Dagens pensionär och det nya åldrandet Erfarenheter från H70 i Göteborg Hanna Falk, leg.sjuksköterska, fil.dr. Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi, Sektionen för Neuropsykiatrisk Epidemiologi, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Göteborgs Universitet Centrum för Åldrande och Hälsa (AgeCap)
H70 studierna i Göteborg
H70 STUDIEN I GÖTEBORG ÅLDER 70 75 79 81 83 85 88 90 92 95 97 100 101 1901-1902 X X X X X X X X X X X X X (n= ca 1500) 1906-1907 X X X (n= ca 1100) 1911-1912 X X 1922 X X X X (n= ca 900) 1930 X X X (n= ca1200) X 1944 X (n= 1192)
H85 STUDIEN I GÖTEBORG ÅLDER 85 88 90 92 95 97 99 (n= 494) (n= 571) (n= 500) 1901-1902 X X X X X X X 1922-1924 X X 1930 X
95+ STUDIEN I GÖTEBORG ÅLDER 70 75 79 81 83 85 88 90 92 95 97 99 100 101-107 1901-1902 X X X X X X X X X X X X X X 1903 X X X X X 1904 X X X 1905-1906 X X X X X X X 1907-1909 X X X X 1910-1912 X X
KVINNOUNDERSÖKNINGEN År för undersökningen och åldrar Födelseår 1968 1974 1981 1992 2000 2005 2010 1908 60 66 73 84 92 97 101 1914 54 60 67 78 86 91 95 1918 50 56 63 74 82 87 91 1922 46 52 59 70 78 83 87 1930 38 44 51 62 70 75 79 N 1462 661 580 450
1900 1905 1910 1915 1920 1925 1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 100 Risk of dementia 90 80 70 60 Age Midlife risk factors 50 40 30 20 Childhood risk factors 10 0 Increasing levels of education, better perinatal care, improved working conditions, access to healthcare and the welfare state Widespread poverty WWI Great Depression WWII polio epidemics Manned moon landings Fall of Berlin Wall Penicillin Freezers Treatment of hypertension Treatment of cholesterol Radio TV Web
Allmänna undersökningar Psykiatrisk undersökning Anhörigintervju Somatisk undersökning Längd, vikt, blodtryck, mm Funktionsförmåga Social nätverk Sociala aktiviteter Kultur Arbetsliv Psykometriska tester Personlighet Genus Fokusgrupper Blod och serum Genetiska analyser EKG Lungfunktion Fysiska funktionstester Hörsel Syn Dietist Kroppssammansättning Datortomografi hjärnan Magnetkamera hjärna Lumbalpunktion
Varför är det viktigt att studera åldrandet?
Överlevnaden ökar Över 65 år Över 80 år 2013 2050 2013 2050 Europa 125 180 33 63 Asien 308 911 58 235 Afrika 39 129 5 20 Nord Amerika 50 93 13 33 Latinamerika 45 144 10 40 Världen 570 1457 120 391 (UN World Population Prospects)
Överlevnaden ökar Medellivslängden i Europa år 2100 blir 100 år. 25 % av alla svenskar är nu över 60 år. I dag är medellivslängden i Sverige 83 år för kvinnor och 79 för män. Så sent som i maj 2012 tvingades Statistiska centralbyrån justera sin prognos för mäns och kvinnors medellivslängd med tre år. Kalkylen visar att hälften av barnen som fötts i Sverige 2015 kommer att bli 104 år gamla. För första gången fler 65+ än personer under 5 år. Antalet personer med demens i världen beräknas öka från 40 miljoner i dag till 130 miljoner 2050.
Vad betyder en ökad överlevnad? En friskare befolkning? Fler personer med sjukdomar och riskfaktorer överlever till hög ålder? Blir vi friskare eller sjukare? Blir vi friskare MED våra sjukdomar?
Falk et al., Age and Ageing 2014
Falk et al., Age and Ageing 2014
Falk et al., Age and Ageing 2014
Personlighetsförändringar hos 75-åringar mellan 1976 och 2005 Dagens 75-åringar är mer utåtriktade Mer tävlingsinriktade (kvinnor närmar sig män) Större behov av nära relationer Större behov att bli ompysslade Mindre ordningssamma Kvinnor 2005 hade mindre skuldkänslor och en mer aggressiv framtoning än kvinnor 1975 Lika neurotiska idag som för 30 år sedan Män och kvinnor blir mer lika i personlighetsdrag Billstedt et al., Acta Psychiatrica Scandinavica 2013
Aktivitet hos medelålders kvinnor och demensinsjuknande i hög ålder Aktivitet Demens Intellektuell Fysisk Alzheimers sjukdom Intellektuell Fysisk Vaskular demens Intellektuell Fysisk Blanddemens Intellektuell Fysisk HR (95% CI) 0 52 (0 36 0 77) 0 62 (0 40 0 98) 0 42 (0 25 0 73) 0 96 (0 45 2 02) 1 07 (0 47 2 24) 0 34 (0 15 0 80) 0 32 (0 12 0 85) 0 28 (0 11 0 69) Al-Najjar et al., 2015
Riskkonsumtion av alkohol hos 75-åringar (>100g/vecka) 1976-77 2005-06 % % Män 9 15 Kvinnor 1 10*** - Vindrickandet ökar och färre dricker starksprit Waern et al., Age and Ageing 2013
