Kvalitetsredovisning för Teknikprogrammet läsåret 13/14

Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning för Teknikprogrammet läsåret 0809

Verksamhetsberättelse

Kvalitetsredovisning för Teknikprogrammet läsåret 1011

Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 1011

Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 0910

Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 0809

Kvalitetsredovisning för Teknikprogrammet läsåret 0910

Kvalitetsredovisning för Industriprogrammet läsåret 10/11 Företagens Industritekniska program (FIP)

Kvalitetsredovisning för Industritekniska programmet läsåret 13/14

Kvalitetsredovisning för Teknikprogrammet läsåret 07/08

Kvalitetsredovisning fo r la sa ret 2013

Kvalitetsredovisning för läsåret 2012

Verksamhetsplan Möckelngymnasiet rektorsområde 4

Kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013

Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012

Rektorer: Marianne Fogelberg (TE, IN) och Johan Romberg (NA, VO)

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014. Introduktionsprogrammen

KVALITETSRAPPORT lä sä ret Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet

Läsåret 2016/2017. Kvalitetsrapport. Datum:

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Behörighet gymnasieskolans yrkesprogram

Kvalitetsredovisning för läsåret

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2011/182-UAN-668 Marie Eklund - at892 E-post:

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Beslut för gymnasieskola

KVALITETSRAPPORT lä sä ret Rektor Märie Nilsson Näturprogrämmet/Vård- och omsorgsprogrammet

Plan för utbildningen på Introduktionsprogrammen. skolan, Finspångs kommun

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum:

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013

Resultatprofil. Alsike skola. Läsåret 2016/2017

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

KVALITETSRAPPORT lä sä ret Teknikprogrämmet Gunillä Grenholm, rektor

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 07/08

Hedängskolan 7-9 arbetsplan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

(6) Härnösands gymnasium och gymnasiesärskola. Policy och rutiner. Elever. Härnösands gymnasium

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Kvalitetsredovisning

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

Lokalt åtagande och aktivitet (Tuna skolområde)

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Kronan

Kvalitetsarbete för Jonsboskolan period 3 (jan-mars), läsåret 2013/2014.

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Uppföljning av skolresultat - VT 2019

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning läsåret Verksamhetsplan läsåret Göran Åkerberg rektor

Arbetsplan Stora Vallaskolan 2018/2019

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Gymnasieskolan De viktigaste förändringarna:

Redovisning av vidtagna åtgärder efter tillsyn på Polhemsgymnasiet 2, Dnr :4651

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret

Handlingsplan Paulinska skolan läsåret 2010/2011

Stöcksjö skola. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16

Organisationsbeskrivning

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsrapport. Stadsskogsskolan

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Stora Vallaskolan Arbetsplan 19/20

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9))

Lunaskolan. Små undervisningsgrupper Stora möjligheter Stockholm. Box Lunaskolan Östra. Stockholms Barn och Ungdomsstöd AB / FRIMÄRKE

Lovisedalsskolan RO Skolplan

Välkommen. Till NACKA GYMNASIUM och enheten för NATUR & TEKNIK Teknikprogrammet

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013

Beslut för gymnasieskola

Österfärnebo skolas arbetsplan

Arbetsplan för skolenhet 2

Kvalitetsredovisning. Ramkvilla skola. Läsåret

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Heurika, Fredrika Bremergymnasiet

Heurika, Fredrika Bremergymnasiet. Skolan erbjuder

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan

Verksamhetsberättelse 2016/2017 Verksamhetsberättelse 2016/2017

Transkript:

1 (7) 2014-09-25 Kvalitetsredovisning för Teknikprogrammet läsåret 13/14 A. PRESENTATION OCH REDOVISNINGSDEL Grundfakta om verksamheten Uddevalla gymnasieskola har ett av landets största teknikprogram. Teknikprogrammet är ett brett nationellt gymnasieprogram som erbjuder många olika utbildningsvägar. Programmet är studieförberedande. Åk 1 är gemensamt och till årskurs 2 väljer eleverna mellan inriktningarna: Informations- och medieteknik, Produktionsteknik, Samhällsbyggande och Miljö, Design- och Produktutveckling samt Teknikvetenskap. Inriktningarna är teoretiska men de praktiska inslagen är många och vi strävar efter att de ska bli fler. Personal Personalen har en stor och bred kompetens. Omsättningen av personal är låg. Vi har civilingenjörer inom följande områden: datakommunikation, väg och vatten samt maskin. Utöver detta har vi specialister inom: programmering, systemering, databashantering och entreprenörskap. Den idrottslärare som är knuten till programmet har sjukgymnastoch ergonomiutbildning. Vi har dessutom en civilekonom anställd. En lärare går en forskarutbildning i pedagogiskt arbete. Genom att alla elever på Teknikprogrammet har kursen Entreprenörskap breddar vi ständigt vårt nätverk med näringslivet. Teknikprogrammet ligger under samma rektorsansvar som Industritekniska programmet. Detta medför stora möjligheter till samarbete och utbyte av kompetens och idéer mellan programmen. Lärarna på TE har under läsåret även bedrivit kurser på Industritekniska programmet och Estetiska programmet. Lokaler Befintliga lokaler fungerar relativt bra trots byggnadens ålder på drygt 40 år. Vissa lokaler skulle behöva rustas upp ytterligare. Skolan är byggd 1970-1971 och salarna och dess omgivning är utformade utefter katederundervisning. Det saknas mindre salar för grupparbeten, individuella pedagogiska samtal tillika spatiala entreprenöriella miljöer för kreativ och lustfylld kunskapsprocess. En positiv utveckling har skett med de två sammanbyggda tekniklokalerna. Tyvärr har vi inte fullt ut tillgång till den sal vi tidigare disponerade, sal 99, där praktisk verksamhet kan utövas efter de behov programmet har. Under senare år har vi fått en sämre tillgång till våra idrottslokaler, då IDC lånas ut respektive hyrs ut till andra skolor. Detta inverkar menligt på möjligheten att individualisera och bredda rörelseaktiviteterna i ämnet Idrott och Hälsa. Vi har även tvingats lämna gymmet på grund av brandsäkerhet vilket ökar trycket på befintliga lokaler och uppfylla skolverkets styrdokument. Elever På Teknikprogrammet fanns i september 2013 308 elever och vid vårterminens slut fanns 299 elever. Av dessa elever var 20 % flickor. 20 av eleverna har varit knutna till Uddevalla Idrottsgymnasium och har kunnat kombinera sina studier med idrott. Elevpengen är 46 881: - Underlag och rutiner för arbetet med kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen har skapats i samråd mellan rektor, personal och elever. Som underlag har använts statistik från Skolverkets samt material från Extens, gymnasieskolans databas för elevregistrering. Även statistik från intagningskansliet i Uddevalla kommun har använts. Östrabo 1 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 UDDEVALLA Kämpegatan 36 0522-69 69 41 0522-69 74 10 936729-3 E-POST imafoo@gymnasiet.uddevalla.se

