Utvärdering av projektet Ny Resurs i Skåne Nordväst Slutrapport

UTVECKLINGSNÄMNDEN Ny Resurs i Skåne Nordväst Utvärdering av projektet Ny Resurs i Skåne Nordväst Slutrapport 2010-07-31 Bo Eriksson Johanna Eriksson 1

Innehållsförteckning A Slutrapport 1 Sammanfattning 4 2 Utvärderarnas roll i projektet 6 3 Genomförda utvärderingsaktiviteter 8 4 Projektidé, syfte, mål och förväntade effekter 10 5 Deltagande aktörer, projektorganisation och 11 målgrupper 5.1 Deltagande aktörer 11 5.2 Projektorganisation 12 5.3 Deltagargruppen 13 5.4 Deltagande aktörers syn på projektet 14 6 Projektprocess 18 6.1 2008 18 6.2 2009 19 6.3 2010 21 7 Projektets sätt att arbeta 22 7.1 Inledning 22 7.2 Översikt av deltagarprocessen 22 7.3 Synsätt, förhållningssätt och bemötande 24 5.4 Aktiviteter samt kompetensutvecklingsstrategi 25 8 Utfall 32 8.1 Prestationer 32 8.2 Resultat 34 8.3 Påverkansfaktorer 38 9 Horisontella kriterier 42 9.1 Jämställdhetsintegrering 42 9.2 Tillgänglighet för personer med funktionshinder 45 10 Programkriterier 46 10.1 Främja lärande miljöer 46 10.2 Främja innovativ verksamhet 47 10.3 Främja samverkan 49 10.4 Främja strategiskt påverkansarbete 50 11 Implementering 51 12 Utvärderarnas avslutande reflektioner 55 2

16 Bilagor 1 Utvärderingsuppdraget och grundplaneringen för att genomföra det 2 Interna riktlinjer för utvärdering av projekt inom Europeiska socialfonden 3 Projektansökan för projektet Ny Resurs i Skåne Nordväst 4 Broschyr kvalitetssäkring av Ny Resurs 5 Utvärderingsstatistik 6 Implementering, vad är det och varför sker det inte med automatik? 7 Beskrivning av ARK B Appendix 1 Delrapporten inklusive bilagor 3

1 Sammanfattning Utvecklingsnämnden, Helsingborgs stad, har tillsammans med ett antal privata och offentliga samverkanspartners under perioden 2008-08-01 2010-07-31 genomfört projekt Ny Resurs i Skåne Nordväst med stöd från Europeiska Socialfonden. Projektet syftade till att öka anställningsbarheten för flyktingar och invandrare som står långt från arbetsmarknaden samt att utveckla en metod för att etablera målgruppen på arbetsmarknaden. Utvecklingsnämnden, Helsingborgs stad, är en kommunal förvaltning med ansvar för försörjningsstöd, arbetsmarknadsfrågor, vuxenutbildningsfrågor, mångfald och integration samt vissa näringslivsfrågor. Förvaltningen har ett ansvar för att utveckla rekryteringsprojekt för arbetsmarknadens behov av kompetent arbetskraft och att stödja individens behov av en för arbetsmarknaden relevant utbildning kombinerat med studieförberedande kurser. Framtidsutbildning AB har utvärderat projektet utifrån såväl ett process- som ett resultatperspektiv med utgångspunkt i de mål och metoder som formulerats i projektansökan. Den externa utvärderingsinsatsen har varit utformad i enlighet med Svenska ESF-rådets riktlinjer för On-going evaluation. Utgångspunkten för rapporten har varit att kunna beskriva projektet och dess metod för att erfarenheterna ska kunna användas av andra. Fokus i rapporten ligger därför på att identifiera projektets recept utifrån några grundfrågeställningar: Vad har varit projektets syfte och målsättningar? Hur har man arbetat för att uppnå syfte och målsättningar? Vilka resultat har uppnåtts? En väsentlig del av utvärderingsresurserna har använts för att beskriva projektets metod. Utvärderarna menar att metod är ett sammansatt begrepp som består av olika delar: Synsätt Förhållningssätt Bemötande Kompetensutvecklingsstrategi Insatser Som mottagare av rapporten ser vi: Finansiärerna; Europeiska Socialfonden, projektägaren samt de medverkande kommunerna. Övriga samarbetspartners. De som har arbetat med deltagarna. I rapporten beskrivs projektets genomförande och utfall utifrån ett s.k. programteoretiskt perspektiv. Det innebär att läsaren kan följa projektet från idé till avslutning och därigenom få en uppfattning om vilka effekter projektet har genererat. Projektprocess, arbetssätt, insatser och utfall beskrivs dels i relation till projektets syfte och målsättningar och dels utifrån ESFrådets programkriterier. Rapporten utmynnar i en sammanfattande värdering och analys av projektet. 4

Det framgår av utvärderingen att projektet har: Ökat anställningsbarheten för de flesta deltagarna men i olika utsträckning. Utvecklat en fungerande metod för arbetsmarknadsetablering för den aktuella målgruppen. Samverkan har fungerat bra och projektet har utgjort en kompletterande resurs för de medverkande kommunerna. Huvuddelen av deltagarna, 60 %, har närmat sig arbetsmarknaden medan andra har arbetshinder eller av individrelaterade skäl befinner sig utanför arbetsmarknaden. Som noterats i Utfallsavsnittet finns en rad resultatskiljande faktorer. Utvärderarnas sammanfattande slutsatser är att: Projektet Ny Resurs har förädlat den modell som utvecklats i de tidigare genomförda projekten Grogrunden och Drivkraft. Projektet Ny Resurs har i hög utsträckning uppnått sitt syfte och sina målsättningar. Projektorganisation, genomförande, insatser och arbetsmetoder har haft hög funktionalitet. Huvuddelen av deltagarna är mycket nöjda med det stöd de har fått genom projektet. I de kontakter som utvärderarna har haft med projektet, och i de intervjuer som har genomförts med både personal och deltagare, så har det tydligt framgått hur stor betydelse personalens synsätt, förhållningssätt och bemötande har haft för att en bra plattform för individuell utveckling skulle kunna skapas. Dessa faktorer har påverkat i vilken utsträckning deltagarna har kunnat ta till sig projektets aktiviteter. Projektets insatser har haft hög relevans i relation till både deltagarnas behov och efterfrågan på arbetskraft. De som har lyckats har haft rätt inställning (vilja), grundförutsättningar kompetensmässigt (studievana och förmåga att ta till sig information) och fått möjligheter (företag har behövt arbetskraft). Utvärderarna menar att man kan beskriva projektets sätt att arbeta med deltagarna i enlighet med den s.k. PDCA cirkeln vilken utgör grund för många moderna kvalitetsutvecklingsmodeller. En kvalitetssäkring av insatta insatser har skett steg för steg vilket gjort att projektets resurser har använts effektivt. Vid studier av utfallet har ett antal resultatskiljande faktorer på individnivå identifierats; kön, ålder, grundutbildning, Sfi-nivå, vistelsetid i Sverige, familjebild samt arbetslivserfarenhet. Det finns också flera faktorer på projektnivå som är resultatåtskiljande; längd på deltagande i projektet, remitterande kommun samt vilken grupp som man har deltagit i. Målsättningen att implementera projektet i projektägarens reguljära verksamhet har uppnåtts. Projektets resultat är en följd av insatser från många olika resurser som tillsammans med projektteamet arbetat med deltagarna. Det är utvärderarnas förhoppning att de erfarenheter och tankar som har återgetts i denna rapport och som bygger på många människors samlade ansträngningar ska komma andra till nytta i framtiden. 5