Riskkonsumtion av alkohol hos 85-åringar (>100g/vecka) 1986-87 2008-09 % % Män 10 26** Kvinnor 2 9 Riskkonsumtion av alkohol hos 95-åringar (>100g/vecka) Män 5 % Kvinnor 0.5 % Skoog et al., 2015; Marlow et al., 2015
Andel med riskdrickande 70 år 75 år 79 år 85 år 95 år Män 1901-02 19% 19% 13% 10% 5% 1930 22% 28% 35% Kvinnor 1901-02 0,4% 0,6% 0,5% 2% 0,5% 1930 8% 10% 8% Skoog et al., 2015; Marlow et al., 2015
Lungfunktion (PEF) hos 75-åringar 1976-77 och 2005-06; Lak et al., Age & Ageing (2012). Lungfunktion vid 75 relaterat till död i kohorten född 1901-02. Lung funktion vid 75 EJ relaterat till död i kohorten född 193
Andel med mycket låg fysisk aktivitet bland 75-åringar födda 1911-12 och 1930 Hörder et al., Age & Ageing 2015
Andel med långsam gånghastighet (<1m/sek) bland 75-åringar födda 1911-12 och 1930 Hörder et al., Age & Ageing 2015
Hjärt- kärlssjukdom hos 75-åringar 1976-77 och 2005-06; Zhi et al., Aging Clinical and Experimental Research 2013
Systoliskt blodtryck från 70 till 79 års ålder hos personer födda 1901-02 och 1930 Joas et al., 2013
Blodtryck och Alzheimers sjukdom Skoog et al., 1996
Förekomsten av depression bland 70 och 75 åringar Män Wiberg et al., Psychol Med 2013 Kvinnor 1976-77 2005-06 1976-77 2000-01 % % % % 70-åringar Major depression 2 2 5 5 Minor depression 5 7 10 12 75-åringar Major depression 5 3 5 6 Minor depression 4 12** 6 19***
Äldre idag är mindre känsliga för sjukdomar FYSISK RESERV KOGNITIV RESERV SOCIAL RESERV
FYSISK RESERV Skörbarhet hos 75-åringar 1976-77 och 2005-06; Index baserat på mer än 70 faktorer Kroppsliga och psykiska sjukdomar Levnadsvillkor Socialt nätverk Funktionsförmåga Sårbarhetsindex vid 70 år relaterat till 10-års dödlighet i gruppen född 1901-02 men inte i gruppen född 1930. Bäckman, Joas et al., 2016
SOCIAL RESERV Socialt nätverk vid 70 års ålder i relation till depression vid 75 års ålder; Födda 1901-02 Födda 1930 OR (95%-CI) OR (95%-CI) Få besök från andra 5.2 (1.8-14.8) 1.6 (0.8-3.3) Få kontakter med andra 8.1 (2.8-23.1) 1.2 (0.4-3.6) Känsla av ensamhet 3.8 (1.1-13.2) 3.0 (1.4-6.2) Sjöberg et al., J Aff Dis 2013
KOGNITIV RESERV Psykometriska testresultat bland 70 åringar undersökta 1971-72 och 2000-01 40 35 Cohort 1901 (n=354) 30 25 20 15 *** *** *** *** Cohort 1930 (n=215) 10 5 0 Perceptual Speed Synonyms Figure Classification Block Design Digital Span Forward Sacuiu et al., Neurology 2010 Digital Span Backward
Kognitiv funktion och mortalitet; Kognitiv funktion vid 70-års ålder relaterat till demens och död i kohorten född 1901-02. Kognitiv funktion vid 70-års ålder INTE relaterat till demens och död i kohorten född 1930. KORTARE PREKLINISK FAS? STÖRRE KOGNITIV RESERV? Sacuiu et al. Neurology 2010
Utbildningsnivån påverkar kognitiv funktion; Bland 75 åringar ökade andelen med mer än grundutbildning från 16-43% bland män och från 13-39% bland kvinnor. Beckman et al., Neurology 2008; Sacuiu et al., 2009. Bland 85 åringar ökade andelen från 23-53% mellan 1986 och 2008. Skoog et al., Neurology 2012
Förekomsten av demens bland 85 åringar minskar; Skoog et al., Neurology 2012 Att höja utbildningsnivån i befolkningen är antagligen det bästa sättet att förebygga demens och andra sjukdomar.
Gruppskillnader mellan 85-åringar födda 1901-02 och 1923-24; Skoog et al., Neurobiology of Aging (2012).
Risk för demens efter stroke 1986-87 2008-9 % % Ej Stroke (%) 23 19 Stroke (%) 57 30 OR (95%-CI) 4.3 (2.7-6.9) 1.8 (1.2-2.7) 1986-87: Liebetrau, et al. Stroke 2003
Orsaker till minskad förekomst av demens Insjuknandet i demens har minskat med ca 40% sedan 70-talet. Dessvärre leder demografiska förändringar till att antalet personer som drabbas kommer mångdubblas. Största minskningen kan ses vid vaskulär demens. Gruppskillnader tros bero på större kognitiv och fysisk reserv hos senare grupper av äldre. Högre utbildning hos senare grupper av äldre. Senare generationer av äldre mindre sårbara för till exempel stroke HÄLSOPARADOXEN: Senare generationer har fler sjukdomar, men är friskare med sina sjukdomar.
TACK! hanna.falk@neuro.gu.se Mer information om befolkningsstudierna: www.epinep.gu.se
Diskussionsfråga Är 70 det nya 50 och vad får det för konsekvenser för; Individen? Familjen? Samhället? Hälso- och sjukvården?