Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan 9- Introduktion Följande Jämställdhetsplan gäller läsåret 9-. Planen har tagits fram av institutionens jämställdhetsombud Per Ståhlberg och doktorand Oliver Thalén, i samråd med prefekt Christina Garsten. Jämställdhetslagen säger: Denna lag har till ändamål att främja kvinnor och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet (jämställdhet i arbetslivet). Lagen siktar till att förbättra främst kvinnors villkor i arbetslivet. ( 99:33). Utgångspunkten i vår jämställdhetsplan är att skapa lika villkor och möjligheter för kvinnor och män på socialantropologiska institutionen oavsett befattning, tjänst eller verksamhetsområde. Det innebär att alla skall kunna utveckla sin fulla potential utan särbehandling på grund av kön. Planen har utarbetats med hänsyn till Reg. prop. /: 7 om likabehandling av studenter vid högskolan och Högskolelagen kap 5. Nuläget på Socialantropologiska institutionen Anställda Totalt utgjorde kvinnorna 59 % av personalen vid socialantropologiska institutionen, hösten 9. En kartläggning av institutionens anställda visar att de fakultetsfinansierade anställningarna har en dominans av kvinnor, särskilt bland professorer (%) (Appendix, tabell ). Dock har situationen utjämnats något i och med nyanställningen av två manliga lektorer (varav en biträdande) under detta år. Även när det gäller institutionens ledning dominerar kvinnor (7%). (Tabell ) Löner Lönenivåer inom olika kategorier lärare och forskare uppvisar inga könsrelaterade skillnader. Inte heller finns det någon könsrelaterade skillnader mellan den administrativa personalen. Doktorander Vi har valt att behandla doktorander i en särskild grupp där vi närmare kartlagt antagningen av doktorander, deras finansieringssituation under - 9, och andelen doktorsexamina under perioden - vt 9.

Andelen antagna doktorander under de senaste sex åren utgörs till 7 % av kvinnor (Tabell 3). Det ligger i linje med att övervägande del av studenterna på grundnivå är kvinnor. Eftersom antagningsdatum för forskar utbildning flyttats till början av höstterminen så har ännu ingen doktorand antagits för 9. I nulaget vt 9 så är alla doktorander med doktorandtjänst fakultetsfinansierade, 56% av dessa är kvinnor. Vid vt 8 så var 63 % av dem som finansierades via en doktorandtjänst kvinnor (heltid eller mindre). Detta kan jämföras med situationen vt 5 då andelen externfinansierade dominerades av kvinnor 6%, och andelen fakultetsfinansierade dominerades av män med endast 33% kvinnor (see Tabell a-c). Handledning På institutionen finns 5 kvinnliga handledare som sammantaget är huvudhandledare för doktorander och bihandledare för 5 doktorander. De manliga handledarna är sammantaget huvudhandledare för 3 doktorander och bihandledare för 5 doktorander. Av 6 aktiva doktorander (8--) har 85 % en kvinnlig huvudhandledare och 58 % en kvinnlig bihandledare. Kvinnor är kraftigt överrepresenterade bland huvudhandledare på institutionen samt något överrepresenterade bland bihandledare. Forskarkurser För närvarande finns det ingen obligatorisk kurs på forskarutbildning som berör jämställdhetsfrågor. I en enkätundersökning bland doktorander (3) efterlyser några forskarstudenter en sådan kurs och att jämställdhetsfrågor tillägnas större utrymme under hela forskarutbildningen. Grundstudenter Ämnet socialantropologi har traditionellt varit mer populärt bland kvinnliga än manliga studenter. Institutionen har sedan några år verkat för att locka fler manliga studenter till grundnivån men det är dock i relativt liten utsträckning som dessa ansträngningar har gett resultat. Höstterminen 9 varv 36 studenter registrerade på grund- och master nivå. Av dess var 3 (67%) kvinnor. I den stora kull studenter som denna höst började det nyinrättade kandidatprogrammet var den kvinnliga dominansen än större (75%). Sammanfattning av nuläget På Socialantropologiska institutionen dominerar kvinnor på alla undervisningsnivåer, från termin I till forskarutbildningen, och bland

