Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Transkript

1 Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter har tidigare erfarenheter av arbete. I arbetet med arbetsmiljö måste man ha ett perspektiv som respekterar studenters rättigheter och skyldigheter. Hur arbeta med arbetsmiljö? Det handlar inte alltid om pedagogiska poäng, utan om att tänka pedagogiskt när man utformar arbetsmiljö och att ta ansvar för de konsekvenser som uppstår kring pedagogiska former. Stöd Studieuppehåll och avhopp från studier kan inte bara räknas som statistik. Hur ser universitetet på studieuppehåll och avhopp? Räknar man med avhopp? Är det en förlust, eller märks den inte då man finner ersättare till platsen? Detta gör individen osynlig i systemet. Förkunskapskrav till kurser och utbildningar måste jämkas med prestationskraven man möter under utbildningens gång. Är förkunskapskraven för låga eller höga, och på vilket sätt speglar de krav som förekommer i utbildningen? Gruppdynamik Institutionen måste försöka vara konsekvent i sin gruppindelning, och låta studenterna veta varför man valt den metod man valt. Institutionen måste ta ansvar för den pedagogik man väljer genom att arbeta med grupperna Föreläsningssalar och datorsalar GU borde sätta en miniminivå i kvalitet för den utrustning som används av studenter. God möjlighet till IT-support Ergonomiskt utformade stolar Bättre ventilationsmöjligheter

2 Buller och akustik Ljudisolerade vilorum Fler och större salar för ensemble och orkesterverksamhet Verksamhetsförlagd utbildning Verksamheten bör uppmuntras att förbereda sig för studenterna genom att avsätta förvaringsskåp och hjälpa studenten att hitta lämpliga arbetskläder. Arbetet med goda studentutrymmen bör prioriteras, då dessa lokaler är en del av utbildningen. Den psykosociala arbetsmiljön kan förbättras genom att studentansvarig handledare informerar berörda parter i verksamheten om vad verksamhetsförlagd utbildning innebär. Man kan utforma en lathund för klinisk handledning. Specifikt för doktorander Den aktuella situationen gör det viktigt att doktorander har någonstans att vända sig till. finansiering och försörjning En typ av finansieringsform för alla doktorander som ger samma rättigheter till ekonomiska skyddssystem. Lokala direktiv och riktlinjer för studiefinansieringen i finansieringsplaner. introduktion Introduktionskurser till verksamheten och studierna för alla doktorander vid GU, vid flera tillfällen om året, dels gemensamt., dels vid varje fakultet. handledning och handledarutbildning Det är bra med en biträdande handledare. Handledarutbildning riktad enbart till handledare av forskarstudenter. Konflikthantering och medling. individuell studieplan Upprätta individuella studieplaner och uppdatera dessa minst en gång per år.

3 steget ut i arbetslivet I samband med Bolognaprocessen är det viktigt att universitetet och respektive fakultet arbetar för att doktorernas anställningsbarhet tas i beaktande. Möjlighet till god studievägledning och möjligheter till att etablera kontakter. (Åter)rapporteringssystem Hur skulle ett sådant system kunna organiseras? Skulle det gälla både fysisk och psykosocial arbetsmiljö? Kan den fysiska arbetsmiljön rapporteras via åtgärdslappar? Den psykosociala arbetsmiljön skulle kunna rapporteras via återrapporteringssystemet. Ska alla studenter kunna rapportera in avvikelser, eller ska SAMO göra detta? Till vilken enhet ska rapporterna skickas, och vem ansvarar för åtgärd och svar? Ska man kunna rapportera avvikelser anonymt? Doktoranders specifika arbetsmiljö Det är svårt att ge en samlad bild av bra och dåligt i doktoranders arbetsmiljö vid GU. Antagningen Antagningsprocessen upplevs som oklar och besvärlig för många studenter. En tydlig antagningsstruktur med regler som alla enkelt har tillgång till vore önskvärt. När en doktorand väl är antagen borde det vara obligatoriskt att institutionen (och eventuellt fakulteten) gav den nyantagne en god introduktion på arbetsplatsen. Detta underlättar för doktoranden att komma igång med sitt arbete och att komma in i arbetslaget det senare är viktigt för den psykosociala arbetsmiljön. Ekonomin Den enda anställningsformen för doktorander borde vara doktorandtjänst. Det är inte bra att låta doktorander finansiera forskarutbildningen via stipendium, utbildningsbidrag m.m. som lämnar studenten utanför samhällets trygghetsnät av pensionssystem, sjuk- och föräldrapenning o.s.v. Tyvärr är det också så, att inte bara grundstudenter utan också doktorander behöver ta extraarbete vid sidan av, för att få ekonomin att gå ihop. Den fysiska arbetsplatsen Det blir bättre och bättre med tillgång till arbetsplatser för doktorander. Det kan dock vara problematiskt när alltför många delar rum, störningsmomenten kan leda till att man väljer att sitta hemma och arbeta istället. Det hade varit önskvärt att alla doktorander gavs arbetsplats, dator och