2 (7) Verksamhetsutveckling och resultat - Några viktigaste insatser under läsåret Elever från Teknikprogrammet hade även i år deltagit i den årliga Innovationsmässan, den regionala UFverksamheten och andra uppfinnarmässor. Tydligare struktur och rutiner gällande prov och omprov har utarbetats i varje ämne. En organisation för stöd och studiepass har arbetats fram. Intensiva diskussionen om formativ bedömning har skett under K-dagar och verksamhetsmöten. Elevernas inflytande över undervisningen: Eleverna träffar varje vecka sina elevansvariga lärare, ett tillfälle då undervisningen varje gång diskuteras och utvärderas. Studierådet (tidigare kallat programråd) träffas varje månad och bedriver ett viktigt utvecklingsarbete på programmet. Läsåret börjar och slutar med gemensamma trivselaktiviteter för att stärka gemenskapen. På skolan finns också en elevkår, gemensam för alla program i huset. Många kurser samplaneras av lärare och elever. En studentkommitté där TE-elever deltar är med och utvecklar former för studentexamen. Eleverna från Teknikprogrammet deltar i Ungdomsfullmäktige arrangerat av Uddevalla kommun. Vårdnadshavares delaktighet Föräldrar till elever i åk 1 inbjuds till ett föräldramöte i september. Utvecklingssamtal sker varje termin. Föräldrarna inbjuds så länge eleverna är omyndiga. Elever i behov av särskilt stöd Ett elevhälsoteam är kopplat till programmet. Specialpedagogen identifierar elever i behov av särskilt stöd i samråd med övriga lärare. Eleverna kan efter behov få stödundervisning av lärare knutna till programmet. En kontinuerlig uppföljning av elevernas studieplaner resulterar i att måluppfyllelsen ökat. Specialpedagog och ämneslärare samarbetar och jämför och utvärderar i vad mån eleven uppnår målen i aktuella kurser. Goda rutiner för upprättande av åtgärdsprogram finns. Uppföljning med arbete med hälsa och livsstil Eleverna har under läsåret deltagit i tre temadagar. Förutom undervisning i mindre grupper har eleverna lyssnat till föreläsningar om droger, sex och samlevnad. Ogiltig frånvaro hos elev bidrar till sämre studieresultat.. Dexter, ett registreringssystem för frånvaro och resultat har bidragit till att elevers ogiltiga frånvaro snabbt uppmärksammas. Elevansvariga lärare får kontinuerligt rapporter om elevers närvaro/frånvaro och följer upp denna. Uppföljning av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Eleverna är medvetna om innehållet i Plan mot diskriminering och kränkande behandling för skolan. Elever deltar i revidering av planen. Kuratorsgruppen inom Uddevalla Gymnasieskola har genomfört en enkät med alla elever. Resultatet av enkäten samt information om lagen och arbete med olika case har genomförts i alla klasser under läsåret. En arbetsgrupp bestående av lärare och personal från elevhälsan träffas regelbundet och planen revideras varje läsår. Miljöarbete Eleverna deltar också i EMAS-arbetet. Miljömålen bearbetas och förnyas varje år och hålls levande bland elever och personal. Resultatet av miljöarbetet redovisas på gemensamma samlingar i aulan. Programrådet träffade miljösamordnare i maj och gav uppdraget att informera om miljöarbete på alla klassråd. Kunskapsresultat Vid läsårets början antogs 124 elever till Teknikprogrammet. Av dessa var 17 % flickor. Alla var förstahandssökande. Vid höstterminens början fanns 308 elever på programmet och vid läsårets slut 299. 74 av 90 elever i åk 3 fick slutbetyg. 13 elever fick studiebevis. Tre elever går ett fjärde år. Antal behöriga till högskolan: 74 elever. 2

3 (7) Antal elever med slutbetyg Antal Antal TE Andel Andel elever elever med totalt åk 3 % reduc prgr utök prgr slutbetyg TE 3 2010 80 85 94 0 TE 3 2011 65 66 98 0 40 TE 3 2012 77 80 96 0 41 TE3 2013 67 70 96 0 47 TE3 2014 74 90 85 0 46 Andel elever (%)med minst G i kärnämneskurser, två karaktärsämneskurser samt projektarbete 2009-2013 En A Esv Idh A Ma A Nk A Re A Sh A Sv A Sv B TE 3 2009 98 99 99 100 96 97 100 100 98 100 96 99 TE3 2010 100 99 100 100 97 99 99 100 99 100 97 100 TE 3 2011 100 100 98 100 97 98 100 100 97 100 94 98 TE 3 2012 98 100 98 100 99 96 100 100 95 100 88 94 TE 3 2013 97 100 89 100 97 96 100 100 93 100 97 99 Karaktärsämne 1: Teknikutveckling och Företagande TEU 1209. Karaktärsämne 2: Matematik C Ma 1203 Andel elever (%)med minst E i kärnämneskurser, två karaktärsämneskurser samt projektarbete 2014 (Resultat Svenska B med Svenska 2 görs inte då kurserna inte är jämförbara) ENGENG05 IDRIDR01 MATMAT1c RELREL01 SAMSAM01a SVESVE01 Kar 1 Kar 2 GY TE 3 2014 99 90 100 95 93 100 98 83 100 Karaktärsämne 1: Entreprenörskap ENTENR0. Karaktärsämne 2: Matematik 3c, MATMAT03c Kar 1 Kar 2 PA 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Betyg avgångselever TE 2011, 2012, 2013, 2014 antal IG/F 2011 2012 2013 2014 3

