Årsredovisning 2012 Kommunfullmäktige 59
Bland annat hände detta 2012 Ny busspendlarhållplats i Rimforsa I september stod en ny busspendlarhållplats färdig i Rimforsa. Den är ett steg i riktningen att räta ut vissa busslinjer som komplement till det långsammare trafiknätet. Hållplatsen är bland annat utrustade med belysta väderskydd med infravärme för ökad bekvämlighet. Råvaror från Kinda I Kinda bjuds eleverna på ett antal måltider under vårterminen 2012 där råvarorna i måltiden är producerade i Kinda. Bland annat får eleverna njuta av kalops från Kinda, het köttfärssoppa från Kinda och Kindagryta med rotfrukter. Vill du testlaga dem hittar du recepten på vår hemsida www.kinda.se En modernare skola Under året har Värgårdskolans stora renovering och ombyggnad, för att bli en öppen skola där kunskap är i centrum och där elever känner nyfikenhet, glädje och trygghet, invigts. Måluppfyllelse Av kommunens 62 mål är 31 stycken uppfyllda, 25 stycken delvis uppfyllda och 6 stycken ej uppfyllda. Läs mer på sidan 9. Vi är 9 744 invånare Vid årsskiftet bodde det 9 744 invånare i Kinda. Under året flyttade 393 personer till Kinda och 434 personer härifrån. TeknikCollege Allhamra certiferade sig enligt TeknikCollege för att bli ännu mer attraktiva i gymnasievalet. Vi är IIP-certifierade Hela kommunen är certifierade enligt Investors in people (IIP) som är en internationell standard. Dess främsta syfte är att förbättra organisationens resultat genom att utveckla medarbetarna. IIP bidrar till att skapa ett ledarskap som uppmuntrar medarbetarna till ständigt lärande och utveckling och att detta är en naturlig och integrerad del i verksamheten. Kinda får också utmärkelsen Best Branding av Investors in People Sverige. Årets teknikutbildning 2012 Allhamra gymnasieskola fick pris av Teknikföretagarna i Sverige för årets teknikutbildning 2012. Priset delas ut till fem skolor i hela landet, en skola i varje region. Motiveringen till priset handlar bland annat om det goda samarbete skolan har med företagare runt om i kommunen. 2 - Årsredovisning 2012
Kort om Kindas ekonomi Total nettokostnad: 445 727 tkr kommunstyrelsen 14,3% Kommunrevisionen 0,1% Överförmyndaren 0,2% Miljö-, bygg och räddningsnämnden 3,2% Kultur- och fritidsnämnden 3,5% Barn- och utbildningsnämnden 42,7% Investeringar Nettoinvesteringen för 2012 är 51 miljoner kronor. Den största investeringen är Värgårdsskolan med 45,1 miljoner kronor. Andra investeringar som gjorts är utbyggnad av vatten och avlopp till Linnäs-Udda området i Rimforsa, övningsfält för räddningstjänsten och bredbandsinvesteringar. Socialnämnden 36% Resultat Kommunen redovisar ett positivt resultat på 22,3 miljoner kronor. Ett positivt resultat behövs bland annat för att finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar, inflationsskydda det egna kapitalet, konjunkturanpassning och buffert för oförutsedda händelser. En stor post som påverkar resultatet är återbetalningen av 2007 och 2008 års premier för AGS på 8,5 mkr från FORA/AFA försäkringen. Likviditet och soliditet Ett av kommunens finansiella mål är att kommunen ska ha en betalningsberedska på minst 30 dagar. Vid årsskiftet uppgick denna till 31,5 dagar, därmed är det målet uppfyllt. Kommunen har vid årsskiftet 42,4 miljoner kronor i likvida medel, en minskning med 44,8 miljoner kronor från föregående år. Läs mer på sidan 11. Soliditeten visar kommunens långsiktiga finanasiella styrka. Vårt finansiella mål på att ha en soliditet över 60% är uppfyllt och ligger på 66,9%. Läs mer på sidan 11. Budgetutfall Driftbudgetavräkningen visar ett underskott på 3,3 miljoner kronor. Detta beror till viss del på att under året ställdes ett effektiviseringskrav på totalt 6,5 miljoner kronor. Kommunen har också fått utökade underhållskostnader, minskade intäkter inom skog/ industrifastighet, nya politiska beslut som inte budgeterats för, ökade Rakelkostnader, uppräkning av skötselavtal till föreningar, interkommunala ersättningar etc. För mer information, se sidan 9-10 och nämndernas verksamhetsberättelser. Årsredovisning 2012-3
Innehållsförteckning Bland annat hände detta 2012 2 Kort om Kindas ekonomi 3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 5 Kommunens organisation 6 Fem år i sammandrag 7 Omvärldsanalys 8 Strävan att uppnå god ekonomisk hushållning 9 Ekonomisk översikt 11 Sammanställd redovisning 15 Resultaträkning 16 Balansräkning 17 Finansieringsanalys 18 Investeringsredovisning i sammandrag 24 Personalekonomisk redovisning 25 Miljö och hållbar utveckling 26 Kommunstyrelsen 27 Flyktingverksamhet 32 Överförmyndarnämnden 33 Miljö-, bygg-, och räddningsnämnden 34 Kultur- och fritidsnämnden 37 Barn- och utbildningsnämnden 41 Socialnämnden 48 VA-verksamheten 55 Resultaträkning inkl noter 57 Balansräkning inkl noter 58 4 - Årsredovisning 2012
Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2012 inleddes på samma sätt som året innan avslutades. Alliansens arbete löpte på och vissa beslut ifrågasattes av oppositionen, precis såsom det ska vara, för annars stannar debatten och utvecklingen avtar. Ett antal stora frågor har präglat diskussionerna under året, en del mera i kommunstyrelsen och andra i kommunfullmäktige. Bland de frågor som diskuterats och beslutats kan nämnas: Värgårdsskolans ombyggnad, skolverksamheten i Björkfors och Digitala hus i Rimforsa och Horn. Några beslut om att avyttra fastigheter har även tagits. Hycklinge skola och Stiftelsen Kindahus fastigheter i Horn har gått under klubban. Överförmyndarens verksamhet har slagits ihop med Vimmerby och det gemensamma infrastrukturkansliets verksamhet ska fortsätta till 2017. Förutom Kinda, Vimmerby, Hultsfred och Högsby har kansliet nu fått en femte medlem, Mönsterås som anslöt sig under året. Linköping och Åtvidaberg är stödjande medlemmar och Oskarshamn och Kalmar väntas ta beslut under 2013. Annat noterbart är att vi har två naturreservat på gång. Väsby branter och Bjärkeryd är under bildande. Ungdomens Hus har fortsatt verksamhet under minst två år och vi har fått ytterligare en pendlarparkering utmed 23/34 vid Slätmon. Vi har fått en värdefull gåva till kommunen under 2012. Berndt Öhman har donerat en summa pengar för framtagandet av en plats samt en staty av Maria Jansson, även kallad Kisamor. En av Kindas