Tillsynsprojekt 1:2008 Kvalitet på semlor vid caféer och servicestationer

Relevanta dokument
Julbordsprojekt 2008

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

Salladsbarer. Projektsammandrag. Bild hämtad från nätet google bildsök salladsbar. Februari 2016 Hälsoinspektör Annika Porthin

Provtagningsprojekt på sushiris 2018

Kontroll av salladsbufféer i butik

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Rapport provtagningsprojekt 2010 Vagnar & Restauranger. Miljöförvaltningen

Provtagning av semlor

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008

Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun

Projekt Bacillus cereus

Projekt julbord. Landskrona stad Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010: Miljöförvaltningen Landskrona. Miljöförvaltningen

Offentlig kontroll av livsmedel Undersökning av mikrobiologisk kvalitet för färdigförpackade baguetter och blandade sallader i Trelleborgs kommun

Provtagning av semlor

Pizzaprojekt. hösten Ett samarbetsprojekt mellan livsmedelstillsynen i kommunerna Lomma, Svedala, Kävlinge, Staffanstorp, Burlöv & Landskrona

Glassprojekt sommaren 2005

Godkända leverantörer

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

Salladsbufféprojekt. - Kontroll och provtagning av plocksalladsbufféer i Haninge, Tyresö och Nynäshamn. Genomfört 2014 Jytte Gard Timmerfors

, n] Kommuner i samarbete

Mikrobiologisk kvalitetskontroll. Malmö stad 1999

Projekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker. Miljö- och hälsoskydd

SNABBMATPROJEKT. Projektet utfördes av t.f. hälsoinspektör Annika Porthin. Ansvarig för projektet var hälsoinspektör Liisa Haavisto

Temperaturkontroll i butikskyldiskar

Isprojekt Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

Kontroll av salladsbufféer i Jönköpings län

Hur ska livsmedel hanteras?

VÄNLIGEN FYLL I FÖLJANDE UPPGIFTER, TEXTA TYDLIGT ELLER ANVÄND VERSALER, TACK. Kompetenstestarens namn Kompetenstestarens betekcning Testdatum

Rapport. Restauranger tillsynsprojekt Åsa Fredriksson Joakim Johansson

Härlig grillkväll. eller. risk för magont?

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. 2008:2 Provtagning och analys av maträtter från julbord

Transport av mat & måltider

- Egenkontrollplanen uppgörs, så att den täcker alla skeden i livsmedelshanteringen, allt från råvaror till kundprodukt.

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull

Provtagningsprojekt på emulsionssås 2018

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys

Vad kan finnas under ytan?

Instruktion för att förhindra livsmedelsburna sjukdomar - hemtjänst och vårdboende med hemtjänstinsatser. 1. Ansvarsfördelning Sid 2

Bagerier & konditorier Tillsynsprojekt 2004

FÖRELÄGGANDE ENLIGT 55 I LIVSMEDELSLAGEN ATT AVHJÄLPA KONSTATERADE BRISTER I LIVSMEDELSLOKAL, RESTAURANG CHAO YANG, LOVISA

Rengörings- och temperaturkontroll på restauranger och caféer i Varbergs kommun 2012

Säker livsmedelsverksamhet

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Hantering av lättfördärvliga oförpackade livsmedel Kräver inte kompetensintyg Kräver inte utredning av hälsotillståndet Kräver inte skyddsklädsel

Isprojektet Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN

Information för uppgörande av egenkontroll vid tillverkning av livsmedel inom spannmåls- och grönsaksbranschen (t.ex. bagerier)

RAPPORT. Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala D-nr

Rutiner för livsmedelshantering

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Livsmedel som överlåts till mathjälp

HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten.

Provtagning av sallader

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

ÄTFÄRDIGA LIVSMEDEL. Projektinriktad livsmedelskontroll 2009/2010 NORRBOTTENS LÄN

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll

PROJEKT. Salladbufféer

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys

Grillad kyckling. - Kontrollprojekt om hantering av grillade köttprodukter och märkning av egentillverkade produkter i livsmedelsbutiker

PROJEKT. Kebabprojekt. - Kontroll och provtagning på kebabhantering i Haninge, Tyresö och Nynäshamn. Genomfört 2013

Turist Riktad tillsyn av livsmedelshantering under turistsäsong. En rapport från Miljöförvaltningen Linn Oldemar och Alexandra Bernvetter

