Jan Bengtsson IDPP

Jan Bengtsson IDPP 2012-01-06 Praktiknära pedagogisk professionsforskning (PPP) Programförklaring Under de senaste decennierna har allt fler postgymnasiala utbildningar förlagts till universitet och högskolor. Tidigare var det bara några få yrkesutbildningar som bedrevs vid universiteten, framför allt utbildningarna till läkare, jurist och präst. Utbildningen av lärare, socionomer, sjuksköterskor, arkitekter med flera yrken skedde däremot på särskilda yrkeshögskolor utan vetenskaplig anknytning i form av vetenskaplig litteratur och egen forskning. Mot bakgrund av denna omvandling har antalet människor som genomgår en högskoleutbildning och som därefter är verksamma i olika professioner expanderat enormt. Detta har medfört att behovet av professionsforskning har ökat på ett motsvarande sätt. I dag är professionsforskning såväl nationellt som internationellt ett omfattande forskningsområde. Mycket av professionsforskningen har en sociologisk inriktning som utifrån ett systemperspektiv har eftersträvat att kunna förklara professioners verksamhet som en funktion av sociala och politiska villkor samt historiska förändringar. I denna programförklaring är avsikten att beskriva professionsforskningen inom det professionsområde som läraryrket utgör vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Vid IDPP är didaktisk forskning redan etablerad, men pedagogisk professionsforskning behöver få en tydligare plats. Rambeskrivning av forskningsprogrammet praktiknära pedagogisk professionsforskning I lärares arbete har undervisning och lärande en central ställning, men arbetet omfattar även många andra uppgifter och ansvarsområden som är nödvändiga för yrkets utövande. För att undvika att fokus riktas endast mot någon av lärares många olika arbetsuppgifter är det värdefullt med en integrativ syn som förmår att identifiera variationen av olika uppgifter och relatera dem till varandra. En sådan möjlighet erbjuder professionsforskning. Med läraryrket som utgångspunkt är det möjligt såväl att få syn på olika dimensioner i detta yrke och rikta forskning mot dem som att integrera dem som delar av yrket. Sådan professionsforskning kan beskrivas som ett forskningsprogram som förmår generera nya och viktiga frågeställningar om såväl läraryrke som utbildning och fortbildning av lärare. Den professionsforskning som bedrivs vid IDPP avgränsas på olika sätt från det vidare professionsforskningsområdet. Avgränsning är inte bara nödvändig för att bestämma forskningsområdet. Det skapar även möjligheter att kunna bidra med ny kunskap. En första avgränsning ligger i en explicit inriktning på läraryrket och, i en något vidare betydelse, pedagogiska professioner. Till det vidare området hör inte bara lärare i den obligatoriska skolan, utan hit hör även lärare i högre utbildning och i arbetslivet, även om de inte alltid kallas lärare. I många länder är läraryrket den profession som har flest människor anställda och lärarutbildningen är följaktligen den största professionsutbildningen. Beaktar vi dessutom alla som berörs av läraryrket är det få människor i dagens samhälle som

inte på ett avgörande sätt påverkas eller har påverkats av lärares professionella arbete. Kunskap inom detta område har därför stor betydelse för såväl utövningen av yrket som utbildningen till yrket samt för alla som går i skolan. Likväl finns det ett begränsat intresse för läraryrket i den vidare professionsforskningen. En andra viktig avgränsning är att den pedagogiska professionsforskningen vid IDPP har en praktiknära inriktning. För att förstå lärares arbete är det nödvändigt att studera deras aktiviteter utifrån deras dagliga praktik. En sådan inriktning behöver emellertid inte förstås som ett naivt deltagande i lärares praktik. I empirisk professionsforskning är det nödvändigt med en explicit praktikteori som kan erbjuda ett perspektiv för att förstå professionellas praktik. En avsikt med den praktiknära inriktningen är att kunna bidra med relevant och användbar kunskap i verksamma lärares dagliga arbete liksom i utbildning och fortbildning av lärare. Härigenom avgränsas IDPP:s pedagogiska professionsforskning från bl.a. utbildningssociologisk professionsforskning vars kunskap snarare kan vara till nytta för styrning av skolan. Forskning I GU:s senaste strategiplan, Kvalitet och förnyelse: strategier för Göteborgs universitet 2011 2012, framhävs behovet av ökat internationellt genomslag i forskningen och hög kvalitet som vilar på vetenskaplig grund i utbildningen. Detta är områden som även gäller för IDPP. I den omfattande utvärdering av forskning som genomfördes vid GU under 2010 (RED 10) framhålls en styrka och två svagheter vid IDPP. Den styrka som lyfts fram är den praktiknära inriktningen av forskningen. Denna bör utvecklas, anser RED 10, inte minst på grund av vikten av sådan kunskap i institutionens tunga utbildningsuppdrag i lärarutbildningen. Den ena svagheten som framhålls är att den omfattande undervisningsverksamheten vid institutionen saknar en motsvarande tyngd i vetenskaplig forskning. Den andra svagheten som påpekas är bristande publicering i internationella tidskrifter. I IDPP:s strategiska plan utgör dessa punkter områden som behöver vidareutvecklas respektive åtgärdas. PPP har redan ett välutvecklat forskningsprogram med en praktiknära inriktning. Det har sedan länge bedrivits en omfattande forskning med finansiering från alla större forskningsfinansiärer och med publikationer i internationella tidskrifter och samverkan med internationella nätverk. I RED 10 framställs PPP:s forskning som mycket bra och i vissa avseenden som excellent. PPP har i konkurrens erhållit strategiska medel från UFN för att stärka och/eller utveckla forskningsmiljöer vid fakulteten. I PPP bedrivs forskning inom flera olika delområden. Läraren som person kan studeras på olika sätt, t.ex. lärarens yrkesidentitet (Göran Brante) och personliga identitet, gender och etnicitet. Inom detta forskningsområde faller även självkännedom och självkunskap i yrkesutövningen (Ulla Andrén). Ett avgörande område för yrket är givetvis lärarnas trivsel och arbetsglädje (Anna-Carin Bredmar). Lärares sociala relationer är av många slag och utspelar sig i många olika sammanhang, bl.a. studeras förtroende mellan lärare och elever (Annika Lilja) och