största fritidsanläggningar och varumärken har bytt ägare. Stiftelsen tolvmannabacken beslutade om en försäljning av sin anläggning till Johan Larsson och Åsa Jansson, Storstenshöjden i Örebro AB. Därmed gick en 50-årig epok i graven, permutation är inlämnad och stiftelsen kommer under 2013 att upplösas. Förmodligen kunde nog inte första säsongen börja bättre och jag önskar Johan och Åsa lycka till. Under 2012 har ett spännande arbete tagit form, en fördjupad översiktsplan för Kisa är ute på remiss under våren 2013. Ett grannlaga arbete då det handlar om Kisas framtid och anslutningspunkt för dragning av Riksväg 23/34 utanför Kisas samhälle. Slutligen några ord om det ekonomiska läget. Det är med stolthet jag kan se tillbaka på mina 10 år som kommunstyrelsens ordförande. Under den första mandatperioden 2003-2005 präglades arbetet av att komma tillrätta med kommunens stora underskott och 2006 var vi i ekonomisk balans. Den andra mandatperiodens stora uppgift var att undersöka och utreda vad och var vi kunde och skulle satsa på. Under tiden 2006 och 2012 har Kindas ekonomi varit så pass bra att vi 2009 kunde lösa kommunens lån och bli skuldfria, vilket möjliggjort ombyggnad av Värgårdsskolan och investeringsplaner för bland annat aktivitetscenter i både Rimforsa och Kisa. Utmaningarna är så pass ekonomiskt krävande att det egna kapitalet inte kommer att räcka utan nya lån måste till, noteras bör att detta leder till ökad belastning på kommunens driftsbudget vilket kan leda till nya underskott. Med hopp om en ljus framtid och en välmående kommun tackar jag för tio år som kommunstyrelsens ordförande. April 2013 Kommunstyrelsens f.d. ordförande Anders Ljung Årsredovisning 2012-5
Kommunens organisation Kommunfullmäktige Kommunrevision Valnämnd Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kultur-och fritidsnämnd Miljö-, bygg och räddnings-nämnd Överförmyndarnämnd Kommunens bolag Stiftelsen Kinda Hus - 100 % tecknad av Kinda Kommun Vökby Bredband AB - Delägt bolag 20 % Kommunalförbundet ITSAM -del i kommunalförbund 1 av 6 medlemskommuner Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högst beslutande organ, kommunens riksdag. Här avgörs ärenden av principiell beskaffenhet och de av större vikt, t ex ärenden om budget, skatt samt nämndernas organisation och uppgifter. Fullmäktige väljer även ledamöter till nämnderna. Kommunfullmäktige i Kinda kommun har 35 ledamöter och under mandatperioden 2011-2014 är mandatfördelningen följande: Socialdemokraterna 10 Centerpartiet 8 Moderaterna 6 Miljöpartiet 3 Kristdemokraterna 2 Vänsterpartiet 2 Folkpartiet 2 Sverigedemokraterna 1 Socialisterna Välfärdspartiet 1 6 - Årsredovisning 2012
Fem år i sammandrag 2012 2011 2010 2009 2008 Allmänt Invånare 31 december 9 744 9 799 9 762 9 811 9 885 Kommunal utdebitering, kr/skattekrona 20,73 21,15 21,15 21,15 21,15 Personal Personalkostnader, mkr* 325 319 307 304 314 Summa arbetstidsgrad (tillsv.anställda) 654 657 652 659 684 Resultat Nettokostn andel av skatteintäkter (inkl skatteutjämningsbidrag)** 97% 99% 98% 99% 100% Resultat efter skatteintäkter och finansnetto, mkr 22,3 5,6 11,2 8,7 4,2 Driftredovisning Nettokostnad, mkr 445,7 449,9 436,3 420,3 418,7 Investeringar Nettoinvesteringar, mkr 51,0 29,7 14,9 24,7 34,5 Tillgångar och skulder Tillgångar, mkr 347,9 365,1 364,2 348,6 301,1 Per invånare, kr 35 706 37 261 37 306 35 531 30 460 Balanslikviditet 102% 163% 161% 140% 146% Skulder (inkl avsättningar), mkr 115,0 154,6 159,2 154,8 116,0 Per invånare, kr 11 805 15 772 16 311 15 782 11 735 Skuldsättningsgrad 33% 42% 44% 44% 39% Eget kapital, mkr 232,9 210,6 204,9 193,8 185,1 Eget kapital/invånare kr 23 900 21 488 20 995 19 749 18 725 Soliditet, % 67% 58% 56% 56% 62% * Inkl. pensionsförsäkring och löneskatt (2012 exkl partiell inlösen) **2012: Exkl jämförelsestörande post (AFA) Årsredovisning 2012-7
Omvärldsanalys Världsekonomin utvecklades oväntat svagt under 2012 års slut. I flera europeiska länder, däribland Sverige, backade BNP. Efter årsskiftet har utsikterna överlag ljusnat. De finansiella marknaderna signalerar om att vi rör oss mot ljusare tider. Det kommer dock att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen och den främsta anledningen är en fortsatt knackig utveckling i vår omvärld. Även 2013 blir därför för svensk del ett relativt svagt år med en BNP-tillväxt på ca 1,4 %. Den svaga tillväxten göra att arbetsmarknaden försvagas ytterligare, men uppgången i arbetslösheten blir inte speciellt omfattande. Arbetslösheten spås nå 8,2 % under sensommaren 2013. Det är 0,5 procentenheter högre än i genomsnittet för 2012. Trots den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden fortsätter skatteunderlaget att växa relativt i hygglig takt. I reala termer (pris- och lönerensade) beräknas skatteunderlaget växa med 1,3 % 2013. SKL spår att styrräntan kommer att fortsätta ligga på 1 % året ut 2013. Det påverkar både korta och långa räntor. Kommunernas resultat för 2012 uppgår till 14 miljarder kronor. Mycket tack vare ett framgångsrikt arbete med att minska sjukskrivningarna, i sektorn kommuner och landsting, återbetalas sjukförsäkringspremier på drygt 11 miljarder kronor 2012. Stora engångsintäkter år 2012 innebär inte att synen på den framtida ekonomin i sektorn förändras. Kostnadstrycket är kommunernas stora utmaning. Antalet invånare i olika åldersgrupper förändras och det ställer krav på skola, vård och omsorg. Därutöver ökar kostnaderna till följd av statliga beslut och ambitionshöjningar som t.ex. hänger ihop med ökade medicinska möjligheter och kunskaper. SKL:s prognos i februari 2013 spår att kommunsektorn 2013 kommer nå ett resultat på drygt 8 miljarder, vilket motsvarar 1,8 % av skatter och bidrag. Kinda kommuns resultat för 2012 uppgår till 22,3 mkr. En stor post som påverkar är även här återbetalningen på 8,5 mkr från FORA/AFA försäkringen. Under 2011 var det första gången på många år som kommunens befolkning ökade. Ökningen var under 2011 37 personer (totalt 9799 invånare). Under 2012 har dock befolkningen minskat och uppgick vid årsskiftet till 9744 invånare dvs. en minskning med 55 personer jämfört med årsskiftet 2011. Under 2012 föddes 102 barn och under året avled 116 personer. Immigrationsnettot var 37 och den totala nettoinflyttningen blev ett underskott på 41 personer. Totalt arbetslösa i december 2012 i Kinda kommun var 5,6 % öppet + 3,3 % i program med aktivitetsstöd, dvs. totalt 8,9 %. Det är att jämföra med riket på 8,9 % och länet 10,5%. Framtiden Vi har jobbat hårt för att ha det ekonomiska läge som vi har idag. Efter åren med underskott 2003-2004 har vi kunnat amortera av våra lån och skapat årliga överskott i linje med god ekonomisk hushållning. Det är fortfarande underskott i driftbudgeten för nämnderna. Budgetdisciplin i samtliga nämnder är mycket viktig nu och framöver. 8 - Årsredovisning 2012