Julbordsprojekt Rapport 2/1999 ISSN Mer rapporter kan hämtas på

ANVISNINGAR FÖR EGENKONTROLLPLANER

Samordnat Listeriaprojekt

Livsmedelshygien. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska,

Livsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska,

ALEBO PENSIONAT. Förebyggande åtgärder för att undvika hälsofaror

FÖRELÄGGANDE ENLIGT 55 I LIVSMEDELSLAGEN ATT AVHJÄLPA KONSTATERADE BRISTER I LIVSMEDELSLOKAL, RESTAURANG CHAO YANG, LOVISA

Restauranger Tillsynsprojekt 2004

Hantering av lättfördärvliga oförpackade livsmedel Kräver inte kompetensintyg Kräver inte utredning av hälsotillståndet Kräver inte skyddsklädsel

Hem- och konsumentkunskap år 7

Rapport om livsmedelstillsyn av julbord i Malmö stad 2005

Tips och råd om trygg matlagning

Kontroll av industriellt producerade ätfärdiga produkter avseende Listeria monocytogenes i Stockholm stad 2008

Riktad kontroll, hantering av bladgrönsaker

HANTVERKSMÄSSIG CHARKTILLVERKNING

Bakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna.

JÖNI<ÖPINGS I<OMMUN. Provtagningsprojekt på pizzerior 2017

Projekt hållbarhetstester på charkprodukter

Tips och råd för trygg matlagning

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?

Kontroll av sushi hantering på restaurang. Projektinriktad livsmedelskontroll 2016 i Örebro län

PROJEKTINRIKTAD KONTROLL I NORRBOTTEN Kontroll av salladsbufféer

Vi som jobbar med livsmedelskontroll. Dag Henric Lina Christina Therése

Is och dricksvatten. Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2011

Bygg- och miljökontoret, Livsmedel

Transport av varmhållen mat. Projekt Jönköpings län

Provtagning. Agenda. Varför ska företag ta prov? Mats Lindblad Riskvärderare mikrobiologi Livsmedelsverket

Miljö- och byggnadsförvaltningen. Mjukglassprojekt PROVTAGNING OCH KONTROLL AV RENGÖRINGSRUTINER

Ätfärdiga livsmedel. Projektinriktad kontroll i Örebro län Foto: Per Norström, Länsstyrelsen. Publ. nr 2007:22

Projektrapport 2011: Livsmedelsövervakning av utomhusförsäljningen under Jakobs dagar

Rengöringskontroll på tillagningskök inom skolor, förskolor, äldreboende och sjukhus i Varbergs kommun 2012, uppföljning

Rengöringsprojekt med ATP-mätare 2015

Mikrobiologiska kriterier 2012

Kontroll av hygien i Butiksskivade charkprodukter

Egenkontroll. Fastställd den 1 juli 2019, version 1.

Hantering av lättfördärvliga oförpackade livsmedel Kräver inte kompetensintyg Kräver inte utredning av hälsotillståndet Kräver inte skyddsklädsel

Transkript:

Tillsynsprojekt 1:2008 Kvalitet på semlor vid caféer och servicestationer Sammanställt av Emma Bäck och Mattias Finell

Inledning Under februari månad 2008 utförde hälsoinspektionen inom Malmska hälso- och sjukvårdsområde ett projekt som gick ut på att ta prov på semlor från caféer och servicestationer, kontrollera förvaringstemperaturer i kylvitriner samt den maximala försäljningstiden. Bakgrunden till projektet var att det vid egenkontrollprovtagningar 2007 framkommit att kvaliteten på fyllda semlor snabbt kan försämras. Semleproverna analyserades vid kobstadsnejdens livsmedels- och miljölaboratorium. Utförande Ett infobrev skickades ut till 24 olika caféer och servicestationer i kobstad, Pedersöre och Larsmo kommuner ca en vecka före projektet. Elva av dessa valdes ut för att delta i projektet. Provtagningarna utfördes oanmälda. Semleprovernas temperatur mättes med termometer försedd med insticksgivare och kylvitrinernas temperatur kollades med IR- termometer. Samtliga prov togs av skinksemlor. Personalen frågades om semlornas försäljningstid, användningen av djupfrysta råvaror och upptiningen av dessa. En skild inspektionsblankett användes för ändamålet, se Bilaga 1. Praktikanten Emma Bäck utförde projektet. De parametrar som analyserades var Bacillus cereus, Staphylococcus aureus, enterobakterier samt jäst. Tillämpade riktvärden för mikroorganismerna finns i Tabell 1. Bacillus cereus är en vanlig jordbakterie som kan finnas på t.ex. rotfrukter och grönsaker. Sporer av bakterien kan överleva också kraftig upphettning. Förekomst av B. cereus i livsmedel kan tyda på att livsmedlet förvarats i fel temperatur under en längre tid. Toxiner som produceras av B. cereus kan orsaka matförgiftning. Staphylococcus aureus finns naturligt på huden, speciellt kring näsan, i svalget och i sår. Bakterier kan lätt överföras till livsmedel till följd av otillräcklig handhygien eller via droppsmitta och föröka sig ifall livsmedlet förvaras i fel temperatur. S. aureus kan under gynnsamma förhållanden producera enterotoxiner som orsakar matförgiftning.

