Kvalitetsrapport. Läsåret Treklöverns förskola

Relevanta dokument
Kvalitetsrapport. Läsåret Högsätra förskola

NAMN TITEL DATUM Pär-Johan Emanuelsson Förskolechef Kvalitetsrapport. Högsätra förskola

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola

NAMN TITEL DATUM Annika Matsson Förskolechef Kvalitetsrapport. Abborrens förskola

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Kvalitetsrapport Tuppens förskola Annika Matsson

KVALITETSRAPPORT BODALS FÖRSKOLA 2014 / 2015 Annika Björkholm

KVALITETSRAPPORT BAGGEBYGÅRDS FÖRSKOLA 2014/2015 Annika Björkholm

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Kvalitetsrapport. Killingens förskola

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017

Kvalitet på Sallerups förskolor

Verksamhetsplan Förskolan 2017

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Arbetsplan. Killingens förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan Duvans förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

NAMN TITEL DATUM Annika Matsson Förskolechef Kvalitetsrapport. Tuppens förskola

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan. Verksamhetsår 2016/2017 Kullen förskola. Inledning. Örebro kommun orebro.se

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Kvalitetsrapport

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Förskoleområde Trångsund 2016

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Verksamhetsplan Duvans förskola

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Farkostens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport Abborrens förskola

NAMN TITEL DATUM Niamh Holden Wiltander Förskolechef Kvalitetsrapport. Nallebjörnens förskola

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. Orgona förskola, Wåga & Wilja AB, Reggio Emilia inspirerad filosofi

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Junibacken & Norrgården

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Yttringe förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Arbetsplan 2015/2016

Kvalitetsrapport för

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

Käppala förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

En förskola på kristen grund

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Arbetsplan/ Verksamhetsplan 2018/2019

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Stora Höga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Bodals förskola

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Verksamhetsplan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Sjöstjärnan

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Bodals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Kvalitetsrapport

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Förskolan Sjöstjärnan

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lunnen 2014

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

1(8) Tillsynsrapport. Pysslingen förskolor, Giggen

Rapport tillsyn och kvalitetsgranskning läsåret 2017/2018

Transkript:

Kvalitetsrapport Läsåret 2014-2015 Treklöverns förskola

Innehållsförteckning Inledning... 3 Tillvägagångssätt... 4 Resultat och måluppfyllelse... 4 Året som kommer... 8 Förskolechefens ansvar... 10 2

Inledning Treklöverns förskola ligger centralt på Lidingö, med många grönområden, parker och skogar i dess närhet. Förskolan hade under höstterminen svårt att rekrytera barn, vilket innebar att verksamheten startades upp med 46 barn. Från februari 2015 har dock verksamheten varit fullbelagd med 56 barn inskrivna. Dessa är fördelande på tre avdelningar, Norrgården, Mellangården och Sörgården. En av förskolans barnskötare gick i pension i juli och rekryteringen för henne har varit lyckad. Förskolan har en stor andel förskollärare anställda vilket borgar för en god kvalitet. Under läsåret har förskolan haft 9,6 tjänster fördelade i barngrupp. Av dessa är 6,75 tjänster (75 %) förskollärare. En av pedagogerna har haft partiell sjukfrånvaro under läsåret, vilket har gjort att vikarietimmar har täckt upp i verksamheten. Maten på förskolan lagas av verksamhetens egen kock, som har en delad tjänst, där 75 % är förlagd som kock, och 25 % för lokalvård. Treklöverns förskola har under höstterminen haft 20 timmar i tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd. Från mars månad har siffran för tilläggsbelopp ökat till 30 timmar. Förskolans verksamhetsidé har under läsåret varit: Omsorg och lärande bildar en helhet med leken som grund och barnet i centrum. Förskolan har under året haft stora organisatoriska påfrestningar. Förskolans förskolechef lämnade sin tjänst efter en periods sjukskrivning. Detta innebar att förskolan stod utan förskolechef från perioden november till april. I förskolechefs frånvaro hade Christian Söderqvist, verksamhetschef kommunal förskola, det övergripande ansvaret, medan Linda Wandin, pedagogista i Lidingö Stad, tog ett ansvar för förskolans dagliga drift. I mitten av april tillträdde Pär-Johan Emanuelsson som förskolechef efter en period av föräldraledighet. Pär-Johan är sedan tidigare förskolechef på Högsätra förskola och har nu i sitt uppdrag två verksamheter. Ledningens omorganisation och den organisatoriska osäkerheten har påverkat verksamheten, men Linda Wandin har utifrån de resurser hon har haft gjort ett strålande arbete. Treklöverns pedagoger har under läsåret varit mycket närvarande med ett lågt sjuktal och ett bra arbetsklimat som följd. I utvärderingar gjorda i slutet av läsåret framkommer att det finns en hög arbetsmoral och arbetsglädje bland pedagogerna, trots att året till stora delar har varit utan förskolechef. 3