Vid arbetet med budget 2013 och plan för 2014 och 2015 har vi räknat med nuvarande 2 % överskottsmål enligt god ekonomisk hushållning och en uppräkning av kostnaderna enl. SKL:s prognos över kostnadsutvecklingen. Då ser vi att 2015 kräver rationaliseringar/förändringar av nuvarande verksamheter för att klara 2 % målet. Vi ser också ökade behov och krav bl.a. inom äldreomsorg och psykiatrin som gör att det är mycket viktigt att de beslut vi fattar idag kring verksamhetsinnehållet är långsiktigt hållbara. En mycket ambitiös investeringsplan kommer kräva upplåning för första gången på flera år och räntor kräver också sitt utrymme! Här är det mycket viktigt med nogsamma prioriteringar så att inte driftkostnaderna rusar iväg. Vad gäller statsbidragen är osäkerheten stor. Nu är förslaget till ändring i inkomstutjämningen ute på remiss. En proposition planeras i september för beslut i riksdagen i november eller december. Det innebär att vi får sväva i ovisshet i budgetarbetet 2014. Förslaget är dock att det ska genomföras 1 januari 2014. Från och med januari 2014 kommer kommunerna att ta över ansvaret för hemsjukvården från landstinget En skatteväxling kommer att ske med 25 öre. Ett mål för kommunen är att öka antalet invånare från årsskiftets 9 744 till 10 500 år 2020. Kinda liksom många andra kommuner minskar sitt invånarantal. Två av många viktiga frågor att arbeta vidare med är tillväxtfrågorna och marknadsföringen av kommunen. Hur ska ett framtida Kinda kommun se ut, vad lockar nya invånare, vad önskar nuvarande invånare och hur ställer vi det mot god ekonomisk hushållning? Vi måste också klara en långsiktigt sund ekonomi. Strävan att uppnå god ekonomisk hushållning För att säkerställa den framtida välfärden krävs en hållbar ekonomisk utveckling. Motsatt innebär en svag ekonomi begränsningar i möjligheten att utveckla den kommunala verksamheten. Vi måste betala för den verksamhet vi förbrukar, inte skjuta betalningsansvaret på framtiden. En kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet är viktig för en god ekonomisk hushållning. Det ska finnas ett klart samband mellan resurser, prestationer, resultat och effekter. och verksamheter behövs för att man vid behov ska kunna sätta in korrigerande åtgärder. Detta gäller i första hand uppföljning av verksamheterna och den kvalitet vi har i vårt vardagsarbete. Den ekonomiska uppföljningen som sker vid varje förvaltning under året kompletteras med månatliga uppföljningar i kommunens ledningsgrupp. Den ekonomiska uppföljningen har bidragit till bättre prognoser och gett möjligheter att kontinuerligt under året kunna rätta till eventuella brister i verksamheterna. Kommunen fortsätter med att effektivt förvalta sina likvida medel. Vi måste få till säkra och effektiva placeringar både på kort och på lång sikt. Vi ska hantera framtida ökade pensionsutbetalningar men också i det korta perspektivet sköta utbetalningar av löner och andra driftsutgifter och få till en bra kontroll över investeringsutgifterna. Vi ska ha god kontroll så att upplåning sker i rätt tid. För att säkra en effektiv och kvalitativ verksamhet arbetar vi med intern kontroll. Utifrån reglementet i intern kontroll beslutar varje nämnd om en handlingsplan för internkontrollarbetet. I handlingsplanen framgår särskilt utvalda områden för året som ska följas upp. Uppföljning av handlingsplanen sker i respektive nämnd. Under 2012 har nämnderna arbetat med och följt upp särskilt utvalda kontrollområden. En särskild sammanställning håller på att utformas för avrapportering. Som hjälpmedel att uppnå god ekonomisk hushållning använder kommunen sig av olika kvalitetsverktyg. IIP, Investors in People, handlar om medarbetarnas kompetens och hur den kommer till nytta i kommunen. Det gäller att se sin egen påverkan i arbetet och hur ens utveckling och kompetens påverkar kommunens utveckling. Vi använder oss även av SKL:s kommunkompass där kommunen utvärderas utifrån ett medborgar- och brukarperspektiv. Vi gör även medborgaroch brukarundersökningar. Därutöver deltar vi i olika jämförelseprojekt. Mer information om vårt kvalitetsarbete finns på hemsidan www.kinda.se. Måluppfyllelse För att nå god ekonomisk hushållning arbetar Kinda kommun sedan flera år tillbaka med ekonomiska ramar och målstyrning av verksamheten. Denna process är under kontinuerlig utveckling. Målstyrningen bygger på att kommunfullmäktige fastställer övergripande mål, som sedan bryts ned av respektive nämnd i verksamhetsmål. De övergripande målen ger nämnderna en vägledning av de åtgärder, prioriteringar och handlande som behövs för att anpassa verksamheterna till de tilldelade budgetramarna. Utvärdering av verksamheterna är av stor vikt i målstyrningsarbetet. Se nästa sida. För att uppnå god ekonomisk hushållning arbetar kommunen med vision, värdegrund, strategiska områden och kommunövergripande mål. Uppföljning av våra mål Årsredovisning 2012-9
