ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff

Relevanta dokument
KS 2008/10 Hidnr

SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN

Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Samverkansavtal Lunds kommun

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen , Dnr KS Reviderad , 5

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

Samverkansavtal Utgångspunkter

Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).

Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA STOCKHOLMS LÄN Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter

Samverkansavtal Uppsala Kommun

Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte

Samverkansavtal. Kalmar kommun

Samverkansavtal för Malmö högskola

Utvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna

Lokalt samverkansavtal

Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun

Lokalt samverkansavtal på akademi- och avdelningsnivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Utmaningar som kräver annat tankesätt

Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun

Styrdokument. Central samverkansgrupp, CSG Lokal samverkansgrupp, LSG Arbetsplatsträffar, APT. Riktlinjer för tillämpning av samverkansavtalet:

Medarbetarsamtal i Håbo kommun RIKTLINJER

SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Kriminalvården lyder under regeringen (11 kap 6 regeringsformen).

Samverkansavtal

Arbetsmiljö systematiskt arbetsmiljöarbete. göteborgs stad lundby stadsdelsförvaltning

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret

LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN

Förhandling vs samverkan

Förhandling vs samverkan

Samverkan i Norrköpings kommun

SAMVERKANSAVTAL 2010

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

Arbetsplats- TRÄFFAR

Förhoppningen är att era svar på dessa frågeställningar kan hjälpa er att nå de mål och syften som är viktiga i den lokala processen.

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FAS-05

Reviderad

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande arbetstidsförläggning

SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD

s s Rutin samverkan socialtjänsten ..,_ KARLSBORGS ~ KOMMUN Bilaga 3, Samverkansmöte socialförvaltningen 3, Dokumenttyp: Rutin

Främjandeplan för likabehandling, jämställdhet och mångfald

AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN

Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner

Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna

Riktlinjer för hög arbetsbelastning socialkontor barn- och ungdom. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden godkänner riktlinjen.

Lokal samverkansöverenskommelse. för Örgryte Stadsdelsförvaltning 2010

Borlänge kommun. Internkontroll KS. Kontrollområde: Facklig samverkan. Beslutad av kommunstyrelsen

Handbok för LSG-ombud

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete

LUNDS KOMMUN (3) Personal och förhandlingsutskott Nr

Samverkansavtal i Kungsörs kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Lokalt samverkansavtal 2015

Skellefteå kommuns Samverkansavtal

Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)

Ändrades: :15. Avtal om samverkan och arbetsmiljö

4 Förutsättningar för väl fungerande samverkan och arbetsmiljö- och hälsoarbete. 5 Former/struktur för samverkan och arbetsmiljöarbete

Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan. inom Borås Stad

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Avtal om Samverkan inom

Vallentuna kommuns värdegrund:

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET

Arbetsmiljöarbetet inom Åklagarmyndigheten

Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2

Transkript:

ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER med exempel på dagordning för arbetsplatsträff

RIKTLINJER 1 Arbetsplatsträffar i enlighet med samverkansavtalet i Håbo kommun Samverkan i Håbo kommun Samverkanssystemet ska stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller medborgarnas krav på effektivitet, service och kvalitet. Utvecklingen kräver en målinriktad process där alla är delaktiga. Samverkan ska vara en naturlig del av den löpande verksamheten och förutsätter en bred och aktiv kommunikation i organisationen. Samverkan sker i olika former: Medarbetarsamtal enskild medarbetare Arbetsplatsträffar - arbetsgrupp Samverkansgrupper - partssamverkan Arbetsplatsträffen är ett forum för dialog mellan chef och medarbetare och för medarbetare sinsemellan informationsutbyte mellan chef och medarbetare verksamhetsutveckling personlig och yrkesmässig utveckling möjlighet till ökat självbestämmande och ansvarstagande för alla medarbetare Dagordning på arbetsplatsträffarna verksamhetens mål - hur vi uppfattar vårt gemensamma uppdrag, utveckling och planering uppföljning av arbetet vad har vi gjort - har vi uppnått våra mål? hur arbetet organiseras och hur resurserna, såväl ekonomi som kompetens och rekrytering, används minnesanteckningar från kommunens ledningsgrupp ärenden till KS kompetensutveckling/ medarbetarutveckling riskanalyser arbetsmiljöfrågor; exempelvis: har vi tagit med arbetsmiljöaspekterna i våra beslut om hur vi ordnar vår verksamhet; fysiska och/ eller ergonomiska aspekter; hälsofrågor; friskvård utvärdera möteskulturen exempelvis: hur samtalar vi och hur förbereder vi oss inför mötet. Fokus både på hur gruppen fungerar och hur jag, som individ gör inför under efter mötet. Organisering av arbetsplatsträffarna på större arbetsplatser kan det vara nödvändigt att dela upp de anställda i grupper och ha flera träffar utveckla arbetsformer som gör det möjligt för alla att vara aktiva och bidra med sitt kunnande, sina erfarenheter och sina idéer att dialogen gynnas om syftet med arbetsplatsträffar ska uppnås är det rimligt att anta att träffarna minst bör genomföras 6-8 gånger årligen. vissa anställda tillhör en organisation men utför sitt arbete och tillbringar sin huvudsakliga tid på andra arbetsplatser. Mot bakgrund av att arbetsplatsträffarnas syfte är att bidra till verksamhetsutveckling, kan det finnas starka skäl att sådan personal deltar i arbetsplatsträff på den arbetsplats där man utför sitt arbete. Därför ska berörda chefer i samråd med berörda arbetstagare ta ställning till frågan om medverkan. 1

