IKT i förskolan Förskollärares erfarenhet av och inställning till IKT i förskolan

Rapport 2016ht02141 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp IKT i förskolan Förskollärares erfarenhet av och inställning till IKT i förskolan Sandra Lindblom Handledare: Kristina Walldén Hillström Examinator: Linn Areskoug

Sammanfattning: Denna studie har som syfte att undersöka förskollärares erfarenheter av och inställning till IKT i förskolan. De frågor som studien ämnar besvara är utefter fyra frågeställningar; Vilka olika former av IKT finns att tillgå på förskolan? Hur erfar pedagoger att de använder IKT i förskolan? I vilket syfte används IKT? Vilken utbildning har förskollärare fått gällande IKT? För att besvara dessa frågor så valdes semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det genomfördes fem stycken intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor. Resultatet visade på att förskollärare har positiva erfarenheter av användandet av IKT i förskolan och att de är nyfikna och öppna gentemot IKT. Olika teknologier finns att tillgå i förskolan, men resultatet visar att det finns en viss variation i hur tillgängliga de är och vilka olika teknologier som finns på intervjupersonernas förskolor. Det som även framkommer är att det finns en variation i förskollärarnas utbildning, där vissa erfar att de fått mycket utbildning inom IKT medan andra erfar att de inte fått någon alls eller ytterst lite. Förskollärarnas upplevda brist på utbildning visar sig ha en påverkan på hur självsäkra och vilken erfarenhet förskollärare känner att de har av att använda IKT i förskolan. Det som även framkommer är att den inställning förskollärare har gentemot IKT är av stor betydelse när kommer till att användningen och integreringen av IKT i förskolans verksamhet. Nyckelord: Förskola, IKT, Erfarenheter, Inställning, Utbildning

Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Syfte... 2 1.2 Frågeställningar... 2 2. Tidigare forskning... 3 2.1 Förskollärares roll och vikten av utbildning och digital kompetens... 3 2.2 IKT i förskolan En möjlighet eller ett hinder?... 5 3. Metod... 8 3.1 Etiska aspekter... 9 3.2 Urval... 10 3.3 Genomförande... 10 3.4 Metoddiskussion... 11 4. Resultat och Analys... 12 4.1 Presentation av deltagarna... 12 4.2 Tillgången till digitala verktyg... 13 4.3 Förskollärares erfarenhet av IKT... 15 4.3.1 Användningen av IKT för att berika den befintliga verksamheten... 15 4.3.2 Dokumentation och reflektion... 18 4.3.3 Betydelsen av utbildning och kunskap... 18 4.4 Förskollärares inställning till IKT... 20 4.4.1 Positivitet och möjligheter med IKT... 20 4.4.2 Hinder i integreringen och användningen av IKT... 21 5. Diskussion... 23 5.1 Erfarenheter av användandet av IKT... 23 5.2 IKT ett komplext arbete... 25 5.3 IKT och utbildning... 25 6. Slutsats... 28 7. Referenser... 29 8. Bilagor... 32 8.1 Missivbrev... 32 8.2 Intervjuguide... 33

1. Inledning Användandet av datorer, mobiltelefoner, surfplattor, digitalkameror etc. har kommit att bli en stor del i dagens alltmer teknologiserade samhälle. Idag ser man på informations- och kommunikationsteknik (IKT 1 ) som en integrerad del av det svenska samhället, där en stor del av den vuxna befolkningen använder sig av det på ett eller annat sätt (Sheridan & Pramling Samuelsson, 2003, s. 279). Den rapport Statens Medieråd (2015) kom ut med för något år sedan visar även att barn, redan i tidig ålder, blir introducerade och använder sig av IKT. Enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016, s. 7) ingår det i förskolans uppdrag att använda sig av multimedia och informationsteknik i skapande- och tillämpningsprocesser i förskolans verksamhet. Även Europaparlamentet tar upp vikten av IKT och skriver att digital kompetens är en nyckelkompetens (Europeiska Kommissionen, 2007). Detta innebär att färdigheter som digital kompetens ska utvecklas för att få en förståelse hur samhällets olika tekniker fungerar och den roll och möjlighet det ger i vardagslivet (a.a. s. 7). IKT ska alltså vara något som ska tillämpas och integreras i förskolans praktik och en förutsättning för att denna tillämpning ska ske är att det finns en fungerande organisation och att det finns tillgång till olika informations- och kommunikationsteknologier, digitala verktyg, i förskolan (Skolverket, 2013, s. 22). När det kommer till dessa digitala verktyg och dess tillgång i förskolan så visar forskning (Masoumi, 2015; Skolverket, 2013; Aubrey & Dahl, 2014) på att det finns gott om dessa ute i verksamheterna. Flera rapporter och studier (Aubrey & Dahl, 2014; Skolverket, 2013; Nikolopoulou & Gialamas, 2015; Walldén Hillström, 2014; Kerckaert, Vanderlinde & Braak, 2015) visar på att förskollärare är allmänt positiva när det kommer till användningen av IKT i förskolan. Dock visar även forskning på att det finns en viss rädsla för IKT och även att man tror att tillämpningen av IKT medför att man bryter från det traditionella sättet att arbeta i förskolan, vilket ses som något negativt (Lindahl & Folkesson, 2012; Masoumi, 2015; Säljö 2015). Förskollärares erfarenheter av och inställning till IKT är därför betydelsefull när det kommer till hur väl IKT integreras i förskolan. Denna aspekt är något som Sheridan och Pramling Samuelsson (2003, s. 278) lyfter i sin studie och de menar på att acceptansen kring IKT är 1 IKT Informations och kommunikationsteknik. Detta kan till exempel vara surfplattor, Internet, mobiltelefoner, aktivitetstavlor m.m. 1

frågor som är relaterade till den kunskap och de värderingar förskolläraren besitter. Vidare skriver de att det är en demokratisk rättighet för barn att få använda sig av IKT i förskolan (a.a.). Utifrån forskningen kan således konstateras att tillgången till IKT är god i förskolorna. Vidare lyfter forskningen dilemmat att förskollärare har olika erfarenheter av och inställningar till användandet av IKT i förskolan. De digitala verktygen finns att tillgå i förskolorna, frågan är om dessa används eller om de står och dammar i något hörn? Mot bakgrund av detta ämnar denna studie öka kunskapen om vad fem stycken förskollärare har för erfarenheter av och inställning till användningen av IKT i förskolan. 1.1 Syfte Syftet med denna undersökning är att undersöka förskollärares erfarenheter av och inställning till användningen av IKT i förskolan. 1.2 Frågeställningar Utifrån syftet har följande frågeställningar specificerats: Vilka olika former av IKT finns att tillgå på förskolan? Hur erfar förskollärare att de använder IKT i förskolan? I vilket syfte används IKT? Vilken utbildning har förskollärare fått gällande IKT? 2