4 (7) Analys: Kemiämnet, Matematik och Fys 1a sticker ut. Här försöker vi bli ännu bättre på att tidigt hitta elever med svårigheter och sätta in tidigt stöd. Detta tas hänsyn till i planering av tjänster. Kunskapskraven i GY 11 har ökat vilket syns tydligt i redovisade resultat. Organisation för stödinsatser och prövning finns i samband med kommande skolstart. B. Uppföljning och analysdel Uppföljning av åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning (Kursiverade meningar är hämtade från förbättringsområden kvalitetsredovisning 2012/2013 ) Vi vill fortsatt arbeta för elever med stark framtidstro och självkänsla. Ett utvecklingsmål som ständigt finns på programmet! Genom vårt arbetssätt att arbeta i projekt, ge våra elever möjligheter att delta i mässor, utställningar, tävlingar där inte bara elevernas kunskaper utvecklas utan också deras sociala förmågor och problemlösningsförmåga förstärks. Under kommande läsår kommer vi intensivt att arbeta med ökad motivation hos eleverna. Se utvecklingsmål! Alla elever ska ha lägst godkänt betyg i samtliga kurser och gymnasiearbetet Hur gör vi det? Ett utvecklingsmål som ständigt finns på programmet! Genom att eleverna har god kännedom om kursmål och betygskriterier Vi följer kontinuerligt upp elever i behov av stöd. Vi har en god organisation för prov och omprov Vi fortsätter våra gemensamma diskussioner i arbetslaget om betyg och formativ bedömning och analyserar vår betygsättning. Vi medvetandegör eleverna om hur man kan nå bättre måluppfyllelse genom tips studieteknik. Medvetandegör eleverna om deras egen kapacitet och förmåga. Vi vill få tid över för att stimulera de duktiga eleverna Vi gör enkäter som utgångspunkt för diskussioner om olika sätt att ta till sig kunskap i t ex matematik och fysik. Vi vill öka möjligheten till kommunikation digitalt mellan elev-elev och elev-lärare. Genomfört! Den nya pedagogiska plattformen Vklass som införs inom Uddevalla Gymnasieskola lå 14/15 ger de möjligheter vi efterfrågat. Vi vill öka samverkan mellan olika ämnen. Delvis genomfört. Se utvecklingsmål Näringsliv, externa organisationer mm Vi vill utvärdera den modell för stöd och studiepass, som vi provar under lå 13/14. Genomfört! Mål arbetsmiljö: Alla klassrum ska vara utrustade med projektorer och högtalare och det ska finnas eluttag i tillräcklig mängd så att eleverna kan använda sina datorer till 100 %. Delvis genomfört men inte fullt ut på grund av begränsad ekonomi. Vi vill certifiera hela Teknikprogrammet till Teknik College. 4

5 (7) Här är vi på gång med utveckling av kontakter näringsliv. Vi avvaktar utvecklingen av TC med ny koordinator. Vi vill utveckla kontakten med lärare på högstadieskolorna och högskolans institutioner, lärarutbildningarna och gymnasieskolor med Teknikprogram på andra platser och i andra länder som bedriver motsvarande utbildningar. Vi vill anlita representanter från Chalmers och Göteborgs Universitet för att säkerställa att rätt krav ställs på utbildningens kvalitet. Här fortsätter arbetet kommande läsår! Analys av årets resultat och måluppfyllelse i förhållande till de nationella kunskapsmålen och BUN:s styrkort 74 av 90 elever fick slutbetyg. Våra modeller för uppföljning av elever som har svårt att nå målen ger resultat men ökade kunskapskrav i GY 11 märks tydligt. Fler elever än tidigare har haft svårt att klara kurser i Matematik, Fysik och Kemi. Tydlighet vad som gäller vid prov och omprov ökar måluppfyllelsen liksom god organisation runt stöd och studiepass. En jämförelse med slutbetyg och betyg nationella prov har gjorts men då uppgifter NP är bristfälliga är det svårt att göra en analys. Vår uppfattning är ändå att resultat NP och slutbetyg följer varandra relativt väl. C. Sammanfattning och slutsatser VISION: Vi vill ha en skola där det finns en tillåtande attityd, där kunskap och trivsel är i centrum Vi vill erbjuda varierande sätt att lära Vi vill skapa tillfällen för eleverna att interagera med det omgivande samhället Vi vill ge våra elever en framtidstro. Vi vill vara att av Sveriges ledande Teknikprogram. Våra styrkor är: Hög kvalitet i undervisningen Hög kompetens hos undervisande lärare Förmågan att samarbeta inom programmet och över ämnesgränserna. Kreativ personal Goda rutiner för uppföljning av elever i behov av särskilt stöd att stötta och stödja ännu ej godkända elever Genomgående bedöms nationella prov i svenska och engelska av annan lärare än den i klassen undervisande. Ordinarie lärare är medbedömare. Tydliga rutiner för uppföljning av elevers studieresultat Bra former för möten och kommunikation mellan medarbetare Våra svagheter är: Brist på fortbildning på grund av krympanade ekonomiska resurser 5

