Budget Prognos 1. Ingående eget kapital 0,0 Utgående eget kapital -2,3-5,8-3,5. Budget Prognos 1

Relevanta dokument
Bidrag till måluppfyllelse

Socialnämnden. Verksamhetsanalys

Flerårsstrategi Utbildningsnämndens verksamheter planerar inga förändringar av tidigare fastställda åtaganden.

Socialnämnden UPPDRAG MÅLBESKRIVNING NÄMNDSPECIFIKA MÅL

Barn- och ungdomsnämnden

Månadsrapport februari Förvaltningens förslag till beslut

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Månadsuppföljning ekonomi per juli 2016

Tjänsteskrivelse Socialnämndens månadsrapport per den

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Verksamhetsuppföljning

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: Dnr: ATVKS

Socialnämnden i Järfälla

Tjänsteskrivelse Socialnämndens månadsrapport per den

Bilaga till ekonomisk månadsrapport för Socialnämnden, mars 2019

Dnr Ubn 2010/56 Budget och verksamhetsuppföljning per april 2010 och prognos för helår samhällsuppdraget

Protokoll. Socialnämnden

Reviderad version av bilaga till Strategisk Plan och Budget (SPB) SAN 2018/32

Ekonomisk rapport april 2019

Ekonomisk prognos Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden

Bilaga till ekonomisk månadsrapport för omvårdnadsnämnden,

Gemensam åtgärdsplan för AFI och AMI med anledning av arbetsmarknadsnämndens prognosticerade underskott 2019

Månadsrapport februari 2015 för socialnämnden

Förslag på att införa sociala investeringsfonder

Alingsås kommun. Delårsrapport Rapporten i sammandrag: Prognos för 2012 = = Delårsbokslut 31/ mnkr

Månadsrapport. Socialnämnden

Ekonomi. Bildning- och omsorgsförvaltningen. Bildnings- och omsorgsnämnden. tkr 2017 Utfall. Uppföljningsrapport oktober 2017

Ekonomisk uppföljning per 31 oktober Socialförvaltningen

Bokslut 2018 LSS-VERKSAMHET

MÅLBESKRIVNING SOCIALNÄMNDEN

Lägesrapport april Socialnämnd

Bilaga till ekonomisk månadsrapport för omvårdnadsnämnden,

Ramförändringar i budget 2018 Vård- och omsorgsnämnden VON/2018:61

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

Åtgärder för att nå en budget i balans 2016 för samtliga verksamhetsområden inom socialnämndens ansvarsområde

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Nämndernas framställningar om tilläggsanslag samt utökad investeringsram

Månadsrapport för juli 2012

Ekonomisk prognos Kommunstyrelsen

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget

1 September

Ekonomi per oktober 2017

Jobbstimulans i ekonomiskt bistånd m.m. - remiss från kommunstyrelsen

FÖRDJUPAD PROGNOS 2017

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun

Maj 2019 MÅNADSRAPPORT MAJ. Barn- och skolnämnden

Socialnämndens månadsbokslut

53e VALLENTUNA KOMMUN. iirendet i korthet. Månadsuppföljning februari 2013, samtl ga nämnder (KS ) Propositionsordning. Handlingar.

Granskning av årsredovisning 2012

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Kundval arbetsmarknadsinsatser utvecklat innehåll och nya checknivåer

Begäran från socialnämnden om extra medel för försörjningsstöd

Riktlinjer för social investeringsfond i Stockholms stad

Uppföljningsrapport, november 2018

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014

Apr 2019 MÅNADSRAPPORT APRIL. Barn- och skolnämnden

Uppföljning per

Delårsrapport 2018 LSS-VERKSAMHET

Granskning av delårsrapport 2016

Begäran om pengar för extra arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar under 2016

Uppföljningsrapport per april 2018

Ekonomisk månadsrapport oktober 2013

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009

Månadsrapport februari 2015

Oktoberrapport Årsprognos för Fastställd av kommunstyrelsen

Granskning av delårsrapport 2014

Årets resultat och budgetavvikelser

Ramförändringar i budget Vård- och omsorgsnämnden

Protokoll. Byggnadsnämnden

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Datum Datum Dnr Sida

Arbetsmarknads- och socialnämnden

Protokoll. Socialnämnden

Ekonomisk uppföljning. Socialförvaltningen november 2017

Granskning av delårsrapport 2016

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

1(8) Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiska insatser. Styrdokument