2. Tidigare forskning 2.1 Förskollärares roll och vikten av utbildning och digital kompetens När det kommer till hur IKT används i förskolan så visar Aubrey och Dahls studie på att den nya teknologin har ökat explosionsartat under de senaste åren (2014). Prensky (2001) menar att barn redan från tidig ålder blir introducerade in i teknologins värld och här finns en föreställning om att barn föds in i denna värld som digitala infödingar, vilket innebär att barn besitter en digital kompetens redan från första början. Detta är något som Aubrey och Dahl (2014, s. 97) anser vara en myt som de vill slå hål på och de skriver vidare att det visserligen finns forskning som visar på att barn har lättare att ta till sig IKT, men det är något som inte visar den hela sanningen utan de menar att barns digitala kompetens varierar stort. Forsling (2011, s. 78) menar att grupper och individers olika förutsättningar och möjligheter i samhället är något som påverkar utvecklingen av digital kompetens. Studien visar även på att förskollärare har en viktig roll när det kommer till att integrera IKT i förskolan, för att utveckla både sin egen och barns digitala kompetens (a.a.). Forsling (2011, s. 84 85) skriver att förskollärare ska stödja barn när de använder sig av digitala verktyg och för att möjliggöra detta så måste förskolläraren ha en förståelse för hur IKT kan implementeras och användas i förskolans verksamhet, det vill säga att även förskollärare behöver vara digitalt kompetenta. Sheridan och Pramling Samuelsson (2003, s. 280 281) hävdar att förskollärares digitala kompetens är viktig och detta för att förstå hur IKT kan användas som läromedel i förskolans verksamhet. Sheridan och Pramling Samuelsson (2003) studie ämnade att undersöka förskollärares utbildning och kompetens och hur dessa påverkar barns möjlighet att lära genom IKT. Studien visade att integreringen av IKT i förskolan är beroende av förskollärares attityder och inställningar till IKT. Vidare menar de att förskollärares vägledning är avgörande för att barn ska kunna använda sig av IKT och att det är förskollärares ansvar att skapa situationer och möjligheter att använda IKT (a.a.). Sheridan och Pramling Samuelssons studie visar även på att integreringen av IKT är ett komplext arbete, som är beroende av den attityd förskollärare har gentemot IKT (2003). Detta är något som även framkommer i Walldén Hillströms undersökning där förskollärarna i undersökningen såg på integreringen av IKT som ett komplext arbete och menade på att det var ett arbete som förändrades och omarbetades kontinuerligt, vilket visar på den komplexitet integreringen av IKT kan 3

innebära (2014). Hon skriver vidare om förskollärarna som kreativa aktörer som försöker tolka och omtolka sitt arbetssätt i relation till deras uppdrag som var att integrera och skapa möjligheter för IKT i förskolan (a.a.). Förskollärarens roll är alltså av vikt när det kommer till integreringen och användningen av IKT i förskolan och här pekar även Nikolopoulou och Gialamas (2015) undersökning på vilken betydelse förskollärares föreställningar av och det förtroende de har för IKT. De menar att aspekter så som föreställningar och förtroende för IKT påverkar förskollärares pedagogiska arbetssätt, som i sin tur påverkar barns lärande (a.a., s. 410). Nikolopoulou och Gialamas (2015) undersökning utgår från en enkätundersökning där 190 stycken förskollärare i Aten, Grekland, deltog. Det som framgick var att förskollärares olika utbildningsnivåer av IKT visade sig påverka hur dessa såg på IKT och dess effekt på inlärning hos barn. Undersökningen visade även på att förskollärare utan utbildning inom IKT såg på det som ett verktyg för fri lek och inte som en möjlighet för lärandesituationer medan förskollärare med en pedagogisk utbildning inom IKT såg på det som mer än en fri lekaktivitet och använde det i lärandesituationer (a.a., s. 419). Det som även framgick i Nikolopoulou och Gialamas undersökning var att det finns olika faktorer som påverkade hur förskollärare såg på integrering av IKT och dessa faktorer var; antal år i verksamheten, år av datorvana, fortbildning och även förskollärares upplevda självförmåga inom IKT (2015). De menar på att flera år av datorvana och högre självsäkerhet inom IKT ledde till högre förtroende för integrering av IKT i verksamheten och undersökningen visade på att det förtroende förskollärare har för IKT kan ökas, genom lämplig utbildning såsom utbildning inom teknisk support och utbildning om hur man kan använda IKT i förskolan (a.a., s. 422). Den undersökning Ljung-Djärf (2008) genomförde visar på att förskollärares roll och digitala kompetens är viktig när det kommer till utformningen av förskolans verksamhet. Undersökningen beskriver hur förskollärare formas av den organisation, dvs. förskolans miljö, hen befinner sig i (a.a.). Förskollärares syn på IKT visar sig vara något som formas utifrån dennes egna förutfattade meningar kring möjligheterna av IKT och det framgår att förskolans organisation är även en bidragande faktor till hur förskollärare ser på IKT (Ljung- Djärf, 2008). Detta är något som även framgår i den studie Klerfelt (2004) genomförde, där hon menar på att förskollärares förmåga var viktig när det kom till användandet av IKT. Undersökningen syftade att, genom videoobservationer, undersöka vad som händer när barn och förskollärare möts i förskolan med intentioner att skapa sagor med datorn som verktyg 4