anställda. Mål. Arbetsförhållanden: Då grunden för kvinnors strukturellt underordnade position till män i samhället grundläggs redan i barnaåren, finner vi det särskilt viktigt att föräldraledighet uppmuntras och uppfattas självklar för både kvinnor och män på institutionen.. Rekrytering: Socialantropologiska institutionen skall verka för att uppnå 5-5 i fördelningen kvinnor/män bland personalen på institutionen, så långt som detta är praktiskt möjligt. På grundstudentnivå skall institutionen verka för att fler män söker sig till ämnet. 3. Löner: Vi önskar behålla de jämställda löner som redan finns på institutionen.. Diskriminering: Socialantropologiska institutionen finner det särskilt allvarligt om någon vid institutionen eller på grundutbildningen upplever att han/hon diskrimineras p.g.a. kön. Socialantropologiska institutionen skall därför verka för att ingen skall utsättas för diskriminering av någon av dessa orsaker. 5. Sexuella trakasserier: Socialantropologiska institutionen finner det särskilt allvarligt om någon på institutionen eller bland studenterna upplever att han/hon utsätts för sexuella trakasserier. Socialantropologiska institutionen skall därför verka för att ingen skall utsättas för sexuella trakasserier, bl a genom att göra personal på institutionen uppmärksam på vad som kan upplevas som sexuella trakasserier. (Se Institutionens plan mot trakasserier.) 6. Doktoranders situation: Då doktorander har en särskilt utsatt situation skall deras arbetsförhållande kartläggas. Jämställdhetsperspektivet bör utgöra ett permanent inslag i forskarutbildningen. Den socialantropologiska institutionen har som mål att etablera en jämn fördelning av doktorandtjänster mellan kvinnor och män, samt en jämn fördelning av kvinnor och män bland huvudhandledare och bihandledare. 7. Studenternas situation: Det vore önskvärt att skaffa mer omfattande information om hur studenterna upplever kurser ur jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsfrågor skall i möjligaste mån införlivas i befintliga kurser som saknar detta perspektiv.

Handlingsplan. Arbetsförhållanden: Föräldralediga skall hållas informerade om vad som händer på arbetsplatsen och bjudas med på eventuella personalresor eller konferenser.. Rekrytering: Vi skall arbeta med att ta fram ett kursutbud som är mer attraktivt för manliga studenter utan att kompromissa med genus och andra frågor som angår jämställdhet på grundutbildningen. Ansträngningar som tidigare gjorts på detta område har sällan varit framgångsrika - kurserna fortsätter att domineras av kvinnor. En konkret möjlighet är att i samband med kursutvärderingarna (som just nu omarbetas) också ta reda på vad för typ av kurser och undervisning som uppskattas av manliga studenter. Utifrån en sådan inventering bör vi kunna bli mer framgånsrika i att utabeta ett mer jämställt kursutbud. 3. Löner: Vi skall säkerställa att löneklyftor på grund av kön inte uppstår bland de anställda.. Diskriminering: Institutionens mål att uppnå jämställdhet med avseende på kön, samt att realisera åtgärder mot sexuella trakasserier skall vara utlagda på institutionens hemsida och finnas med i institutionens allmänna informationsmaterial. 5. Sexuella trakasserier: Socialantropologiska institutionen skall följa de riktlinjer som samhällsvetenskapliga fakulteten har tagit fram för hantering av fall av sexuella trakasserier. I synnerhet prefekten vid institutionen skall vara väl förtrogen med de krav som ställs av lagar och övriga regler, samt hur man hanterar fall av sexuella trakasserier om de uppträder. Förbättra kunskaper om trakasserier och jämställdhet bland personalen med hjälp av ett informationsblad. 6. Doktoranders situation: Svaren från den enkätundersökning som genomfördes bland doktorander våren 3 tyder inte på några problem med jämställdhet. Efter en mindre omfattande uppföljning utförd hösten 8 så upplever doktorander fortfarande inga problem när det kommer till jämställhet bland doktorander. Handledarsituationen är dock ett område som måste ses över, eftersom en övervägande majoritet av huvudhandledare är kvinnor. Med två nya lektorat som fylls av män, så öppnas en möjlighet upp att återfå en mer jämn fördelning av kvinnliga och manliga huvudhandledare. 7. Studenternas situation: En fråga om jämställdhet på kurserna bör finnas med i varje kursutvärdering. Kursutvärderingar skall inkludera frågor om genus/sexualitet på kurser, kursens innehåll, samt lärarens kommentarer och inställning. Relevansen av sådana frågor kan variera kraftigt mellan kurser, men studenter bör uppmuntras att yttra sig i ämnet.