Resultaträkning inklusive interna intäkter och kostnader (tkr)

Socialnämndens handlingsplan för ekonomi i balans SN-2017/104

Ekonomirapport 2014 efter januari månad

Motion från Christina Fosnes (M) om motprestation vid försörjningsstöd

Verksamhetsberättelse 2015

Program. för vård och omsorg

Uppföljningsrapport, februari 2019

Ekonomiskt bokslut per juli 2016

Ekonomisk uppföljning per 30 november Socialförvaltningen

Mål & Budget TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2013/ Arbets- och företagsnämnden

Ledningskansliet Dnr SLU ua Controllerenheten

Månadsuppföljning januarijuni Socialnämnden 4 SN

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Granskning av delårsrapport

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.

Tertialrapport nämnd april Utbildningsnämnd

Riktlinje för social investeringsreserv (SIR) Riktlinje för social investeringsreserv

Månadsrapport - Ekonomi, personal och kvalitet. Individ- och familjenämnd Maj 2016

Information Konsekvensbeskrivning om socialnämnden inte tillförs 36 Mkr i Mål- och resursplan

Transkript:

Socialnämnden Resultaträkning Belopp i mnkr Budget Prognos 1 2013 2013 Avvikelse Verksamhetens intäkter 134,0 132,0-2,0 Verksamhetens kostnader -480,1-482,1-2,0 Avskrivningar -1,5-1,5 Verksamhetens nettokostnader -347,6-351,6-4,0 Kommunbidrag 345,5 346,0 0,5 Finansnetto -0,2-0,2 Resultat före extraordinära poster -2,3-5,8-3,5 Extraordinära poster Förändring av eget kapital -2,3-5,8-3,5 Ingående eget kapital Utgående eget kapital -2,3-5,8-3,5 Investeringar Belopp i mnkr Budget Prognos 1 2013 2013 avvikelse IT-investeringar 1,5 1,5 Övriga investeringar 0,8 0,8 Investeringar totalt 2,3 2,3 Ekonomisk sammanfattning Drift Socialnämnden prognosticerar ett resultat år 2013 på -5,8 mnkr. Underskottet i budgeten på -2,3 mnkr avser två beslut om tilläggsanslag avseende Åtgärder för ökad sysselsättning med inriktning mot unga arbetslösa satsning 100 (-1,7 mnkr) samt Fördjupade insatser mot långtidsarbetslöshet och utanförskap inrättande av Center för Integration och Rehabilitering (-0,6 mnkr). Dessa är beslutade av kommunfullmäktige som ska finansieras av eget kapital. I det sistnämnda projektet finns även en kostnad för lokaler på -0,5 mnkr som prognostiseras som ett underskott mot budget i denna prognos. Resterande underskott (-3,0 mnkr) avser den ordinarie verksamheten. Det är en mer positiv prognos jämfört med tidigare prognoser i år beroende på att det finns en trend de första fyra månaderna 2013 till att kostnaderna inom försörjningsstödet inte blir så stora som budgeterats. Dock finns (som beskrivs nedan) två förslag på lagförändringar som kommer att påverka försörjningsstödet negativt, men det är ännu svårt att beräkna hur mycket. Utöver förändringen inom försörjningsstödet så räknar nämnden med att få in fler av de beräknade volymökningarna i den befintliga verksamheten och budgeten. 1