(a.a.). Förskollärarna i denna studie försökte integrera IKT i förskolans traditionella aktiviteter, där fokus var på lek och kreativitet och det som framgick var att förskollärares roll som guide, stöd och medlare var viktig när det kom till aktiviteter med IKT. Det framgick att barn som fick möjligheten att använda IKT utvecklade förmågor såsom kreativitet, turtagning, skrivförmåga och den sociala förmågan (Klerfelt, 2004). Undersökningen visade även att förskollärares kompetens och förståelse för IKT skapar möjligheter för barn att skapa mer komplexa leksituationer eller gör så barn kan utveckla aktiviteten som uppstår när de använder sig av IKT (a.a.). 2.2 IKT i förskolan En möjlighet eller ett hinder? Enligt Masoumi (2015) och Klerfelt (2004) ser förskollärare på IKT som ett verktyg som stödjer barn i många aspekter och detta är förmågor såsom kommunikation, samarbete, kreativitet, fantasi och sociala interaktioner. Masoumis studie visar på att förskollärare är generellt sett positiva när det kommer till IKT i förskolan och man ser på integreringen av detta som något positivt och berikande i förskolans praktik (2015). Detta är även något som Geist (2014, s. 63) hävdar i sin studie, där han skriver att om man som förskollärare använder sig av IKT på ett kreativt sätt så ger man barn möjlighet att utveckla och utforska sin egen kreativitet och sin intellektuella potential. Vidare menar han att den lättillgänglighet IKT bidrar med gör att barn lättare kan utforska och experimentera på egen hand och förskollärarna i studien använde just IKT för att främja barns uforskandeförmåga (a.a.). Det framgår i både Masoumi (2015) och Geist (2014) studier att IKT används till stor del som dokumentationsverktyg, vilket sågs som positivt. En annan positiv aspekt med IKT i förskolan var att förskollärare såg det som ett bra verktyg när det kom till att söka efter information och idéer till aktiviteter, där det visar på att förskollärare har en benägenhet att leta efter information och idéer som berikar förskolans praktik (Masoumi, 2015, s. 9). Resultatet av den studie Masoumi (2015) utfört visar på att förskollärares inställning till IKT kan delas in i fem stycken kategorier. Den första kategorin handlar om att förskollärare ser på IKT som ett verktyg som kan berika och utveckla den befintliga läroplanen och förskolans praktik och förskollärarna i Masoumis undersökningen såg på IKT som ett verktyg som kan förmedla kunskap och kan till exempel användas till att söka information (a.a.). Förskollärarna i studien ser på IKT som ett område som kan komplettera och berika förskolans verksamhet (Masoumi 2015). Den andra kategorin visar på att förskollärare såg 5

på IKT som ett verktyg för att utveckla barns kulturella litteracitet 2, där användandet av IKT gav möjligheten för att barn skulle utveckla sin förståelse för andra kulturer (Masoumi, 2015, s. 9). Det framgår även att förskollärarna såg möjligheten med IKT som ett verktyg för språk och speciellt i form av att lära och utveckla språket hos barn med annan härkomst än svensk (a.a., s. 10). När det kommer till den tredje kategorin i Masoumis studie visar den på att förskollärare såg på IKT som ett verktyg som kunde användas i underhållningssyfte och för att hålla barn sysselsatta, där förskollärarna använde IKT för att visa filmer eller tecknade serier m.m. (2015). Den fjärde kategorin Masoumi (2015) kunde urskilja var den där förskollärare använde IKT som ett verktyg för dokumentation av barns aktiviteter och av förskolans verksamhet. Det användes även för att kommunicera med vårdnadshavare (a.a.). Vidare menar Masoumi (2015) att en femte och sista kategori kunde urskiljas, vilket visar på att förskollärare såg på IKT som något oviktigt och som ett hot mot förskolans traditionella praktik. Förskollärarna såg på IKT som något onödigt och även som något som var opassande i förskolans verksamhet (a.a., s. 13). Studien av Masoumi (2015) visar dock på att förskollärare rent generellt är positiva gentemot IKT och i den studie Marklund och Dunkels (2016) genomförde framgår det även här att förskollärare är positiva gentemot integreringen av IKT i förskolan. I deras studie så undersökte man förskollärares diskussioner på internet och tog till hjälp ett diskussionsforum för att samla in sin data (a.a.). Marklund och Dunkels (2016) utgick från två stycken delar i detta forum och baserade sin empiri på de frågor och svar som publicerades inom dessa två forumdelar. Det som framgick var att det fanns en uppdelning när det kom till hur man såg på integreringen av IKT i förskolan, där den ena gruppen såg fördelar med IKT och den andra hade reservationer (a.a.). Marklund och Dunkels (2016) menar att de förskollärare som såg fördelar med IKT såg på det som en tillgång som kan skapa nya pedagogiska möjligheter och menade på att man kan integrera IKT in i den befintliga traditionella förskoleverksamheten. Förskollärarna i Walldén Hillströms undersökning såg på integreringen av IKT, främst surfplattor, som ett komplext arbete och menar på att det krävs mycket arbete från pedagogens håll för att detta ska fungera, men trots detta så visar hennes undersökning på att pedagoger ser på användandet av surfplattor som något positivt och som något som 2 Kulturell litteracitet betyder att man innehar förmågan att förstå och delta i den givna kultur man befinner sig i (Wikipedia, 2016). 6

främjar barns utveckling och lärande (2014). Det finns alltså många möjligheter med IKT i förskolan och många studier visar på ett positivt förhållningssätt från förskollärares håll (Masoumi, 2015; Marklund & Dunkels, 2016; Ljung-Djärf, 2008; Geist 2014; Walldén Hillström, 2014; O Hara 2008). O Hara (2008) menar att förskollärare ansåg att IKT erbjöd nya möjligheter och fördelar, då genom att erbjuda nya och olika forum i vilket barn kan få möjligheten att lära sig förmågor såsom problemlösning, koncentration, utforskningsförmågan, kreativitet och sociala interaktioner barn emellan och även till pedagogen. Något som även framgår i O Haras studie är att integreringen och användningen av IKT beror på förskolläraren och hur denne ser på IKT (2008). Lindahl och Folkesson (2012) hävdar i sin studie att nya pedagogiska verktyg, såsom IKT, har en svårighet att integreras i förskolans verksamhet. Studien ämnade att skapa en förståelse för hur normer påverkar integreringen av IKT i förskolan och studien visade på att nya pedagogiska verktyg såsom IKT, har en svårighet att integreras i förskolans verksamhet och att detta beror på de normer som finns i den svenska förskolan (a.a.). Normer så som barns relation till samhället, det kompetenta barnet, barns självständighet, det aktiva barnet och barns sociala samspel spelar stor roll när det kommer till integreringen av IKT och andra nya verktyg (Lindahl & Folkesson, 2012). När det kommer till dessa normer så ser man att förskollärare antingen ser på IKT som något som främjar barns utveckling och lärande eller så ser man det som ett hot mot traditionella arbetssätt i förskolan (a.a.). Något som framgår i flertal studier är att användningen av IKT hindras av flertal aspekter, såsom förskollärares syn och attityd men även på vilken kunskap, utbildning och kompetensutveckling förskolläraren har när det kommer till IKT (Kerckaert et al., 2015; Aubrey & Dahl, 2014; Marklund, 2015; Ljung-Djärf, 2008). Det som framkommer i Marklunds studie är att integreringen av IKT hindrades av förskollärares kunskap gällande tekniken och hur man skulle integrera denna i förskolans verksamhet och den pedagogiska praktiken (2015). Studien visade dock på att förskollärare var måna av att övervinna denna kunskapslucka (a.a.). Kerckaert et al. (2015) studie visar på att förskollärare rent generellt har en positiv syn gällande användningen av IKT men att det finns hinder i form av tillgänglighet och kunskapen om IKT och de färdigheter som är förknippade med IKT. Studien visar på att kompetensutveckling av IKT är en avgörande faktor när det kommer till användningen av digitala verktyg och forskarna menar även att en öppen dialog och 7