2 Utvärderarnas roll i projektet Utvärderingsarbetet har utgått från den grundplan som formulerades i samband med upphandling av utvärderingsinsatsen, se bilaga 1. Två utvärderingskonsulter har följt projektet från start till avslut. Utvärderarna har följt den metodik för On-going evaluation som rekommenderas av Svenska ESF-rådet. Konsulternas tolkning av metodiken framgår av bilaga 2. Utvärderingen har haft en processtödjande och lärande ansats samt omfattat både utvärdering av projektets process och av dess utfall. Förutsättningar, genomförande, utveckling samt resultat har löpande beskrivits och analyserats. I början av projektet var processen i fokus medan analysen av projektets utfall i form av prestationer (genomförda aktiviteter), resultat (i relation till formulerade mål) och effekter (utveckling/förändring som kan kopplas till verksamhetens insatser) samt vilka faktorer som har påverkat utfallet, ökat i betydelse i den senare delen av utvärderingsarbetet. Den information som inhämtats av utvärderarna från projektets huvudaktörer har regelbundet återförts till projektet. Utvärderingsmodellens grundstenar har varit att: Kontinuerligt inhämta information från alla nyckelaktörer i projektet. Utbyta erfarenheter i en tät dialog med projektaktörerna. Utvärderingsmaterialet och det som kom fram i dialogen skulle skapa lärande/förståelse. Utvärderingen skulle komma till nytta i utvecklingen av verksamheten. Dialogen har utgått från en lärandecirkel som kan sammanfattas i följande punkter: Hur arbetar vi idag? Vad är positivt/negativt? Varför arbetar vi som vi gör? Vilka alternativ finns? Hur kan man göra istället? Förslag till nytt arbetssätt/utveckla nya lösningar. Pröva den nya lösningen. Reflektera över hur det har gått. Hur ska vi fortsätta arbeta? Utvärderarna har haft en tät kontakt med projektets aktörer, framförallt med projektägare, projektpersonal och deltagare. Utvärderarna har deltagit i arbetsmöten, dialogmöten, styrgruppsmöten, workshops och slutseminarium och har i dessa möten ofta haft en aktiv roll. Processutvärderingen har haft sin teoretiska förankring i den s.k. programteoretiska modellen. Programteori handlar om att beskriva en tänkt orsakskedja i projektet i form av resurser, aktiviteter, utfall, resultat och effekter. En sådan arbetsprocess kan ge kunskap, en gemensam målbild, skapa dialog mellan berörda aktörer och kan ge ett underlag för att styra och prioritera. 6

Modellen åskådliggörs i följande modellbeskrivning: Resurser Aktiviteter Utfall Resultat Effekter Vilka resurser finns som grund för projektet? Vilka aktiviteter planeras att genomföras i projektet? Antal aktiviteter som har genomförts och planeras att genomföras. Vilka är de kortsiktiga effekterna av aktiviteterna? Vilka långsiktiga effekter av projektet förvänta att uppnås har uppnåtts? Figur: Modell av programlogik, Molander och Ehneström 2009 Programteori/programlogik är ett verktyg som under de senaste årtiondena använts av många utvärderare. Tanken med programteorin är att bidra till analysen av vilka delar av det aktuella projektet som bidragit till framgång eller misslyckanden och varför dessa delar varit lyckosamma eller inte. Det blir också lättare att fokusera på utvärderingen med en programteori som utgångspunkt och även att bestämma vilka frågor som ska besvaras och vilka data som behöver samlas in. 1 Kvalificerad utvärdering innebär en empirisk kontroll del för del i en implementeringskedja och kan ses som en femstegsoperation. I det första steget utarbetas programteorin, som utgör de uppfattningar om vad man vill uppnå utifrån vidtagna åtgärder samt hur man tänkt sig att med hjälp av åtgärderna kunna förverkliga dessa. I det andra steget väljs vissa länkar i programteorin ut för att undersökas och därefter sker datainsamling och analys. Därefter jämförs undersökningsresultatet med mål och värdekriterier. I det avslutande steget kan utvärderaren komplettera med allmänna reflektioner om orsakssambanden och styrningen. 2 Programteori/programlogik kan ses som en metod för att beskriva en verksamhet eller ett projekt från insatta resurser till önskade långsiktiga effekter. Den bär information, skapar överblick ger förutsättningar för delaktighet och underlättar förståelsen för verksamheten/ projektet och de resultat som förväntas. 3 Projektbeskrivningen och förfrågningsunderlaget tillgodosåg i stor utsträckning steg 1 och steg 2. Inledningsvis behövdes dock en rekonstruktion av programteorin bakom projektet göras. Detta skedde genom insamling av fakta och kunskap om projektorganisationen, uppsatta mål och resultat, och vilka aktiviteter som var tänkta att genomföras. Under den fortsatta utvärderingsfasen har utvärderarna löpande följt aktiviteter som genomförts, vilka arbetsmetoder som har använts samt vilka kortsiktiga och långsiktiga effekter detta har fått. Huvuddelen av det processtödjande arbetet har skett i en grupp med projektledare och projektmedarbetare men också vid workshops tillsammans med kommunkommunikatörerna. Utvärderarna har medverkat vid styrgruppsmöten och vid dessa tillfällen haft ambitionen att återkoppla utvärderingsinformationen som underlag för strategiska överväganden. 1 Lindgren, (2006) s.58 2 Vedung, (1998) s.123 3 ESV (2001:16) 7