6 (7) Avsaknad av sal 99 där fler praktiska moment i undervisningen kan genomföras Genomgående behövs en större analys av betygsättning i alla ämnen på programmet. Inte bara ämnen med nationella prov. Utvecklingsområden 2014/2015: Mål för ökad kunskapsutveckling och måluppfyllelse: Vi vill gemensamt arbeta för att elevernas motivation för sin utbildning ska öka. Hur gör vi det? Genom att förbättra lotstiden. gärna ha en bank med tips och diskussionsämnen som man kan ta till när det inte är något annat som ska tas upp. Gärna ha enskilda eller smågruppsdiskussioner med endast ett fåtal i klassen, gärna om motivation. Fokus på motivation i välkomst- och utvecklingssamtal. Diskussioner ang. studietips och studiemotiverande förhållningssätt. Fortsatt inventering och utveckling av kontakter med näringsliv, kommunen och externa organisationer. Hur gör vi det? I dagsläget är planerade kontakter sammanställda ti ett gemensamt dokument. På kommande verksamhetsmöten följs planerade aktiviteter upp. Alla kan se varandras planerade aktiviteter vilket medför samverkan mellan olika kurser. Exempel på aktivitet: Externa besök av ingenjörer t ex från lantmäteriet och andra lämpliga områden för att visa fler möjligheter för eleverna. Gärna ha det tidigt i utbildningstiden så att de vet mer vilka val som måste göras för att kunna söka utbildning. Mål arbetsmiljö: Alla klassrum ska vara utrustade med projektorer och högtalare och det ska finnas eluttag i tillräcklig mängd så att eleverna kan använda sina datorer till 100 %. Även solskydd till lanterninerna och renovering av skolmiljön är prioriterat. Hur gör vi det? Genom att prioritera detta behov i våra investeringar. Tyvärr har investeringsmedlen varit mycket små. Antalet projektorer har ökat men vi saknar fortfarande eluttag. Vi vill utveckla kontakten med lärare på högstadieskolorna och högskolans institutioner (Högskolan Väst), lärarutbildningarna och gymnasieskolor med Teknikprogram på andra platser och i andra länder som bedriver motsvarande utbildningar. Vi vill anlita representanter från Chalmers och Göteborgs Universitet för att säkerställa att rätt krav ställs på utbildningens kvalitet. Hur gör vi det? Genom att under läsåret bilda olika arbetsgrupper med specifika uppdrag att hålla kontakt med ovanstående kontaktgrupper. Vår bedömning är att Teknikprogrammet i Uddevalla är konkurrenskraftigt i jämförelse med grannkommunernas samt friskolornas motsvarigheter. Vår storlek (störst i regionen) har en avgörande betydelse. Det krävs volym för att kunna upprätthålla god kompetens inom ett så brett spektrum som det vi erbjuder på Teknikprogrammet i Uddevalla. Vi tycker också att vi kommit långt när det gäller den pedagogiska utvecklingen. Uddevalla hösten 2014 Marianne Fogelberg, rektor Eva Hartmann, Linda Thorsell och Anders Persson, programsamordnar 6