kommunikation om IKT kan vara till fördel när man integrerar och använda IKT i förskolan (a.a., s. 195). 3. Metod För att undersöka förskollärares erfarenheter av och inställningar till IKT så valde jag den kvalitativa intervjun som datainsamlingsmetod. Kvale och Brinkmann (2014, s. 15) skriver att om man vill få kunskap om andra människors erfarenheter, attityder, känslor etc. så är samtalet en grundläggande form. Detta tog jag fasta på när jag funderade på vad jag skulle använda för metod i mitt arbete. I min undersökning söker jag efter just förskollärares erfarenheter av och inställningar till IKT i förskolan och jag ansåg att den kvalitativa intervjun passade bäst i detta fall, just för att den kvalitativa intervjun fokuserar på personens erfarenheter, levda värld, inställningar etc. (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 17). Jag använde mig av semi-strukturerade intervjuer och anledningen till detta var för att denna intervjumetod liknar ett vardagssamtal men den har en struktur med ett syfte och man utgår från olika teman och frågor som ska täckas under intervjuns gång (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 45). Denna struktur på intervju är till fördel då det ger intervjupersonerna friare tyglar när det kommer till att besvara frågorna, samtidig så är det inte helt öppet utan man utgår från strukturerade teman där man vill ha svar på vissa frågor (Bell, 2006, s. 162). Fördelen med att använda intervju som metod är att den är mer flexibel och att man kan följa upp idéer, tankar etc. och svaren kan fördjupas och utvecklas och man kan ställa följdfrågor om det skulle behövas (Bell, 2006, s. 158). Bell (2006, s. 158) menar vidare att det dock finns vissa nackdelar med att använda intervju som metod och en av dessa menar hon är att det tar tid att genomföra, både i form av utformningen av intervjufrågor och den tid man lägger på att intervjua, transkribera intervjuerna och analysera materialet. I denna studie genomfördes totalt fem stycken semi-strukturerade intervjuer med fem förskollärare. Intervjuerna genomfördes på sammanlagt tre olika kommunala förskolor i en medelstor kommun i Sverige. 8

3.1 Etiska aspekter När det kom till mina intervjuer så utgick jag ifrån Vetenskapsrådets (2002) fyra forskningsetiska principer. Dessa fyra principer är; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002, s. 6). Här under kommer en kort sammanställning av dessa fyra krav och hur jag tillämpade dem i mitt arbete: Informationskravet handlar om att man ska informera deltagaren innan undersökningen har börjat om syftet och om hur undersökningen kommer att genomföras (Vetenskapsrådet, 2002, s. 7). Detta gjorde jag genom att i mitt missivbrev och vid början av intervjun meddela och informera om ovanstående punkter. Samtyckeskravet handlar om att informera deltagaren om att deras medverkan sker på deras egna villkor och de har även rätten att själv bestämma över sin inverkan och vet att denne får avbryta intervjun när som helst, utan konsekvenser (Vetenskapsrådet, 2002, s. 9 10). Detta meddelades både i mitt missivbrev och vid intervjutillfällena och jag var mån om att förklara att de får avbryta intervjun när som helst, både innan, under och efteråt. Konfidentialitetskravet handlar om att man informerar deltagaren om att dennes deltagande är konfidentiellt, vilket betyder att sådant som kan avslöja vem personen är inte kommer att användas i undersökningen (Vetenskapsrådet, 2002, s. 12). Jag meddelade både i missivbrevet och i början av intervjun vad konfidentialitetskravet innebär och att namn, ort, arbetsplats m.m. är fingerade eller är helt och hållet utelämnat ur denna undersökning. Det sista kravet är nyttjandekravet och här ska man ge information om att deras medverkan endast sker för forskningens ändamål och inte kommer att användas någon annanstans än vad som framgått i informationskravet (Vetenskapsrådet, 2002, s. 14). Detta meddelades i början av intervjuerna och jag säkerställde att när intervjuerna är genomförda och arbetet är färdigt så kommer inspelningar och transkriberingar att raderas omgående, just för att säkerställa att ingen utomstående får tillgång till detta material. Jag utgick från dessa etiska principer när jag genomförde mina intervjuer och meddelade både i de mail jag skickade ut och i början av intervjuerna om dessa principer. För att följa 9