Utvärderingsarbetet har varit indelat i två faser. Den första fasen avslutades med en skriftlig delrapport. Denna andra fas utmynnar i en samlad slutdokumentation kring projektets erfarenheter. Det är utvärderarnas förhoppning att materialet ska kunna användas för spridning i ett vidare sammanhang. Framförallt bör det kunna intressera aktörer som står i begrepp att genomföra liknande projekt. 3 Genomförda utvärderingsaktiviteter I detta avsnitt presenteras genomförandet av utvärderingsarbetet på ett övergripande sätt. För att få en fullständig bild hänvisas till bilagematerial samt appendix. Utvärderingsarbetet kan övergripande beskrivas utifrån följande rubriker: 1. Utvärderingsansats samt utvärderarnas roll 2. Övergripande utvärderingsmodell 3. Utvärderingsprocessen 4. Utvärderingsområden 5. Utvärderingsmetoder 6. Disposition av resurserna i utvärderingsarbetet Den första punkten har beskrivits i föregående avsnitt. Den övergripande utvärderingsmodellen framgår av ovan grafisk figur. 8

De utvärderingsområden som utvärderarna särskilt förväntades beskriva, värdera och analysera angavs i förfrågningsunderlaget för upphandling av utvärderingsinsatsen vara: Deltagarnas syn på projektet Projektets processer Projektets resultat Projektets jämställdhetsarbete Utvärderarna förväntades också ge stöd i implementeringen av metoden i Utvecklingsnämndens ordinarie verksamhet. Grundtanken i utvärderingsstrukturen har varit att studera projektets förutsättningar, genomförande och utfall på individnivå, projekt-/verksamhetsnivå samt i relation till omvärlden. Det finns i utvärderingsarbete i princip tre olika källor för att inhämta information: Skriftlig dokumentation. Information som erhålles genom att använda olika former av frågeinstrument, t.ex. enkäter och intervjuer. Information som erhålles genom deltagande observation (utvärderaren närvarar i olika sammanhang i verksamheten för att själv kunna iakttaga vad som händer). Alla tre metoderna har kommit till användning i aktuell utvärdering. Skriftlig dokumentation som utgjort underlag för beskrivningar och analyser har varit t.ex.: Projektbeskrivning. Broschyrer och informationsskrivelser från projektet. Mötesprotokoll/Minnesanteckningar. Lägesrapporter till ESF-rådet. Dokumentation från seminarie. Dokumentation kring deltagarnas individuella förutsättningar. Dokumentation kring insatser och resultat. Studier av forskningsrapporter, politiska program samt beskrivningar av liknande verksamheter. För att få en allsidig beskrivning av projektverksamheten har utvärderarna varit måna om att låta alla berörda aktörer komma till tals: Deltagare i projektet Personal i projektet Representanter för olika samverkanspartners Olika frågeinstrument har använts i olika sammanhang. Personliga intervjuer har varit det huvudsakliga frågeinstrumentet för att inhämta synpunkter från deltagare och personal. Detta har kompletterats med enkäter samt gruppintervjuer. En väsentlig del av informationsinhämtningen har skett genom utvärderarnas närvaro i projektet. Deltagarnas förutsättningar, vilka insatser de tagit del av samt uppnådda resultat har dokumenterats enligt särskild mall upprättad av utvärderarna. De samlade metoderna för informationsinhämtningen har gett utvärderarna en heltäckande bild av verksamhetens sätt att fungera. Deltagande i projektets Inslussprogram har gett möjligheter till samtal med deltagare och personal i avspända former. Det senare synes också ha underlättat den processtödjande och lärande dialogen. 9

Intervjuer av samverkanspartners har skett genom en blandning av personliga intervjuer och telefonintervjuer. Med samverkanspartners avses bl.a. personal från Arbetsförmedlingen, andra resurser som medverkat i Inslussprogrammet, kommunkommunikatörer, arbetsgivare och utbildare. Grundstommen i analysarbetet har varit den programteoretiska modellen. Utifrån denna modell har sedan en rad analystekniker använts för att spegla projektet: Omvärldsanalys Intressentanalys Situationsanalys SWOT analys Utfallsanalys Den delrapport som utvärderarna redovisade 2009-10-20 bifogas som appendix. 4 Projektidé, syfte, mål och förväntade effekter Projektets intentioner, syften och målsättningar beskrivs i projektansökan på sidorna 2-5 samt 7-9. Projektansökan bifogas som bilaga 3. I korthet tolkar undertecknad ambitionerna i projektet och projektlogiken på följande sätt. En uppdelning görs i projektmål respektive individrelaterade utvecklingsmål. Målen med projektet har varit att: Under två år genomföra ett projekt med 80 deltagare som skulle leda till att minst 40 % (32 deltagare) erhöll arbete/övergick i reguljär utbildning, 20 % (16 deltagare) fick del av ytterligare motivationshöjande aktiviteter eller förberedande insatser, 20 % (16 deltagare) fick ett måldokument och 20 % (16 deltagare) inte deltog i aktiviteter av individrelaterade skäl. Etablera en grund för samverkan mellan kommuner i Skåne Nordväst med fokus på nya arbetsmetoder för målgruppen. Det först nämnda målet uppnås genom en god organisation av projektets olika delprocesser från urval och kartläggning via projektets programinsatser till avslut ur projektet. Den organisatoriska stommen i projektet är projektteamet, de kompletterande resurserna i Inslussen, kommunkommunikatörerna, referensgrupp samt styrgrupp. Det andra målet etableras genom workshops, seminarier och nätverk med näringslivet. Det finns också ett organisatoriskt mål för projektägaren att: Implementera metoden i den egna förvaltningen. Ett verktyg för att nå detta mål har varit en av Utvecklingsnämnden utarbetad implementeringsstrategi. Utvärderingen av projektets utfall har inneburit att utvärderarna har beskrivit, värderat och analyserat projektets prestationer (genomförda aktiviteter), resultat (i relation till formulerade mål) och effekter (utveckling/förändring som kan kopplas till verksamhetens insatser) samt vilka faktorer som har påverkat utfallet. 10

