KOST Riktlinje avseende kost för brukare i vård och omsorgsboende
Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning... 2 Bakgrund...3 1. Syfte och mål... 4 2. Ansvar... 5 3. Samverkan... 8 4. Måltidsordning... 8 5. Nattfasta... 9 6. Måltidsinnehåll... 11 7. Specialkost... 12 8. Näringsdryck/kosttillägg, konsistensanpassning och sondnäring 13 9. Måltidsmiljö... 14 10. Bedömning av näringstillstånd... 15 11. Munvård... 15 Bilagor: 1. Kostordination från sjuksköterska 2. Mat- och vätskeregistrering 3. Beräkning av energi- och vätskebehov 4. Kost-/matregistrering 5. Vätskeregistrering 6. Kaloriguide för mat och vätskor 7. Mätning av nattfastan 8. Konsistensguide (från Findus Matglädje för alla ) 2
RIKTLINJER GÄLLANDE KOST FÖR BRUKARE I VÅRD OCH OMSORGSBOENDEN Bakgrund En grupp med bl a medicinskt ansvariga sjuksköterskor från länets kommuner sammanställde i början av 2000-talet kostrekommendationer för att tydliggöra vad som krävs för att åstadkomma en bra måltidsservice i kommunernas särskilda boenden. Omvårdnadsförvaltningen i Söderhamns kommun har 2008 omarbetat dessa rekommendationer till en kostpolicy för kommunen. Kostpolicyn har tagits fram som en del av ett projekt om kost och nutrition (näring) under ledning av ledningsansvariga sjuksköterskan Lena Burman. Arbetet har skett i samverkan med bl a ledningen för kostavdelningen på kulturoch samhällsserviceförvaltningen. Policyn har i första hand arbetats fram för att gälla boende i äldreboende, men gäller i tillämpliga delar även äldre i andra särskilda boendeformer. (I äldreboenden, men inte i övriga särskilda boenden, ansvarar kostpersonal från kostavdelningen för tillagning av mat.) Kostpolicyn är en vägledning för alla sjuksköterskor, enhetschefer, omvårdnadspersonal samt kostpersonal i särskilda boenden för äldre i Söderhamns kommun. Omvårdnadsnämnden har 080423 godkänt kostpolicyn. 2011 startade ett nationellt arbete med Bättre liv för sjuka äldre. Med hjälp av Senior Alert kunde ett systematiskt arbete gällande riskbedömningar och åtgärder starta. Därmed kan vi vid revidering av detta dokument ta bort det som nu finns i Senior Alert- registret och rutinerna gällande det arbetet. Enligt ny dokumentplan i kommunen så kallas detta dokument inte policy längre, korrekt namn blir riktlinje. Reviderat 20150320 med tillägg 20150806 Upprättad av Lena Burman LAS Fastställare Britt-Marie Blom-Lindström MAS 3
1. SYFTE OCH MÅL SYFTE Syftet med kostpolicyn är att skapa enhetliga riktlinjer för bedömning av näringstillstånd, måltidsordning, nattfasta, att betona måltidsmiljöns betydelse och att förtydliga de olika yrkesrollernas ansvar. MÅL Målen avseende kost och nutrition är att: De boende ska erbjudas vällagade och näringsriktiga måltider, individanpassade och efter äldres särskilda behov. Måltiderna ska serveras i en stimulerande och trivsam miljö så att matglädje skapas och att måltiderna upplevs som höjdpunkter under dagen. Förebygga undernäring och felnäring hos våra brukare. Personal som är delaktig i mat/kosthantering ska ha relevant kunskap och känna engagemang för matens, måltidens och näringens betydelse för hälsan. 4
2. ANSVAR Maten är en förutsättning för god hälsa och ska betraktas som lika viktig som den medicinska behandlingen. I de fall den boende inte själv kan ansvara för hela, eller delar av sin näringstillförsel, har kommunen ansvar för att behovet tillgodoses. I vård och omsorgsboende ska det finnas möjlighet att äta tillsammans med personal och andra boende. Särskild tanke ska läggas på måltidsmiljön. Måltiderna ska vara en njutning och en fest som speglar helger och andra högtider. Äldres mat bör anpassas efter deras specifika krav på energi/näringsinnehåll, men givetvis också efter den enskildes individuella behov och vanor. Hänsyn ska tas till önskemål, behov av mat i olika konsistenser och till kulturella olikheter i matvanor. Införande av tvårättersval sker succesivt i vård och omsorgsboenden. Ett gemensamt synsätt skall råda, med fokus på mat och dryck, matvanor och måltidsmiljöer, där kosten och ätandet är en viktig del av den totala omvårdnaden och rehabiliteringen av våra brukare. Omvårdnadsnämnden Omvårdnadsnämnden beslutar om övergripande inriktning för verksamhetens kvalitet. Förvaltningschef