jansson, Lars Westholm Länsstyrelsen i Västra Götalands län 49 kommuner 1,7 miljoner invånare
Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker utifrån PBL. Cecilia Näslund
Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker utifrån PBL Cecilia Näslund Cecilia Näslund Vattenfrågor inom fysisk planering Nytt regeringsuppdrag! 5. Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker
Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten
Vatten i planeringen Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten Vatten i samhällsplaneringen Översiktsplan PBL 3 kap Detaljplan PBL 4 kap Plan- och lovsystemet
Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg
Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg PBL:s portalparagraf Plan-
Indelningskommittén, Fi 2015:09
, Fi 2015:09 En ny indelning av län och landsting Dagens länsindelning Väsentligt färre län och landsting medborgar- och näringslivsperspektiv utgå ifrån kommungränser och arbetsmarknadsregioner Ansvarskommittén
Regionala utmaningar och regional planering - storstäderna i det regionala perspektivet. Göran Persson
Regionala utmaningar och regional planering - storstäderna i det regionala perspektivet Göran Persson Perspektiv på regional planering Samhällsförändringar innebär alltid behov av ny planering Byggnadsstadgan
Från A till ÖP. - planeringsprocesser i mindre kommuner
Från A till ÖP - planeringsprocesser i mindre kommuner ÖP läget i Sverige 8% 23% 30% FÖP:ar 31% 38% 70 % i pågående arbete Kommunomfattande ÖP. Antagandeår: 2017/2018 1990-1999 2000-2009 2010-2013 2014-2017
1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.
Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. 3 kap. Översiktsplan 1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen
En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB
Datum Beteckning 2015-10-07 Dnr 15-2-8 Yttrande Dnr N2015/5036/PUB Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets
Remiss betänkande En utvecklad översiktsplanering.
1 (5) Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Remiss betänkande En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46) Ärendebeskrivning Stockholms
Hur får man icke frälsta att förstå/ta till sig det regionala uppdraget om fysisk planering?
Reglab, Regional Fysisk Planering, 2-3 december 2014 Arbetets museum, Norrköping WS4: Den regionala mosaiken Gruppövning: Vi lägger den regionala mosaiken Diskussion, erfarenhetsutbyte och verkstad. Alla
Boverket noterar ett behov av att se över några mindre oklarheter i författningsförslaget
Boverket Myndigheten for samhallsplanerrng, byggande och boende Yttrande Datum 2015-10-27 3.l.2. Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer 2051/2015 Ert diarienummer N2015/5036/PUB
BEGÄRAN OM YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET ETT GEMENSAMT BOSTADSFÖRSÖRJNINGSANSVAR (SOU 2018:35)
1 (5) Näringsdepartementet 10333 Stockholm BEGÄRAN OM ÖVER BETÄNKANDET ETT GEMENSAMT BOSTADSFÖRSÖRJNINGSANSVAR (SOU 2018:35) Er beteckning: N2018/02915/BB SAMMANFATTNING Utredningen gör en god beskrivning
Blixtlåset samordning av planeringen enligt PBL med väg- och järnvägsplanering
Blixtlåset samordning av planeringen enligt PBL med väg- och järnvägsplanering Magnus Jacobsson, Boverket Susann Sass-Jonsson, Länsstyrelsen i Stockholm Anki Ingelström, Trafikverket Samordnad transport-
En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering - SOU 2018:46
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-10-12 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Eva Hägglund Näringsdepartementet 10333 STOCKHOLM En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering
FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015
FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 Hur påverkas välfärden av relationen mellan staten och kommunerna -vilken roll spelar politiken för vår välfärd? Hans Karlsson Kommuner, landsting och regioner 290
Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012
Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?
