Prorektor Cecilia Christersson IT-strateg Andreas Svenning Univ.lektor Björn Lundgren Modell för virtuell lärandemiljö Under 2013 genomfördes på uppdrag av Malmö högskolas rektor ett högskolegemensamt projekt Virtuell lärandemiljö, VLM, i syfte att samla in önskemål och behov av en öppen, flexibel och lätttillgänglig digital/virtuell miljö för att stödja lärande och kommunikation. Malmö högskola arbetar aktivt för att utveckla lärande med hjälp av digital teknik och internettjänster. Vi ser också vikten av att öppna upp våra miljöer till aktörer i samverkan med lärosätet via digital teknik som ett led i att kontinuerligt stämma av samhällets behov och därefter ge våra studenter självklara förutsättningar att utvecklas och digitalt synliggöra och kommunicera sina kompetenser. Högskolan vill vara redo att inför varje terminsstart nyfiket kunna möta och utvecklas tillsammans med en bred studentgrupp som uppvisar stor variation i digital kompetens. Utgångspunkter för projektet var de slutsatser som drogs i EATitprojektet, (se nedan) och högskolans nyligen framtagna strategiska plattform 2020. Projektledningen har bestått av Cecilia Christersson (prorektor), Andreas Svenning (IT-strateg) och Björn Lundgren (systemförvaltare LMS). Projektgruppen var sammansatt av en lärar-, en administratörs- och en studentrepresentant från varje fakultet samt två representanter för BIT. Projektets första möte hölls den 25 februari 2013 då projektdirektivet presenterades och fyra arbetsgrupper formerades. Gemensamma frågeställningar togs fram och besvarades utifrån fyra perspektiv, pedagogik, administration, kommunikation respektive teknik, ett för respektive arbetsgrupp. Totalt har drygt 30 medarbetare och studenter vid högskolan aktivt deltagit i projektet. Den 25 och 26 april genomfördes en öppen nationell konferens, Öppna lärandemiljöer, med inbjudna föredragshållare från Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Linnéuniversitetet, Blekinge tekniska högskola, Lunds universitet, samt företagen Blackboard och Sogeti. Syftet med konferensen var att diskutera hur digitala verktyg kan utveckla lärandet och samla erfarenheter av olika systemlösningar samt att få en internationell utblick inom området. I workshops fick medarbetare och studenter möjlighet att testa olika digitala kollaborativa arbetsformer. 1 (av 8)
Utgångspunkter Erfarenheter från EATit-projektet EATit-projektet avsåg att utifrån studentperspektivet synliggöra hur Malmö högskola stödjer lärandeprocesser med hjälp av vardags-it och att identifiera utmaningar för att bli ledande i att utveckla lärande med IT. Genom ett antal workshops, experiment på kursnivå, konstruktion av en webbsida och fakultetsbesök fördes samtal och diskussioner både utifrån student- och medarbetarperspektiv. I projektets slutsats formulerades fyra strategiska val för Malmö högskola; 1. Studenten ska vara medskapare i sin utbildning. 2. Utbildningarna ska präglas av öppenhet såväl digitalt som fysiskt. 3. Pedagogik och arbetsformer ska präglas av öppenhet, tillgänglighet och kvalitet. 4. Malmö högskola ska bidra till det lärande samhället. Erfarenheter från EATit projektet finns att ta del av här: http://www.mah.se/medarbetare/strategi-och- verksamhetsutveckling/kvalitetsarbete/utvecklingsprojekt/eat-it/projektet-eat-it-- for-att-stimulera-it-anvandning-i-larandet/projektets-slutsatser/ Det framkom också under EAT-it projektet massiv kritik mot befintlig lärplattform som inte tillmötesgår öppenhet och tillgänglighet till material för att synliggöra studenters lärandeprocesser. Det blev också tydligt att tillgång till ett välproportionerligt trådlöst nätverk är en grundläggande förutsättning för att lärosätet ska kunna anta utmaningen att vara ett lärosäte som aktivt använder nya media för kreativt och kollaborativt lärande i förändring. Begrepp I dag erbjuder vi studenterna en konventionell lärplattform (LMS-Learning Management System) som är alltför isolerat och slutet, och som huvudsakligen används för kurs-administration, -information och dokumenthantering. I VLM projektet har vi istället valt att använda begreppet virtuell lärandemiljö, VLM, för att vi vill ha en utgångspunkt i helheten för studentens lärande. Högskolan bidrar på många sätt till den. En virtuell lärandemiljö ska kunna möta och tillgodose de behov som finns i högskolans samtliga utbildningsverksamheter, dvs utbildning på grund, mastermagister och forskarnivå, samt uppdragsutbildningar. Högskolan vill också utforska olika öppna utbildningsformer som t ex MOOCs (Massive On-line Open Courses) POOCs (Participatory On-line Open Courses), SOOCs (Social On-line Open Courses). Grundläggande för verksamheten är att den bygger på en trappa av förutsättningar som alla syftar till att skapa den bästa lärandemiljön 2 (av 8)