Strategiskt område Kommunikation/ Infrastruktur Näringsliv Samverkan Kompetens Hållbar utveckling Beskrivning av målområdet KF mål för mandatperioden 2011-2014 Behovet av transporter ska tillgodoses effektivt och funktionellt. Det kollektiva resandet ska gynna en hållbar utveckling. Kommunikation med data- telenät ska fungera säkert och tillförlitligt. Näringslivet i Kinda ska vara flexibelt och långsiktigt hållbart. Näringslivet ska vara baserat på en mångsidig struktur och ge arbetstillfällen i kommunen. Genom lokal, nationell och internationell samverkan och dialog ska det skapas goda möjligheter för Kindas utveckling. Vi ska tillhandahålla och främja livslångt lärande och utveckling i samverkan med näringslivet och andra aktörer. En smart, långsiktig och hållbar utveckling för alla. Vi står för trygghet, god social omsorg, delaktighet och likabehandling. Vi har ett effektivt resursutnyttjande som präglas av god ekonomisk hushållning över tid. Kommunikation för person- och godstrafik ska förbättras. Hela Kinda ska ha möjlighet till telefon- och Internetlösning. Vi ska skapa goda möjligheter för etablering och tillväxt. Vi ska verka för att skapa förutsättningar för konstruktiva samarbeten mellan myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende för att utveckla näringslivet. Vi ska fortsätta samverkan med Linköping, andra kommuner och regioner inom strategiska samverkansområden. Vi ska öka samverkan med andra organisationer, företag och föreningar, speciellt inom boende och kompetensförsörjning. Vi ska ha samsyn inom kommunen och kommunalverksamhet. Vi ska prioritera samverkan med medborgarna. I Kinda kommun erbjuder vi kompetenshöjande möjligheter efter omvärldens behov. Medborgarna i Kinda ska ges möjlighet att uppnå en hög kunskapsnivå genom kvalitativ verksamhet inom barnomsorg, skola och vuxenutbildning i samverkan med näringslivet. Det ska vara lätt att vara klimatsmart i Kinda. Vi har ett gemensamt värdeskapande ansvar för socialt utsatta så att ingen hamnar utanför. God livsmiljö för alla. Marknadsföring Kultur Kinda ska ses som ett attraktivt alternativ som hemkommun. Vi ska lyfta fram Kinda för sina specifika kvaliteter och Kinda ska vara lockande för medborgare, företagande och besökare. Kultur ger stimulerande möten i kreativ miljö. Vi har gemensamma mötesplatser i kommunens alla delar. Både unga och gamla deltar i arbetet med vår kommuns utveckling. Varje nämnd har verksamhet som kan bidra till positiv marknadsföring. Genom vi-känsla skapar vi goda ambassadörer som marknadsför Kinda. Vi ska ha en positiv befolkningsutveckling genom att vara attraktiv för ALLA åldrar. Vi ska marknadsföra landsbygden ur ett näringslivsperspektiv. Vi ska marknadsföra kulturen som en del i att Kinda är en attraktiv kommun att bo i. Vi ska dra lärdom av vår kunskap om historiska skeenden för framtida utveckling och för att skapa förståelse. 10 - Årsredovisning 2012
Måluppfyllelse per strategiskt områden - utfall 2012: 14 12 10 8 6 4 2 0 Kommunikation/ Infrastruktur Näringsliv Samverkan Kompetens Hållbar utveckling Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Sammanställning av verksamhetens måluppfyllelse 2012: Måluppfyllelse (antal) Marknadsföring Kultur får varje månad med visst undantag ekonomisk information. Denna information innehåller prognoser för drift- respektive investeringsbudgeten, likvida medel, kortfristiga fordringar och skulder, m.m. Därutöver finns en månatlig uppföljning av personalkostnadernas utveckling. Kinda har med dessa täta uppföljningar bra kontroll över sina ekonomiska transaktioner. Avstämning av balanskravet Enligt kommunallagen ska underskott för ett enskilt år återställas inom tre år. Det sker genom ett motsvarande överskott i respektive års balanskravsutredning. Fullmäktige kan med hänvisning till synnerliga skäl besluta om att en sådan reglering inte ska genomföras för ett visst år. Kinda kommun åberopar inga synnerliga skäl. Avstämningen visar att kommunens justerade resultat uppfyller balanskravet. Kommunen har inga tidigare negativa resultat att återställa. 31 6 25 ej uppfyllt delvis uppfyllt uppfyllt Avstämning av balanskrav (tkr) 2012 2011 2010 Årets resultat enl. RR 22 321 5 615 11 194 Realisationsvinter 605 0 0 Avgår avs. Ungdomens Hus 1 600 0 0 Avgår avs. Sociala prio barn och unga 3 000 0 0 Justerat resultat enl balanskrav 17 116 5 615 11 194 Nämnd Antal mål Nämnd Antal mål Nämnd Antal mål KS 2 KS 8 KS 4 MBR 2 MBR 6 MBR 6 KFN 0 KFN 2 KFN 5 BUN 0 BUN 7 BUN 10 SN 2 SN 2 SN 6 För redovisning av mål och måluppfyllelse se respektive nämnds verksamhetsberättelse. Ekonomisk översikt Kommentarer och analys av årsbokslut 2012 Kommuner, landsting och kommunalförbund ska enligt den kommunala redovisningslagen, utöver årsbokslut, upprätta delårsrapport för verksamheten från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Kinda kommun har valt, att utöver de månatliga uppföljningarna, ha två gånger om året en mer utarbetad prognos om verksamheterna. En tertialrapport för perioden januari-april och en delårsbokslut för perioden januari-augusti. Samma redovisningsprinciper som för årsbokslut tillämpas för delårsrapport, vilket bland annat innebär att fordringar och skulder som uppgår till väsentliga belopp periodiseras. Detta innebär att kommunens ekonomi avstäms grundligt två gånger om året utöver årsbokslutet. Mellan dessa tillfällen gör respektive nämnd egna uppföljningar. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Årets resultat enligt resultaträkningen uppgår till 22,3 mkr. Enligt balanskravet avgår realisationsvinster (Horns bibliotek och aktieöverlåtelse kollektivtrafik) på totalt 0,6 mkr. En markering av Eget kapital har gjorts på totalt 1,6 mkr för att finansiera resterande åtagande för Ungdomens Hus dvs. 800 tkr per år för 2013 och 2014. Ytterligare en markering av Eget kapital har gjorts på totalt 3 mkr, fördelat på tre år, för sociala prioriteringar av barn och unga. VA-verksamheten visar för 2012 ett underskott med 116 tkr (2011-70 tkr) som ingår i årets resultat ovan. Kommunen avser att återställa detta underskott inom 3 år. Nämndernas budgetutfall Driftbudgetavräkningen för 2012 visar ett underskott på ca 3,3 mkr. Det ska dock tas i beaktande att det under innevarande år ställdes ett effektiviseringskrav på totalt 6,5 mkr. I budget 2012 ingår även tilläggsanslag för socialnämnden på 4,8 mkr. Avvikelse i förhållande till nettodriftbudget Nämnd avvikelse tkr avvikelse % Kommunstyrelsen -2 550-4 Kommunrevision 115 15 Överförmyndare -30-4 Miljö-, bygg och räddning -170-1 Kultur och fritid -200-1 Barn och utbildning -240 0 Socialnämnden -240 0 Kommunstyrelsen: - 2 550 tkr. I underskottet ingår bl a utökade underhållskostnader, minskade intäkter inom skog/industrifastighet samt nya politiska beslut såsom åtaganden i samband med försäljningen av Tolvmannabacken, organisationsöversyn och bidrag till Årsredovisning 2012-11