Förvaltningschef ansvarar för att nämndens beslut verkställs. Verksamhetschef (VC) Verksamhetscheferna ansvarar för att: Riktlinjer och mål för kostverksamheten följs upp. Resurserna fördelas på enheterna. Personalen har förutsättningar att följa riktlinjerna vad gäller måltidsordning, måltidsmiljö, nattfasta, livsmedelshygien samt nödvändiga kunskaper att tillaga näringsriktig kost inom LSS särskilda boende m.m. Enhetschef och ledningsansvarig sjuksköterska har den kompetens som krävs för arbetet kring kost, samt för att kompetensutveckling sker i enhetlighet med verksamhetens krav. Det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som innefattar planering och uppföljning, samt arbetar med ständiga förbättringar och utvärderingar, enligt socialtjänstlagen, hälso- sjukvårdslagen och livsmedelslagen. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS har ett övergripande ansvar enligt hälso- sjukvårdslagen 24. MAS ansvarar för att: Centrala kostgruppen sammankallas 3-4 gånger/år för att bl a följa upp kostpolicyn. Biträda verksamhetschef när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet kring kost. 5
Enhetschef Enhetschef ansvarar för att: Kostriktlinjen är känd hos personalen och att denna tas upp i samband med introduktion av nyanställd personal. Personal har den kompetens och de redskap som krävs för att följa riktlinjerna vad gäller måltidsordning, måltidsmiljö, nattfasta, livsmedelshygien samt nödvändiga kunskaper att tillaga näringsriktig kost inom LSS särskilda boende mm. Det finns kostombud på varje avdelning och att dessa deltar i kostombudsträffar. Rekommenderade tider för måltider hålls (i samarbete med ledningsansvarig sjuksköterska, omvårdnadsansvarig sjuksköterska och kostpersonal). Kostchef Kostchef ansvarar för att: Produktion och livsmedelshantering sker enligt livsmedelslagen. Erbjuda mat och måltider som är energi- och näringsanpassade enligt gällande rekommendationer och utifrån de äldres behov. Kostpersonal har adekvat kompetens för uppdraget. Tillhandahålla ett fullgott alternativ till dem som av medicinska, religiösa eller etiska skäl inte kan äta den mat som normalt serveras. Verka kostnadseffektivt inom ram för den kvalitetsnivå som är överenskommen. Genomföra utvärderingar och kvalitetsmätningar. Kostpersonal Kostpersonalen ansvarar för att: Maten är vällagad och att receptbeskrivning följs. Ha adekvat kunskap om specialkoster. Distribuera rätt kost efter beställning enligt fastställd kvalitet gällande matens utseende, smak och näringsinnehåll. Följa regler gällande livsmedelshygien (i samarbete med enhetschef och ledningsansvarig sjuksköterska/omvårdnadsansvarig sjuksköterska). Genomföra egenkontroll enligt rutin. Läkare Äldreboendets läkare ansvarar för att: Medicinsk bedömning, ordination och behandling. Ta ställning till och utreda om viktminskning orsakas av medicinska faktorer. Specialister kontaktas vid behov (exempelvis logoped, Tal- och sväljmottagning för utredning av sväljproblem mm). 6
Sjuksköterska Ledningsansvarig sjuksköterska/omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att: Den boendes närings- och vätskeintag i förhållande till hälsotillstånd, genom att göra riskbedömningar och upprätta en åtgärdsplan. Dokumentera nutritionsstatus och kostbehandling i omvårdnadsjournal. Ordinera näringsdrycker och kosttillägg, mellanmål, nattmål och konsistensanpassning vid behov av detta. Kontakta läkare/dietist vid behov. Rådgivning till personal. Kalla till kostträffar på enheten. Samarbeta med enhetschef och kostpersonal i nutritionsfrågor. Arbetsterapeut/sjukgymnast/fysioterapeut Arbetsterapeut och sjukgymnast ansvarar för att: Skapa förutsättning för en god sittställning och miljö för den enskilde. Ge personalen kunskaper så att de kan utföra instruktioner angående detta. Förskriva och informera om ät- och drickhjälpmedel. Vid sväljsvårigheter hos boende delta i specifikt behandlingsupplägg med Tal- och Sväljcenter i samarbete med sjuksköterska och omvårdnadspersonal. Omvårdnadspersonal Omvårdnadspersonalens ansvarar för att: Följa framtagna rutiner och riktlinjer avseende nutrition. Förstå vikten av att tillaga näringsriktig kost inom LSS särskilda boende Observera förändringar eller avvikande kostintag och rapportera