De individrelaterade utvecklingsmålen för projektet har varit att: Utveckla en metod som skulle öka anställningsbarheten, befrämja språkutvecklingen, kompetensutveckla och stödja lågutbildade flyktingar och invandrare så att möjligheter skapades till anställning. Öka mobiliteten bland deltagarna i förhållande till det arbetsmarknadsområde man kunde tänka sig arbeta inom. Målen skulle uppnås genom att på ett kostnadseffektivt sätt använda sig av de personella och ekonomiska resurser som projektet förfogade över samt genomföra de aktiviteter som modellen innefattade, se bilaga 4 samt beskrivningar nedan. Utvärderarnas beskrivningar, värderingar och analyser utgår i hög utsträckning från ovan redovisade punkter. 5 Deltagande aktörer, målgrupper och projektorganisation Deltagande aktörer och målgrupper är delvis överlappande kategoriseringar. Detta gäller framförallt projektets deltagare som både är agerande subjekt och föremål för insatser som förväntas leda till vissa effekter. Begreppet deltagande aktör tolkar undertecknad som en individ/organisation som på något sätt är delaktig i projektets genomförande och i begreppet målgrupper lägger vi en samling individer/organisationer som projektorganisationen riktar insatser till med en avsikt att åstadkomma någon form av effekter som är önskvärda. 5.1 Deltagande aktörer Som deltagande aktörer räknar utvärderarna: De arbetssökande som har deltagit i kompetensutvecklingsinsatser inom ramen för projektet. Projektteamet: - Projektledare, heltid - Projektmedarbetare, heltid, med uppgift att biträda projektledaren i det dagliga arbetet, coachning, samhällsinformation, rekrytering av Prova På Platser. - Datalärare samt studie- och yrkesvägledare, deltid 60 %. - Lärare i yrkessvenska, halvtid. - Administratör - Webansvarig Kommunkommunikatörerna Övrig personal i samverkande kommuner som har anvisat arbetssökande till projektet. Personal som medverkar i Inslussprogrammet: - Samordnare från Arbetsförmedlingen - Personal från den enhet inom Utvecklingsnämnden som arbetar med integration - Personal som arbetar med friskvård och ergonomi Externa utbildare som har anlitats av projektet. Arbetsgivare 11

Aktörerna har varit delaktiga på olika sätt och bidragit till projektets resultat i olika utsträckning. Projektteam och deltagare har haft en nära relation och har varit de som tillsammans format den dagliga verksamheten, framförallt i Inslussprogrammet. Övriga resurspersoner har haft mindre frekventa kontakter och mer avgränsade uppgifter. Personal hos utbildare och hos arbetsgivare som har tagit emot personer på PPP och/eller praktik har haft en tät kontakt med deltagarna under en begränsad period. Denna kontakt har dock varit långvarig i vissa utbildningar och på vissa praktikplatser. Eftersom det är många resurspersoner i projektet som deltagarna har kunnat interagera med så har det funnits förutsättningar för överföring av information och kunskaper på en mångfald olika sätt. Målgrupperna för projektet definieras i ansökan på följande sätt: Lågutbildade arbetslösa flyktingar och invandrare, med små eller obefintliga kunskaper i svenska språket, men med en vilja och motivation att ta ett första steg in på arbetsmarknaden. En stor del av målgruppen kan inte tillgodogöra sig den Sfiundervisning som kommunen erbjuder. Målgruppen utgörs av nyanlända eller personer som vistats i landet en längre tid, men agerar som om de vore nyanlända. Sex samverkande kommuner i Skåne Nordväst; Ängelholm, Båstad, Bjuv, Svalöv, Landskrona, Helsingborg och Höganäs. Som mottagare av projektresultaten nämns uttryckligen kommunerna och Arbetsförmedlingen samt indirekt projektdeltagarna. Projektägarens förvaltning förväntades påverkas både kunskapsmässigt och organisatoriskt. Alla kommuner förväntades få minskade kostnader för försörjningsstöd samt ökade skatteintäkter. Det är otydligt hur Arbetsförmedlingen förväntades påverkas. Utvärderarna beskriver nedan projektorganisation, deltagargrupp samt deltagande aktörers syn på projektet. 5.2 Projektorganisation Projektets organisation består av två delar, en operativ organisation bestående av projektteam samt andra resurser i Inslussprogrammet, samt en representativ del bestående av flera grupper; styrgrupp, referensgrupp, kommunkommunikatörsgrupp samt brukarråd. Den operativa organisationen är väl beskriven i ansökan med olika roller och ansvarsområden. Styrgruppens roll är däremot inte definierad. Normalt är en styrgrupps roll att ta ett gemensamt ansvar för att projektet ska kunna genomföras utifrån de syften och mål som är uppsatta och är den församling som fattar beslut av strategisk vikt för projektet. De styrgruppsmöten som utvärderarna har deltagit i har mer varit av avrapporteringskaraktär. Projektledaren och dennes närmaste medarbetare har informerat styrgruppen om projektets utveckling. Vid ett tillfälle har utvärderarnas delrapport redovisats. Styrgruppsmötena har letts av projektledaren. Utvärderarna menar att en styrgrupps arbete bör ledas av representant för den organisation som är projektägare, i detta fall verksamhetsområde `Uppdrag inom Utvecklingsnämndens förvaltning, för att tydliggöra det yttersta ansvaret för genomförandet. Enskilda personer ingående i styrgruppen har haft en viktig funktion i implementeringen av projektet. Projektets referensgrupp har såvitt undertecknad känner till träffats två gånger. Uppgiften har varit att ge projektet input av kunskap. Grupperingen har endast haft marginell inverkan på projektets utformning. 12