En stabil teknisk infrastruktur. Till exempel ska uppkopplingen till internet vara snabb, stabil, säker, öppen och med så enkel anslutning som möjligt. Tekniken ska bara fungera. Effektiv administration. Vår roll som myndighetsutövare ställer stora krav på oss, men strävan ska alltid vara att det sker med så låga trösklar som möjligt. Inget som inte måste hanteras av dedikerade system, ska hanteras av dedikerade system. Fokuserade resurser. Vi satsar resurserna på människorna istället för tekniken. Vardags-IT är billigt och enkelt. Kontinuerlig utbildning, utveckling och utvärdering av personal och studenter står i fokus. Förädlat lärande. IT är både ett stöd för lärande och en möjlighet att med delaktighet och öppenhet utveckla kollaborativt lärande och kunskapsproduktion med andra samhällsaktörer. Det finns ett centralt begrepp i förverkligandet av högskolans strategiska plattform 2020. Det är öppenhet. För den virtuella lärandemiljön finns olika aspekter av öppenhet. Den ena handlar om att göra information tillgänglig. Det finns behov att från exempelvis kurser göra material publikt tillgängliga eller att kunna integrera/inkludera personer som inte är registrerade på kursen. Studenter ska ha möjligheter att visa upp sina arbeten/kunskapsproduktioner och bjuda in till samarbete med personer utanför kurser och högskolan. Malmö högskola vill utveckla en modell för hur studerande digitalt kontinuerligt öppet kan presentera olika kompetenser för olika målgrupper. Högskolan har flera utbildningar där betydande lärandemoment är verksamhetsförlagda, vilket innebär samarbete med personer som exempelvis handledare på olika företag och institutioner. Dessa personer ska på ett naturligt sätt lättillgängligt kunna ingå i den virtuella lärandemiljön. Det finns också en teknisk aspekt på öppenhet. För att kunna möta den flexibilitet som krävs från verksamheten krävs en teknisk öppenhet. Eftersom vi inte idag exakt vet vilka tekniska/digitala behov och önskemål våra utbildningar kommer att ha framöver så ställs det också krav på teknisk öppenhet och lyhördhet. Det betyder att den tekniska grunden i vår virtuella lärandemiljö ska vara utformad så att framtida behov ska kunna mötas och lösas med flexibilitet. Till detta krävs öppna tekniska lösningar. Grunden bör vara ett system som antingen bygger på Open Source eller ett proprietärt system där tydligt beskrivna och fria APIer (Application Programming Interface) finns tillgängliga. Detta krävs för att möjliggöra att efter behov integrera/koppla till nya tjänster. Detta tydliggör också behovet av tillgång till resurser i form av teknisk utvecklingskompetens på högskolan. Systemet måste också kunna hantera material med begränsad (styrd) tillgänglighet på ett tekniskt och rättssäkert sätt. Viss information i den virtuella lärandemiljöni måste hanteras slutet och med hög säkerhet. Lagstiftningen ställer vissa krav på högskolan t ex vad gäller 3 (av 8)
personuppgifter och arkivering. Det kan handla om information och kommunikation i samband med antagning och examinationer. Pedagogiskt och studentcentrerat perspektiv Den pedagogiska utgångspunkten är att lärandet sker genom studentens aktiva arbete, och att utbildningarna utformas från ett studentcentrerat perspektiv i stället för ett innehållsperspektiv. Det innebär att den virtuella lärandemiljön måste kunna möta den mångfald i förutsättningar och behov som finns bland studenterna liksom i de pedagogiska metoder detta medför. Eftersom lärandet utvecklas bäst i samarbete mellan människor innebär det att enkla och smidiga kommunikationsvägar måste finnas för att studenter, medarbetare och externa personer lätt och platsobundet ska kunna interagera. Man ska också på ett enkelt sätt kunna dela med sig av material oavsett form. Ett viktigt perspektiv i modellen är att kunna följa, kommunicera och stödja studentens utveckling och lärande genom hela utbildningen dvs som presumtiv student - sökande - antagen student - student i utbildning - examinerad student - alumn (se figur i modellbeskrivningen nedan) och förhoppningsvis kunna erbjuda utbildningsmöjligheter igenom ett aktivt arbetsliv. Den presumtiva studenten ska kunna få en positiv och tydlig uppfattning om den utbildning man är intresserad av. I det ingår att få inblick i det faktiska arbetet i utbildningen, ta kontakt med befintliga studenter och kanske ta del av deras studieportföljer. I andra änden