Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Relevanta dokument
Över- / underskott åren

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE Tel Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

Kommunalekonomins utveckling till år Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

EKONOMIPLAN

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

FINANSIERINGSDEL

Skattefinansieringen år 2014, md

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommunindelningsutredningen för skärgården. Allmänna möten. Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga. November 2018

Kommunindelningsutredningen för Södra Åland. Allmänna möten november Siv Sandberg Jan-Erik Enestam Marcus Henricson.

FINANSIERINGSDEL

FINANSIERINGSDELEN

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Dals-Eds kommun Årsbudget 2008 och planer Budget Planer Fastställd av Kommunfullmäktige

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Finansiell analys - kommunen

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut Bokslut 2008, Stadsfullmäktige

Finansieringsdel

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Gemensamma kyrkorådet

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Finansiell analys kommunen

KOMMUNENS STORLEK. Tätortsgrad

Cirkulärnr: 2000:134 Diarienr: 2000/2876. Anders Jonsson. Datum:

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Kommunernas skattesatser 2018

Finansiell analys kommunen

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden:

Ekonomisk prognos Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN

Helsingfors stads bokslut för 2012

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

Budgetrapport

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING

1 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER Nationalekonomin Kommunalekonomin Statens budgetförslag och kommunernas ekonomi...

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Aktuellt inom kommunalekonomi

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Nettoomsättning Bruttoresultat

Ekonomi. Ekonomi i allmänhet och Uddevallas ekonomi i synnerhet. Bengt Adolfsson Ekonomichef

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Budget Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2014

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Ekonomisk uppföljning per 31 oktober Socialförvaltningen

BUDGET 2011, PLAN ÄLVDALENS KOMMUN

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

HSB:s Brf Bågen. Resultaträkning Årets resultat

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.

53e VALLENTUNA KOMMUN. iirendet i korthet. Månadsuppföljning februari 2013, samtl ga nämnder (KS ) Propositionsordning. Handlingar.

Befolkningsprognos Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Delårsrapport 2 per augusti år 2017 för Norrtälje kommun, Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, Tiohundra AB samt Norrtälje kommunhus AB

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Revisionsrapport Uppföljning av ekonomi, tertial 1. Ragunda Kommun

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden

Kommunernas bokslut 2016

Skattefinansieringen år 2016, md

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2016

Kommunernas bokslut 2015

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Transkript:

Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag på 2,36 milj. och ett överskott på endast 600. I siffrorna ingår sammanslagningsunderstödet 1,73 milj.. Utan det skulle underskottet uppgå till -1,73 milj.. Sammanslagningsunderstöd erhålls ännu år 2011, 1,73 milj.. År 2010 och 2011 behövs åtgärder för att anpassa kommunens ekonomi för år 2012 då sammanslagningsunderstöd ej längre erhölls. Senast till 2012 bör kostnaderna för verksamheten sänkas med ytterligare ca 2 milj., vilket betyder att serviceproduktionen bör ändras så att den kostar 2 milj. mindre på årsnivå. Kostnadsfördelning Kostnader, extern Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Verksamhetens nettokostnader ökar med 3 % jämfört med den ändrade budgeten år 2009. På kostnadssidan är det endast personalkostnaderna som ökar, 1,6 %, vilket är måttligt. Övriga kostnader hålls på innevarande års nivå eller t.o.m. minskar. Verksamhetens intäkter minskar däremot med 6,3 %. Den största orsaken är sammanslagningsunderstödet som minskar från 2.304.000 till 1.728.000. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 33,9 milj.. Personalen - har minskat och minskar Enligt kommunindelningslagen har personalen anställningstrygghet fem år efter kommunsammanslagningen, dvs. kommunen kan inte säga upp personal p.g.a. ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker under den tiden. Personalens antal kommer att minskas i viss mån via pensioneringar och genom undvikande av nyanställningar, men för att effektiveringen ska vara märkbar behövs på sikt också strukturella förändringar i verksamheten. Totalt ser personalutvecklingen ut enligt följande: BS 2008: 495 årsverken BG 2009: 493 årsverken BG 2010: 481 årsverken EP 2011: 463 årsverken EP 2012: 456 årsverken Kimitoöns kommun planerar inga permitteringar år 2010, men personalen uppmuntras till frivilliga arrangemang, bl.a. att ta tjänstledighet utan lön.