Kommunkommunikatörsgruppen förefaller ha varit den grupp av aktörer utanför projektteamet som har haft störst inverkan på projektets genomförande. Kommunkommunikatörerna har haft flera viktiga uppgifter i projektet. Det har varit deras uppgift att informera om projektet i sina respektive kommuner, att rekrytera deltagare genom sina kollegor och att vara med i urvalsprocessen av deltagare. De har också haft pass i Inslussprogrammet utifrån olika teman. Projektteamet och kommunkommunikatörsgruppen har regelbundet träffats för utbyte av information och erfarenheter. Deltagarnas upplevelser av kursen skulle fångas upp i `Brukarrådsmöten. Sådana möten finns omnämnda i starten av projektet. Efterhand har såvitt utvärderarna förstår deltagarnas synpunkter fångats upp av personalen i det dagliga arbetet. 5.3 Deltagargruppen Målgruppen för projektet har beskrivits ovan. I vilken utsträckning motsvarar då deltagargruppens karakteristika den beskrivningen? Uppgifter om deltagarnas bakgrund har inhämtats från projektpersonalen utifrån en mall utformad av utvärderarna. Alla data redovisas i bilaga 5. I projektansökan sägs att 37,5 % av deltagarna skulle vara kvinnor och 62,5 % män. I praktiken har männen utgjort 79 % av deltagarna och kvinnorna 21 %. Det finns enligt projektaktörerna flera orsaker till detta. En uppgiven orsak är att man i den första gruppen med avsikt rekryterade huvuddelen män i enlighet med resonemanget i ansökan om att projektet skulle starta med männen och att dessa skulle bana väg för kvinnorna. När projektet efter två gruppintag såg att fördelningen mellan könen var allt för skev så gjordes i det tredje gruppintaget en prioritering av kvinnor som medförde en jämn könsfördelning i grupp 3. I grupp 4 var det åter en kraftig övervikt för män. Projektledaren menar att färre kvinnor har remitterats av kommunernas handläggare. Ingen av projektaktörerna har sett den sneda könsfördelningen som ett problem. Deltagargruppen har till 90 % bestått av personer födda i ett utomeuropeiskt land, framförallt Irak. Den övervägande andelen av deltagarna har flyktingstatus, 83 %. Deltagarna har varit i Sverige under olika lång tid i enlighet med förväntningarna; 46 % i 1-2 år, 32 % i 2-3 år och 22 % längre än 3 år. Två tredjedelar av deltagarna lever i en familjekonstellation med minderåriga barn. I ansökan sägs att projektet vänder sig till lågutbildade invandrare med små eller obefintliga kunskaper i svenska språket. I dessa avseenden överensstämmer målgruppsbeskrivningen inte helt med hur deltagargruppens förutsättningar har sett ut. Beträffande utbildningsnivån så har 40 % en förgymnasial utbildning, 31 % en gymnasial utbildning och 26 % en eftergymnasial utbildning. 50 % av deltagarna har klarat nivå A eller B i Sfi, som får betraktas som en låg kunskapsnivå, medan 40 % klarat nivå C eller D. De senare kan inte sägas ha små eller obefintliga språkkunskaper. Generellt har gruppen haft bättre förutsättningar än dem som beskrivs i ansökan. Förutsättningarna har dock varierat kraftigt från individ till individ. 10 % av deltagarna har helt saknat tidigare arbetslivserfarenhet medan cirka 20 % har en kortare arbetslivserfarenhet och 70 % har en arbetslivserfarenhet på 5 år eller längre. 45 % av deltagarna har också en kortare arbetslivserfarenhet i Sverige. De flesta har arbetat inom service, transport och handel. 13

5.4 Deltagande aktörers syn på projektet Deltagarna Deltagarnas synpunkter har inhämtats genom enkäter, personliga intervjuer, gruppintervjuer samt samtal i samband med deltagande observation. De signaler som fångats upp är att: Deltagarna har generellt haft stora förväntningar på sitt deltagande i projektet från början. Hoppet om att kunna skaffa ett arbete har varit det avgörande för att man velat delta i projektet. För de flesta är detta den första insatsen de är med om som syftar till att de ska kunna komma ut på arbetsmarknaden. Den allmänna meningen är att projektet har inneburit mycket gott stöd, uppmuntran och inspiration för att nå de egna målen. Inslussen anses ha inneburit en bra förberedelse för att gå ut på en arbetsplats och/eller påbörja utbildning. Att få möjlighet att lära sig ord som har med ens eget yrkesområde att göra tycker många har varit bra liksom att få konkret information. För dem som har haft lite datorvana har det varit viktigt med datautbildningen. Information om hur man kan agera i en rekryteringssituation och om arbetsplatskultur är andra uppskattade inslag. Ett upplevt problem är att deltagarna har varit på skilda nivåer språkmässigt. De som har haft bättre förutsättningar har fått vänta på dem med sämre språkliga förutsättningar. De senare har å andra sidan haft god hjälp av deltagare med bättre språkliga förutsättningar genom att de har fått hjälp med förklaringar av ord och begrepp som de inte förstått. Möjligheten till yrkesutbildning har varit mycket uppskattad, här utgör de som gått bussförarutbildning en särskilt positiv grupp. Många påpekar att deras språkkunskaper har förbättrats under projektets gång. Ett betydande antal intervjuer har dock inte kunnat utföras på svenska p.g.a. allt för begränsade språkkunskaper. En del arbetsgivare har uttryckt till deltagare att bristande språkkunskaper varit ett hinder för anställning. I flera intervjuer framkommer också att deltagare fortfarande har bristande kunskaper om a-kassa, anställningsformer, lönenivåer och liknande. De flesta deltagarna är mycket nöjda med att ha fått möjlighet att delta i projektet. De som förväntat sig att kunna få ett arbete genom projektet men inte har lyckats med detta är naturligtvis besvikna. De som har kunnat skaffa anställning är desto mer nöjda. En betydande andel av dem som ännu inte har fått en anställning tycker att deras förutsättningar för att få ett arbete i framtiden har förbättrats. Många intervjupersoner anser att de har fått en bra inblick i vad arbetsgivare i Sverige efterfrågar och att projektet gett möjligheter att skaffa ett arbete genom Prova På Platser och utbildningar. Flera av dem som fått anställningar via arbetsplatsförlagd utbildning menar att de inte själva skulle ha kunnat skaffa jobb utan den handfasta hjälp de har fått av projektpersonalen och möjligheten att få en introduktionsperiod på företaget innan anställning. Inställningen till att flytta till arbete är inte uttalat positiv. De flesta har en stark knytning till nuvarande bosättning. Genom projektet har man dock fått upp ögonen för att det går att pendla till många orter inom arbetsmarknadsområdet på relativt kort tid. 14