digitalisering av biografer. Överförmyndaren: -30 tkr. Verksamheten har krävt mer arbetsinsatser än vad som var budgeterat. Miljö- bygg- och räddningsnämnden: -170 tkr. Hög intäktsnivå bl a genom att intäkter för inventering och prövning av avlopp ökat. Lägre personalkostnader på räddningstjänsten än normalt på grund av färre insatser. Däremot har driftkostnaderna blivit höga dels på grund av avskrivning av övningsfältets värden, ökade Rakelkostnader samt höga kostnader för reparationer och utbyte av material. Kultur- och fritidsnämnden: -200 tkr. Ekonomin är i balans inom såväl personal, lokal och kapitaltjänstkostnader. Viss uppräkning har skett inför budgetåret och då främst vad gäller skötselavtal med Rimforsa IF och Kisa BK, dock har en överföring från investeringar till drift medfört ett något högre driftutfall än vad som tidigare beräknats. Barn- och utbildningsnämnden: -240 tkr. De positiva avvikelserna, i förhållande till budget, finns inom läromedel, vikarier samt kompetensmedel. De negativa avvikelserna finns framförallt inom interkommunala ersättningar samt stöd till barn/elever med särskilda behov. Socialnämnden: -240 tkr. Individ- och familjeomsorg hade ett underskott på ca 4 800 tkr. Handikappomsorgen uppvisar ett överskott med 389 tkr. Äldreomsorgen visar ett överskott med 2 242 tkr. För närmare kommentarer till nämndernas utfall och verksamhetsresultat se respektive nämnds redovisning i verksamhetsberättelsen. Finansiella mål För att uppfylla kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige fastställt finansiella mål. Av dessa mål är fyra stycken uppfyllda, se nedan. finansiella målen. Se tabell 1 nedan. Årets resultat I kommunens budgeterade resultat på 14 mkr ingår tillägg 0,4 mkr för extra marknadsföringsinsatser samt innevarande års besparing och tillägg. Det vill säga besparing på totalt 6,5 mkr samt tillägg Socialnämnden 4,8 mkr. (Enligt beslut KF 50, 51). Kommunen lämnar ett positivt resultat på 22,3 mkr. Det är viktigt med ett bra resultat då vi står inför stora investeringar. Ett positivt resultat behövs bland annat för att finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar, inflationsskydda det egna kapitalet, konjunkturanpassning och buffert för oförutsedda händelser. En stor post som påverkar resultatet är återbetalningen av 2007 och 2008 års premier för AGS på 8,5 mkr från FORA/ AFA försäkringen. Denna post är av engångskaraktär och redovisas som en jämförelsestörande intäkt. Vi kan se att driftredovisningen visar avvikelse mot budget med 3,3 mkr. Se tabell 2 längst ner. Se vidare avsnittet budgetutfall ovan. Finansförvaltningen visar en budgetavvikelse med + 11,6 mkr. Den kan härledas till; Fora +8,5, pensioner/sociala avgifter -1,7 mkr, skatter +2,6 mkr, generella bidrag +1,6 mkr, finansnetto + 0,9 mkr, kapitalkostnader -0,8, nedskrivning av värde Paviljong Bäckskolan -0,1 mkr samt reavinst + 0,6 mkr vid försäljning av Horns bibliotek och aktieöverlåtelse till landstinget pga. byte av huvudman kollektivtrafik. Nedan följer en bild över resultatutvecklingen för de senaste fem åren. Balanskravet som infördes fr. o m år 2000 (KL 8 kap 5 ) innebär att kommunen måste ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. För att kommunen skall kunna uppfylla kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning krävs dock ett resultat som väsentligt överstiger balanskravet. Kommunfullmäktige fastställer i samband med beslut om årsbudget och flerårsplan de Kommunens finansiella mål och utfall 2012 Mål Utfall Uppfyllelse Årets resultat (balanskravet) över 2% av skatter och bidrag (>9mkr) 22 321 tkr Uppfyllt Verksamhetens nettokostnad/skatter och bidrag lägre än 98% 97,4% Uppfyllt Likviditet över 30 dagar 31,5 Uppfyllt Soliditet över 60% 66,9% Uppfyllt Nettoinvesteringar (självfinansiering) lägre än 25 mkr 51 014 tkr Ej uppfyllt Årets resultat jfr med budget budget tkr utfall tkr avvikelse Årets resultat 14 004 22 321 8 317 varav Driftredovisningen 442 411 445 727-3 316 Finansförvaltningen 456 415 468 048 11 633 12 - Årsredovisning 2012
Mkr 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0 Årets resultat 2008 2009 2010 2011 2012 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Kommunens största finansieringskälla är skatteintäkter och statsbidrag. För att följa utvecklingen (tillväxten) över tiden är det intressant att ställa verksamhetens nettokostnader i relation till finansieringens utveckling. Enligt kommunens finansiella mål bör nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ligga lägre än 98 %. Resterande del ska finansiera räntenetto och nettoinvesteringar. Verksamhetens nettokostnader inkluderar avskrivningar och pensionsavsättning. Kommunens strävan är att klara kravet på god ekonomisk hushållning även på längre sikt. Verksamhetens nettokostnader motsvarar 97,4 % (exkl. jämförelsestörande post; Fora) av skatteintäkter och statsbidrag för året, vilket medför att målet är uppfyllt. 101% 100% 99% 98% 97% 96% Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag 2008 2009 2010 2011 2012 Likviditet Likviditeten visar kommunens kortsiktiga ekonomiska styrka. De likvida medlen uppgick vid årsskiftet till 42,4, vilket är en minskning från föregående årsskifte med 44,8 mkr. Minskningen förklaras bland annat med en hög investeringsnivå samt den partiella inlösen på ca 40 mkr som gjordes under 2012. Vi har dock inte behövt tagit någon extern upplåning. Ett av de finansiella målen är att kommunen skall ha en betalningsberedskap på minst 30 dagar. Kommunens betalningsberedskap vid årsskiftet uppgick till 31,5 dagar. Betalningsberedskapen har beräknats genom att relatera de likvida medlen till verksamhetens nettokostnader och nettoinvesteringar. Kommunens målsättning med en betalningsberedskap på minst 30 dagar har uppfyllts. Tabellen nedan visar våra likvida medel i bankkonton, plusgiro och våra placeringar på fasträntekonton. Utöver de likvida medlen som finns på olika bankkonton har kommunen 8 mkr i värdepapper och 2 mkr som förlagslån hos Kommuninvest. Likvida medel (mkr) 150,0 118,8 100,0 108,0 88,8 87,2 50,0 42,4-2008 2009 2010 2011 2012 Soliditet Soliditeten visar kommunens långsiktiga finansiella styrka, det egna kapitalet i förhållande till tillgångarna. När man studerar soliditeten är det framförallt nyckeltalets utvecklingstrend som är intressant att följa. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutveckling, tillgångarnas och låneskuldens förändring. I kommunens finansiella mål ska soliditeten (utan ansvarsförbindelse) vara över 60 %. Soliditeten för 2012 är 66,9 % och visar att målet är uppfyllt. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 61% Soliditet utan ansvarsförbindelse 56% 56% 58% 2008 2009 2010 2011 2012 67% Soliditeten inkl ansvarsförbindelsen, det vill säga inklusive pensioner intjänade före år 1998, uppgick 2012 till 12 % (-8 % för 2011). Förbättringen förklaras av den partiella inlösen på ca 40 mkr (exkl. löneskatt) som gjordes i december. Investeringsredovisning Nettoinvesteringarna 2012 är 51,0 vilket är avsevärt högre än 2011 års nivå på 29,7 mkr. Budgeterade investeringar för 2012 är 80,4 mkr samt överförda medel från 2011 på 1,2 mkr. Den största investeringen som har gjorts under året har varit ombyggnad av Värgårdsskolan med 45,1 mkr. Andra investeringar är utbyggnad av vatten och avlopp till Linnäs-Udda området i Rimforsa 1,3 mkr, övningsfält för räddningstjänsten 0,5 mkr samt bredbandsinvesteringar som uppgår totalt till 0,7 mkr. De stora avvikelserna mot budgeterade investeringar beror bland annat på restriktiv användning av investeringsmedel och att projekt blivit uppskjutna såsom Kisa resecentrum och Bjärkerydsväg. Även Värgårdsskolans investeringsutgifter 2012 har påverkat budgetavvikelsen. Då budgeterat för projektet 2012 var 60 mkr och utfall 45,1 mkr. Projekt Värgårdsskolan fortsätter och total budget för projektet är 115 mkr. Det fortsatta arbetet med fördjupad översiktplan fortsätter och behovet av Industrimark i både Kisa och Rimforsa kvarstår. För kommentarer till investeringar på nämndnivå hänvisas till nämndernas redovisning i verksamhetsberättelsen. Årsredovisning 2012-13
Mkr 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 34,5 Nettoinvesteringar (mkr) 24,7 14,9 29,7 51,0 2008 2009 2010 2011 2012 Det finansiella målet är inte uppfyllt då investeringarna är högre än 25 mkr. Finansnetto Kommunen har under ett antal år haft ett positivt finansnetto, d v s de finansiella intäkterna har varit större än de finansiella kostnaderna. Låga räntor men en relativt stor mängd likvida medel att placera samt avsaknaden av lån gör att nettot är fortsatt positivt. Nedan följer en tabell över finansnettots utveckling. Finansnetto (mkr) Mkr 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2008 2009 2010 2011 2012 Låneskuld Kommunens låneskuld har sedan 1999 minskat från 58,9 mkr till 0,4 mkr. Det som kvarstår är den s.k. simhallsfonden där medel årligen utbetalas till simskoleverksamhet i kommunen efter beslut i Kulturoch fritidsnämnden. Därutöver redovisar kommunen under va-verksamheten anslutningsavgifterna för vatten och avlopp som skuld till abonnenterna. Detta enl. den nya lagen om allmänna vattentjänster som kom 2007. Skulden är fn. 4,6 mkr, vilket motsvaras av ett värde under anläggningstillgångar och skrivs av i den takt anläggningen skrivs av. Vi har klarat 2012 utan extern upplåning men under 2013 kommer vi om planerade investeringar genomförs behöva ta upp lån. Pensioner Avsättningen till pensioner är 5,6 mkr (2011; 4,3 mkr). I 2012 och 2011 års utfall ingår pensionsavsättning förtroendevalda med 1,9 mkr respektive 1,6 mkr. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas enligt gällande redovisningsprinciper som ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen. Som beredskap för ökade kostnader för framtida pensionsutbetalningar har Kinda kommun under åren 2000 till 2010 totalt avsatt 50 mkr i en pensionsfond. Av dessa löstes ca 40 mkr (exkl. löneskatt) in under slutet av 2012, vilket avräknas från ansvarsförbindelsen. Den partiella inlösen av pensionsskulden beräknas medföra minskade årliga pensionskostnader på ca 3 mkr. Dessa förpliktelser uppgår vid årets slut till 191 mkr inklusive löneskatt, en minskning med ca 48 mkr från föregående år, då vi avräknat vår partiella inlösen. Pensionsskuld till förtroendevalda ingår sedan 2010 i ansvarsförbindelsen. Se tabell längst ner på sidan. Borgensåtagande Borgensförbindelser är alltid förknippade med ett risktagande och skall alltid ingås med största försiktighet. Kommunens totala borgensåtagande uppgick vid årsskiftet till 228,8 mkr att jämföra med 240,8 mkr vid utgången av 2011. Av åtagandet avser 222,3 mkr Stiftelsen Kindahus och 4,8 mkr Folkets Hus föreningen Kisa samt 0,5 mkr förlustansvar egna hem. Under 2012 ingicks även en generell borgen för Kommunalförbundet Itsam med ett tak på 30 mkr där alla medlemskommuner är solidariskt ansvariga. Under 2012 lyftes 7 mkr och Kindas borgensåtagande är 1/6 av dessa. Vad gäller Stiftelsen Kindahus så finns ett Kommunfullmäktigebeslut på ett tak på 250 mkr. Beslut om att gå borgen för Folkets hus togs 1988 (5 mkr) så att huset i Kisa skulle Pension (tkr) 2012 2011 2010 Avsättning pensioner enl underlag KPA Avsättning pensioner 4 467 3 470 1 773 Avsättning löneskatt pensioner 1 084 841 430 Summa avsättning pensioner 5 550 4 311 2 203 Pensionsfond enl beslut KF 10 195 50 000 50 000 Ansvarsförbindelse pensioner Pensionsåtaganden 153 664 192 101 173 947 Löneskatt på pensionsåtaganden 37 279 46 604 42 200 Summa ansvarförbindelse 190 942 238 704 216 146 Summa pensioner (inkl. förtroendevalda) 206 688 293 015 268 350 14 - Årsredovisning 2012
kunna renoveras. Idag är åtagandet 4,8 mkr, vilket är oroväckande. Diskussion pågår mellan kommunen och Folkets hus styrelse om hur verksamheten kan tänkas se ut i framtiden. Kinda kommun har i december 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB. Idag är 274 kommuner medlemmar i Kommuninvest. Mellan samtliga dessa har ingåtts ett avtal om hur ansvaret ska fördelas på varje medlemskommun vid ett ev. infriande av borgensansvaret. Kindas andel är 0,13 %. Sammanställd redovisning Kommunens bolag Inom Kinda kommun har verksamhet hittills bedrivits i förvaltnings-, bolags- och stiftelseform. Bolags- och stiftelseform kan i vissa lägen vara mera fördelaktig att använda än förvaltningsformen, men kan också ha nackdelar i form av begränsad insyn för kommunfullmäktiges ledamöter och allmänheten. En koncern består av en grupp juridiska enheter, med en överordnad och dominerande enhet och en eller flera underordnade och beroende enheter (bolag, stiftelser mm). För att koncernförhållande ska anses föreligga, ska den överordnade enheten (här kommunen) ha ett varaktigt bestämmande eller väsentligt inflytande över underordnad enhet. Underordnad enhet kan vara helägd eller samägd. En samägd enhet anses bara ingå i koncernen motsvarande ägd andel. Enligt praxis förutsätts ett väsentligt inflytande vid röstandel av minst 20 %. Detta innebär att föreliggande redovisning förutom Kinda kommun omfattar Stiftelsen Kindahus, VÖKBY Bredband AB och fr. o.m. 2009 även Kommunalförbundet ITSAM. Under år 2012 utökades antalet medlemskommuner i ITSAM varvid Kinda är en av sex medlemskommuner (<20%). ITSAM tas dock med i koncernbokslutet på grund av att Kinda kommun har ett betydande inflytande i kommunalförbundet. Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat på 24,9 mkr, att jämföra med 8,0 mkr för 2011. Stiftelsen Kindahus Grundfonden i Stiftelsen Kindahus är till 100 % tecknad av Kinda kommun. Grundfondskapitalet uppgår till 2,1 mkr. Ändamålet med stiftelsens verksamhet är att inom kommunen uppföra, förvalta och att försälja bostadshus med tillhörande affärslokaler och kollektiva anordningar. Verksamheten kan också omfatta uppförande av småhus för försäljning. Fastighetsbeståndet består av 51 fastigheter i Kisa, Rimforsa och Horn. De totala bruttohyrorna utgör 73 mkr. Den ekonomiska uthyrningsgraden uppgick till 97 %. 2012 visar ett överskott på 0,3 mkr, jfr med 1,8 mkr för 2011. Under året har det var fokus på underhåll. Underhållskostnaderna uppgick till 17 mkr, vilket motsvarar 23,5% av omsättningen. Ett antal byggnader har genomgått renovering av bland annat avloppsstammar. En stor utgiftspost under året har varit Eu-anpassning av hissar. Samtliga bostadsfastigheter i Horn såldes till dotterbolaget AB Kindafastigheter den 31 december. Dotterbolaget avyttrades den 1 januari 2013. Försäljningen är ett led i stiftelsens förändringsarbete. Vakanserna har under året legat på ca 1 % på bostadssidan. Vid årsskiftet fanns 10 uthyrningsbara lägenheter och endast ett mindre antal kontorslokaler vakanta. Behovet av större bostäder ökar och det arbetas med att anpassa bostäder efter efterfrågan. Stiftelsen Kindahus framtida verksamhet, finansiella ställning och resultat påverkas av ett antal riskfaktorer. Risker som har ett stort inflytande på resultatutveckling är variationerna i hyresintäkter, ränteförändringar och framtida kostnadsutveckling. Kommunens borgen i Kindahus lån är för nuvarande 222,3 mkr vilket innebär en ansenlig risk vid eventuella ytterligare problem i Kindahus fastighetsbestånd. Under 2012 har Kindahus arbetat vidare med sitt förändringsarbete för att trygga en långsiktigt hållbar ekonomi för företaget. VÖKBY Bredband AB Hösten 2003 förvärvade Kinda 20 % av aktierna i nystartade VÖKBY Bredband aktiebolag. Bolaget ägs av de fem kommunerna Vadstena, Ödeshög, Kinda, Boxholm och Ydre. Verksamheten är inriktad på att sälja tjänster i det bredbandsnät som kommunerna etablerat inom ramen för det s.k. VÖKBY-projektet. VÖKBY Bredband säljer även tjänster utanför VÖKBY-området i närliggande stadsnät. Vid en extra bolagsstämma i VÖKBY Bredband AB december 2006 beslutades det om en nyemission om 4 mkr, 0,8 mkr är Kinda kommuns andel. Totalt är Kinda kommuns andel 2,4 mkr. VÖKBY Bredband har idag totalt drygt 4 000 kunder. Bolaget har under året fortsatt att sälja tjänster till de kommunala bostadsbolagen inom VÖKBY men även till bland annat Växjö och Eksjö stadsnät. Under året har till största delen nya kunder tillkommit i Vadstena, Boxholms och Åtvidabergs kommuner. Under 2012 undertecknades även ett avtal som innebär leverans av fiber- och våglängdsförbindelser till mobiloperatören 3GIS. Avtalet, som är det enskilt största i VÖKBY Bredbands historia, är uppdelat i två olika delar, en del avseende Småland och en del avseende Östergötland. Hittills har avtal tecknats för Smålandsdelen och bolaget räknar med att ett avtal för Östgötadelen tecknas under 2013. Under året utformades ett nytt ägardirektiv som, utöver Årsredovisning 2012-15
VÖKBY Bredband AB:s bolagsordning, definierar VÖKBY Bredband AB:s verksamhetsinriktning, mål och uppföljning till ägarkommunerna. Beslutet att införa det nya ägardirektivet fattas på bolagsstämma i januari 2013. Bolaget visar ett positivt resultat för 2012 på 0,5 mkr vilket är samma som 2011 års resultat. 2012 års omsättning uppgick till 21,1 mkr (2011; 15,4 mkr). Omsättningen är över det budgeterade men resultatet är under det budgeterade. Resultatet påverkas av att bolaget under hösten använt konsulter för framtagning av ny hemsida och vid införande av nytt ekonomisystem. Ett nytt avtal för hyra av fiber från kommunerna påverkar också resultatet negativt. Tidigare har kommunen varje år redovisat en uppkommen fordran och som med samma belopp årligen har skrivits ned i balansräkningen. Den totala ackumulerade fordran på 9,9 mkr har i och med kommunfullmäktiges beslut (KF 143) avskrivits. Kommunalförbundet ITSAM Kommunalförbundet bildades 2009 av Kinda, Åtvidaberg, Ödeshög, Ydre och Boxholms kommuner. Syftet var att ge medlemskommunerna en gemensam organisation istället för fem fristående IT-avdelningar samt ge förutsättningar för bättre resursutnyttjande. 2012-07-01 kom även Vimmerby kommun med som en fullvärdig medlem i ITSAM. Under årens lopp har ITSAMs ekonomi ramjusterats och produktifierats. Detta har inneburit att finansieringen övergått successivt från finansiering i form av grundersättning till hyresfinansiering. Hyresavtal tecknas inom alla ITSAMs verksamhetsområden mellan ITSAM och medlemskommunerna. ITsam visar ett positivt resultat för 2012 på 2,0 mkr att jämföra med resultatet 2011 som var 0,3 mkr. 2012 års omsättning uppgick till 62,1 mkr (2011; 51,3 mkr). Några viktiga händelser som skett under 2012 är att IDHA, ärende- och dokument-hanteringsprojektet, har upphandlats och implementeringen har påbörjats. En annan viktig händelse är den stora PA-HR implementation som genomfördes under våren. Det gemensamma HRsystemet har möjliggjort ett gemensamt arbetssätt i medlemskommunerna. Se vidare i resultat- balansräkning och finansieringsanalys som följer nedan. Resultaträkning Koncernen Kommunen Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut tusentals kronor Not 2012 2011 2010 