Investeringar Investeringarna beräknar följa budgeterad ram. Avvikelser från fastställda åtaganden Socialnämnden beräknar att uppfylla beslutade åtaganden under 2013 med undantag av följande åtaganden. Socialnämnden åtar sig att skapa rätt insatser i form av bistånd, service och öppna insatser för att skapa goda uppväxtvillkor för barn och unga samt för att minska missbruket (mål 1, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 11 & 12) Det pågår och ska startas en rad olika översyner och förändringar av verksamheter för att skapa förutsättning för att nämndens verksamheter tillhandahåller de insatser som det finns behov av. Dessa beskrivs närmare nedan. Genom de arbetet förväntas nämnden uppnå åtagandet, men det är osäkert om det fullt ut hinner göras under innevarande år. Dock ökar behovet av köpt vård för vuxna med missbruksproblematik. Det bedöms till största delen bero på att antalet hemmaplanslösningar minskat. Den översyn över beroendearbetet som görs i år förväntas på lång sikt ge effekt på området men behovet av köpta platser för personer med missbruksproblematik kan öka under nuvarande år. Socialnämnden åtar sig att insatserna inte överstiger kostnaderna i jämförbara kommuner enligt KPB (mål 4) Jämförelser visar att Alingsås Kommun har relativit normala och i vissa fall något lägre kostnader än genomsnittet på kostnader per brukare inom funktionshinderområdet, men att volymen är hög. Jämförelser av kostnaderna inom individ och familjeomsorgen visar att de är något högre i Alingsås Kommun jämfört med andra kommuner och att Alingsås har relativit stora kostnader för köpta externa placeringar samtidigt som också det finns kostnader för hemmaplanslösningar i form av både individuella och öppna insatser med eller utan biståndsbeslut. Socialnämnden åtar sig att verka för att det skrivs en överenskommelse mellan kommunen och den sociala ekonomin (mål 9) Flera avtals kommer att skrivits med föreningar under året. För att uppnå åtagandet så verkar och stöder nämnden föreningar och intresseorganisationer med syfte att öka deras möjlighet att starta sociala företag. Dock är det osäkert om åtagandet kommer att uppnås under året. Slutsatser och åtgärder För att minska behovet av försörjningsstöd så förändrades arbetsmarknadsenhetens uppdrag under år 2012 och där pågår ett stort arbete med att få fler personer ut i egen försörjning. Ett annat arbete som pågått är att förvaltningen under 2012 aktivt arbetade tillsammans med AB Alingsåshem i syfte att arbeta mot hemlöshet och att minska behovet av stöd till följd av hyresskulder. Under 2012 så innebar det att kostnaderna för försörjningsstödet minskade med 0,3 mnkr jämfört med året innan.. En beräkning som är intressant är att om försörjningsstödet följt normen 2012 att öka med ca 3% innebär det att minskningen i själva verket var ca 1,1 mnkr mellan åren 2011-2012 i Alingsås. Även de fyra första månaderna 2013 visar på denna trend där kostnaderna för försörjningsstödet jämfört med samma månader året innan blev ca 1,5 mnkr lägre. Från och med den 1 maj 2013 träder en ny lag i kraft som anger att kommunerna blir skyldiga att erbjuda samhällsorientering till fler nyanlända invandrare som inte omfattas av målgruppen i lagen om etableringsansvar. Bedömd kostnad för den nya lagen är 6 tkr per individ vilken kommer att belasta försörjningsstödet. En annan faktor som kommer att innebära ökade kostnader för försörjningsstödet är den proposition (2012/13:94) som föreslås träda i kraft 1 juli 2013 avseende jobbstimulans inom det 2