En person som efter Inslussen fick arbetsplatsförlagd utbildning i ett företag där han senare anställdes berättar så här om sitt deltagande i projektet: Intervjupersonen (i fortsättningen benämnd IP) fick vetskap om projektet genom sin handläggare i introduktionen. Han hade tillsammans med en annan person valts som lämplig att delta i projektet. Handläggaren berättade att projektet riktade sig till personer som vill arbeta. Sedan fick IP fördjupad information om projektet vid möte med projektledare och biträdande projektledare. De berättade att man i projektet kunde få språkutbildning, datorutbildning, möjlighet att komma ut på företag för att prova det arbete man var intresserad av och att man kunde få yrkesutbildning. IP upplevde erbjudandet som positivt och berättade att han ville jobba så fort som möjligt. IP har gått en fyraårig högskoleutbildning inom ekonomi i sitt hemland. Han har lång arbetslivserfarenhet dels som revisor och dels som egen företagare inom handel. IP menar att projektet passar bra för personer som har en vilja att arbeta. Han deltog själv i projektet i 6 månader. Under de första två månaderna var han med i projektets inslussningsprogram, fick en kortare ekonomiutbildning och under den återstående tiden praktiserade han i ett företag där han fått sköta både ekonomiadministration och utföra andra typer av arbetsuppgifter. IP har uppnått nivå C i Sfi. Han tycker att yrkessvenskan i projektet var utvecklande men att han framförallt förbättrat sitt språk på arbetsplatsen. Den svenska man har i projektet främjar att man ska kunna klara sig i sitt jobb vilket var en bra förberedelse innan praktiken. Han fick också lära sig att skriva svenska vilket han tidigare endast hade gjort i begränsad omfattning. Ett positivt inslag i Inslussen var att arbetsgivare kom till projektet och berättade om sina företag. IP menar att det är betydelsefullt att man får lära sig mer och mer i jobbet och då behövs det en handledare som han har på sitt jobb. En av dem som inte har lyckats få ett arbete säger så här om sitt deltagande i projektet: Jag tycker att tanken med projektet är bra och jag deltog i 8 månader. Jag ville vara med för att få ett jobb men det blev bara praktik. Det var roligt på praktiken. Jag arbetade i ett byggföretag. De lyssnade på mig och vi diskuterade. Jag tyckte inte informationen från projektet var bra och jag har inte förbättrat mitt språk. Nu läser jag svenska och hoppas att jag ska få möjlighet att arbeta igen. En annan person som avslutats av annan orsak än utbildning/arbete säger följande: Mitt mål var att skaffa arbete genom projektet. Jag hade fått tips om projektet av en kompis och tyckte att det var en möjlighet för mig. Jag fick bra hjälp av projektet och kom ut på praktik på en restaurang men det ledde inte till jobb. Det kom många personer från kommunerna, Arbetsförmedlingen och från företag till projektet. De förklarade många saker men jag förstod ingenting för jag har så dåliga språkkunskaper. Jag ville sluta men min handläggare ville inte det. Alla var snälla men jag förstod inte. Jag gjorde praktik på två andra företag också men fick inget jobb. En arbetsgivare sa till mig att jag pratar för dålig svenska. Nu läser jag svenska igen. Projektet var inte till nytta för mig och jag är inte nöjd. Flera av dem som deltog i utbildning till bussförare intervjuades och hade sammanfattningsvis följande synpunkter: Den information man fick i Inslussen, framförallt om arbetsmarknaden, var uppskattad. Det har varit en stark drivkraft i utbildningen att deltagarna har vetat att de skulle bli anställda om de klarade utbildningen. 15

De uppskattar uppläggningen av och innehållet i utbildningen. Utbildarna har lagt ner mycket tid på att hjälpa deltagarna att förstå den information som de behövt inhämta i utbildningens teoriavsnitt. Deltagarna har haft olika språkliga förutsättningar från början men gemensamt för de intervjuade är att de har utvecklat sina språkkunskaper under kursens gång. Flera har läst klart Sfi parallellt med förarutbildningen. Eftersom utbildningen har varit förlagd till Malmö så har deltagarna haft långa arbetsdagar när man inkluderar restiderna men det har inte utgjort något hinder. Det har varit bra att få träffa arbetsgivarna under kursens gång. Intervjupersonerna förklarar engagerat vad som är viktigt att tänka på i servicemötet med kunden. Att hantera servicefrågor och krissituationer som kan uppstå är lika viktigt som att kunna köra menar de intervjuade. De intervjuade är genomgående mycket motiverade och helt inställda på att klara eventuella hinder i processen att skaffa ett förarbevis och en anställning. Vid intervjutillfället var det en månad kvar till det avgörande provet. Senare har det visat sig att samtliga utom en, sammanlagt 8 personer, klarade provet och har fått en anställning. De intervjuade är genomgående mycket nöjda med både utbildningen och det stöd de har fått från projektet. Flera är högskoleutbildade och hade i hemlandet mer kvalificerade arbeten än detta men uttrycker att deras ambition är att hitta den snabbaste vägen ut på arbetsmarknaden. Ett utbildningsspår i grupp 2 var odlarspåret. Detta har resulterat i flera anställningar. En av dem som fått en säsongsanställning inom den `gröna näringen berättar att: Han först var aktuell för att delta i utbildning till svetsare. IP s drömjobb är elektriker, ett yrke som han har erfarenhet av från sitt hemland. Efter en tid i projektet fick han hjälp med att skaffa ett arbete hos en odlare. IP hade kunskaper motsvarande Sfi nivå D vid inträdet i projektet. Han upplevde språkundervisningen i projektet som olik den han tidigare deltagit i på ett positivt sätt. Ett problem i språkundervisningen upplevde IP dock vara de kraftigt skilda språknivåer deltagarna befann sig på. Det gick för långsamt för att man skulle kunna uppehålla rätt intresse. Informationen om arbetsmarknaden i projektet var mycket bra och man fick veta vilka utbildningsmöjligheter som finns. En annan faktor som störde honom var att han upplevde att det i projektet fanns för många deltagare som inte trodde på möjligheterna till arbete. IP trivs med sitt nuvarande jobb även om det inte är det han helst skulle vilja arbeta med. Hans språkkunskaper utvecklas inte eftersom hans arbetskamrater kommer från ett östland och inte pratar svenska. De viktigaste faktorerna för att få ett jobb i Sverige menar IP är att kunna svenska språket, ha ett bra nätverk med många kontakter med svenskar och att ha bra referenser från de jobb som man haft. Han har nu en säsongsanställning som tar slut i september månad och han funderar på att börja utbilda sig till elektriker. Det är utvärderarnas uppfattning att huvuddelen av deltagarna är mycket nöjda med det stöd de har fått genom projektet. 16

Samverkanspartners Bland projektets samverkanspartners har utvärderarna inhämtat synpunkter från i första hand kommunkommunikatörerna samt representanter för Arbetsförmedlingen, utbildningsföretag och arbetsgivare. Kommunkommunikatörerna menar att projektet har varit viktigt för deras kommuners utvecklingsarbete. De workshops som har genomförts har varit mycket givande och har skapat nya nätverkskontakter. Regionala samverkanslösningar anses vara nödvändiga både för att bredda kunskapsbasen och för att hålla kostnader nere. Mindre kommuner har inte egna möjligheter att genomföra den typ av projekt som Ny Resurs representerar. Projektet har breddat arbetsmarknadsperspektivet för deltagarna. Projektet upplevs ha genomsyrats av en stark samarbetsvilja. Projektet har gett deltagarna framförallt tillgång till en bra förberedelse i Inslussprogrammet och olika utbildningar som stärkt deras möjligheter på arbetsmarknaden. Insatserna uppfattas ha varit relevanta för målgruppen. Prova På Platser har varit ett positivt inslag. Yrkesutbildningarna har gett deltagarna mer självförtroende och i många fall lett till arbete. De deltagare som inte har lyckats få en anställning inom projektets tidsram har ändå uppskattat projektet och känt att de har kommit närmare ett arbete. Den ekonomiska krisen har haft stor inverkan på efterfrågan av arbetskraft. Betydelsen av samverkan mellan kommuner kommer att öka i framtiden enligt kommunkommunikatörernas uppfattning och arbetet med gemensam metodutveckling behöver fortsätta. Arbetsförmedlingens representant i projektet menar att projektet har fungerat bättre och bättre för varje grupp. Många deltagare har haft stor nytta av det stöd de fått. En större tydlighet i kraven på deltagarna och mer motivationsarbete skulle behövts för att ännu fler skulle kunna ha dragit nytta av projektet. De erfarenheter som gjorts i projektet kan vara värdefulla när nu Arbetsförmedlingen kommer att ta över ansvaret för mottagandet av nyanlända flyktingar/invandrare i slutet av 2010. Utbildare och arbetsgivare är genomgående mycket nöjda med samarbetet med projektet. Deltagarna har varit väl förberedda för PPP, praktikplatser och utbildningar. Uppföljningen från projektet har fungerat på ett utmärkt sätt och deltagarna har i hög utsträckning uppfattats vara motiverade och målinriktade. Ibland har språket varit ett problem men det har gått att hitta lösningar. Utbildningen av bussförare hos Grönlunds i Malmö är ett lysande exempel. Både utbildaren och deltagarna har lagt ner mycket energi på att förmedla innehållet i utbildningen genom att aktivt arbeta med språket. Se vidare beskrivning i delrapport i appendix. 17