konfidentialitetskravet så är de namn som finns i denna undersökning fingerade, detta för att man inte ska kunna identifiera deltagarna. I urvalet av namn utgick jag från könsneutrala namn och namnen valdes slumpmässigt ut. Valet att exkludera deltagarnas kön hade som grund i att försvåra identifieringen ännu mer. 3.2 Urval Jag valde att fokusera på förskollärare i denna studie då det är av relevans inför mitt framtida arbete inom förskolläraryrket. En annan anledning till att jag valde förskollärare var att förskollärare har ett uppdrag gentemot läroplanen och gentemot de strävansmål som står skrivna i denna, där informations- och kommunikationsteknik står skrivet. Något jag inte fokuserade på var om förskolan arbetade uttalat med IKT eller inte. Jag ville inte ha några förutfattade meningar när det kom till hur verksamheten och förskollärarna arbetade med IKT eller vad för erfarenheter och inställningar förskollärarna hade till IKT. Urvalet var slumpmässigt. 3.3 Genomförande Som startpunkt för denna studie så valde jag att börja höra av mig till olika förskolor, detta för att etablera en kontakt och för att se om ett intresse fanns. Jag kontaktade antingen förskolechefen eller den biträdande förskolechefen genom att ringa och berättade därefter vem jag var, syftet för min undersökning och att jag sökte förskollärare att intervjua. Jag blev sedan ombedd av samtliga att skicka mer information per mejl, vilket jag gjorde, och skickade ett missivbrev per mejl där syftet av min undersökning framkom, vad jag eftersökte och meddelade även om de forskningsetiska principerna. Jag blev sedan kontaktad per mejl av intresserade förskollärare som kunde tänka sig delta i undersökningen och vi upprättade sedan en mejlkontakt där vi kom överens om plats och tid. Samtliga deltagare ville utföra intervjun på sina förskolor och intervjuerna skedde i enskilda rum där vi kunde samtala utan att bli störda. Innan intervjuerna påbörjades så gick jag igenom de forskningsetiska principerna ännu en gång och meddelade även att intervjun kommer spelas in så länge personerna var okej med detta. Alla förskollärare utom en tillät sig att bli inspelad. Intervjuerna utfördes utan hinder och när de sedan var genomförda och jag väl var hemma så påbörjade jag transkriberingen av de intervjuer som var inspelade rätt omgående. Den intervju som utfördes utan inspelning skrev jag ner för hand och denna renskrev jag så fort jag kom hem då minnet ännu var färskt. 10

3.4 Metoddiskussion Den inledande tanke jag hade om min studie var att jag skulle använda mig av enkät som datainsamlingsmetod. Bell (2006, s. 120) skriver att valet av metod är viktigt då det redskap och den metod man använder sig av ska passa. Anledningen till varför jag ville använda mig av enkät var att jag ville få en bredare syn av hur förskollärare ser på IKT i förskolan. Detta var dock en tanke som ändrade riktning rätt så snabbt mot att genomföra en intervjustudie istället och anledningen till varför jag valde intervju över enkät var för att jag ville få mer utförliga och djupare svar på hur förskollärare erfar IKT och vilken inställning de har gentemot detta. Kvale och Brinkmann (2014, s. 17) menar på att intervjun söker att förstå världen utifrån intervjupersonens perspektiv och att skapa mening ur deras erfarenheter. Jag valde därför att använda mig intervju som datainsamlingsmetod, då i förhoppningen om att det skulle ge en djupare och mer erfarenhetsbaserad bild av hur förskollärare erfar IKT och vilken inställning de har gentemot användandet av IKT. Det gav även möjlighet för att ställa följdfrågor och om det fanns något jag inte förstod så skulle det lättare gå att få en förklaring på detta. 11

4. Resultat och Analys Detta avsnitt ämnar sammanställa och analysera det resultat som framkommit från de intervjuer jag har genomfört i relation till arbetets syfte och frågeställningar. Jag påbörjar denna del med att kort presentera de som deltagit i denna studie och kommer även kort att framföra resultatet av vilka olika teknologier, digitala verktyg, som fanns att tillgå på intervjupersonernas olika förskolor för att sedan gå vidare med resterande resultat och analys. Som analysmetod för resultatet har jag valt att använda tidigare forskning, framförallt det Masoumi (2015) och Nikolopoulou och Gialamas (2015) redogör i sina studier men jag har även använt mig av annan relevant forskning som redogjorts tidigare i arbetet. Jag har funnit mönster som jag sedan satt i kategorier och ställt dessa gentemot relevant forskning. De kategorier som framkommit av analysen är: Användningen av IKT för att berika den befintliga verksamheten, Dokumentation och reflektion, Betydelsen av utbildning och kunskap, Positivitet och möjligheter med IKT och Hinder i integreringen och användningen av IKT. Dessa kommer även att verka som underrubriker, under huvudrubrikerna Förskollärares erfarenheter av IKT och Förskollärares inställning till IKT. 4.1 Presentation av deltagarna Jag kommer i detta stycke att kort presentera de deltagare som jag har intervjuat. Namnen är fingerade och detta är för att jag följer de forskningsetiska principerna, där konfidentialitet är en av principerna. Jag ger deltagarna namn för att det ska bli lättare att hänga med i texten. Namnen är könsneutrala och jag använder just könsneutrala namn för att göra det svårare att identifiera deltagarna. Alla deltagare arbetar i en medelstor kommun i Sverige. Förskollärare 1, även kallad Kim i denna undersökning, är en utbildad förskollärare sedan 17 år tillbaka. Hen har jobbat på samma förskola sedan 15 år tillbaka och jobbar just nu med barn i åldrarna 3 5 år. Förskollärare 2 fick det fingerade namnet Robin och är en utbildad förskollärare sedan 1988 och har jobbat på den aktuella förskolan sedan 10 år tillbaka. Hen jobbar på en småbarnsavdelning. Hen och Kim arbetar på samma förskola. Förskollärare 3, här kallad Sam, är en utbildad förskollärare som tog sin examen 2005. Hen har jobbat på den aktuella förskolan sedan fyra år tillbaka och jobbar med barn i åldrarna 4 5 år. 12

Förskollärare 4, med det fingerade namnet Toni, är sedan 1999 en utbildad förskollärare och som har jobbat på sin nuvarande arbetsplats sedan 7 år tillbaka. Hen jobbar med barn i åldrarna 4 5 år. Förskollärare 5, här kallad Lo, är en utbildad förskollärare sedan 1985, har jobbat på den nuvarande förskolan sedan 2001 och jobbar med barn i de äldre åldrarna. Hen och Toni arbetar på samma förskola. 4.2 Tillgången till digitala verktyg Resultatet av de intervjuer jag genomfört visar på att det finns en viss variation när det kommer till hur mycket informations- och kommunikationsteknologier det finns i intervjupersonernas förskolor. Det framkommer även att tillgängligheten av IKT varierar när det kom till barnen och även till viss del personalen. Samtliga deltagare hävdar att de har olika informations- och kommunikationsteknologier på förskolan, men det som framgår i intervjuerna är att kvantiteten av dessa varierar beroende på förskola. På den förskola Kim och Robin arbetar på finns det totalt fyra stycken surfplattor, en för varje avdelning, två stycken datorer, digitalkameror och de har just fått in två stycken projektorer. De har även tillgång till mobiltelefoner och dessa används endast för att ringa/ta emot samtal. Tillgängligheten för datorerna är dålig då de är belägna i ett enskilt datorrum bredvid personalrummet. På frågan angående hur tillgängliga dessa datorer var för dem själva och barnen svarar Kim: Inte så tillgängliga och inte till barnen så det är inte så lätt. Detta är något som Kim ser som ett problem och berättar vidare att det finns en önskan att få in egna datorer till avdelningarna, något som hen menar skulle underlätta exempelvis dokumentations och reflektionsarbetet med barnen. På frågan om vilka informations- och kommunikationsteknologier som finns att tillgå på förskolan berättar Sam, Toni och Lo att det på deras förskolor finns ett stort utbud av IKT. På den förskola Toni och Lo arbetar på finns det flertal olika former av IKT och Toni berättar exempelvis att: Vi har lärplattor, framförallt, datorer och sedan har vi lite verktyg till dem som projektor, webbkameror, mikroskop. Men det är runt lärplattorna 3, datorerna och projektorn som det är. 3 Lärplattor är annat namn för surfplattor, Ipads, lärplattor. 13