Denna kvalitetsrapport är skriven utifrån de utvärderingar som arbetslagen har gjort och den väldigt korta inblicken i verksamheten som förskolechefen har fått sedan han tillträde i mitten av april. Tillvägagångssätt Underlaget till kvalitetsrapporten kommer från vår gemensamma utvärdering och de reflektioner som avdelningarna har gjort under terminerna. Vi har använt oss av vår projektstruktur och har ett systematiskt kvalitetsarbete som generar underlag till rapporten. Brukarundersökningen som är gjord under våren har visat att verksamheten har nöjda kunder, med ökningar inom de mesta områdena. Vi kan se vissa utvecklingsområden, men på det stora hela så är resultatet positivt. Brukarundersökningen hade även en bra svarsfrekvens, 75 %, vilket gör att man kan dra korrekta slutsatser. Föräldrar har haft möjlighet till insyn och delaktighet i vårt kvalitetsarbete genom föräldramöten, utvecklingssamtal och gemensamma tillställningar så som föräldrafika och gårdsfest etc. Varje vecka har förskolan ett veckomöte där strukturen för veckan och kommande händelser tas upp. På dessa möten ges även en möjlighet att få större inblick i de olika avdelningarnas arbete och hur de organiserar sig. Förskolan har även två olika grupper som träffas var tredje till var fjärde vecka. En grupp arbetar med miljö/material där även pedagogista ingår och en grupp med organisation/utveckling tillsammans med förskolechefen. Dessa möten är vår grund för att analysera och utveckla vår verksamhet och miljö med fokus på barnen och deras möjligheter till lärande. Kvalitetsrapporten och analysen av resultatet kommer att ligga till grund för våra egna fokusområden nästa läsår. Resultat och måluppfyllelse Normer och värden Förskolan har under läsåret haft ett åtagande som innebar att de skulle använda planen mot diskriminering och kränkande behandling som ett verktyg i verksamheten tillsammans med barnen. Detta arbete har sett olika ut på de olika avdelningarna och utifrån barnens åldrar, men resultatet har varit väldigt bra. I barngrupperna pratar både barn och pedagoger om hur vi ska bemöta varandra. Barnen har själva i stor utsträckning kommit fram till lösningar som ger kompisar möjligheter att få vara delaktiga utifrån sin egen ambition och vilja. Generellt har arbetet med att synliggöra hur man är en bra kompis och hur man ska agera 4