4 så vidare direkt vid antagningen; man skall inte behöva vänta på detta, speciellt inte när man har en begränsad tid att doktorera på. På många håll upplevs det som besvärligt att doktorander får vänta länge (veckor och i värsta fall månader) på datorsupport. Med tanke på tidspressen är detta mycket beklagligt. Doktorandens status Doktorandens status som både student och anställd kan upplevas som problematisk. Doktorander har bara under delar av sin utbildning tillgång till företagshälsovården (om man inte har tjänst hela tiden vill säga) som de anställda har tillgång till. Doktoranden omfattas vanligtvis inte heller av studievägledningen (som ombud vid problem, karriärplanering m.m.) vid institutionen där man istället ses som anställd och får klara sig själv. Samtidigt är det inte heller självklart att doktorander omfattas vid personalmöten och det är ovanligt att doktorander får lönesamtal med prefekten. Ett lönesamtal mellan prefekt och doktorand hade kanske kunnat vara ett bra tillfälle att vädra åsikter och upplevelser kring forskarutbildningen, seminarieverksamheten, arbetsmiljön mm. Individuella studieplaner Att upprätta individuella studieplaner och uppdatera dessa minst en gång per år är ett viktigt redskap för doktoranden. Att i denna även inkludera handledarens åtaganden är också önskvärt. Tyvärr upplever många doktorander att handledningen är bristfällig och att man kan få vänta alltför länge på att få träffa sin handledare. Detta är problematiskt under den tidspress man lever med som doktorand och kan leda till stressrelaterade problem Handledning Det är mycket positivt att många fakulteter (alla?) har handledarutbildningar. Dock bör det påpekas att detta inte bara skulle vara ett obligatorium för nya handledare utan också ske med vissa intervaller för dem som varit handledare länge. Lagar och förordningar förändras och forskarutbildningen står ju inte still. Medvetenheten om dagens forskarutbildning och den tidspress m.m. som gäller idag kan upplevas som låg hos många handledare. Systemet med biträdande handledare upplevs av många positivt. Dock vore det önskvärt att den biträdande handledarens ansvarsområde specificerades; den tydligheten skulle nog uppskattas både av doktorander och biträdande handledare.

5 Beroendeförhållandet till handledaren upplevs ofta som besvärligt. Detta kan underlättas genom att man har en biträdande handledare och att byte av handledare avdramatiseras. Beroendeförhållandet till handledaren, men också prefekten, leder många gånger till att doktorander inte vågar påtala problem kring forskarutbildningen eller arbetsmiljön oron för framtiden spelar in här. Det skulle vara önskvärt att det fanns någon oberoende part man kunde vända sig till när det behövs. Kanske i form av ett doktorandombud på GUS? Att undervisa som doktorand Det är mycket positivt när doktorander ges möjlighet att undervisa under tiden som doktorand. Riskerna med detta är dock att timmarna doktoranden får för undervisningen inte på lång väg täcker det arbete som läggs ner. Med tanke på att det är bra att få möjligheten att meritera sig pedagogiskt brukar doktorander inte klaga på detta. Men, med tanke på att många doktorander lider av stress bör kanske detta ses över. Vid vissa institutioner ges en doktorand som undervisar extra timmar för att komma in i arbetet. Kanske detta kan vara en bra början? Utvärdering Forskarutbildningen borde utvärderas på varje fakultet varje år. Grundutbildningen utvärderas på varje delkurs, borde inte samma kvalitetskontroll finnas på forskarutbildningen? Framtiden Att arbetslösheten är förhållandevis hög (se till exempel SULF:s senaste rapport Forskarutbildad för arbetslöshet? ) för disputerade och att många av dem som har disputerat bara får tillfälliga projekt eller timanställning gör ju knappast att oron för framtiden minskar. I samband med Bolognaprocessen är det därför av vikt att universitetet och respektive fakultet arbetar för att doktorernas anställningsbarhet tas i beaktande. Sjukskrivningar och stressrelaterade åkommor Doktorander har många gånger problem med stressrelaterade åkommor. Orsakerna till detta kan vara många, men något som ofta brukar anges är tidspressen, oron för framtiden, prestationsångest, pressen man kan känna att man under forskarutbildningen måste hinna med att (förutom att skriva avhandling och ta läskurser) meritera sig pedagogiskt, publicera artiklar, meritera sig vad gäller tredje uppgiften delta i allehanda konferenser m.m. Många upplever att

6 det fortfarande finns en uppfattning (hos handledare och andra) att avhandlingen är ett livsverk vilket med dagens tidsramar kan kännas stressande och ångestskapande. Detta i kombination med den ofta besvärliga ekonomiska situationen kan många gånger vara orsak till stress och i vissa fall långtidssjukskrivningar. Slutligen En generell kommentar är att tydlighet bör eftersträvas i alla delar antagningsprocess och regelverk m.m. Detta skulle spara mycket tid och oro för doktorander. Ett återkommande problem vad gäller arbetsmiljön är att det i diskussioner (även i lokala arbetsmiljökommittéer) endast fokuseras på den fysiska arbetsmiljön. Det är dock oerhört viktigt att man börjar lägga ner mer energi på att utreda och förbättra den psykosociala arbetsmiljön på institutioner och fakulteter. Önskelista Doktorandtjänst åt alla i fyra år. Bättre kvalitet än kvantitet! Ett oberoende doktorandombud vid GU (GUS?) dit doktorander från alla fakulteter kan vända sig vid arbetsmiljöproblem m.m. Klara och tydliga regler i alla delar av forskarutbildningen, från antagning till disputation. En öppen och tydlig struktur. Krav på handledarutbildning av alla handledade. Ett bättre systematiskt användande av den individuella studieplanen som ett arbetsverktyg för doktorand och handledare.