Befolkningen minskar 5 % under 10 år Förändringarna i befolkningsantalet och -strukturen bör beaktas när serviceproduktionen i kommunen utvecklas och förändras. Befolkningsutvecklingen på Kimitoön under de sju senaste åren samt pro- gnos fram till år 2012 framgår ur följande diagram. Befolkning 2002-2012 7600 7500 7400 7560 7529 7491 7462 7425 7383 antal invånare 7300 7200 7303 7269 7238 7209 7182 7100 7000 6900 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 x) 2010 x) 2011 x) 2012 x) år x) prognos Antalet över 65-åringar ökar kraftigt medan åldersgruppen 15-64 år minskar mest. Även åldersgrup- av kommunen me- pen 0-14 minskar klart. Befolkningen ses öka i de norra delarna och östra delarna dan den skulle minska i de södra delarna. Åldersstrukturen i kommunen är sådan att det krävs ett årligt överskott i in- och utflyttningen för att ens bevara nuvarande befolkningsantal. Det finns kraftiga variationer i åldersstrukturen inom olika delar av ön. Skatteinkomsterna minskar Det allmänna ekonomiska läget i samhället inverkar även på Kimitoöns kommuns skatteinkomster. År 2009 väntas inkomstskatten (skatt på lön och pension) minska med ca 1,5 % och år 2010 en ytterligamycket på den natio- re minskning med ca 8 %. Utvecklingen av inkomstskatten är osäker och beror nella ekonomiska utvecklingen. 25 000 000 Skatteinkomster 2007-2012 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 0 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Budget 2009 Prognos 2009 Budget 2010 Ekonomiplan 2011 Kommunalskatt Fastighetsskatt Samfundsskatt Ekonomiplan 2012

Kommunfullmäktige fastställer skatteprocenterna före 17 november. I budgeten har beräknats en höjning av inkomstskatten med 0,75 %-enheter till 19,75 % (ökning 600.000 ). De avdrag som skattebetalarna beviljas minskar den del som inflyter i kommunens kassa. Denna effektiva skattesats varierar i kommunerna och uppgår i Kimitoön till endast 13,19 % trots en nominell skattesats på 19,75 %. Trots en höjning av skatteprocenten betalar skattebetalarna i medeltal mindre skatt. Den effektiva skattesatsen sjunker från 13,28 % till 13,19%. Även en höjning av fastighetsskatteprocenterna till 1,1 (allmän) och 0,32 (fast boende) har beräknats. Höjning av fastighetsskatten för fast boende från 0,22 till 0,32 är lagstadgad. Samfundsskatten minskar med över 40 % år 2009 och förväntas år 2010 stanna på samma nivå. Samfundsskatteinkomsterna har närapå halverats från år 2007. Uppskattningen om samfundskattens storlek för 2010 är osäker. Totalt beräknas skatteinkomsterna inbringa 19,9 milj. år 2010. Motsvarande belopp år 2009 uppskattas vara 20,25 milj.. Skatteförändring, influtet Inkomstskatt 2006 2007 2008 2009 2010 (19 %) (19 %) (19 %) (19 %) (19,75 %) Dragsfjärd 7 801 978 8,1 % 8 073 087 3,5 % 8 483 497 5,1 % Kimito 6 324 702 7,4 % 6 676 928 5,6 % 7 131 519 6,8 % Västanfjärd 1 666 000 5,9 % 1 728 000 3,7 % 1 886 848 9,2 % Kimitoön 15 792 680 7,7 % 16 478 015 4,3 % 17 501 864 6,2 % 17 300 000-1,2 % 16 700 000-3,5 % Samfundsskatt Dragsfjärd 894 814 87,3 % 1 382 227 54,5 % 1 357 860-1,8 % Kimito 526 932 25,2 % 571 168 8,4 % 511 018-10,5 % Västanfjärd 123 000 39,7 % 139 000 13,0 % 97 641-29,8 % Kimitoön 1 544 746 56,3 % 2 092 395 35,5 % 1 966 519-6,0 % 1 100 000-44,1 % 1 100 000 0,0 % Effektiv skattesats 13,6 13,86 13,86 13,28 13,19 utan skattehöjni 12,64 Statsandelar nya modeller Kommunernas statsandelssystem ändras vid ingången av år 2010. På grund av statsandelsreformen är statsandelarna för år 2010 svåruppskattade. På Kimitoön beräknas statsandelarna öka med 1,15 milj. år 2010 och därmed uppgå till 17 milj.. 18000000 17500000 17000000 16500000 16000000 15500000 15000000 14500000 14000000 Statsandelar bokslut 2007 - ekonomiplan 2012