ekonomiska biståndet. Där föreslås ändringar i socialtjänstlagens regler om ekonomiskt bistånd angående att barn och hemmavarande ungdomar ska kunna tjäna mer pengar utan att det ska påverka familjens rätt till bistånd. Dessutom införs en särskild beräkningsregel för personer som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd som innebär att 25 procent av inkomsterna av anställning inte ska beaktas vid prövningen av rätten till bistånd. Vilka kostnader dessa förändringar medför för Alingsås kommun är ännu oklart. Det är dessa lagförslag som gör att prognosen är osäker och kan innebära ett underskott på -2,0 mnkr för nämnden. En oroande faktor inom försörjningsstödet är att privata och offentliga arbetsgivare inte i tillräcklig utsträckning anställer unga personer och nyanlända invandrare. Det är även en relativit stor grupp invandrare som inte lärt sig svenska på C-nivå och som enligt Arbetsförmedlingen inte bedöms stå till arbetsmarkandens förfogande. De blir istället ofta långvarigt beroende av försörjningsstöd. I omvärldsanalysen 2013 beskrivs att många av de invandrare som kommer till Alingsås är analfabeter. Enligt Integrationsavdelningen så tar det ca 7 år för den målgruppen att bli. De skriver också att av de flyktingar som kom för 2 år sedan har ca 1% egen försörjning, vilket innebär att de personer som inte har egen försörjning har försörjningsstöd. Bedömningen som görs i omvärldsanalysen är att omfattningen av antalet nyanlända till Alingsås kommer att öka i större grad än tidigare. Kostnaderna för försörjningsstödet kan komma att öka om inte dessa personer kommer ut på arbetsmarkanden inom avsatt tid. En annan avgörande faktor för försörjningsstödet är också i vilken omfattning ungdomarna fullföljer gymnasieskolan. Det är inte enbart invandrarna som behöver utbildningsresurser för att lära sig svenska utan det är också viktigt att alla unga får del av utbildningssatsningar för att skapa bästa möjliga förutsättning för att komma ut på arbetsmarkanden och bli självförsörjande. Under år 2013 är det flera omvärldsfaktorer som pekar mot att socialnämnden även fortsättningsvis kommer att se volymökningar och ett ökat tryck inom flera verksamhetsområden. Det innebär att flera åtgärder behöver genomföras under 2013 för att hålla tilldelad ekonomisk ram. Ett av dessa arbeten är att se över samtliga riktlinjer med start med de som finns avseende beslutsfattande och andra delar inom funktionshinderområdet. Det arbetet ska sedan även genomföras inom barn och unga, socialpsykiatrin, missbruksområdet och inom försörjningsstödet. Resultatet av det arbetet kommer framför allt synas ekonomiskt från år 2014 och framåt främst genom att skapa förutsättning för att volymen ska minska. På lång sikt medför det troligen stora besparingar men hur stora det blir är svårt att beräkna innan riktlinjerna sets över. Personalkostnaderna är den enskilt största kostnadsposten inom socialtjänsten vilket innebär att personaltätheten är ett område som också behöver ses över 2013, liksom arbetssätt för att öka flexibilitet och motverka kostnader för övertalighet. Även nya rutiner och särskild anställningsprövning ska införas under år 2013. Dessa översyner beräknas ge en effekt på mellan 0,5-1,5 mnkr och finns med i budgeten för år 2013. Redan inför år 2013 har en översyn gjorts på cheftätheten vilken genererat nedskärningar på motsvarande närmare 2,5 mnkr. Inom Daglig verksamhet har Socialnämnden beslutat (2013-04-23) om att minska antalet enheter från 10 till 6 stycken under 2013. Det innebär också en minskning av personal och en möjlighet att få in en större del av beräknad volymökning inom befintlig verksamhet. Den förändringen beräknas spara 2,0 mnkr innevarande år och ytterligare 1,5 mnkr år 2014 när förändringen får helårseffekt. Inför år 2013 så har förvaltningen också uttalat en restriktion för externa konferenser för att istället förlägga möten och eventuella utbildningar i kommunens egna lokaler. Samtidigt är det uttalat en allmän försiktighet med kostnader för kompetensutveckling. Beräknad besparing för år 2013 för dessa åtgärder är ca 0,5 mnkr och finns beräknad i budgeten. Socialnämnden har arbetat med en rad olika åtgärder och förändringar av arbetssätt de senaste åren. Ett arbete som påbörjades år 2010 var att införa Kostnad Per Brukare 3