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter 1 169 621 168 050 152 296 99 095 102 389 92 380 Verksamhetens kostnader 2-581 935-586 454-565 043-532 775-541 587-522 675 Avskrivningar/nedskrivningar 3-24 027-24 013-24 084-13 266-13 530-13 440 Jämförelsestörande intäkter 1 8 510 8 510 Jämförelsestörande kostnader 2-1 761-2 998 0-1 761-2 998 Verksamhetens nettokostnader -427 831-444 178-439 829-438 436-454 489-446 733 Skatteintäkter 4 338 095 335 131 327 354 338 095 335 131 327 354 Generella statsbidrag o utjämn 5 120 743 122 862 129 655 120 743 122 862 129 655 Finansiella intäkter 6 2 271 2 538 1 326 2 112 2 322 1 158 Finansiella kostnader 7-7 184-7 931-6 130-193 -210-240 Resultat före extraord. poster 26 094 8 422 12 376 22 321 5 615 11 194 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 0 Aktuell skatt 0 3-3 0 0 0 Uppskjuten skatt -1 227-379 -224 0 0 0 Årets resultat 8 24 867 8 046 12 149 22 321 5 615 11 194 16 - Årsredovisning 2012
Balansräkning Koncernen Kommunen Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut tusentals kronor Not 2012 2011 2010 2012 2011 2010 Tillgångar Anläggningstillgångar Mark, byggnader mm 10 475 450 451 907 443 658 215 948 178 534 162 234 Maskiner o inventarier 11 39 628 36 046 38 549 31 221 30 605 34 049 Summa materiella tillgångar 515 078 487 953 482 207 247 169 209 139 196 283 Finansiella tillgångar 12 13 208 19 780 19 143 16 991 23 378 22 695 Summa finansiella tillgångar 13 208 19 780 19 143 16 991 23 378 22 695 Summa anläggningstillgångar 528 286 507 733 501 350 264 160 232 517 218 978 Omsättningstillgångar Förråd 778 1 566 1 632 417 440 456 Fordringar 13 46 159 44 729 36 920 40 975 44 986 36 752 Likvida medel 14 52 024 98 390 115 729 42 362 87 173 107 992 Summa omsättningstillgångar 98 961 144 686 154 280 83 755 132 599 145 200 Summa tillgångar 627 247 652 419 655 630 347 915 365 116 364 178 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Ingående kapital 251 376 243 330 231 181 210 564 204 949 193 755 Årets resultat 24 867 8 046 12 149 22 321 5 615 11 194 Summa eget kapital 22 276 243 251 376 243 330 232 885 210 564 204 949 Avsättningar Avsättningar, pensioner 20 5 657 4 426 2 300 5 550 4 311 2 203 Pensionsfond för framtida utbetalningar 20 10 195 50 000 50 000 10 195 50 000 50 000 Övriga avsättningar 13 414 14 706 14 344 12 310 14 580 14 120 Summa avsättningar 15 29 266 69 132 66 644 28 056 68 891 66 323 Skulder Långfristiga skulder 16 216 590 225 263 236 704 5 010 4 324 2 986 Kortfristiga skulder 17 105 148 106 648 108 952 81 965 81 337 89 920 Summa skulder 321 738 331 911 345 656 86 975 85 661 92 906 Summa eget kapital o skulder 627 247 652 419 655 630 347 915 365 116 364 178 Ställda panter 21 86 117 94 965 95 123 Borgensåtaganden 18 5 367 5 438 5 718 257 627 240 832 242 199 Pensionsskuld före 1998 20 190 942 238 704 216 146 190 942 238 704 216 146 Op. leasingavtal, framtida avg. 19 0 28 924 22 584 21 694 21 985 19 972 Övriga förplikelser 21 163 159 158 Årsredovisning 2012-17
Finansieringsanalys Koncernen Kommunen Indirekt metod Not Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut tusentals kronor 2012 2011 2010 2012 2011 2010 Den löpande verksamheten Årets resultat 9 24 867 8 046 12 149 22 321 5 615 11 194 Justering för av- och nedskrivningar 3 23 930 24 013 23 580 13 266 13 530 13 440 Justering för gjorda avsättningar 1 239 2 569 13 277 1 239 2 569 13 275 Justering för ianspråktagna avsättningar -42 075 0 0-42 075 0 0 Justering för övr ej likvidpåverkande poster 9 1 945 3 701 1 811 570 3 284 2 131 Medel från verksamheten före 9 906 38 329 50 817-4 679 24 999 40 040 förändring av rörelsekapital Ökn (-) minskn (+) förråd och varulager 790 65 1 23 16 5 Ökn (-) minskn (+) kortfristiga fordringar -2 000-9 002-18 112 4 011-8 234-16 965 Ökn (+) minskn (-) kortfristiga skulder 1 226-5 225-10 250 628-8 583-9 290 Kassaflöde från den löpande verksamheten 9 921 24 167 22 457-17 8 197 13 789 Investeringsverksamheten Inv. i immateriella anläggningstillg. 0 0-50 0 0 0 Försäljn. av immateriella anläggningstillg. 0 0 0 0 0 0 Inv. i materiella anläggningstillg. -57 092-33 087-16 649-51 866-29 671-14 878 Intäkter materiella anläggningstillg. 0 0 0 0 0 0 Försäljn. av materiella anläggningstillg. 9 5 445 0 1 753 0 0 0 Inv. i finansiella anläggningstillg. -762-731 -10 162-697 -683-10 132 Försäljn. av finansiella anläggningstillg. 7 084 0 0 7 084 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -45 325-33 818-25 108-45 479-30 354-25 010 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 52 589 18 351 59 555 701 1 351 405 Amortering av skuld -63 548-26 039-64 783-14 -14 1 Ökning av långfristiga fordringar 0 0 0 0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -10 959-7 688-5 228 687 1 337 406 Årets kassaflöde -46 363-17 340-7 879-44 810-20 819-10 815 Likvida medel vid årets början 98 390 115 729 123 608 87 173 107 992 118 806 Likvida medel vid årets slut 52 024 98 390 115 729 42 362 87 173 107 992 Notförteckning Bokslut Bokslut Bokslut 2012 2011 2010 Not 1: Verksamhetens externa intäkter exkl skatter, generella statsbidrag, utjämningsbidrag och räntor. Försäljningsmedel 9 523 5 058 4 601 Taxor och avgifter 37 338 46 033 43 436 Hyror och arrenden 7 340 3 735 3 700 Bidrag (riktade statsbidrag, EU-bidrag mm) 42 454 45 877 38 231 Försäljning verksamhet o entreprenader 1 836 1 686 2 412 Försäljning anl.tillg, div periodisering* 605 0 0 Summa verksamhetens intäkter 99 095 102 389 92 380 *Realisationsvinst vid försäljning av Horns bibliotek och aktier i Östgötatrafiken. Fora (AGS) återbetalning tillhörande 2007 och 2008 8 510 Summa jämförelsestörande intäkter 8 510 Not 2: Verksamhetens externa kostnader exkl skatter, räntor och avskrivningar. Personalkostnader -333 502-328 921-321 580 Inköp, bidrag och transfereringar -23 858-25 496-26 548 Köp av verksamhet, konsulter -102 265-111 491-105 455 Lokalkostn, övr verksamhetskostn -58 325-58 253-52 944 Resor, försäkringar, div kostnader -14 125-15 571-15 183 Reaförlust försäljn anl-tillg -90 0 0 Avsättning deponi -610-1 855-965 Summa verksamhetens kostnader -532 775-541 587-522 675 Bidrag till statlig infrastruktur 0 0-1 950 Reaförlust försäljning fastigheter/utrangering 0-1 761-1 048 Summa jämförelsestörande kostnader 0-1 761-2 998 18 - Årsredovisning 2012