Investeringarna är måttliga Investeringstakten har varit hög på Kimitoön de senaste åren. Åren 2007-2010 uppgår investeringarna till i medeltal 5,6 milj. /år. En sund investeringstakt skall motsvara avskrivningarna, vilka varit i medeltal 2 milj. under samma period. År 2010 stiger avskrivningarna till 2,6 milj. och kommunen har således haft stora investeringar. År 2010 är investeringarna mycket små, totalt 1,9 milj. varav Kimitoöns Vattens andel är 860.000. 12000 Investeringar / Avskrivningar 10000 8000 6000 4000 Investeringar Avskrivningar 2000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 De största enskilda investeringarna är vattenaffärsverkets investeringar. Arbetet med badanläggningen i Amosparken har avbrutits och planeras genomföras först år 2012. Statsbidraget som beviljats projektet kan enligt nuvarande beslut användas senast under år 2011. En framflyttning av projektet är således inte lönsamt sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Skuldbördan - en utmaning Årsbidraget räcker för att finansiera amorteringarna på 1,86 milj. men inte till de totala nettoinvesteringarna på 1,9 milj.. Under budgetåret bör därför lån lyftas på 2 milj. och skuldbördan beräknas vid utgången av budgetåret uppgå till 21 milj eller 2.900 /invånare. I beloppet ingår Kimitoöns vatten som beräknas ha 6,6 milj. lån 31.12.2010. Enligt samgångsavtalet skall kommunens skuldbörda inte överstiga landets medeltal, vilken år 2008 var 1.630 /invånare. Fullmäktiges målsättning har varit att sammanslagningsunderstödet skall användas för att minska skuldbördan. Detta är dock inte möjligt i dagens ekonomiska läge. Understödet går nu helt till den dagliga verksamheten. 3300 Lån / invånare 3100 2900 2700 2500 2300 2100 1900 1700 1500 BS 2007 BS 2008 BG 2009 ÄND BG 2009 BG 2010 EP 2011 EP 2012

Som helhet kan konstateras att det är av yttersta vikt att fram till år 2012, då kommunen inte längre erhåller sammanslagningsunderstöd, anpassa kommunens servicestruktur efter befolkningsmängden och -strukturen samt de ekonomiska realiteterna. År 2010 behöver kommunen inte låna för driften tack vare sammanslagningsunderstöd. Kommunens betalningsförmåga förutsätter att ökningen av låneupptagningen avstannas. Kommande år finns inte utrymme för ytterligare låneupptagning utan skuldbördan bör minska i enlighet med amorteringsplanen. Från kommunens kassa utbetalas i medeltal ca 185.000 per arbetsdag och en tillfredsställande betalningsförmåga på kort sikt förutsätter en kassa som räcker minst 18 dagar. Kommunen har fortfarande i balansen ett sammanräknat överskott från tidigare år. Vid utgången av år 2010 beräknas det ackumulerade överskottet uppgå till 2,65 milj.. Kommundirektörens budgetförslag presenteras för styrelsen 4.11 kl. 16.00. Mera information: - Kommundirektör Tom Simola, tfn 050 558 2270 eller tom.simola@kimitoon.fi - Ekonomichef Marléne Eriksson, tfn (02) 4260 101 eller marlene.eriksson@kimitoon.fi