ocialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse ärardagarna i Örebro 2010.11.01 Innehåll ocialt och emotionellt lärande Risk och skyddsforskning ekens betydelse Förhållningssätt Praktiskt arbete med boken Avbrott för övningar Presentationsövning Var är du född? Var bor du nu? Var har du ditt hjärta? 1
Definition av /T ocialt och emotionellt lärande () innebär förmågan att känna igen och kontrollera känslor, lösa problem effektivt och att skapa och bevara positiva relationer med andra människor. (Zins & lias 2006) kydds- och riskfaktorer n riskfaktor är en faktor som ökar risken för ohälsa eller problem hos individer n skyddsfaktor är en faktor som skyddar individen från ohälsa och problem Risk- och skyddsfaktorer återfinns på individnivå, i familjen, skolan/kamratkretsen och på samhällsnivå kydds- och riskfaktorer på olika nivåer kyddsfaktorer, exempel Nivå Riskfaktorer, exempel Organiserad fritidsaktivitet, goda kamratrelationer kunna skapa och behålla relationer, kontakt med annan vuxen än förälder. Kamrater Tydliga normer och förväntningar Familjen från föräldrar, goda och kärleksfulla relationer, att uppmärksammas för positiva handlingar, god insyn i vad barnet gör utanför hemmet. Destruktiva kamratrelationer där alkohol, rökning, droger eller kriminalitet förekommer Föräldrar är inkonsekventa, missbruk eller psykisk sjukdom, frånvaro av någon förälder, dålig ekonomi ocial och kognitiv kompetens, skolframgång, social kompetens, starkt KAAM, hög intelligens och god emotionell stabilitet Individen kolk, koncentrationssvårigheter, skadlig livsstil, svårt att hantera motgångar och känslor, aggressivitet 2
kydds- och riskfaktorer på olika nivåer kyddsfaktorer, exempel Nivå Riskfaktorer, exempel n utvecklad välfärdsstat amhället Tydliga normer/regler, tydlig ledning, att uppmärksammas Förskola för positiva handlingar, att /skola känna tillhörighet och anknytning, ett gott socialt och emotionellt klimat, förväntningar på att barnet/eleven ska uppnå uppsatta mål. Tillgänglighet på alkohol och droger åga förväntningar på barnen/eleverna, otrivsel i verksamheten, mobbning, dåliga skolresultat för eleverna amband skydds-/riskfaktorer & hälsa Procent 100 96 80 84 93 89 86 77 80 77 60 59 55 40 47 20 30 0 5-8 3-4 kyddsfaktorer 0-2 5-13 3-4 0 1-2 Riskfaktorer Andel flickor och pojkar som rent allmänt mår bra eller mycket bra uppdelat efter antal skydds- och riskfaktorer (skolår 9 och år 2 på gymnasiet). iv & hälsa ung 2005 Utdrag ur pfö 98 Förskolan skall sträva efter och främja att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den och även utveckla barnens nyfikenhet och sin lust till samt förmåga att leka och lära utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga samt att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen. utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. utvecklar sin förmåga till en öppenhet, respekt, solidaritet för andra människor samt att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation. 3
ekens betydelse - i alla åldrar De dominanta tränar att inordna sig Fysisk träning Kommunikation pråklig träning Minne att bygga på - vi har gjort det här tillsammans Vi har roligt Vi lär utan att tänka på att vi lär ekens betydelse - i alla åldrar ocialt samspel med andra Att klara vinst och förlust Tränar att ta en instruktion Att koda av andra och följa lekens regler Att våga vara med och bjuda på sig själv Ta del av en gemenskap Teorier om lekens betydelse Rousseau (1712-1778) chiller (1759-1805) Fröbel (1782-1852) Freud (1856-1939) Woods Winnicott (1896-1971) Bateson (1904-0980) Knutsdotter Olofsson (f. 1929) 4
Inlevelse Har ni bara lekt idag? vänskap iakttaga rumsuppfattning tänka planering finmotorik konfliktlösning grovmotorik frigörelse trygghet kroppsuppfattning självständighet glädje begreppsbildning uppmärksamhet identitet fantasi könsroller flexibilitet sinnesförnimmelser normer Ja, vi har tränat regler språk hänsyn kreativitet Övning! Björnen sover T kan delas in i fem olika delområden/kompetenser Hantera sina känslor kunna tala om vad man känner känna igen känslor och hur de känns i kroppen Övriga delområden: ocial kompetens jälvkännedom veta vilka känslor man har och varför förstå sambandet mellan vad man känner, säger och gör mpati Motivation 5