till sjuksköterska samt dokumentera detta. Regelbundna viktkontroller görs enligt ordination från sjuksköterska. Rekommenderade tidpunkter hålls för de olika måltiderna. Den enskildes måltidsmiljö är trivsam och lugn samt att serveringen och uppläggning av maten sker på ett trevligt sätt. Ge den enskilde möjligheter att påverka sin måltidssituation genom att uppmuntra delaktighet och valmöjlighet. Utföra egenkontroll enligt Livsmedelslagen Kontaktman Den boendes kontaktman i personalgruppen ansvarar för att: Vid inflyttning dokumentera i genomförandeplanen kring brukarens individuella behov av kost, näringsinnehåll samt måltidsordning och vanor. Delaktig i nutritionsbedömningen och vid upptäckt risk för undernäring och pågående viktnedgång. Se över nattfastan tillsammans med sjuksköterska. Rapportera till sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut vid nutritions och ätproblem. Delta i Teamträffar och dokumentera förändringar i brukarens genomförandeplan. 7
Kostombud Kostombuden är ansvariga för att: Delta i kostutbildning, kostmöten och själv söka information inom kostområdet. Sprida kunskap och information till övrig personal. Stödja kontaktpersonen i nutritionsbedömningen. Egenkontroller/mätningar görs enligt framtagna riktlinjer (Livsmedelslagen). 3. SAMVERKAN Omvårdnadsförvaltningen och kultur- och samhällsserviceförvaltningens kostavdelning samverkar kring kost och näringsfrågor avseende vård- och omsorgsboenden för äldre och matdistribution till personer i ordinärt boende. På vård- och omsorgsboenden hålls kostmöte 2-4 gånger per år för att ta upp frågor som rör kosten. Sjuksköterska eller kostombud kallar till kostmötet. Vid mötet medverkar kostpersonal, kostombud, sjuksköterska, ev. enhetschef och om möjligt representanter för brukarna. Minnesanteckningar från dessa träffar ska skickas till VC och MAS. En s k central kostträff hålls 3-4 gånger per år för att diskutera övergripande frågor kring kost, näring och samarbete mellan omvårdnadsförvaltningens och kostavdelningens verksamhet. Vid mötet medverkar kostchef, biträdande kostchef, verksamhetschef för vård- och omsorgsboenden och medicinskt ansvarig sjuksköterska. VC för hemtjänst är adjungerad. 4. MÅLTIDSORDNING En bra måltidsordning är en viktig förutsättning för att tillgodogöra sig den serverade maten. Sex måltider väl fördelade över dagen, varav tre bör vara huvudmål, rekommenderas av såväl Socialstyrelsen som Livsmedelsverket. Rekommenderade tider för servering av måltider: Frukost kl. 07.30-09.00 Mellanmål Förmiddag vid behov och efter ordination. Lunch kl. 12.00-13.00 Mellanmål kl. 14.30-15.30 Middag kl. 16.30-18.00 Kvällsmål kl. 19.30-20.30 Nattmål Vid behov och efter ordination, men behövs egentligen alltid för att bryta nattfasta >11 timmar. 8
5. NATTFASTA Nattfastan ska enligt svenska näringsrekommendationer inte överstiga 11 timmar. Det är tiden mellan kvällens sista mål och påföljande dags första mål, d.v.s. tiden under natten då en person inte äter eller dricker någonting som ger energi. Att korta nattfastan kan förebygga undernäring, underlätta sårläkning, minska risken för fall och ge högre livskvalitet. Nattfastans betydelse Mellan dagens måltider samt under natten då en person inte äter eller dricker någonting som ger energi, får hjärnan och nervsystemet istället energi från ett lager i levern. Detta energilager räcker i cirka 11 timmar nattetid om det är välfyllt vid sänggåendet. När lagret tar slut måste kroppen finna ett annat sätt att förse hjärnan och nervsystemet med energi för att kunna överleva. Då bryts istället kroppens muskel- och fettmassa ned för att omvandlas till energi. På sikt kan muskelnedbrytningen få allvarliga konsekvenser för personer som på grund av hög ålder och/eller kroniska sjukdomar redan har liten muskelmassa. Det är dessutom svårare för äldre människor att återbilda förlorad muskelmassa. En längre period med för lång nattfasta leder då till ökad svaghet och därmed sämre förmåga att röra sig; klä sig, stå, gå, sköta hygienen, äta och genomföra rehabiliterande träning. Detta ger lägre grad av självständighet och ökad vårdtyngd. Undernäring Att under en längre period få i sig mindre mängd näring och energi jämfört med vad kroppen behöver leder till