Detaljplaneprocessen på Länsstyrelsen - fokus luftkvalitet. SLF 19 april Annika Svensson Miljöskyddsenheten
Detaljplaneprocessen på Länsstyrelsen - fokus luftkvalitet SLF 19 april Annika Svensson Miljöskyddsenheten Detaljplaneprocessen Innehåll Länsstyrelsens roll Luftkvalitet i planer Detaljplaneprocessen Länsstyrelsen
9 Ikraftträdande och genomförande
9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering
Riksintressesystemet. Otto Ryding
Riksintressesystemet Otto Ryding Boverkets roll Boverket ska verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen av 3 och 4 kap. MB Myndigheterna ska efter samråd med
Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27
Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,
Svar på remiss av betänkandet (SOU 2018:35) Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar
YTTRANDE 1 (6) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se helene.lassi@regeringskansliet.se Ert diarienummer N2018/02915/BB Svar på remiss av betänkandet (SOU 2018:35) Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar
Regionbildning i Stockholms län Landstingsstyrelsen beslutar dels föreslå landstingsfullmäktige besluta
Landstingsstyrelsen Liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet Förslag till beslut LS 2015-0997 Ärende 34 Regionbildning i Stockholms län Landstingsstyrelsen beslutar dels föreslå landstingsfullmäktige
Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL
Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL Varför ny PBL? - Förenkling och effektivisering av processerna - Ökad förutsägbarhet, bättre tillämpning -
Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun
Kommunstyrelsen 2018-02-12 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2018:53 Birgitta Berg 016-710 18 33 1 (2) Kommunstyrelsen Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun Förslag till
Värnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212
Dnr 12.2895.212 Värnamo i framtiden PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN Godkänt av Miljö och stadsbyggnadsnämnden 2013-04-15 2 PROGRAM- INNEHÅLL INLEDNING OCH BAKGRUND
Revidering av Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun
Kommunstyrelsen 2019-01-29 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2019:41 Birgitta Berg 016-710 18 33 1 (2) Kommunstyrelsen Revidering av Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun
En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning
En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning Betänkande av Bostadsplaneringskommittén Stockholm 2015 SOU 2015:59 Sammanfattning Kommitténs uppdrag Bostadsplaneringskommitténs
Samrådsredogörelse för detaljplan för bostäder inom fastigheten Malevik 1:6
Byggnadsnämnden SAMRÅDSREDOGÖRELSE Samrådsredogörelse för detaljplan för bostäder inom fastigheten Malevik 1:6 Genomförande Byggnadsnämnden beslöt den 2016-07-07 215 att genomföra samråd för detaljplaneförslaget.
Stadens ekosystemtjänster Goda exempel på hur ekosystemtjänster integrerats på ett bra sätt i en kommuns översiktsplan och detaljplan.
Stadens ekosystemtjänster Goda exempel på hur ekosystemtjänster integrerats på ett bra sätt i en kommuns översiktsplan och detaljplan. Johanna Severinsson, Länsstyrelsen Järfälla kommuns ÖP Strax norr
Remissvar. Betänkandet SOU 2018:46 En utvecklad översiktsplanering Del 1 och 2
1 Stadsarkitekt Ark. SAR/MSA Tomas Johnsson 0280-181 69 YTTRANDE 2018-10-16 Dnr Näringsdepartementet Enheten för samhällsplanering 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2018:46 En utvecklad översiktsplanering
Klicka här för att ändra format
Klicka här för att ändra format Lagförändringar januari 2015 Prop. 2013/14:126 Förenklingar i detaljplaneprocessen underlättar byggandet 1/1-2015 Plan- och bygglagen görs tydligare för bättre tillämpning
Detaljplan för Rönnen 19
Detaljplan för Rönnen 19 GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2019-05-28 Dnr. 2017-216 2(6) 3(6) Innehållsförteckning Sammanfattning av granskningsutlåtande... 4 Yttranden utan synpunkter... 4 Trafikverket 2019-04-26...
1.1 Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras om nedanstående
1(5) Detaljplan för delar av Fagersand 1:2 m.fl. Gullspångs kommun GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2 Ett förslag till detaljplan upprättades i juni 2013. Planärendet handlades med s.k. normalt planförfarande och
GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
1 Detaljplan för del av MOLLÖSUNDS TÄTORT äldre delen Orust kommun Västra Götalands län Reviderad 2001 12 05 Upprättad 2001 07 09 ORUST KOMMUN Miljö- och byggnadsenheten GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Tidplan
Naturvårdsverkets och Boverkets arbete om förorenade områden i fysiskt planering Ingemar Palm, Boverket. Utgångspunkter.