av tidslinjen har vi alumnen som i sin profession kan vara intresserad av kontakt med sin tidigare utbildning - möjlighet till kommunikation och tillgång till sin kunskapsproduktion/sina arbeten från utbildningen. Studerande och presumtiva arbetsgivare kommer att få stor nytta av en väl utvecklad portfoliotjänst. Genom att kunna följa en studerande genom de här faserna finns möjlighet att t ex göra kvalitetsanalyser och fånga upp studerande i behov av stöd. En ambition är att sluta tidslinjen till en cirkel där alla har möjlighet att komma tillbaka till fortbildning, fördjupnings- och breddningsutbildning. Den virtuella lärmiljön ska kunna tillgodose dessa funktioner. Arbetet som görs utifrån kartläggningen Trackit är av stort intresse att integrera i modellen för virtuell lärandemiljö. Högskolans kvalitetsarbete kräver också tillgång till data för studieanalyser och uppföljningsarbete för feedback, feed forward och utveckling av såväl studentens som organisationens lärande. 4 (av 8)
Beskrivning av den föreslagna modellen Organisation En viktig del för att skapa en hållbar virtuell lärandemiljö är hur organisationen av drift, support, stödfunktioner för handhavande och pedagogiska frågor ska formas. Denna organisation bör vara klar innan man implementerar nya system och bör byggas upp i enlighet med Pm3:s (förvaltningsstyrningsmodell) och ITIL:s (Information Technology Infrastructure Library) principer. Organisationen bör vara knuten både till AKL (Centrum för akademiskt lärarskap) och BIT (Bibliotek och IT). I organisationen ska finnas pedagoger som kan ge stöd till lärare och studenter i att utveckla lärandet. Organisationen ska förutom att ge stöd också delta i utvecklingsarbeten kring virtuell lärandemiljö. Förslag till förändringar och nya funktioner hanteras via RFC (Request For Change), och beslut om dessa tas av en CAB (Change Advisory Board), för att behålla enhetligheten i systemet. Man ska också kunna bevaka och hantera tekniska förändringar i tex operativsystem för att bibehålla kompatibilitet och undvika tekniska störningar. För att upprätthålla driftssäkerheten i systemet krävs strikta rutiner för dokumentation av förändringsarbeten som görs i systemet. Interaktionsdesigner ska liksom teknisk utvecklingskompetens vara knuten till organisationen. Vidare ska systemägare och systemförvaltare finnas där liksom ansvaret för drift och support. I organisationen finns också ansvar för underhåll och administration av systemet och användarkonton. Modell av tekniska systemet Grunden för de tekniska lösningarna bör utgöras av ett kärnsystem som innehåller de basala nödvändiga funktionerna för att kunna upprätthålla den grundläggande kommunikationen i utbildningarna, sköta administrationen på ett smidigt sätt, tillgodose högskolans ansvar som myndighet och upprätthålla full rättsäkerhet. De befintliga masterdatabaserna vid högskolan, t ex LADOK ska utnyttjas för studentkälldata. Utöver detta tillkommer olika typer av tjänster för att tillfredsställa olika behov. Vissa kan från början finnas integrerat i kärnsystemet, andra tas in från annat håll och integreras/upprättas i gränssnitt mot kärnsystemet. Det kan t ex röra sig om molntjänster och sociala medier. För detta måste ett kontinuerligt stöd för utveckling finnas allt eftersom behoven förändras. Modellen för de tekniska lösningarna kan beskrivas med följande bild som är hämtad från Manchester Metropolitan University, MMU, kompletterad med en tidslinje som beskriver studentens väg genom utbildningen. 5 (av 8)
Figuren visar en principiell struktur på funktioner och tjänster i systemet. I mitten, kornblått, har vi kärnan med tjänster och funktioner som är nödvändiga för att kunna bedriva utbildningarna. I nästa cirkel finns tjänster och funktioner som högskolan tillhandahåller och ansvarar för, och som man i utbildningarna kan välja att använda efter behov. I nästa cirkel finns tjänster och funktioner som utbildningarna själva kan ta initiativ till och ansvarar för i samarbete med högskolans systemansvariga. I den yttersta cirkeln finns funktioner och tjänster som utbildningarna själva ansvarar för och som kan sammankopplas med högskolans kärnsystem. De i figuren angivna systemen och tjänsterna är de som MMU använder. Malmö högskola kommer att göra andra val anpassade till våra behov. Med teknikens utveckling kan man förvänta sig att innehållet i framför allt de yttre cirklarna kommer att kontinuerligt förändras. Nederst i figuren finns en linje med aktiviteter som är kopplade i tidsföljd till studentens utbildning vid högskolan och som måste tas i beaktande i den virtuella lärandemiljön. 6 (av 8)