undernäring. Undernäring är vanligt förekommande hos omsorgstagare inom äldreomsorgen. En kortare nattfasta gör att måltiderna kan fördelas över en större del av dygnet. Ju fler måltider som äts under dygnet desto större chans finns att täcka sitt behov av energi och näring. Sårläkning Vid sårläkning är det totala energi- och näringsbehovet förhöjt. Behovet av proteiner ökar kraftigt under sårläkningsprocessen. Vitaminerna A och C samt mineralerna zink och järn har också viktiga funktioner för läkningen. Att måltiderna sprids under dagen samt att nattfastan inte överstiger 11 timmar ökar förutsättningarna för en väl fungerande sårläkning. Fall Det finns samband mellan undernäring och fallolyckor bland äldre människor. Svaga muskler och/eller yrsel på grund av lång nattfasta och undernäring kan öka risken för fall. En undernärd person löper större risk att få en fraktur av ett fall, på grund av mindre mängd skyddande underhudsfett och svagare skelett. Återhämtningen efter ett benbrott tar längre tid hos en undernärd person. Diabetes För en person med diabetes kan en lång nattfasta medföra höga blodsockervärden på morgonen. Då är det lätt att tro att personen har ätit för mycket, när det i själva verket kan vara en lång nattfasta som är orsaken. Brist på blodsocker under den första delen av natten gör att kroppen bryter ned muskel- och fettmassa som höjer blodsockret under morgonen. Ett sent kvällsmellanmål kan ge ett jämnare blodsocker och förebygga högt blodsockervärde på morgonen hos personer med diabetes. 9
Sömn Hunger nattetid kan orsaka sömnlöshet. Dementa personer kan även känna oro och rastlöshet på grund av hunger. En god nattsömn kan bidra till ökad ork och vakenhet under dagen. Att begränsa nattfastans längd kan medföra en bättre nattsömn och minska behovet av sömnmedel. Aptit Att äta stimulerar aptiten. En person som sover bättre under natten och därmed orkar mer under dagen, orkar också äta mer. Genom att äta mer ökar sannolikheten att energi- och näringsbehovet tillgodoses. Detta skapar en god spiral av ork och aptit och minskar risken för undernäring. Förstoppning Magens och tarmarnas motorik kan påverkas av att måltiderna fördelas jämnt över dygnet. Det kan ge en positiv effekt på avföringsfrekvensen och bidra till en minskad användning av laxermedel. Vad behövs för att nattfastan ska brytas? Maten eller drycken som bryter nattfastan bör innehålla kolhydrater, eftersom det är kolhydrater som används som främsta energikälla till hjärna och nervsystem. En generell rekommendation är att maten eller drycken ska ge minst 100 kcal i energimängd och innehålla 10-15 g kolhydrater för att bryta nattfastan. Detta motsvaras exempelvis av ett av följande alternativ: 1 dl fruktyoghurt (fetthalt 2 %) 1,5 dl välling 1,5 dl O boy gjord på mellanmjölk 2 dl nyponsoppa 2,5 dl saft 1 banan Nattfasta ska tas upp på Teamträffar. Orsak och åtgärder vid lång nattfasta ska dokumenteras i hälso- och sjukvårdsjournalen under nutrition. I genomförandeplanen dokumenteras det som brukaren önskar. Återkommande erbjudanden kan underlätta för brukaren att tacka ja. Att väcka en omsorgstagare för att servera dryck eller mellanmål är inte den första åtgärden vid arbetet med att begränsa nattfastans längd. I vissa fall anses det okej att väcka en omsorgstagare som sover, till exempel för att ge medicin eller för att byta blöja. På samma sätt borde det vara legitimt att väcka och ge nattmål till någon som riskerar ett undernäringstillstånd. Viktigt att ge annat än vatten vid läkemedelsintag! 10
6. MÅLTIDSINNEHÅLL Normalkost Innebär den grundkost som ska gälla för brukare inom kommunens vård- och omsorgs boenden. Denna kost är energi- och näringstät, tillagad av feta mjölk- och mejeriprodukter. Det är vanligt att äldre har för låg kroppsvikt. Därför är det viktigt att minimera användandet av lättprodukter. Dock rekommenderas mellanmjölk som dryck i stället för standardmjölk, då mellanmjölken innehåller betydligt mer D-vitamin, något som de äldre behöver. Om boende har problem med övervikt kan sjuksköterskan prata med den boende (och dennes läkare) om eventuella åtgärder eller rekommendationer. Måltiderna vid äldreboenden bör innehålla följande: Frukost, lunch och middag Mellanmål Vid vissa sjukdoms- och näringstillstånd är mellanmålen lika viktiga som huvudmålen, eftersom äldre ofta äter små portioner. Förslag på mellanmål: Mellanmål förmiddag Fruktbit Nyponsoppa alt. fruktsoppa Dryck t.ex. saft, juice Mjölkdrink Smörgås Mellanmål eftermiddag Kaffe/te eller buljong Smörgås Vetebröd/mjuk kaka Mjölkdrink Frukt Nattmål Välling Yoghurt Näringsdryck (efter ordination) O Boy Fil Smörgås Frukt 11