Naturvårdsverkets och Boverkets arbete om förorenade områden i fysiskt planering Ingemar Palm, Boverket - Utgångspunkter - Innehåll - Hänsyn till människors hälsa och miljön - Plansystemet - Fo i planer
Planering? samhällsplanering. Svårigheter med. Planering = styrning = maktutövande. Planering handlar om att premiera särintressen.
Samhällsplanering Introduktion till samhällsplanering och översiktsplanering Planering? Planering = styrning = maktutövande Planering handlar om att premiera särintressen. Planering är en omöjlighet! Premisser?
STYRDOKUMENT Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun
Kommunstyrelsen 1 (5) STYRDOKUMENT Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun Beslutad när Kommunstyrelsen 2018-03-13, 36 Beslutad av Diarienummer Kommunstyrelsen KSKF/2018:53 Ersätter Gäller
Markanvisningar, detaljplanering och genomförande Presidiedagarna dag 2 20 april 2016
Markanvisningar, detaljplanering och genomförande Presidiedagarna dag 2 20 april 2016 Anna-Bie Agerberg, sakkunnig planering och byggande SKL Olof Moberg, förbundsjurist SKL Planering och genomförande
PM om alternativ politisk organisation för Forshaga kommun
PM om alternativ politisk organisation för Forshaga kommun I detta PM redogörs för ett antal aspekter av en möjlig organisationsutveckling i Forshaga kommun. Tanken är att lägga en grund för fortsatta
Bostadsplaneringskommittén
bengt.nyman@regeringskansliet.se 10 politiskt utsedda ledamöter Ordf. Landshövding Rose-Marie Frebran Riksdagsledamoten Katarina Köhler (s) Riksdagsledamoten Lars Eriksson (s) Förre riksdagsledamoten Oskar
Översiktsplaneutredningen. Översiktsplaneutredningen 1
Översiktsplaneutredningen Inger Holmqvist Johan Hjalmarsson Cristina Björn Emma Franzén Joel Björk-Werner särskild utredare huvudsekreterare sekreterare sekreterare sekreterare Översiktsplaneutredningen
Dnr: /2012. Tillägg till rapport 2012:12 Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen
2012-09-18 Dnr: 2102-3290/2012 Tillägg till rapport 2012:12 Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen 1 Sammanfattning Boverket presenterar här ett tillägg till Boverkets rapport En översyn av bostadsförsörjningslagen.
Aktualitetsförklaring av Tranemo Kommuns översiktsplan
Aktualitetsförklaring av Tranemo Kommuns översiktsplan 1 Innehållsförteckning Aktualitetsförklaring av Tranemo Kommuns översiktsplan... 1 1.1 Lagrum... 3 2 Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse...
MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering
MKN vatten i PBL Pär Persson Vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Helhetssyn på mark och vatten möjlig genom PBL Marken ska vara lämplig för bebyggelse! vägledande Juridiskt bindande Det svenska
Rapport. Anpassning till ett förändrat klimat
Anpassning till ett förändrat klimat Tillståndet i kommunerna år 2015 Förord Naturskador orsakar stora skador som drabbar samhället och enskilda individer. Vi påverkas av alltmer frekventa extremväder
Planeringens nivåer. Kommunen har planmonopol. Översiktsplan (KS) Aktualitetsförklaring Antagande KF
Planeringens nivåer Kommunen har planmonopol Översiktsplan (KS) Aktualitetsförklaring Antagande KF Fördjupad översiktsplan Tematiskt tillägg Detaljplan (MBN) Normalt planförfarande Enkelt planförfarande
Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Vad är det vi måste förbereda oss för? Naturolyckornas snabba
Boverket Plan- och bygglagen
Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Detaljplan 4 Vad är en detaljplan? 5 Hur används en detaljplan? 6 Intervju med Lennart Bohlin 7 Vad är syftet med en detaljplan? 8 Vad är nyttan med
Upphävande av del av byggnadsplan för Ambjörby
SS Datum Diarienummer 2016-12-07 MBR-2015-658 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Ambjörby Torsby kommun Värmlands län Torbjörn Almroth stadsarkitekt Besöksadress Nya Torget 8, Torsby
Grön infrastruktur i prövning och planering
Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental
PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan Kungsbacka
PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan 2006 Kungsbacka 2018-10-03 1 Inledning Aktualiseringen avser översiktsplanen för Kungsbacka kommun, här kallad ÖP06. Översiktsplanen
Hur skapar man en framgångsrik dialog med näringslivet? Fredrik Berglund Avdelningen Tillväxt och samhällsbyggnad
Hur skapar man en framgångsrik dialog med näringslivet? Fredrik Berglund Avdelningen Tillväxt och samhällsbyggnad Precis som med vilken annan som helst Samhällsutveckling berör företagen, bjud in till
Tidig dialog ökar bostadsbyggandet SAMVERKAN MELLAN KOMMUN OCH LÄNSSTYRELSE
Tidig dialog ökar bostadsbyggandet SAMVERKAN MELLAN KOMMUN OCH LÄNSSTYRELSE Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Sveriges länsstyrelser kraftsamlar för ett ökat och hållbart bostadsbyggande.