Kärnsystemet: Kärnan i systemet ska innehålla de basala funktioner och tjänster som krävs för att kunna genomföra en utbildning. Följande egenskaper ska ingå: Systemet sammankopplas med de masterdatabaser som högskolan använder för att smidigt kunna skapa kursplatser. Administration av studenter, personal och externa medarbetare ska vara enkel. Flexibiliteten i hur användarna kan grupperas ska vara stor. Exempel på grupperingar är kursgrupp, programgrupp, grupperingar på olika organisationsnivåer, för olika ändamål skräddarsydda grupperingar. Det ska gå att enkelt skapa grupperingar och skapa öppna och slutna informations- och kommunikationsytor/platser för dessa. Gränssnittet ska vara anpassat till användarna och kunna göras individuellt efter särskilda behov Det ska vara enkelt att via systemet söka fram och kontakta personer bland samtliga användare i systemet. Det gäller både personal och studenter. Hela eller delar av platserna som skapas (tex kursplatserna) ska kunna göras publika. Systemet ska vara plattformsoberoende, dvs alla typer av enheter ska kunna användas, smartphones, surfplattor, datorer. Systemet ska även gå att använda med de på marknaden största operativsystemen av senaste version och minst 2 versioner bakåt (t.ex. Windows, ios, Android och Linux). Man måste även beakta den snabba utvecklingen av webbläsare och att kompatibiliteten med dessa anpassas fortlöpande. Systemet ska bygga på öppen källkod eller ha tydliga och fritt tillgängliga APIer för att få så stor flexibilitet som möjligt vad gäller anpassning och utveckling. Systemets autentisering ska gå att sammankoppla med andra tjänsters autentisering för att i så stor utsträckning som möjligt nå via en inloggning. Malmö högskola använder Microsoft Active Directory för autentisering. Layouten på webbplatser som skapas i systemet ska kunna anpassas efter behov. Material i systemet ska vara spårbart så att sammanställningar, analyser och uppföljningar är möjliga att göra. De typer av material som så kräver, t ex examinationsinstruktioner, ska kunna arkiveras på ett adekvat sätt direkt ur systemet. Övriga tjänster och funktioner Det finns idag mängder av tjänster som är allmänt tillgängliga och med mycket bra funktionalitet. Ytterligare en fördel är att många studenter redan är bekanta med flera av dem. Genom att utnyttja dessa tjänster i utbildningarna bör det stimulera studenternas aktivitet eftersom tekniktröskeln blir låg och tillgängligheten av personal och medstudenter blir högre. 7 (av 8)
Det finns flera exempel på sådana tjänster. Bland sociala medier finns exempelvis Facebook och Twitter. Nya tillkommer hela tiden, andra tynar bort. Det finns bloggtjänster som Wordpress och Blogger. Bland molntjänster är Google Apps välbekant. Bland medietjänster kan nämnas Youtube, Vimeo och Bambuser. Till de mest frekventa tjänsterna bör högskolan ta ansvar för att utveckla en smidig och bra integration till kärnsystemet. För andra tjänster bör initiativet komma från utbildningarna, via medarbetare och/eller studenter. Det kan också finnas behov av att vissa tjänster utvecklas/sätts upp med samma säkerhet och kontroll som kärnsystemet om de t ex utnyttjas mycket för examination. Det kan t ex gälla broadcasting/medietjänst och portfoliotjänst. Implementering och utveckling av nya tjänster styrs av en CAB (se ovan under Organisation) Förslag på fortsatt arbete: Projekt för organisation Vi föreslår att högskolan utifrån ovanstående omgående startar ett projekt för att skapa en sammanhållen organisation för hållbar drift, support, utveckling och pedagogiskt stöd i anslutning till den virtuella lärandemiljön. Projekt för kravspecifikation Vi föreslår att högskolan omgående startar ett projekt som tar fram kravspecifikation för ett kärnsystem. Projektet ska utifrån beskrivningen ovan definiera vilka funktioner som måste ingå i kärnsystemet och utgöra underlag för upphandling. I stort föreställer vi oss att det är ett antal funktioner som redan i dag är väletablerade i de flesta lärplattformar, vilket gör behovet av utvecklingsarbete begränsat. Implementering Parallellt med upphandlingsprojektet som därefter följer bör också planeringen av implementering och utbildning i kärnsystemet påbörjas. Projektets avslutning: Projektets uppgift var att presentera en modell för virtuell lärandemiljö, vilken redovisas i denna rapport. Som avslutning kommer projektledningen att ta fram projektdirektiv för ovan nämnda projekt för organisation respektive kravspecifikation, och förelägga dessa för ledningsgruppen och rektor i början av 2014. 8 (av 8)