För de som behöver extra näring rekommenderas: Kräm med kaffegrädde Konserverad frukt med grädde eller glass Gräddglass Äppelmos blandat med lite grädde Mjölkchoklad med grädde Filmjölk eller gräddfil med krossade pepparkakor Näringsdrycker (efter ordination) Det är viktigt att vid behov kunna servera extra mellanmål oavsett tid på dygnet. Det kan t ex i vissa fall finnas behov av nattmål eller tidigt morgonmål för att inte nattfastan ska bli för lång. Minst tre mellanmål per dygn bör serveras vid vissa sjukdoms- och näringstillstånd. 7. SPECIALKOST Ämnesomsättningen sjunker hos äldre människor, men behovet av näringsämnen är oförändrat. Många sjukdomar påverkar kroppens förmåga att ta upp och tillgodogöra sig näring. Det ska finnas tillgång till specialkost och näringsdrycker/kosttillägg som kan ges efter individuell medicinsk bedömning och ordination av ansvarig sjuksköterska. När sjukdomstillstånd och näringstillstånd så kräver kan önskekost ordineras av sjuksköterska. Följande specialkoster ska kunna tillhandahållas: Protein och energirik kost (PER-KOST) Glutenfri kost Laktosreducerad kost Mjölkproteinfri kost Kost vid överkänslighet Fettreducerad kost Diabetesanpassad kost Laktovegetarisk kost Övrig sjukdomsrelaterad kost Hänsyn ska, om möjligt, tas till de som utifrån etnisk bakgrund och religion önskar annan kost. 12
8. NÄRINGSDRYCKER/KOSTTILLÄGG, KONSISTENSANPASSNING OCH SONDNÄRING Näringsdrycker/Kosttillägg Ett brett sortment av näringsdrycker/kosttillägg finns för olika behov och näringsstatus. Näringsdrycker har ett komplett näringsinnehåll, det finns också juiceliknande kosttillägg, detta är inte komplett, men dock vitaminberikat och energirikt. Konsistensanpassning Vid tugg- och sväljsvårigheter ska det finnas möjlighet att servera konsistensanpassad mat enligt konsistensguiden: Hel kost Hackad kost Grov patékost Timbalkost Gelékost Flytande, kall eller varm kost Tjockflytande, kall eller varm kost Se bilaga 8. Sondnäring Sondnäring ges efter individuell medicinsk bedömning och på ordination av dietist. Sondnäring ingår i matabbonemanget. Den sondnäring som tillverkas av industrin, oavsett fabrikat, har en balanserad sammansättning av näringsämnen. Viktigt att komma ihåg munvård hos dessa personer. Även viktigt att tillvarata möjlighet att sitta med vid måltider, känna doft och smak (om det är möjligt). 13
9. MÅLTIDEN Måltidsmiljön Måltidsmiljön anses allmänt mycket betydelsefull för vad och hur vi äter, vilket visats i flera studier. Att måltiden präglas av samvaro/gemenskap, lugn och ro, samt att bordet är trevligt dukat och maten snyggt och prydligt upplagd är av stor vikt för trivsel, matlust och ätande. För många äldre och personer med funktionshinder och svår sjukdom kan måltidsmiljön/-situationen ha en avgörande betydelse för ätandet och livskvaliteten. Det är viktigt att tänka på att många äldre måste få god tid på sig vid måltiderna. Stress kan orsaka att en person tappar aptiten. Det bör därför inte vara för många personal involverade i själva måltidssituationen. Personal som är stöd vid måltiden ska sitta med vid bordet. Ingen avdukning ska ske innan alla har ätit färdigt. Det passar inte alla att äta i grupp. Det är därför viktigt att ta reda på brukarens önskemål kring detta. Vissa diagnoser har också betydelse när man bedömer om brukaren bör äta i grupp eller ensam. Bemötande Att se människan och ta hänsyn till de individuella behoven och önskemålen är avgörande för att de äldre ska må bra. Det är viktigt att se varje individ och respektera dennes integritet. När det gäller måltidssituationen kan det vara så enkla saker som att fråga om maten smakade bra och om personen vill ha mer. Det är en självklarhet att den äldre får känna inflytande över sin matsituation. Bemötandet och hur vi väljer att uttrycka oss kan vi alltid påverka. För att bibehålla förmågor som man har är det viktigt att få göra så mycket som möjligt själv. Uppmuntra och stötta istället för att ta över. Alla som kan bör få möjlighet att servera sig själva av bröd och smör. 14