Vidare berättar Toni att kvantiteten av just surfplattor varierar beroende på avdelning på denna förskola. Anledningen till detta är att dem på deras avdelning satsar stort på just IKT och har, med hjälp av VFU-pengar 4, införskaffat extra många surfplattor. På deras avdelning finns det totalt fyra stycken surfplattor, två som användes av barnen och två som användes primärt av personalen. Även Sam erfar att det på hens förskola finns ett stort utbud av IKT och hen menar vidare att de teknologier som finns på förskolan är tillräckligt och hen berättar att de inte finns ett större behov av att få in mer. Vi har Ipad, projektorer, webbägg 5, webbkameror och tv-skärmar. Vi har mycket, det har vi, och inget som jag kan tycka att vi måste ha. Vår bas är jättestor och jag känner mig nöjd med den. Samtliga intervjuer visar på att när intervjupersonerna pratar om arbetet och användningen av IKT så är det surfplattan som ligger i fokus. Det framkommer även att förskollärare med högre kvantitet och tillgänglighet av olika digitala verktyg, i detta fall Sam Toni och Lo, även ser på datorn och projektorn som något som ligger i fokus när de använder IKT på deras förskolor. 4 VFU - Verksamhetsförlagd utbildning. 5 Webbägg Digitalt mikroskop som man kopplar till datorn. 14

4.3 Förskollärares erfarenhet av IKT 4.3.1 Användningen av IKT för att berika den befintliga verksamheten På frågan om hur tillgängliga de digitala verktygen är för barnen så berättar samtliga deltagare att IKT är tillgängligt och används av barnen. Fyra av fem berättar att det finns en sorts kontroll från förskollärarna om hur mycket barnen får sitta och vad barnen får använda på exempelvis surfplattan. Det som framgår är att det finns restriktioner och barnen får fråga om de får använda de digitala verktygen först. Både Toni och Lo berättar att på deras förskola finns det två surfplattor som är tillgängliga för barnen och att barnen får sitta vid dessa 10 minuter var och deltagarna berättar att det finns en timer som barnen själva sätter på. Vad barnen håller på med på surfplattan är också något som förskollärarna kontrollerar. Lo berättar till exempel att: De får fråga, men då är det fritt fram. När de sitter och spelar pedagogiska spel, som är 10 min som de får spela var och en, då har vi sagt att de inte ska kolla på filmer på youtube utan då är det de pedagogiska apparna som finns som man använder. Sedan till exempel kan youtube komma in i en sådan situation just när man ska leta upp någon video eller musik de frågar om. Men annars så har de tillgång till lärplattorna genom oss, vi har ändå någon sorts kontroll över dem. Flertal deltagare berättar att de låser och/eller begränsar åtkomsten av vissa appar på surfplattan, här tar Lo exempelvis upp youtube 6 där hen menar att barnen inte får använda denna app utan pedagogernas tillåtelse och om den används så är det under tillsyn av en pedagog. Sam berättar att de på hens förskola försöker avdramatisera IKT och försöker göra det till ett naturligt objekt och därför är tillgängligheten stor på denna förskola. Hen berättar hur de på förskolan försöker integrera IKT i allt och hur de använder IKT till att komplettera den befintliga verksamheten. Vidare berättar Sam att verktygen ska vara lättillgängliga till barnen och detta görs genom att exempelvis surfplattan ligger framme på olika aktivitetsstationer och även läggs ut av pedagogerna runt om i verksamheten så att barnen så lätt som möjligt ska kunna använda dem. Andra medel som projektorn och tv-skärmarna är 6 Youtube är en webbsida/app med videoklipp. 15

användbara och hen menar på att förskollärarna använder dessa för att skapa lärmiljöer för att utveckla barns lek. I intervjuerna framkommer det att samtliga förskollärare använder IKT för att söka information tillsammans med barnen. Deltagarna berättar att IKT gör sökandet av information lättillgängligt och här berättar exempelvis Kim hur spännande och roligt barnen på hennes förskola tycker det är att söka efter information med hjälp av IKT. Inne hos oss, där vi har lite äldre barn, använder vi IKT en hel del till att söka information, just på surfplattan. Att man tillsammans med barnen letar information, eller när de kommer med frågor och funderingar och ibland vet man inte så då får vi söka och det tycker barnen är jättespännande, att man googlar och tittar vad som finns. Detta är även något som bekräftas av dem andra intervjupersonerna och samtliga menar på att IKT kan användas för att söka information på ett lättillgängligt och snabbt sätt. Lo berättar bland annat att: Du kan bara googla och då finns det där istället för att du behöver gå och leta efter en bok som kanske inte ens finns på förskolan, utan du måste gå och låna den först och då tar det sådan tid så jag känner att det är en snabbare väg, att använda IKT. På frågan om förskollärares tankar och erfarenheter av IKT så svarar flera att de har en god erfarenhet av IKT och att de ser på IKT som ett kompletterande verktyg som bör integreras i verksamheten. Sam, Toni och Lo berättar att de använder IKT för att berika den befintliga miljön och att IKT kan användas för att omvandla och utveckla den miljö barn vistas i, genom att exempelvis projicera upp saker på väggarna/golven genom projektorerna, något som flera förskollärare menar att de gör. Sam berättar att: Vi använder IKT som ett komplement i miljön för att förstärka om barnen till exempel leker med djur så kan man projicera upp det på skärmen, kanske en savann eller något liknande. Samtliga deltagare berättar att de använder sig av pedagogiska applikationer 7 när det kommer till surfplattan och detta verkar vara något som förekommer mycket i den dagliga 7 Applikationer är program på exempelvis surfplattan eller mobilen. Kan vara allt från spel till videoinspelningsprogram. 16