6 Projektprocess 6.1 2008 Under projektets inledande månad informerades olika aktörer om projektets verksamhet, resurspersoner anställdes, möten mellan samverkanspartners ägde rum och kartläggningarna av potentiella projektdeltagare från de medverkande kommunerna inleddes. Schemaläggning och detaljplanering för uppstart av den första Inslussen genomfördes. Strategin för urvalet var att ha 50-60 kandidater varav sedan 20 kunde väljas. Den första omgången av Inslussen startade 2008-09-01 som planerat. För alla resurspersoner anordnades en Workshop för att fånga upp idéer och planera för kommande samarbete mellan de medverkande aktörerna. Vid detta tillfälle gjordes också en genomgång av projektets datasystem, Fronter. Det första styrgruppsmötet i projektet hölls i oktober månad. Mötet fokuserade kring en lägesrapport och information om start av en ny grupp deltagare. Den första gruppen avslutade sin Insluss period i slutet av oktober månad. Därefter slussades de in i efterföljande moduler; Prova På Plats (PPP) alternativt riktad yrkesutbildning eller arbetsplatsförlagd utbildning. Utbildningsinsatser hade upphandlats efter att deltagarna hade genomgått en yrkesidentifiering. De områden som var aktuella var truck, lager och logistik, transport, busschaufför, samt bil- och lastbilsmekaniker. Efter yrkesidentifieringen fick deltagarna gå ut på olika arbetsplatser för att få mer inblick i den bransch de valt. Projektet ville också ha ett utlåtande från arbetsgivaren om planeringens relevans utifrån deltagarens förutsättningar. De utbildningsinsatser som upphandlades i detta skede var: Bussutbildning genom Utbildningscentret för kollektivtrafik AB. Städutbildning genom två utbildningsanordnare; Futurum 4Y och AGO konsult. Bokföringskurs för en deltagare. För personer som saknade förmåga att tillgodogöra sig yrkesutbildning upphandlades introduktionsinsatser hos det sociala företaget Xtra Partner. I rapporten till ESF-rådet för december månad noteras att det kan finnas deltagare i projektet med posttraumatiskt stressyndrom. För många av deltagarna var boendesituationen i nordvästra Skåne ett problem. Eftersom man i många fall är trångbodd eller bor inneboende så skapas en stressituation. Signaler som uppmärksammades i projektet var sömnproblem, trötthet, irritation, magproblem, huvudvärk med mera. Projektets ambition var att informera deltagarna om hur man genom friskvårdsinsatser kan hantera problematiken. Kommunkommunikatörerna medverkade regelbundet i Insluss programmet och workshops anordnades månatligen i projektet för erfarenhetsutbyte och planering. I december månad hade kartläggningsaktiviteterna för rekrytering av den andra Inslussgruppen slutförts. P.g.a. det rådande arbetsmarknadsläget behövde en del av utbildningsinsatserna för grupp 1 fortsätta parallellt med att verksamheten för grupp 2 fortsatte. Ett brukarrådsmöte hölls i samband med julavslutning för deltagarna i projektet. Det framkom då bl.a. att deltagarna ville ha ännu mer yrkesinriktad svenska och att de tyckte att det tog för lång tid att gå igenom de olika modulerna i projektet. 18

6.2 2009 Den andra Inslussgruppen började 2009-01-07. I denna grupp bedömdes tre huvudspår vara aktuella; bussförarutbildning, lantbruk/odling samt starta eget. De deltagare i den första gruppen som avslutat sina utbildningar sammanfördes med två bemanningsföretag, Effekt Personal och Addecco. Den första Inslussgruppen avslutades 2009-02-27. Under denna månad fick också deltagarna tillgång till informations- och kommunikationsplattformen Fronter. Dessutom startades grupper för att arbeta med jämställdhetsperspektivet. En kampanj för att intressera odlare inom den s.k. Gröna näringen för att ta emot deltagare från projektet resulterade i att ett antal deltagare påbörjade PPP hos arbetsgivare inom branschen. Ett tiotal deltagare hade genomgått test för bussförarutbildning. En första grupp på 8 deltagare var redan igång med sin bussförarutbildning hos företaget Grönlunds i Malmö. Projektet hade uppmärksammat att det fanns stora anställningsbehov inom kollektivtrafiken. Kontakter skulle tas med flera företag för att säkra tillgång till jobb efter utbildningarna. Under mars månad inledde Utvecklingsnämnden upphandling av utvärderare. Projektet hade redan i september 2008 aktualiserat frågan hos stabsfunktionen men p.g.a. av översyn av riktlinjerna för upphandling så kunde upphandlingsproceduren inledas först ett halvt år senare. I styrgruppsprotokoll från 2009-03-27 noteras att den beräknade projekttiden på 6 månader var för kort för vissa deltagare. Det bedömdes som viktigt att deltagare kunde fortsätta i projektet till dess att lösningar hittades. Det hade också visat sig svårt att få in kvinnliga deltagare i projektet. Projektet fick även nya lokaler i mars månad 2009. I lägesrapport för april månad till ESF-rådet uppgavs att två brukarrådsmöten hade hållits. Det som framkommit var att deltagarna ville ha mer undervisning i svenska för att vara bättre rustade inför yrkesutbildning. De flesta deltagarna upplevde sitt deltagande i projektet som meningsfullt. Samarbetet med det sociala företaget Xtra partner fortsatte med en andra grupp. Från 2009-05-01 skedde en personalförändring på projektledarposten. Tidigare projektledare övergick till andra arbetsuppgifter inom projektägarens verksamhet och en av projektmedarbetarna utsågs till t.f. projektledare. Vid styrgruppsmöte i maj månad noterades att flera deltagare i projektet har attitydproblem och svårt att förstå vilka regler som gäller för svensk arbetsplatskultur. En positiv nyhet var att 6 av deltagarna i bussutbildningen gjorde sina teoriprov och att de alla hade jobbintervjuer inbokade. Inför starten av den tredje Inslussgruppen diskuterades prioritering av kvinnor eftersom de hade varit underrepresenterade i de två första grupperna. Under maj månad blev avtalet med Framtidsutbildning AB som utvärderare av projektet klart och vi hade ett första möte med projektägaren i slutet av månaden. Det bestämdes också att den tillförordnade projektledaren skulle leda projektet till dess slut. En ny projektmedarbetare rekryterades därför till teamet. 19