Belysning En god ljusmiljö kan till viss del kompensera för nedsatt synförmåga. En bra belysning samverkar med färg och form så att rumsupplevelsen blir harmonisk, tydlig och säker. Genom att använda färger med starka kontraster förstärks det som ska uppmärksammas. Detta underlättar förmågan att orientera sig för personer med nedsatt syn och/eller demenssjukdom. En bra belysning är en god allmänbelysning och punktbelysning, som inte bländar, ovanför borden. Äldre är mer känsliga för bländning och motljus, vilket kan skapaproblem under måltiden. Det är bra att sitta så att ljuset från fönster kommer från sidan eller bakifrån. Anpassa ljuset i matsalen med hjälp av persienner. Möbler För att komma intill matbordet bör bordet ha fyra raka ben och ingen kantlist under bordsskivan. Det mest naturliga och det som ger den bästa sittställningen vid måltiden är att sitta på en vanlig stol. Sittställning Hur vi sitter kan vara avgörande för hur vi ska klara av att äta och dricka. Sittställningen påverkar vår förmåga att tugga och svälja. Sittställningen ska vara så upprätt som möjligt. Den äldre kan behöva stöd bakom ländryggen av ryggstöd och kanske någon extra kudde. Sitta på ett fast och plant underlag ger goda förutsättningar för en upprätt sittställning, vilket ger stabilitet och frigör armar, nacke och käkens rörlighet. För att sitta stabilt och kunna äta själv krävs understödyta för armarna. För att uppnå detta behöver bordshöjden eller sitthöjden anpassas. För att få chans till en aktiv sittställning bör också underbenen vara så rakt ner möt golvet som möjligt. I de fall brukaren behöver sitta kvar i sin rullstol, så ta bort eller vinkla ner benstöden för att uppnå aktiv sittställning. Detta tillsammans med en kudde bakom ryggen kan vara avgörande för både aktivitet och möjligheten till bra sväljfunktion. Dukning och servering Ett dukat bord främjar aptiten och visar att det är dags för mat på ett välkomnande sätt. Duka bordet med lite extra omsorg. Duka strax innan måltiden. Den äldre kan ha svårigheter att varsebli saker och ting i sin omgivning. En vit tallrik med filmjölk, kniv och gaffel mot ett brokigt underlag kan vara tillräckligt dåliga kontraster för att utgöra ett hinder för ett självständigt ätande. För att bättre urskilja maten bör det finnas två uppsättningar porslin, en ljus och en färgad som används omväxlande beroende på vad maten har för färg. Glas som är färgade är lättare att se än helt genomskinliga. Färgade servetter och dukar kan också bidra till att det skapas kontraster. Kontraster kan bidra till ökat oberoende under måltiden. Duka gärna extra fint till helgen så att man ser skillnad på vardag och helg. Av hygieniska skäl bör förkläde användas vid servering av maten, vilket också är ett bra sätt att markera att det är dags för mat. Presentera matsedeln både muntligt och skriftligt på en tavla. Störande moment och ljud En demenssjuk person saknar förmågan att sortera sinnesintryck vilket kan leda till överkänslighet för bland annat höga ljud. Oväsen som stör en överkänslig individ kan leda till stress och koncentrationssvårigheter. Undvik att ha på TV eller radio under måltiden. Undvik diskplock och låt diskmaskinen vara stilla till dess måltiden är över. Låt inte måltiden bli ett överrapporteringstillfälle mellan personal. Prata och umgås med de äldre och låt måltiden ta tid! 15
Att få den hjälp jag behöver när jag äter Stötta den äldre till att bibehålla de förmågor som han eller hon har. En starthjälp kan vara att placera en sked eller gaffel i personens hand och säga varsågod. Mata inte passivt utan låt den äldre hålla i glaset, skeden eller gaffeln och guida den äldres arm och hand mot munnen. Guidning är betydelsefullt för självkänslan och tryggheten. Den som behöver hjälp med matning ska få det av personal som har kunskap om just den personens ätsvårigheter och som vet hur personen vill ha hjälp. Att bli matad påverkar den personliga integriteten och kan vara förknippat med skamkänslor. Därför måste matning ske på ett så värdigt sätt som möjligt, vilket kräver stor lyhördhet, empati