Information om Merit projektet
Information om Merit projektet 2007-10-03 Merit Medborgarportal Effektivisering Rationalisering med IT 2007-10-03 Mål Förutom de funktionella målen skall följande frågor beaktas löpande under projektet:
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar (U 2015:06) Dir. 2016:82
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar (U 2015:06) Dir. 2016:82 Beslut vid regeringssammanträde den 6 oktober 2016 Utvidgning av uppdraget Regeringen
Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar
Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen
Instruktion för kommundirektören i Lysekils kommun
Sid 1 av 6 Instruktion för kommundirektören i Lysekils kommun Antagen av kommunstyrelsen 2018-01-31, 2, LKS 2017-000870 Sid 2 av 6 Innehåll Den rättsliga regleringen 3 Kommunallagen 3 Inledande bestämmelser
Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket
Fysisk planering och klimatförändringar Martin Karlsson Boverket En kort genomgång av: PBL och klimatanpassning i planering PBL i förändring Boverkets klimatarbete Plansystemet enligt PBL 2, 3 kap PBL
Samhällsbyggnadskontoret GRANSKNINGSHANDLING 1(5) Erika Svensson DNR: MSN/2019:77. Samrådsredogörelse
Samhällsbyggnadskontoret GRANSKNINGSHANDLING 1(5) Erika Svensson 2019-05-08 DNR: MSN/2019:77 Planarkitekt Rev Datum Samrådsredogörelse Tillhörande ändring av detaljplan för: Bresshammar 1:1, del av, Stavlund,
Från försöksverksamhet till regionreform
Från försöksverksamhet till regionreform Regionbildning en demokratisk utveckling Innehåll Vad innebär regionalisering Vad har skett i Sverige Erfarenheter Vad har skett i Norrbotten Var står vi nu? Regionfrågan
Vem gör vad och när? - Översiktsplan
Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och
Juridisk analys av de nya reglerna i plan- och bygglagen om regional planering
11 2019-04-11 1 (6) Avdelningarna för juridik och tillväxt och samhällsbyggnad Ann-Sofie Eriksson Bengt Westman Germund Persson Gunilla Glasare Juridisk analys av de nya reglerna i plan- och bygglagen
Instruktion för Kommundirektören i Söderköpings
1 (5) Instruktion för Kommundirektören i Söderköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 2018-06-13, 71 Instruktionen ska ses över årligen 2 (5) Den rättsliga regleringen Kommunallagen Av kommunallagen
Va-planeringens roll i samhället
Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp
Ändring av detaljplan för del av Sannorna 5:1, Framnäs camping, Lidköpings kommun Granskningsutlåtande
2019-02-19 Dnr SBN 2018/488 Ändring av detaljplan för del av Sannorna 5:1, Framnäs camping, Lidköpings kommun Granskningsutlåtande Hur samrådet och granskningen bedrivits Samhällsbyggnadsnämnden beslutade
Förebyggande och behandling av spelmissbruk
Förebyggande och behandling av spelmissbruk - förslag och bedömningar från s utredning Varför denna utredning? Förändringar på spelmarknaden Otydlig ansvarsfördelning Frågan har utretts förut utan lösning
Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter
Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.