Toxinerna är värmetåliga och förstörs inte till följd av upphettning även om bakterierna dör. Enterobakterier omfattar en stor grupp bakterier som finns t.ex. i jorden, människors och djurs tarmkanaler och i vatten. Vissa arter förekommer också naturligt på t.ex. grönsaker. Förekomst av höga halter av enterobakterier kan tyda på otillräcklig hygien vid tillredning, för hög förvaringstemperatur eller bristfällig rengöring. Jästsvampar förekommer allmänt på frukter, grönsaker och huden. Jästsvampar används främst som hygienindikator, höga halter tyder på att livsmedlet blivit gammalt eller förvarats i fel temperatur. Livsmedel kan även kontamineras av otillräckligt rengjorda arbetsytor och redskap. Tabell 1. Riktvärden för mikroorganismer. Parameter Bacillus cereus Staphylococcus aureus Enterobakterier Jäst Resultat På basis av analysresultaten klassades sex av elva prov som bra. Fyra prov klassades som försvarliga, tre pga. jäst eller enterobakterier och ett pga. förekomst av S. aureus. Ett prov klassades som dåligt pga. höga halter jästsvamp (Tabell 2). Tabell 2. Analysresultat. Objekt Bacillus cerus Stapylococcus aureus Enterobakterier Jäst Klassificering Café 1 <100 <100 400 300 Bra Café 2 <100 <100 1 200 40 000 Försvarlig Café 3 <100 <100 <10 4 100 Bra Café 4 <100 <100 <10 1 900 Bra Café 5 <100 <100 <10 4 500 Bra Café 6 <100 <100 70 61 000 Försvarlig Café 7 <100 <100 450 1 900 Bra Café 8 <100 <100 130 29 000 Försvarlig Café 9 <100 <100 <10 100 Bra Café 10 <100 <100 4 300 600 000 Dålig Café 11 <100 100 <10 5 200 Försvarlig

På endast ett café av elva var temperaturerna i kylvitrinen under gränsvärdet +6ºC. Detta var också det enda caféet där semlornas temperatur hölls under +6ºC (Figur 1). Gränsvärdet kommer från social- och hälsovårdsministeriets förordning om livsmedelshygienen i vissa livsmedelslokaler 905/2007 7. Enligt förordningen får livsmedel som kräver kylförvaring saluhållas i högst +12ºC, förutsatt att serveringstiden är högst 4 h. Eftersom semlorna i projektet oftast saluhölls minst 12 h måste det strängare gränsvärdet +6ºC tillämpas. Uppmätt temperatur [ C] 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Café 1 Café 2 Café 3 Café 4 Café 5 Café 6 Café 7 Café 8 Figur 1. Uppmätta temperaturer i vitriner och semlor. Café 9 Café 10 Café 11 Vitrin Smörgås Medeltemperaturen i kylvitrinerna var 9,2ºC, i semlorna 10,9ºC. De höga temperaturerna kan delvis bero på att många av proven togs relativt snabbt efter att semlorna tillverkats på morgonen och därför inte hunnit kylas ner. Den högsta uppmätta temperaturen, 18,8ºC i en semla, berodde antagligen på stekt ägg i fyllningen som inte hunnit svalna ordentligt. Samtliga caféer uppgav att semlorna säljs samma dag de tillverkas eller högst dagen efter tillverkningsdagen. Alla prov i projektet förutom ett hade tillverkats tidigare samma dag som proven togs. En semla hade dock tillverkats ca 1,5 dygn före provtagningen, detta var också det enda prov vars mikrobiologiska kvalitet klassades som dåligt. Eftersom de övriga proven var dagsfärska hade den mikrobiologiska kvaliteten antagligen inte hunnit försämrats trots att temperaturerna i