mot varandra varit positivt. Det finns många goda exempel i utvärderingarna, som visar på en pedagogisk medvetenhet och skicklighet. Utöver detta har även medvetenheten kring genus och vårt förhållningssätt till barnen utifrån ett genusperspektiv diskuterats. Under vårterminen har det pågått ett arbete med att ta fram ett pedagogiskt ställningstagande runt genus. Utvärderingarna och diskussionerna visar att det finns en medvetenhet kring genus. Det är viktigt att vi fortsätter de diskussionerna och håller de vid liv under nästkommande läsår. Generellt har Treklöverns förskola en bra samsyn kring barn och barns lärande, vilket skapar en bra grund för gemensamma reflektioner och diskussioner. Ett av våra mål nästa år är att försöka skapa mer tillfällen för dessa diskussioner, gärna i tvärgrupper, för att sprida och höja nivån av kompetens än mer samt att skapa en övergripande samsyn i verksamheten kring barns lärande. För att skapa möjligheter till mer reflektioner och diskussioner behöver organisationen förbättras och samsyn kring agerande i gemensamma situationer behöver ses över. Förskolan har ett utvecklingsområde i att bli bättre på att samarbeta och att ha en mer övergripande dialog om verksamheten, med tydligare ansvarsområden och rutiner där alla vet hur vi ska agera för verksamhetens bästa. Detta är något som framkommer i utvärderingarna men det är även den bild av verksamheten som förskolechefen har. Utveckling och lärande Under året har förskolan arbetat med sitt tema ljus. Temat har tagit olika vägar beroende på barnens intressen och iakttagelser. En avdelning gjorde ganska tidigt i projektet i ordning ett mörkerrum dit barnen själva kunde gå och experimentera med fenomenet ljus. På så vis kunde projektet vara levande i verksamheten hela tiden, inte bara när vi hade projektgrupp och ordnade aktiviteter. Pedagogerna på Treklöverns förskola har på ett tydligt sätt arbetat projektinriktat med barnen utifrån temat och låtit barnens nyfikenhet och intresse styra och leda verksamheten. Förskolan har även under året arbetat med att skapa en bättre och mer inspirerade miljö, såväl inne som ute. Arbetet med miljöerna inne på förskolan kommer att fortsätta under kommande läsår och diskussioner om vad vi ska erbjuda barnen i form av material och möjligheter ska ligga till grund för de förändringar som eventuellt behöver göras. Vi måste även vara flexibla i vår miljö så vi kan anpassa den efter barngruppen och dess intressen. Förskolan har även arbetat med sin utemiljö och skapat mer möjligheter och material för barnen. Generellt har förskolan utvecklat sitt material, men det behöver till viss del vidareutvecklas så materialet ger barnen möjligheter att själva utforska och ställa hypoteser. En avdelning har tydligt observerat barngruppen och utifrån det arbetat med sina miljöer, så att de på bästa sätt anpassas efter barnens intressen. 5

Samtliga avdelningar har dokumenterat barnens lärande. Upplevelsen av hur det har fungerat har varierat, med tidsbrist som största anledningen till att det har varit svårt. En avdelning har dokumenterat processinriktat och fått med sig samtliga barn i dokumentationen. De har även skapat en projektpärm där barnens lärprocesser har samlats. Barns inflytande Arbetet med barns inflytande har pågått hela året, inte minst med tanke på pedagogernas närvaro och lyhördhet för barnens hypoteser och önskningar. Pedagogernas förhållningssätt ger i grunden barnen ett stort inflytande över sin verksamhet och de finns exempel från dokumentationer och utvärderingar som visar att förskolans pedagoger har en stor medvetenhet om sitt agerande och hur det ger barnen möjlighet till inflytande. Förskolan saknar idag formella kanaler för barn att få inflytande, men detta är något som vi har ambitionen att införa. Förskola och hem Den dagliga kontakten är ytterst viktig i vårt arbete med att skapa ett förtroende mellan oss och våra familjer. Samtliga avdelningar skriver ett veckobrev med fokus på vad som har hänt och vad barnen har fått uppleva, kopplat till vårt tema och våra styrdokument. Föräldrarådet var aktivt under första delen av höstterminen men har sedan förra förskolechefen slutade inte hunnit återupptas. Detta ska under kommande läsår bli en fungerande funktion igen. Utvecklingssamtalen utgår från en gemensam grund med fokus på barnens lärande. Föräldrar har varit nöjda med såväl utvecklingssamtal som veckobrev. Vi har uppmanat föräldrar att läsa veckobreven tillsammans med barnen för att låta barnen få möjlighet att ytterligare förklara och förtydliga vad de har gjort på förskolan. Veckobrevens utformning är väldigt bra och ger en tydlig inblick i hur vår verksamhet ser ut. Förskolan har olika aktiviteter med familjerna så som sommarfest, dropp-in fika, lucia och liknande. Förskolan har även haft ett föräldramöte där förskolan generellt informerade alla om vissa saker innan mötet delades upp och avdelningarna berättade om sin verksamhet. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Treklöverns förskola har traditionen att bjuda in de barn som lämnat förskolan och börjat i förskoleklass på ett återbesök. Barnen får komma tillbaka till oss och delge hur de upplever skolan och träffa de kompisar som de gick med i förskolan. Detta brukar vara mycket uppskattat av såväl barn, pedagoger som föräldrar. Treklöverns förskola har även under året haft skolbesök med barn som har börjat i Skärsätra skola och Högsätra skola. Merparten av våra barn går till dessa skolor och ingen av de övriga skolorna har bjudit in till skolbesök. Förskolan har inte haft besök av några skolor som har 6