Appendix Tabell. Andelen kvinnor och män bland anställda vt 5 ht9 6 8 9 6 8 9 6 8 9 6 8 9 Prefekt % % % Stf prefekt % % % Professorer 6 5% 67% % Lektorer 3 7 3 57% 33% 33% Vik. Lektorer 3 % 75% 5% Biträdande lektorer % % T/A personal 3 3 3 5 5 6 6% 6% % Forskare 3 3 3 6 3 6 8 7 5% 5% 3% (externfinansierade) Doktorandtjänster7 utb. bidrag Doktorander 5 3 3 5 8 8 % 63% 5% 3 3 3 3 5% 67% % externfin

Tabell Andel kvinnor och män i institutionsstyrelsen ht 5- ht9 6 7 8 9 6 7 8 9 6 7 8 9 6 7 8 9 Prefekt/ordförande % % % % Stf prefekt % % % % Lärarrepr. 3 3 3 5% 5% 33% 5 % Lärarrepr. suppleant 3 3 3 5% 5% 33% 75% T/A personal % % % % T/A personal suppl vacant vacant % % vacant % Forskarstudrepr. % % % % Forskarstudrepr % % % % % Studeranderepr. % 5% 5% 5% % Studeranderepr. % % % Totalt 63% 6% 53% 3% 7%

Tabell 3 Antagna doktorander 3 3 % 3 3 75% 3 33% 5 5 % 6 % 7 % 8 5% Totalt 5 7 7% Tabell a Doktoranders finansiering vt 5 vt5 vt5 vt5 vt5 3 3 5% 33% Doktorandtjänst % 5% Utbildningsbidrag 9 5 6 6 6% 6% Extern finansiering Egen finansiering * % % Ofinansierad * 5 6 7 66% 7% * Doktorander antagna efter 998 * Doktorander antagna före 998 Tabell b Doktoranders finansiering ht 6 - vt 7 Ht 6 Ht6 Ht6 Ht6 Vt7 Vt7 Vt7 Vt7 Ht 7 Ht7 Ht7 Ht7

Doktorandtjänst 9 7 3 69% 63% Annan universitetstjänst Förvärvsarbete 7 63% % % % % Stipendium 3 7 3% 5% övrigt 5 8% 3 66% Tabell c Doktorandernas finansiering Vt. 8 - Ht 9* Vt 8 Vt 8 Vt8 Vt8 Ht.8 Ht8 Ht8 Ht8 Vt 9 Vt 9 Vt9 VT9 Fakultetsfinansiering Ht 9 5 Ht9 3 3 Ht9 8 7 Ht9 63% 57% 5 9 56% Externfinansiering 5 9 3 56% 66% N/A N/A N/A * Siffrorna I Tabell a, b, och c är inte helt jämförbara eftersom sättet att kategorisera finansieringskällor ändrats flera gånger.

Tabell 5 Doktorsexamina vt 3 5 3 8 6% ht 3- vt 5 8 5% ht 5- vt 7 5 7 7% ht 7- vt 8 5% ht 8- Vt 9 N/A Andelen kvinnor som har doktorerat under perioden 3 är 6 %, mellan 3-5 5 %, mellan ht 5 vt 7 7 %, mellan ht 7- vt 8 5%, och mellan ht 8 -Vt. 9 så har ingen disputerat.