nästan samtliga fall var för höga. Eventuellt skulle en större del av proven ha haft sämre resultat ifall proven hade tagits i slutet av försäljningstiden. Åtta av caféerna packade in sina semlor enskilt. Alla semlor förvarades dock skyddade mot droppsmitta i vitrinerna. Endast tre caféer datummärkte sina semlor. Eftersom vissa caféer märker semlorna med tillverkningsdag och andra med sista försäljningsdag är det dock svårt för kunden att avgöra hur färsk produkterna är. Sju av caféerna uppgav att de åtminstone ibland använder djupfryst bröd. Brödet tinas i rumstemperatur eller i kyl. Slutsatser Denna undersökning visar att temperaturerna vanligen inte hålls under gällande gränsvärden i kylvitrinerna. Detta kan konstateras vara en brist i egenkontrollen, eftersom temperaturerna borde granskas regelbundet och temperaturavvikelser åtgärdas genast. Förvaringstemperaturen tycks dock inte ha någon avgörande inverkan på kort tid, men ju längre semlorna förvaras i vitrinen, desto viktigare är det att temperaturen hålls tillräckligt låg. Samtliga prov som klassificerades som försvarliga hade tillverkats samma dag som proven togs, i vissa fall endast några timmar efter tillredning. I dessa fall kan resultaten inte förklaras med för höga förvaringstemperaturer. Bristfällig hygien vid tillverkning eller felaktig förvaring av råvaror är de troligaste orsakerna till förekomst av förhöjda halter mikroorganismer i semlorna. I ett prov var halten S. aureus precis på gränsen mellan bra och försvarlig, i övrigt fanns inga sjukdomsalstrande bakterier i någon av proven. Förekomst av enterobakterier och jäst skall i första hand ses som en indikation på att hygienen vid tillverkning varit bristfällig eller på att semlorna eller råvaror förvarats i för höga temperaturer. Någon

direkt hälsorisk är inte förknippad med dessa mikroorganismer, men de kan försämra produkternas sensoriska kvalitet. Färskt bröd föråldras snabbast i temperaturer mellan -4 och +4ºC, bröd skall därför inte förvaras i kylskåp utan i rumstemperatur. Djupfrysning förlänger hållbarhetstiden, men kvalitén kan försämras av felaktig upptining. Det rekommenderas att brödet tinas upp oförpackat i rumstemperatur, inte i kyl. Brödet bör dock skyddas mot kontamination under upptiningen. Det rekommenderas också att semlor som tillverkas av bröd som varit djupfryst säljs högst en dag, eftersom upptinat bröd föråldras snabbare än färskt. Trots att bröd föråldras snabbast i kyltemperaturer skall fyllda semlor alltid förvaras kallt, eftersom fyllningen snabbt förskäms i högre temperaturer. Rekommendationer till caféer Utifrån detta projekt rekommenderas verksamhetsidkare att iaktta följande: - Hygienen vid tillverkning av semlor har en avgörande betydelse för hållbarheten. Användning av engångshandskar rekommenderas, men engångshandskar ersätter inte handtvätt! - Semlor är färskvaror som inte bör hållas till försäljning längre än 24 timmar. Speciellt i servicestationer med långa öppethållningstider rekommenderas att tillverkningsdatum och -tid, alternativt sista försäljningsdag, tydligt märks på semlornas förpackning för att undvika att gamla semlor blir kvar i kylvitrinerna. - Temperaturen i kylvitrinerna bör hållas under 6ºC - Tillverkningen bör ske snabbt så att ingredienserna inte blir för varma. Ifall upphettade råvaror används (t.ex. stekt ägg, bacon) bör dessa kylas ner till 6ºC före semlorna fylls. - Djupfryst bröd bör tinas i rumstemperatur Hälsoinspektionen 19.03.2008

Bilaga 1 SMÖRGÅSPROJEKT 2008 Hälsoinspektionen Ekovägen 11 68620 JAKOBSTAD 06-7861 111 Fax: 06-7861 569 Kontroll av temperaturer samt provtagning av livsmedel vid servicestationer och caféer 1. Verksamhetsidkare Servicestationens/ caféets namn Ansvarsperson och närvarande 2. Kontroll Smörgåssorter Tillverkning/ dag Varifrån skaffas råvaror Används djupfrysta råvaror Tillverkas de på förhand Datummärkning av smörgåsar Försäljningstid Förpackning Kylvitrin -hel -ren Kyls de ner till natten på annan plats än kylvitrrinen Temperatur i kylvitrin Temperatur i smörgås 3. Smörgåsprov Tillverkningsdag Sista användningsdag Ingredienser Parametrar -Bacillus cereus -Enterobakterier -Staphylococcus aureus -Jäst 4. Underskrift Datum Underskrift