träffat barnen i deras förskolemiljö. Ansvaret för att samverkan ska ske mellan förskola och skola är båda parters. Idag finns ingen bra dialog och verksamheterna arbetar mest för sin egen sak och verksamhet. För att underlätta övergången och för att barnen/eleverna ska få så bra förutsättningar som möjligt krävs det mer dialog mellan verksamheterna. Vi har även haft överlämnande samtal med flertalet olika skolor, dock inte alla. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolan har under året tillsammans med pedagogista arbetat med att implementera projektstrukturen. Den har genomsyrat såväl utvecklingsdagar som AP-möten och även legat som grund i diskussioner och reflektioner. Arbetet med projektstrukturen är fortfarande inte en helt naturlig del i arbetet och den har delvis upplevts som för omfattande och med för många moment. Dock har arbetslagen hittat egna strategier för att hinna med och förbereda så att reflektionerna kan ske på ett så bra sätt som möjligt. Arbetslagens olika förkunskaper om att arbeta i projektform har även varit varierande. Detta har inneburit att några pedagoger har bytt grupper för att på bästa sätt sprida sin kompetens och därmed ge de olika grupperna så bra förutsättningar som möjligt. Treklöverns förskola har kommit relativt långt i arbetet med pedagogisk dokumentation och använder reflektionerna till grund för att styra verksamheten vidare. Projektstrukturen och dess utformning ger oss flertalet uppföljningar per år vilket ger en direkt indikation på om vi är på rätt väg utifrån våra mål. Förskolan har även skapat två tillfällen där vi utvärderar verksamheten ytterligare och resultatet av dessa utvärderingar ligger som grund för hur vi planerar verksamheten vidare. Treklöverns förskola har ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete, men som kan förbättras inom vissa områden. Kompetensutveckling Medarbetarna har tagit del av kompetensutvecklingsprogrammet för Lidingö stad. Samtliga anställda har varit på föreläsningen om Bångstyriga barn och utifrån den har vi sedan haft diskussioner om genus och kön. En av våra pedagoger deltar i Förskolelyftet Interkulturalitet och flerspråkighet, en kurs som vi värdesätter högt. En av förskolans förskollärare går dansutbildningen och är danspilot. Särskilda stödinsatser Treklöverns förskola har under hösteterminen bara haft ett barn med tilläggsbelopp. Vi har dock även haft barn i gruppen som har haft ett stort behov av stöd, men där tilläggsbelopp har saknats. Detta har inneburit att vi har anställt extra personal utöver det som har varit budgeterat. I mars fick förskolan även tilläggsbelopp för detta barn. 7