verksamheten. Intervjupersonerna berättar alla att det är av vikt att barn inte håller på och surfar eller spelar spel utan menar på att det ska finnas ett syfte när barnen använder sig av appar 8 och att det finns en vilja att barnen ska lära sig av de appar dem använder sig av. På den förskola Sam arbetar på så arbetar de med guidad åtkomst, vilket kort och gott innebär att man låser appar på surfplattan. Sam berättar hur de använder sig av guidad åtkomst för att låsa appar så att det är relevant för den aktivitet barnen utför för tillfället. Ett exempel på detta kan vara om barnen leker i köket så låser pedagogerna appar som handlar om just matlagning eller liknande och lägger sedan ut surfplattan i köket. Sam berättar hur de skapar digitala lärmiljöer med hjälp av IKT och detta är något som Lo och Toni hävdar att även de gör i deras verksamhet. De berättar hur de använder sig av IKT för att skapa digitala lärmiljöer för barnen och att syftet med detta är att utmana barn i deras lärande. Lo berättar till exempel att IKT till fördel kan användas i större barngrupper och att det öppnar nya dörrar som i exempelvis läsvilan där hen berättar att man kan projicera upp böcker på väggen och på så sätt göra bild och text tillgängliga till alla barn i barngruppen. När det kommer till IKT och integreringen av det i andra ämnesområden berättar flertal deltagare att de använder IKT för att främja lärandet av matematik, språk, natur och teknik, programmering och berättar även hur man till fördel kan använda IKT i exempelvis konstruktionslekar. På frågan om syftet med IKT berättar Toni: Vi använder det för att söka kunskap utanför förskolan, för egen del och tillsammans med barnen och kollegor och vi använder det i andra lärsituationer tillsammans med barnen, genom att använda pedagogiska appar, för att läsa och förtydliga böcker. Text och bilder i kombination med projektor, för att skapa spännande, tredimensionella lärmiljöer. Barn kan själva använda appar, söka kunskap, titta/lyssna på ljud, film och bilder. De kan skapa egna bilder, böcker och filmer och använda foton/film för att komma ihåg och kunna återskapa byggen/lärmiljöer. Det som även framkommer är att samtliga deltagare använder sig av IKT för att fotografera och filma verksamheten och barns aktiviteter. Flertal menar att både de och barnen använder sig av surfplattan för att fotografera och att detta är vanligt förekommande i den dagliga verksamheten. Robin berättar hur de använder dem bilder som barn själva har fotograferat och sätter upp dessa runt om i avdelningen. Hen berättar vidare att de på hens avdelning 8 App/Appar är en förkortning på ordet applikation. 17

använder sig av IKT som sångstöd under samlingar och som källa för musik under till exempel barnens vilostund. 4.3.2 Dokumentation och reflektion Samtliga intervjupersoner berättar hur de använder sig av IKT för att dokumentera verksamheten och även i reflektion med barn. Robin berättade hur det med hjälp av IKT nu har blivit enklare att dokumentera verksamheten och barns aktiviteter. Hen berättar även att tillämpningen av IKT skapar möjligheter i form av att dela med sig av dokumentationerna till vårdnadshavarna och hen ser på IKT som något väldigt positivt när det kommer till just dokumentation och kontakten med vårdnadshavare. Hon berättar att: En av fördelarna med IKT är att man kan visa fina dokumentationer med hjälp av detta, så man kan visa sin verksamhet för föräldrarna eller för organisationen och visa på vad barnen har gjort eller vad dem gör. Vidare menar hen att användningen av IKT kan skapa en trygghet hos just vårdnadshavare, speciellt under inskolningsperioder, då man kan filma eller ta kort på barns aktiviteter och visa dessa för vårdnadshavaren vid hämtning. Detta är något som flertal deltagare lyfter upp i intervjun, att man med hjälp av IKT kan ge vårdnadshavare information om deras barns vardag och detta genom bilder, filmer och/eller blogginlägg. Jag tänker att för pedagogerna är lärplattan ett fantastiskt verktyg för bland annat dokumentation i form av film, foton, ljud, text, för att dokumentera barns lärande, för att återkasta dokumentationen till barnen tillsammans med projektorn. För att visa barnens lärande för vårdnadshavare, genom bloggen och andra dokumentationsverktyg, berättar Toni. En annan positiv aspekt som samtliga intervjupersoner återger är att man med IKT skapar en möjlighet att ge tillbaka dokumentationen till barn, då med exempelvis projektorerna eller datorerna, och att det medför att man lättare kan utföra reflektioner tillsammans med barnen. 4.3.3 Betydelsen av utbildning och kunskap Majoriteten av de förskollärare som deltagit i denna undersökning anser sig ha fått behovet uppfyllt när det kommer till utbildning och flertal av dem får årligen utbildningar i form av föreläsningar, workshops och det framgår även att två deltagare har fått gå en 7,5 poängs kurs om IKT vid Uppsala universitet. På den förskola Toni och Robin arbetar på finns det 18