Planprocessen Effektivit, rättssäkert och demokratiskt?
Timrå Kommun Miljö & Byggkontoret Planprocessen Effektivit, rättssäkert och demokratiskt? Inledning En detaljplan skapas för en mindre del av kommunen, ofta ett kvarter eller några fastigheter. I planen
PLANFÖRFARANDE Detaljplanen handläggs med standardförfarande (PBL 2010:900). Planförslaget ska antas av kommunfullmäktige.
GRANSKNINGSUTLÅTANDE Efter granskningsskedet PLANENS SYFTE en syftar till att skapa förutsättningar för byggande av bostäder samt utveckling av befintlig campingplats. Genom att detaljplanera campingplatsens
Boverkets regeringsuppdrag om regler för detaljplaner och tidsfrister. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef enheten Strategisk planering, Boverket
Boverkets regeringsuppdrag om regler för detaljplaner och tidsfrister Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef enheten Strategisk planering, Boverket Statskontoret har i utredningen Från analog till digital
Bredbandsstrategi 2012
1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven
TILLÄGG TILL DETALJPLAN FÖR Del av Harbo-Smedsbo 1:31 m.fl. DPä 341/364 Harbo tätort Heby kommun, Uppsala län. SAMRÅDSTID 24 maj juni 2016
SAMRÅDSHANDLING 1 (6) - MARK OCH PLANERING - SAMRÅDSTID 24 maj 2016-13 juni 2016 Antagen Laga kraft TILLÄGG TILL DETALJPLAN FÖR Del av Harbo-Smedsbo 1:31 m.fl. DPä 341/364 Harbo tätort Heby kommun, Uppsala
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Sammanfattning Regeringen beslutade den 2 juli 2015 att ge en kommitté
Processen för detaljplan från 1 januari 2015 Planbestämmelser AR DPB. Klara Falk
Processen för detaljplan från 1 januari 2015 Planbestämmelser AR DPB Klara Falk Prop. 2013/14:126, En enklare planprocess Detaljplanekravet begränsas 1/7-2015 Ökad betydelse för ÖP Byggnadsnämnden kan
Detta beslut vann laga kraft den 7 april 2004. Redogörelsen är upprättad av Miljö och Stadsbyggnad 2 december 2003
UDDEVALLA KOMMUN Planen är antagen av kommunfullmäktige den 10 mars 2004 29. MILJÖ OCH STADSBYGGNAD Detta beslut vann laga kraft den 7 april 2004. HE 129 UTSTÄLLNINGSHANDLING SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande
Från observationer till åtgärder utvecklingen under ett halvt sekel Kungsådra
Från observationer till åtgärder utvecklingen under ett halvt sekel Kristianstad dec 2010 Dea Carlsson, vattenvårdsdirektör Kungsådra 1442-1983 Den del av strömfåran som enligt lag inte fick stängas eller
Sammanfattning Kommitténs uppdrag Bostadsplaneringskommitténs uppdrag har varit att utreda och vid behov föreslå sådana förändringar i de regelverk som styr fysisk planering och framtagande av planeringsunderlag
Eskilsby. 12 december 2018
Eskilsby 12 december 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort?
Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL Instruktion för kommundirektören KS-2017/545. Förslag till beslut. Kommunstyrelsen beslutar
Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2017-11-27 188 Instruktion för kommundirektören KS-2017/545 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förslag på instruktion för kommundirektören.