(KPB) som är ett hjälpmedel för att både jämföra Alingsås kostnader med andra kommuner och ett verktyg att fördela budgeten utifrån. Det arbetet har lett till att budgetramen har kunnat fördelas och användas på det som för verksamheten är det bästa sättet utifrån de förutsättningar som råder. Det skapar därmed möjlighet att se vilka verksamheter som är kostnadsdrivande och vilka verksamheter som är kostnadseffektiva. Det som saknats och som kommer att kompletteras under innevarande år är behovsbedömningar för att se om kostnaderna är relevanta till de behov som varje enskild individ har. Utifrån dessa hjälpmedel kommer nämndens verksamheter i större utsträckning kunna analyseras och utvärderas. Det ska också fortsatt vara ett fokus på budgetföljsamhet och KPB där respektive verksamhetsansvarig har ett uppdrag att vidta åtgärder där underskott förväntas. Under året ska alla verksamheter utvärderas och omvärderas med målsättning att erbjuda en god kvalité till lägre kostnad. Ett område som särskilt kommer att ses över är servicebegreppet och de öppna verksamheterna som exempelvis Familjecentralen och Familjens hus i Bjärke. Det ska göras för att se vilken effekt dessa verksamheter har för Socialnämndens målgrupp. Den översynen kan komma att innebära att hela eller delar av vissa verksamheter avslutas. Om det sedan innebär minskade kostnader är svårt att avgöra för det kan finnas behov av att förstärka de verksamheter som skapar mest nytta för Socialnämndens målgrupp. Men genom att fokusera på de verksamheter som skapar bäst effekt för nämndens målgrupp skapas förutsättningar för att minska kostnader för annan verksamhet inom nämnden exempelvis köpt vård. Det pågår även arbeten med att utveckla arbetssätten genom två samverkansforum mellan myndighetsutövandet och de egna verksamheterna via de så kallade SAMBOoch SAMBU-grupperna. Dessa arbeten ska genom en bättre samordning skapa förutsättningar för fler och mer anpassade hemmaplanslösningar som ska medföra färre och kortare externa placeringar. Det arbetet går hand-i-hand med den översynen som ska göras inom de öppna verksamheterna. Kostnadsmässigt så kan översynen och det förändrade arbetssättet ge besparingar redan under 2013 men det förväntas främst ge effekt från år 2014 och framåt. Utöver dessa åtgärder ska en samordnad och långsiktig planering av verksamhetslokaler och boendeformer arbetas fram under år 2013. Genom en strategisk lokalförsörjning skapas förutsättningar för en effektiv lokalplanering som på sikt beräknas generera minskade kostnader både i form av färre lokaler/hyror och minskade ombyggnader/ renoveringar. Denna åtgärd förväntas ge effekt från år 2014 och framåt. Ett annat arbete som påbörjats är inom kvalitet och kvalitetsuppföljning för att säkerställa att lagar och regler följs samt att säkerställa att nämnden tillhandahåller rätt kvalitet genom ett dokumenterat kvalitetsledningssystem. Sammantaget så pågår det en rad olika förändrings- och förbättringsarbeten med fokus på att effektivisera verksamheten för att nämndens målgrupp ska få den insats de har rätt till och det till en bra kvalité samtidigt som de ekonomiska förutsättningarna infrias. Samtidigt fortgår den ordinarie verksamheten löpande och där tillgodoses de behov som finns utifrån de förutsättningar som är. En intervjuundersökning 1 som genomförts under början av 2013 visar att brukare inom boendeverksamheten (LSS) upplever att de trivs bra i sitt boende och är nöjda med den verksamhet som erbjuds. 1 Undersökningen genomfördes av personal från utvecklingsenheten genom 32 djupintervjuer med brukare inom LSS-boende (dvs ca 30% av det totala antalet brukare). 4

Kostnader och intäkter per huvudverksamhet Belopp i mnkr Budget 2013 Prognos 1 Diff * 2013 +/- Kostnader Politiska verksamhet -0,6-0,6 Socialnämnde gemensamt -27,3-59,0-31,7 Individ- & familjeavdelning -89,0-82,1 6,9 vararv försörjnignsstöd -27,3-24,0 3,3 Serviceavdelning -71,8-72,8-1,0 Utföraravdelning -292,7-268,8 23,9 Summa -481,3-483,3-2,0 Intäkter Politiska verksamhet Socialnämnde gemensamt 0,1 14,9 14,8 Individ- & familjeavdelning 2,0 1,5-0,5 vararv försörjnignsstöd Serviceavdelning 2,0 6,9 4,9 Utföraravdelning 130,5 109,4-21,1 Kommunbidrag 344,5 345,0 0,5 Summa 479,0 477,5-1,5 Netto -2,3-5,8-3,5 * Inför år 2013 genomfördes en del organisationsförändringar i form av flytt av olika verksamheter mellan avdelningarna vilket syns när budgeten och prognosen av kostnader och intäkter jämförs. Dessutom flyttades beräknade volymökningar till den gemensamma verksamheten. 5