T i förskolan Barn i åldrarna 1-3 Barn i åldrarna 4-6 Har sitt ursprung i amerikansk forskning Känna igen och beskriva känslor Arbeta strukturerat och målmedvetet ärskilt utsatt tid två samlingar/vecka ocial och emotionell träning Under ett längre perspektiv Repetitionens fantastiska kraft Tänk dig att du vill skapa en stig över en gräsmatta. Du börjar med att bestämma var stigen ska gå, sedan börjar du gå. Du går över gräsmattan, och vänder dig om för att gå tillbaka. Det är svårt att se var du gick, men du lyckas gå samma väg tillbaka, vända och gå tillbaka, vända och fter ett tag börjar stigen synas tydligt. Följande dagar upprepar du samma promenad. tigen blir synligare för varje dag. Blir det för långt mellan promenaderna börjar stigen växa igen, och du får svårt att se var den går. Till slut har det bildats en kraftig vacker stig, som är lätt att hitta och trevlig att gå på. Nu behöver du bara gå där då och då för att stigen ska bevaras. 6
Olika delar i T amlingar övning Förhållningssätt Förhållningssätt Regler Konsekvenser truktur Uppmaningar Uppmärksamma önskat beteende Beröm, belöning och positiv förstärkning Positiv tid tillsammans Pyramidens bas Regler Konsekvenser truktur Uppmaningar Uppmärksamma önskat beteende Beröm, belöning och positiv förstärkning Positiv tid tillsammans 7
Pyramidens mellanskikt Regler Konsekvenser truktur Uppmaningar Uppmärksamma önskat beteende Beröm, belöning och positiv förstärkning Positiv tid tillsammans Pyramidens mellanskikt Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. jälen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst. (Hjalmar öderberg, Dr Glas. 1905) Uppmärksamhetsprincipen Det barnet får uppmärksamhet för kommer barnet att fortsätta med. 8
Jag-budskap tt sätt att uttrycka något man känner Jag tar själv ansvar för mina känslor Jmf: Du gör mig så arg när du slänger dina kläder på golvet Jag blir så arg när du slänger dina kläder på golvet för då får jag för mig att du struntar i vad jag tycker. Pyramidens topp Regler Konsekvenser truktur Uppmaningar Uppmärksamma önskat beteende Beröm, belöning och positiv förstärkning Positiv tid tillsammans Trångsundsskolan, Huddinge 9
Trångsundsskolan, Huddinge Aktivt lyssnande Klara av att lyssna utan att komma med goda råd. eda den andre vidare i sina tankebanor. Hjälpa till att hitta nya tankebanor. Förmedla tilltro hjälpa till genom att ställa frågor som öppnar nya perspektiv. Massageövning 10
å här arbetar du med boken agor som pedagogen läser eller fingerdockor/gossedjur som berättare. Aktiviteter och övningar beskrivs ång, drama, skapande, massage, lek Repetition många aktiviteter och övningar återkommer 11
De fem grundkänslorna GAD RÄDD UGN ARG DN Muselinas sagor För 1-3 åringar Handlar om musen Muselina och hennes familj Grundkänslorna Arg edsen Glad Rädd ur, Blyg, Nyfiken, Busig Nisses sagor För 4-6 åringar Handlar om kattungen Nisse (som i Muselinas sagor är vuxen och hennes skräck) Grundkänslorna Arg edsen Glad Rädd Förvånad, Trotsig, ikgiltig, misstänksam 12
Fingerdockor Praktisk del Praktisk del Muselinas och Nisses känslor Pappersdocka Praktisk del 13
ångtexter Praktisk del Massagesagor Praktisk del Punkter att tänka på Avsätt tid till arbetet med. Arbeta med barnens känslor även på övrig tid i förskolan när tillfälle ges Utgå från bokens berättelser. Använd gärna fingerdockor eller gossedjur. åt arbetet följa barnen genom hela deras förskoletid. Dokumentera i skrift och med fotografier och spara deras arbeten i portfolio eller -böcker. 14
Diskussionsfrågor Hur uppmärksammar vi sociala färdigheter i förskolan? Vilka faktorer är viktiga för att samarbete och relationer ska fungera bra i gruppen? Hur kan vi få med alla på förskolan kring ett gemensamt förhållningssätt? Hör gärna av er: lin öfwenhamn elin.lofwenhamn@orebroll.se Maria indborg maria.lindborg@orebro.se 15