Vind dialogen Ted Kransby, Samhällsplanerare
Vind dialogen 2011 Ted Kransby, Samhällsplanerare Innehåll Politiken bakom satsningen Planeringsstödet Vad har planerats? Nya PBL Elnät Vad händer under 2012 2011 10 31 Sida 2 Vindkraftsutbyggnaden Politisk
Boverket och vindkraften
Boverket och vindkraften Stads- och regionenheten Bengt Larsén Anette Löfgren Mer information på Boverkets hemsida www.boverket.se/samhällsplanering Boverket och vindkraften uppdrag och aktiviteter Att
Fysisk planering för en trygg vattenförsörjning
Foto: Cecilia Näslund/Boverket Fysisk planering för en trygg vattenförsörjning Cecilia Näslund Vad har gjorts och vad behövs? insatser vid fysisk planering Lägesbild, behov och möjligheter långsiktigt
Kommittédirektiv. Kommunal planering för bostäder. Dir. 2017:12. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2017
Kommittédirektiv Kommunal planering för bostäder Dir. 2017:12 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på hur bedömningar av bostadsbyggnadsbehovet
SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010
SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas
Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-09 www.landskapsarkitekt.se 0411-55 64 04 Inledning Svedala Översiktsplan 2010 InLEDNING Kommunstyrelsen är ansvarig för översiktsplaneringen
Instruktion för stadsdirektören
1 (5) DATUM DNR 2018-04-12 KS/2018:150 Instruktion för stadsdirektören Antagen av kommunstyrelsen den 7 maj 2018. 2 (5) Bakgrund Kommunallagen (SFS 2017:725) 7 kap. 1-3 reglerar stadsdirektörens uppdrag:
Sammanfattning. Utredningens uppdrag
Utredningens uppdrag Utredaren ska i slutbetänkandet redovisa en genomgripande översyn av 3 kap. miljöbalken med en analys av de brister som systemet har och en bedömning av hur dessa brister kan åtgärdas
Detaljplan för del av kvarteret Kofoten
Detaljplan för del av kvarteret Kofoten SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2018-061 Dnr. 2018-061 2(7) 3(7) Innehållsförteckning Sammanfattning av samrådsredogörelsen... 4 Yttranden med synpunkter... 4 Räddningstjänsten
Detaljplan Nedre Hån 1:121 och 1:122. Tillägg till detaljplan som vann laga kraft
1(5) Samhällsbyggnad Karin Manner, Kommunarkitekt Karin.manner@arjang.se Datum 2018-06-07 Samrådsredogörelse Detaljplan Nedre Hån 1:121 och 1:122. Tillägg till detaljplan som vann laga kraft 2012-1227
MKN för vatten. Pär Persson. tillämpning i fysisk planering. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering
MKN för vatten tillämpning i fysisk planering Pär Persson Vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Översiktsplan Behovsbedömning / miljöbedömning Detaljplan Exempel från ärendehantering http://www.lansstyrelsen.se/skane/
Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling
GRANSKNINGSYTTRANDE 1 (51) Kanslienheten, Kommunledningskontoret Växjö kommun Box 1222 351 12 Växjö Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling 2005-01-11. Förslag till översiktsplan för Växjö
Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen
Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Lite om dikningsföretag, diken, markavvattning mm Avvattning av mark hör hemma i
GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
Detaljplan för småindustri öster om Hällebäck, MUNKERÖD 1:21 m.fl. Stenungsunds kommun Tillhör Kommunfullmäktige i Stenungsunds kommun beslut 2008-12-15 228 Laga kraft 2009-01-13 Jonas Sverkén Sekreterare
Utlåtande för detaljplan för del av Siggestorp 3:1 och 4:1 Rosenberg i Tidaholms centralort, Tidaholms kommun, Västra Götalands län.
Utlåtande för detaljplan för del av Siggestorp 3:1 och 4:1 Rosenberg i Tidaholms centralort, Tidaholms kommun, Västra Götalands län. 1. Förfarande - granskning Miljö- och byggnadsnämnden fick i uppdrag
RAPPORT 2017:24. Plan- och bygglagen som ett effektivt verktyg för minskad klimatpåverkan
RAPPORT 2017:24 Plan- och bygglagen som ett effektivt verktyg för minskad klimatpåverkan Titel: Plan- och bygglagen som ett effektivt verktyg för minskad klimatpåverkan Rapportnummer: 2017:24 Utgivare:,
Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning
del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken
Tillsyn av dagvatten
Tillsyn av dagvatten Det finns inte någon samlad dagvattenlag utan bestämmelserna som reglerar dagvattenfrågorna är spridda på en mängd ställen i rättssystemet och det saknas samordning av reglerna. Reglerna