en IKT-pilot, en person som innehar en ledande roll när det kommer till integreringen av IKT och även på Sams förskola finns flertal personer med liknande ansvar, här kallad utvecklingsgruppsledare. Det som framgår är att det dock finns en variation gällande utbildning och Kim och Robin hävdar att utbildningen av IKT på deras förskola har varit bristande och den enda utbildning som de fått gällande ämnet var för ett antal år sedan och då endast grundläggande. Robin anser sig vara osäker när det kommer till IKT och önskade att hen fick mer utbildning inom detta område. Båda Kim och Robin anser att de har ett stort behov av att få utbildning och menar på att användningen och integreringen av IKT på deras förskola handlar mycket om hur pass engagerade och nyfikna pedagogerna är. Det handlar mycket om ens egna nyfikenhet och hur mycket man själv är intresserad. Jag har ett stort behov av att få utbildning. Jag är ganska nyfiken själv och jag är ganska dålig på datorn men tillhör de bästa i huset, berättar Kim. På frågan om deras tankar och erfarenheter av IKT ansåg Kim att hen inte har en sådan god erfarenhet av IKT och anledningen till detta menade hen låg på bristen av utbildning, kompetens och brist av hjälpmedel i verksamheten. Hen menar på att det finns en tendens att man får in material till förskolan men att det sedan inte finns någon utbildning kring detta. Dessa två berättar om hur de vill ha mer utbildning och menar på att de ser väldigt positivt på IKT och dess möjligheter. De har en vilja och en nyfikenhet att integrera IKT i förskolan och har en vilja att köpa in mer IKT till deras verksamhet och Kim berättar hur de på förskolan hjälper varandra när det kommer till IKT. Intervjuerna visar på att flertal förskollärare ansåg sig ha en god kunskap av IKT och dessa, Sam, Toni och Lo, alla har fått och även får kontinuerlig utbildning inom IKT. De berättar hur de även har tillgång till kompetenta medarbetare som har fått utbildning och kompetensutveckling inom IKT och detta är något som Lo menar är en av anledningarna till varför hen hade en så god kunskap av IKT. Hen menar att möjligheten att kunna vända sig till IKT-piloten och få information och kunskap genom denne är till stor hjälp och ökade hens kunskap om IKT. En annan anledning till varför hen använder sig av IKT menar hen är den nyfikenhet som finns gentemot IKT, något som samtliga intervjudeltagare anser att de har. Samtliga deltagare anser sig ha behovet av vidare utbildning av IKT, även Sam, Lo och Toni där det framgår att de fått ett flertal utbildningar. Dessa menar på att IKT är ett ständigt 19

utvecklingsområde och att man behöver ständig förnyelse av kunskap och utbildning, och menar att det är betydelsefullt då nya rön uppkommer och ny forskning dyker upp gällande IKT. De menar vidare att denna kunskap och utbildning är något som inte alltid behöver komma från utomstående källor, såsom kommunen, utan detta kan komma från kompetenta pedagoger inom förskolan genom exempelvis workshops, APT eller genom arbetslagen. Utvecklingsgruppsledarna tillsammans med cheferna bestämmer lite grann vilken kompetens som behövs lyftas och så utser man också vem eller vilka som ska gå på föreläsningar och sedan om man då har varit på en föreläsning så lyfts det sedan vidare i utvecklingsgruppen, som sedan tas vidare till arbetslaget och lyfts på arbetsplatsträffar ibland, så att det sprider sig vidare, berättar Sam. 4.4 Förskollärares inställning till IKT 4.4.1 Positivitet och möjligheter med IKT Trots den varierade tillgången av de olika formerna av informations- och kommunikationsteknologier och variationen av utbildning så berättar samtliga förskollärare att de ser på IKT som något positivt och ser det som ett verktyg som kan bidra till mycket i förskolan. Kim och Robin uttrycker nyfikenhet och en vilja att inkludera IKT i verksamheten och beskriver hur arbetet kan underlättas med hjälp av IKT. Jag ser fram emot att lära mig mer om IKT. Här på förskolan får ibland hjälp av barnen. Jag ser positivt på IKT och ser fram emot att arbetar med projektorerna som vi nu har fått in, berättar Robin. På frågan om vilka erfarenheter och tankar deltagarna har av IKT svarar Sam att: Jag tycker att det är positivt och jag tycker att man inte kan välja bort det. Det är en del av samhället i dag och de barn som inte har möjlighet att använda det hemma så mycket måste få en möjlighet att komma lika långt dem. Och jag tycker att det blir mer och mer att det blir så som vi tänker, ett komplement i verksamheten och det blir inte ett fristående verktyg där jag tar en Ipad och sitter och spelar eller en dator utan det kompletterar allt det andra runt omkring. Samtliga intervjupersoner ser möjligheter med IKT och flertal berättar att det är ett verktyg som kan användas i allt och i olika former. Toni anser att man kan använda IKT för att 20

möjliggöra för att få in den yttre världen till förskolan och hen ser det som ett bra verktyg som underlättar mycket i verksamheten. Detta är även något som framkommer hos ett flertal av intervjupersonerna och de menar även på att IKT kan utveckla lärandet hos barn och underlättar även det pedagogiska arbetet i form av att man kan skapa nya lärmiljöer, använda sig av pedagogiska appar, fotografera och filma och menar vidare att det även underlättar i dokumentations- och reflektionsarbetet med barn. Robin anser bland annat att IKT är positivt utifrån en kommunikationsaspekt, där hen menar att det är till fördel då man kan använda det för att filma barn, speciellt i de lägre åldrarna där språket inte har tagit fäste än, och då se hur barn kommunicerar. Det är bra att använda Ipad för att filma när vi vill se hur barn kommunicerar, då barn på vår avdelning kanske inte kan prata utan kommunicerar med kroppsspråket så kan vi se det när vi filmar och man ser all typ av kommunikation och ser det man lätt kan missa annars, berättar hen. 4.4.2 Hinder i integreringen och användningen av IKT Det som framgår i de intervjuer som genomförts är att det finns hinder som kan påverka användningen av IKT i förskolan. Både Toni och Lo berättar om hinder i användningen av IKT och att detta är den tekniska aspekten och de berättar att teknikstrul är något som uppfattas som ett hinder och som ett störningsmoment när det kommer till att använda IKT i verksamheten. På frågan om det finns något hinder med IKT i förskolan berättar Lo: Ja, i så fall skulle det vara det med det tekniska. Att du har planerat något och sedan får man det inte att fungera, och då blir det att man räknar med att det ska fungera, så det är en nackdel. Detta är även något som bekräftas av Toni, som menar att tekniken inte är att lita på. Flertal deltagare tar upp kostnaden som ett hinder och menar på att IKT kostar och det är något som gör att det ibland kan ta tid att få in verktygen till förskolan. En annan aspekt som tas upp är den när det kommer till utbildning och den varierande kunskap som finns hos pedagogerna men även hos kollegorna, något som flertal deltagare berättar om. Robin berättar att det kan vara svårt att lära sig när ingen kan och berättar att de som kan lite får göra sakerna när det kommer till IKT för då går det snabbare och smidigare. Hen tror vidare att utbildning och tillgången av IKT är betydelsefull och är det som hindrar mycket när det kommer till integreringen av IKT. 21