RIKTLINJER 2 Ett exempel: Dagordning apt Genomgång av föregående protokoll Urval av aktuella punkter Information från chef aktuella verksamhetsfrågor Information laget runt aktuella verksamhetsfrågor Arbetsmiljö Friskvård Aktuella ärenden till nämnd Information från kommunledningsgruppen Information från förvaltningsledningen Synpunktshantering Exempel på tillfälliga punkter/ projekt: Medarbetarenkäten Utformning av verksamheternas mål Personalförändringar Ekonomiska läget Bearbetning av inspektionsmeddelanden från exempelvis skolinspektion och arbetsmiljöverk Utvärdering av mötet 2

RIKTLINJER 3 BILAGA: Utdrag ur Samverkansavtal i Håbo kommun Samverkansavtalet och arbetsplatsträffen I samverkansavtalet uttrycks meningen med arbetsplatsträffar enligt nedanstående citat: Arbetsplatsträff Arbetsplatsträffar har flera syften. Ett är att skapa forum för dialog mellan medarbetare och chef för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av mål och budget inom det egna området. Ett annat är att chefer ska kunna informera de anställda i viktiga frågor. Träffarna ska också ge förutsättningar för personlig och yrkesmässig utveckling liksom till ökat självbestämmande och ansvarstagande för alla medarbetare. Det är viktigt att allas kompetens tas till vara i beslutsprocessen. För att möjliggöra detta krävs att medarbetarna är väl informerade om de frågor som påverkar den egna arbetsplatsen. För att arbetsplatsträffarna ska fungera måste de vara regelbundna och utgöra en naturlig del av verksamheten. Målet är att alla som har sitt huvudsakliga arbete förlagt till arbetsplatsen ska delta. Varje arbetsplats måste utifrån aktuell organisation hitta en fungerande form för arbetsplatsträffar. För arbetstagare som har flera arbetsplatser måste berörda chefer samråda om praktiska lösningar. Arbetsplatsträffen är lämpligt forum för chefer och medarbetare att tillsammans identifiera och förebygga risker samt föra en dialog om utvecklingsbehov. Skyddsombuden kan, genom sin speciella kompetens, bidra till att hälso- och arbetsmiljöaspekterna beaktas i de frågor som behandlas. Det som avhandlas på arbetsplatsträff ska dokumenteras genom minnesanteckningar. Dokumentationen ska på lämpligt sätt göras tillgängligt för de anställda på arbetsplatsen. Arbetsplatsträffarna ska organiseras så att de inom ramen för ordinarie arbetstid kan kombineras med facklig information. Vidare sägs följande om syfte och organisering av träffarna i Kommentarer till samverkansavtal : Arbetsplatsträffen ska bidra till den dialog mellan chef och anställda som är nödvändig för en effektiv och välfungerande verksamhet. Den kan fungera som ett informationstillfälle för chefen men syftet är mer långtgående än så, nämligen att få till stånd ett gemensamt samtal om verksamheten. I dessa samtal är det självklart att uppmärksamhet ägnas åt att följa upp de mål som gäller, de resurser som finns avsatta och sambandet dem emellan. Det betyder att formerna för arbetsplatsträffen noga måste övervägas. På större arbetsplatser är det troligen nödvändigt att dela upp de anställda i grupper och ha flera träffar. Lika nödvändigt är det att hitta arbetsformer som gör det möjligt för alla att vara aktiva och bidra med sitt kunnande, sina erfarenheter och sina idéer. På många arbetsplatser finns redan mötesformer som helt eller delvis motsvarar samverkansavtalets arbetsplatsträff. Samverkansavtalets avsikt är inte att införa ytterligare en mötesform genom arbetsplatsträffen. Snarare bör man på varje arbetsplats ta ställning till i vilken mån och på vilket sätt man kan behöva ändra befintliga mötesformer så att de motsvarar kraven i samverkansavtalet. De fackliga företrädarna på arbetsplatsen ska självklart medverka i denna diskussion. Avtalet innehåller 3

RIKTLINJER 4 inga krav på mötesfrekvens mer än att de ska vara regelbundna. Om syftet med arbetsplatsträffar ska uppnås är det dock rimligt att anta att träffarna minst bör genomföras 6-8 gånger årligen. Vissa anställda tillhör en organisation men utför sitt arbete och tillbringar sin huvudsakliga tid på andra arbetsplatser. Det gäller t.ex. lokalvårdare och personal i skolornas måltidsverksamhet. Mot bakgrund av att arbetsplatsträffarnas syfte är att bidra till verksamhetsutveckling, kan det finnas starka skäl att sådan personal deltar i arbetsplatsträff på den arbetsplats där man utför sitt arbete. Därför ska berörda chefer i samråd med berörda arbetstagare ta ställning till frågan om medverkan eller ej. Frågor om arbetsmiljö-, hälsa och trivsel är ofta självklara inslag i samtal om verksamhetsutveckling. Genom sin särskilda kunskap i sådana frågor kan skyddsombuden bidra med viktiga aspekter vid arbetsplatsträffar. Chef ska därför tillsammans med skyddsombuden utveckla formerna för detta. För att de fackliga organisationerna ska kunna företräda sina medlemmar krävs dialog mellan medlemmar och företrädare. Kommunen ska så långt möjligt underlätta för att en sådan dialog kan komma till stånd och fortgå, eftersom det är viktigt att de fackliga företrädarna kan uttrycka de anställdas uppfattningar och inställning. Ett sätt att underlätta denna dialog är att regelmässigt avsätta tid för facklig information i samband med arbetsplatsträffar. 4