Året som kommer Normer och värden Förskolan behöver fortsätta utveckla sin gemensamma grundsyn på barn och barns lärande. Treklöverns förskola har de senaste åren utvecklat detta arbete och har en god grund att arbeta vidare från. Målet för läsåret är att bli bättre på att skapa mer tillfällen för pedagogerna att diskutera och reflektera över avdelningarnas gränser. Treklöverns förskola kommer även fortsättningsvis att arbeta med pedagogiska ställningstaganden. Dessa kommer att arbetas fram under starten av höstterminen. Treklöverns förskola behöver även förbättra sin organisation och hur vi samarbetar med varandra. Förskolans mål under året är att vi ska skapa en samsyn kring hur vi ska agera i olika situationer och att organisationen ska förtydligas. Vi behöver skapa en organisation där alla vet vem som gör vad och när det görs. Vi behöver även diskutera hur vi skapar en samsyn kring agerandet i våra gemensamma situationer, exempelvis när vi är på gården. Utveckling och lärande Förskolan ska fortsätta arbetet med att synliggöra barnens lärande genom pedagogisk dokumentation samt vara närvarande och stödjande i barnens utforskande. Vårt mål är att skapa en dialog över huset om dokumentationen och ge varandra exempel och idéer. Arbetet med projektstrukturen kommer att fortsätta och vi ska genom reflektion och dialog arbeta vidare med vår samsyn på barns lärande. I år har förskolan valt att arbeta projektinriktat med projektet världen. Vi har även som mål att vidareutveckla våra reflektioner utifrån dokumentationen tillsammans med barnen. Förskolans organisation och ansvarsområden ska förtydligas under året för att skapa en organisation som arbetar för samverkan och där alla är delaktiga i förskolans utveckling. Vårt mål är att vi ska bli bättre på att samverka för att sprida kompetenser och för att kunna erbjuda barnen en så bra verksamhet som möjligt, under hela dagen. Det är även av vikt att vi skapar rutiner och förståelse de olika avdelningarnas arbete och utifrån detta effektiviserar vårt gemensamma arbete. Då förskolans lokaler till stor del har renoverats har vi en ny möjlighet att bygga upp våra miljöer. Vi har som mål att observera barngruppen och utifrån det skapa miljöer som är anpassade efter barnens intressen. Detta förhållningssätt ska vi alltid ha, föränderliga miljöer efter barnens intressen. Barns inflytande Vi kommer att arbeta med att ge barnen inflytande via såväl informella som formella kanaler. Arbetet med vårt projekt gör att vi måste lyssna in och agera utifrån barnens 8

intresse. Detta är barnens stora möjlighet till reellt inflytande på sin verksamhet. Förskolan har även ambitionen att skapa någon form av formellt inflytande för barnen, exempelvis via ett barnråd. Pedagogerna på Treklöverns förskola ska fortsätta vara nyfikna på barnens hypoteser och intressen då detta är grundläggande för att barnen ska få inflytande. Förskola och hem Förskolan ska fortsätta att arbeta med information och skapa möjligheter för familjer till inflytande i verksamheten. Ett stort mål är att föräldrarådet ska bli en fungerande funktion och att alla ska känna till och veta att de kan vända sig till representanter i föräldrarådet för att lyfta frågor. Vi kommer fortsätta med våra veckobrev och koppla dessa till våra styrdokument och åtaganden. Dessa veckobrev har varit av hög kvalitet och vårt mål är att de fortsättningsvis ska vara det och att familjerna ska ta ännu större del av dem. Trots att brukarundersökningen var till stora delar bra med stigande resultat på de flesta områden fick förskolan en försämring av kundnöjdheten i frågan om bemötande. Att våra familjer upplever att vi bemöter dem på ett bra sätt är en av våra viktigaste uppgifter och vi kommer att ha en ökning av nöjdheten som stort mål kommande läsår. Vi kommer att fortsätta informera familjerna om vad som kommer att ske och hur vårt kalendarium ser ut via e-post. Vi tycker att det är viktigt att kunna kommunicera denna typ av information via e-post för att värna om miljön. Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem Vi kommer att arbeta vidare med att försöka förbättra dialogen med skolorna inför överflyttningarna. Till detta läsår kommer vi inte att följa med barnen som ska börja i de olika skolorna. Den största anledningen till det är att det inte är möjligt att följa med alla barnen till alla skolorna. Vi anser även att det är viktigt att det är likvärdigt, och att alla barn får samma möjligheter. Utöver detta är det av vikt för relationen mellan vårdnadshavare och skola, att de är vårdnadshavare som kommer med på besöken istället för förskolans pedagoger. Vi kommer att försöka skapa en rutin där vi hälsar på alla barns skolor, med barngruppen och berättar vilka som ska gå och titta på skolgården och leka där. Detta är ett av våra mål för barnen som börjar i förskoleklass. Vi kommer även fortsättningsvis att bjuda in de elever som har börjat skolan på ett besök till förskolan, där de får komma och berätta hur det går i skolan och träffa sina gamla kompisar. Uppföljning, utvärdering och utveckling Treklöverns förskola kommer att fortsätta att arbeta med att implementera projektstrukturen under kommande läsår. Analyserna och reflektionerna kommer att ligga 9