och etisk kompetens. Sitt ned när du matar. Sitt så att du får ögonkontakt med den du matar. Se till att den äldre ser maten och förstår vad som händer. Den som matas bör bli matad av samma person genom hela måltiden. Att mata en person tar minst 20 minuter. Äthjälpmedel Har man problem att hantera vanliga bestick, tallrik och glas finns det olika hjälpmedel som kan underlätta i ätsituationen. Arbetsterapeut kan hjälpa till med utprovning av äthjälpmedel och informera om vad som finns i sortiment. Checklista Före måltiden Duka en kort tid före måltiden så att signalen nu är det snart mat kommer i rätt tid. Duka med kontraster. Duka med bröd, smör och måltidsdryck. Glöm inte tillbehören. Under måltiden Hjälp den äldre till en upprätt och stadig sittställning. Bäst är att sitta på en vanlig stol. Ge en positiv muntlig presentation av maten vid servering. Använd förkläde vid servering av maten. Finfördela maten efter servering. Sitt gärna med vid matbordet under måltiden. Undvik störande ljud. Låt måltiden ta tid. 16
10. BEDÖMNING AV NÄRINGSTILLSTÅND Syftet med bedömning av näringstillstånd är att hitta risk för undernäring hos boende, innan undernäringen ger symtom, eftersom det är lättare att förebygga än att återuppbygga ett sviktande näringstillstånd. Risken för infektionssjukdomar minskar om näringstillståndet är gott, liksom risken för förvirringstillstånd. Dessutom förhindras bristsjukdomar och nedbrytning av muskelmassa. Ett gott näringstillstånd leder till förhöjd livskvalitet, med vinster för såväl den boende som samhället. Målet är att ingen boende ska vara undernärd mot sin vilja. 11. MUNVÅRD God munhygien, kontroll av tandstatus och slemhinnor i munnen, ska göras regelbundet. Vi använder riskbedömningsinstrumentet ROAG ( Revised Oral Assessment Guide) Detta är viktigt för att kunna tillgodogöra sig maten på rätt sätt. Bristande munhälsa kan resultera i ätproblem och i förlängningen till undernäring, försämrat allmäntillstånd och minskat välbefinnande. Sjukdomar och förändringar i munhålan kan i sin tur uppstå eller förvärras om nutritionsstatus är bristfällig. En god balans i intaget av näringsämnen är en förutsättning för att bibehålla munhålans vävnader friska och intakta. Landstinget ansvarar enligt tandvårdslagen för att uppsökande munhälsovårdbedömning erbjuds de boende, och att omvårdnadspersonal får munvårdsutbildning en gång per år. 17
BILAGA 1 KOSTORDINATION FRÅN SJUKSKÖTERSKA Boendes namn: Födelsedata: Särskilt boende/enhet: Ansvarig sjuksköterska: Datum: Ordinerad kost Normalkost PER-kost Diabetesanpassad kost Lakto-/Vegetarisk kost Glutenfri kost Laktosreducerad kost Mjölkproteinfri kost Proteinreducerad kost Allergianpassad kost: Övrig specialkost: Personliga önskemål: Sondnäring ordinerad av dietist. Ordinerad konsistens på mat Normalkost, hel eller hackad. Grov patékost Timbalkost Gelékost Flytande, kall eller varm kost Tjockflytande, kall eller varm kost Ordinerad stödnutrition Näringsdryck/kosttillskott, ange produkt: Extra mellanmål/önskekost: Bilaga till omvårdnadsnämndens kostriktlinje mars 2015
BILAGA 2 MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING Genom att göra en mat- och vätskeregistrering kan man följa och värdera en boendes energi- och näringsintag. En jämförelse med uppskattat behov kan sedan göras och utifrån resultat kan korrekt nutritionsbehandling ges. Registreringen bör omfatta minst två på varandra följande dagar för att ge en rättvis bild. Ansvarig sjuksköterska bedömer och beslutar om registrering ska genomföras. UTFÖRANDE Varje enskilt livsmedel som den boende konsumerar, både mat och dryck (även vatten) skall registreras under minst två dygn på bifogad lista (bilaga 6 och 7). Anteckna typ av måltid, klockslag, livsmedel/maträtt samt ge en beskrivning av t.ex. fetthalt på mjölk, korv och margarin mm, typ av bröd. Glöm inte att registrera tillbehör till maten t ex. sås, sylt, socker mm. Den portionsstorlek som serveras måste också noteras. Försök beskriva mängder med hjälp av hushållsmått och styckeangivelse såsom 1 dl, 1 msk, 1 skiva osv. Det är viktigt att det är den mängd som verkligen konsumeras som antecknas, därför måste ev. rester på tallriken uppmärksammas. Beräkna uppskattat behov med hjälp av Beräkning av energi- och vätskebehov (bilaga 5). ENERGIFÖRDELNING Frukost 15-20% 320-430 kcal Mellanmål 10-15% 210-320 kcal Lunch 20-25% 430-540 kcal Mellanmål 10-15% 210-320 kcal Middag 20-25% 430-540 kcal Kvällsmål 10-20% 210-430 kcal Bilaga till omvårdnadsnämndens kostriktlinje mars 2015