För de deltagare som inte hade hittat ett arbete efter PPP så fokuserade projektet mycket på jobbsökande och kontakt med Arbetsförmedlingen, bl.a. deltagande i rekryteringsträffar med bemanningsföretag. Deltagare som inte hade fått någon anställning eller reguljär utbildning avslutas med ett måldokument. Den andra Insluss gruppen avslutades 2009-06-26. Under juli augusti pågick planering och urval av deltagare inför start av Insluss 3 som sedan startade 2009-08-31. Rekryteringsprocessen hade denna gång resulterat i en grupp med 12 kvinnor och 11 män. I den tredje omgången infördes att deltagarna skulle skriva på ett kontrakt/avtal där deltagaren förband sig att på heltid delta i projektet samt intygade att de hade blivit informerade om och införstådda med att målet med deltagandet i projektet var att bli självförsörjande. Jämställdhetsfrågorna blev ett inslag i programmet för Inslussen. En cykelutbildning inköptes då det visade sig att många deltagare inte kunde cykla. Utvärderingsarbetet var nu i full gång och utvärderarna var med på träffar med både kommunkommunikatörerna och styrgruppen. Projektets första referensgruppsmöte hölls i september månad. Syftet med referensgruppen är att vara ett forum för att diskutera förbättringsområden. Mötet kom i huvudsak att handla om praktikplatser och hur arbetsgivare ser på detta. Från styrgruppsmötet samma månad noteras att: I grupp 3 fanns en stor spridning vad gäller utbildning och yrkeserfarenhet. Identifierade yrkesområden med anställningsmöjligheter var bussförare, städ, bygg, kök/storhushåll samt handel. Ny upphandling av platser för bussutbildning planerades. Yrkesinriktad svenska var ett vedertaget begrepp och metoden ska utvecklas. Deltagarna skulle få stöd av Studie- och yrkesvägledare vid Lärcentrum Kvalitetssäkring av projektet hade inletts genom att personalen gjorde beskrivningar av insatserna i projektet. En kommunikationsplan hade upprättats för att få struktur i kommunikations- och marknadsföringsarbetet. Det var viktigt att utvärderingen lyfte fram implementeringsarbetet. Implementeringen ska vara en stående punkt på styrgruppens agenda i fortsättningen. En ny bussförarutbildning startade i november månad hos Grönlunds i Malmö. Rekrytering för den fjärde gruppen i Insluss inleddes. Vid styrgruppsmötet i november presenterade utvärderarna en delrapport, se appendix. Under punkten implementering noterades att målet var att projektets verksamhet skulle bli ett uppdrag inom enheten Uppdrag Kompetenscenter Norrehed inom Utvecklingsnämndens förvaltning. Urvalsprocessen i den fjärde omgången tog längre tid än i de tidigare grupperna. Det fanns färre deltagare att välja på. Projektägaren menade att kommunkommunikatörerna ibland haft svårt att kommunicera vilka personer som ingick i projektets målgrupp. Arbetet med att 20

planera programmet för Insluss upplevdes som lättare än tidigare eftersom man nu kunde bygga på tidigare erfarenheter. Lokalvårdsutbildning med AGO konsult för grupp 3 avslutades med lyckat resultat. Bussförarutbildningen följdes upp och liksom tidigare grupp arbetade den aktuella gruppen ambitiöst för att nå sina mål. 6.3 2010 Den fjärde Inslussgruppen startade 2010-01-07. Det var åter stor dominans av män i gruppen. De nya deltagarna visade vilja och ambition att ta till sig informationen i Insluss. Deltagarna var dock inte så debattsugna som tidigare grupper. Några deltagare hade svårt att komma i tid. En inventering av utbildningsbehoven resulterade i ett ställningstagande att upphandla utbildningsinsatser inom branscherna truck, lager, logistik, lokalvård samt storkök. Under månaden medverkade projektet i en nationell tematisk konferens i Södertälje. Implementeringsarbetet gick under denna månad in i ett intensivt skede. Projekt, beställare och utförare hade pratat sig samman. Från styrgruppsmötet i februari 2010 noteras följande: Starter för planerade utbildningar bestämda. Projektet levde inte upp till målsättningen i fråga om könsfördelning. Kommunkommunikatörernas insats hade blivit tydligare i projektet. De har lagt ner mycket tid i projektet. En ansökan om budgetrevidering lämnades till ESF-rådet som en följd av att vissa poster inte utnyttjats i planerad omfattning och att det behövdes mer pengar på andra poster. Det står nu klart att projektet ska flytta till Kompetenscenters lokaler på Norrehed. Under flyttperioden behöver projektet avlastning med uppföljning och matchning av PPP. Detta kan genomföras av Enheten Näringsliv och matchning inom Utvecklingsnämndens organisation. En populärversion av projektets metod, innehåll och resultat kommer att sammanställas av en inhyrd journalist. I mars månad startade parallellt med avslutningsfasen av projektet den nya implementerade varianten av projektet under benämningen ARK (Arbete, Resurs, Kompetens). Insatsen vänder sig till invandrare och flyktingar som står långt från arbetsmarknaden och har vilja, motivation och potential att nå den. Deltagarna uppbär introduktions- eller försörjningsstöd. Det finns 15 årsplatser tillgängliga. Insatsen är indelad i tre steg; individuellt kartläggningssamtal, introduktion till arbetsmarknaden samt utbildningar och Prova På Platser som leder till jobb. Implementeringsarbetet fortsatte under april månad. Det innebar bl.a. att hantera lokalfrågor, utrustningsbehov och andra praktiska frågor. Projektteamet gjorde, som en del i kvalitetssäkringen, under april månad klart sina beskrivningar av de olika insatserna. 21