till grund för hur vi ska arbeta vidare med våra mål. Arbetslagens egna lösningar för att strukturera upp arbetet med projektstukturen ska tas tillvara på av alla avdelningar. Vi har som mål att skapa diskussioner över avdelningarna kring våra projekt, för att få en större förståelse för arbetet på de olika avdelningarna, men även för att ge varandra goda exempel på hur vi kan utvärdera och organisera vår reflektion och dokumentation. Förskolechefens ansvar Pedagogiskt ledarskap Treklöverns förskola behöver förtydliga sin organisation för att skapa en än bättre förskola. I detta ingår att skapa mötesforum som ger avdelningarna en överblick över förskolans som helhet och gemensamma rutiner för hur vi ska agera. Förskolechefen tillträdde så sent som i april 2015 och behöver ytterligare tid för att få inblick i förskolans rutiner, traditioner och utvecklingsområden. Under nästa läsår kommer Therese Ek Sjödin som är pedagogista knuten till verksamheten att få mer timmar fördelade på förskolan än tidigare läsår. Therese är väl insatt i förskolan och dess utvecklingsområden och de kommer tillsammans med förskolechef arbeta för att driva förskolans utvecklingsarbete. Vi kommer att arbeta med förskolans organisation, där ansvarsområden ska förtydligas. Vi kommer även att arbeta med att försöka skapa en organisation och struktur där samarbete främjas. Treklövens förskola har många kompetenta pedagoger som är engagerade i sitt arbete. Ett mål inför nästa läsår är att delge varandra av goda exempel genom reflektion och möten för att skapa en större och bredare diskussion och på så sätt ytterligare höja vår pedagogiska medvetenhet och samverkan över avdelningarna. Klarar vi detta så kan vi vidareutveckla förskolan och bli mer enhetlig i vårt arbete. Framåtblick Treklöverns förskola startar terminen med i princip fulla barngrupper. Treklöverns förskola har även under sommaren genomgått större renoveringar, vilket är mycket uppskattat. Detta innebär att verksamheten till en början måste organisera sig på två avdelningar, innan renoveringen är klar. Verksamheten får förändringar i såväl sin inne som sin utemiljö. Detta är något som har skapat en glädje och ett än större engagemang hos pedagogerna. I terminens uppstart kommer vi att arbeta fram nya åtagenden för läsåret, samt att vi kommer förändra schemaläggningen för att ha en större närvaro i verksamhetens alla moment. Förskolan är idag en verksamhet som är har en väldigt bra pedagogisk verksamhet och vi hoppas tillsammans kunna vidareutveckla oss ytterligare 2015-08-13 Pär-Johan Emanuelsson 10