BILAGA 3 BERÄKNING AV ENERGI- OCH VÄTSKEBEHOV Energibehov Energibehovet är individuellt och beroende av flera faktorer. Nedanstående mall kan användas för att beräkna energibehovet. Ett generellt mått kan man få genom att multiplicera vårdtagarens vikt med 30. Ex. 70 kg x 30 kcal = 2100 kcal Genomsnittligt energibehov i kalorier (Kcal) per kg kroppsvikt och dag Basalmetabolism 20 Sängliggande 25 Uppegående 30 Återuppbyggnadsfas 35 Korrigeringar för beräknat energibehov Om vårdtagaren är mager +10 % Om vårdtagaren är överviktig -10 % För varje grads temperaturstegring +10 % Vätskebehov/kg kroppsvikt och dygn Ökat vätskebehov föreligger vid feber och diarréer. Lägg till 250 ml vatten per dygn för varje grads temperaturstegring. Vatten är det viktigaste näringsämnet. Vi kan inte klara oss utan vatten mer än några dagar. Med åldern kommer ofta minskad förmåga att känna törst och minskad förmåga hos njurarna att spara vatten. Följden kan bli allvarlig intorkning, speciellt i samband med sjukdom. All personal måste ha kunskap om vilka tecken på intorkning som förekommer. Förutom torra slemhinnor, svullen tunga, förhöjd kroppstemperatur, minskad urinmängd, förstoppning, illamående och kräkning kan också mental påverkan och förvirring, förekomma. Vätskebehov: 30 ml/kg kroppsvikt och dygn (t ex 2,1 liter/dygn för en person som väger 70 kg.) Bilaga till omvårdnadsnämndens kostriktlinje mars 2015
KOST-/MATREGISTRERING BILAGA 4 BOENDES NAMN..... ENHET/AVDELNING... ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA:. DATUM. All mat och dryck registreras under 2 dygn (dag och natt). Listan ska lämnas till sjuksköterska. Måltidstyp Tidpunkt Livsmedel/maträtt/ dryck Beskrivning/ kommentarer Mängd Bilaga till omvårdnadsnämndens kostriktlinje mars 2015
VÄTSKEREGISTRERING BILAGA 5 BOENDES NAMN.. ENHET/AVDELNING... ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA:. DATUM. All vätska registreras under 2 dygn (dag och natt). Listan ska lämnas till sjuksköterska. Klockan Dryck Serverad mängd(ml) Urdrucken mängd(ml) Energi(kcal) Total vätska : Bilaga till omvårdnadsnämndens kostriktlinje mars 2015
KALORIGUIDE FÖR MAT OCH VÄTSKOR BILAGA 6 SORT MÄNGD Kcal Frukost Välling 1 dl 75 Gröt, havregryn 1 dl 65 Gröt, mannagryn 1 dl 90 Hård brödskiva 1 st 40 Hård med pålägg 1 st 120 Margarin 40% 10 g 35 Margarin 80% 10 g 70 Mjuk brödskiva 1 st 75 Mjuk med pålägg 1 st 155 Musli 1 dl 150 Cornflakes 1 dl 50 Ägg 1 st 90 Dryck/vätska Buljong 1 dl 5 Chokladdryck 1 dl 110 Kaffegrädde 1 msk 20 Läsk (burk / flaska) 330 ml 130 Lättöl 1 dl 30 Mjölk /Fil 0,5 % 1 dl 40 Mjölk / Fil 1,5 % 1 dl 45 Mjölk / Fil 3 % 1 dl 60 Välling 1 dl 75 Saft / juice 1 dl 50 Saft osötad 1 dl 20 Mellanmål/dessert Soppa gjord på pulver 1 dl 25-105 Chokladpudding 1 port 170 Vispgrädde ovispad 1 msk 60 Fromage 1,5 dl 175 Vispgrädde vispad 1 msk 30 Glass light 1 dl 75 Gräddglass 1 dl 120 Kall soppa osötad 2 dl 45 Kall soppa sötad 2 dl 120 Kex / pepparkaka 1 st 30 Kräm osötad 1,5 dl 25 Kräm sötad 1,5 dl 120 Mjuk kaka skiva 1 st 100 Pannkaka + sylt 1 port 350 Skorpa 1 st 45 Småkaka 1 st 55 Smörgåsrån 1 st 15 Tårta bakelse 45 g 170 Vetebröd osötat 1 st (25 g) 70 Vetebröd sött slät 1 st (25 g) 85
BILAGA 6 SORT MÄNGD Kcal Övrigt Chokladkaka 100 g 550 Honung 1 msk 50 Mos / sylt / marmelad 1 msk 35 Smågodis 1 bit 10 Sockerbit 1 st 15 Strösocker 1 msk 50 Frukt Apelsin 1 st (110 g) 50 Banan 1 st (105 g) 100 Bär 1 dl 60 Fruktkonserv 1 dl 100 Fruktkonserv 150 g 110 Fruktsallad 1 dl 100 Kiwi 1 st (65 g) 30 Vindruvor 100 g 80 Äpple/ päron 1 st (125 g) 65 Pulver berikning (Semper) 2 msk 50 Bilaga till omvårdnadsnämndens kostriktlinje mars 2015
BILAGA 7 MÄTNING AV NATTFASTAN Boende/enhet Från kvällen den: till nästföljande morgon Namn: Kvällsmål (klockslag) Extra kvällsmål/ nattmål/ morgonmål (klockslag) Vad består det extra målet av? (allt ska vara med, även dryck som ges till läkemedel etc. Första morgonmål (klockslag) Bilaga till omvårdnadsnämndens kostriktlinje mars 2015
BILAGA 8