lärares mentorskap (Helena Wallström). Det finns intresse även för konflikthantering (Ulla Andrén). Organisering av och villkor för lärares arbete studeras utifrån platsens betydelse i förskolan (Kari-Anne Jørgensen), skolbyggnaders pedagogiska betydelser (Jan Bengtsson), verksamhetsförändringar (Mikael Nilsson) och praktikteori (Jan Bengtsson). Förhållandet mellan teori och praktik i lärares dagliga arbete liksom i utbildningen av lärare har ägnats omfattande forskning (Jan Bengtsson, Magnus Levinsson). I detta område ingår även lärares vetenskaplig-kritiska förhållningssätt. Lärares dokumentation, bedömning och betyg är ett brett område som har varit föremål för många studier (Lisa Asp-Onsjö, Anne Dragemark Oscarson, Sten Båth, Claes Alexandersson, Ilona Rinne, Gunnar Hyltegren). Lärare använder i sitt arbete olika yrkesredskap. För närvarande studeras lärares användning av IT (Kaj Jönsson, Jan Bengtsson) och betyg som yrkesredskap (Gunnar Hyltegren). Liksom andra yrkesgrupper behöver även lärare ett yrkesspråk. Studier inom detta område håller på att utvecklas (Viktoria Bengtsdotter Katz). Lärares utvärdering av sitt arbete är ett brett område. Utifrån ett praktiknära perspektiv har det ägnats intresse i form av självvärdering genom reflektion (Jan Bengtsson, Ulla Andrén). I tidsperioden mellan 2004 och 2009 har runt 70 publikationer producerats. Aktivt deltagande på internationella konferenser sker regelbundet, ofta förbundet med publikationer i tidskrifter eller böcker. Några aktuella exempel kan tydliggöra denna aktivitet. På International Human Science Research Conference i Oxford 2011 deltog sex personer ur PPP (Bengtsson, Bredmar, Lilja, Jørgensen, Rinne och Andrén) med ett symposium om den livsvärldsfenomenologiska forskningsansatsen. Bidragen kommer att utarbetas till vetenskapliga artiklar och publiceras som ett temanummer av Indo-Pacific Journal of Phenomenology. Under hösten 2011 anordnade Bengtsson tillsammans med professor Karin Rönnerman en internationell workshop om Professionals Practice. Bengtsson var under höstterminen inbjuden att föreläsa på en internationell workshop på temat New Perspectives on Teaching Research vid Wiens universitet. På NFPF:s konferens i Köpenhamn 2012 håller åtta personer från PPP (Bengtsson, Rinne, Bredmar, Lilja, Levinsson, Andrén, Jørgensen och Jönsson) ett symposium om Researching Teachers Professional Practice. Avsikten är att utarbeta bidragen till en antologi. Under våren 2012 anordnar Bengtsson tillsammans med professor Tobias Werler vid Høgskolen i Volda, Norge, en internationell konferens om Transformation of School and Teacher Professionalism. Bengtsson är redaktör för ett temanummer om Experience and Education som är under publicering i Studies in Philosophy and Education.

Samarbete och nätverk PPP har ett omfattande samarbete med betydelsefulla nätverk på såväl lokal, nationell som internationell nivå. Med IDPP som bas drivs Kollegium för livsvärldsfenomenologisk forskning. Ordförande är Jan Bengtsson och sekreterare Annika Lilja. Kollegiet har 130 personer på sin sändlista. Detta är ett viktigt nätverk för framför allt nordisk forskning, men nätverket har internationellt spridning. På seminarierna deltar forskare från alla de nordiska länderna och gästforskare tillbringar längre sammanhängande tid på institutionen för att kunna delta i den livsvärldsfenomenologiska forskningen. Mycket av den forskning som bedrivs i PPP bedrivs utifrån den livsvärldsfenomenologiska forskningsansatsen, men även om detta är en viktig resurs för forskning i PPP, kan sådan forskning inte begränsas till denna eller andra forskningsansatser. Ett lokalt nätverk av betydelse är temaområdet Läraryrkets praktik vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) som drivs i samverkan med professor Karin Rönnerman från IPS. CUL inrättades 2004 av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning för att främja och stödja den utbildningsvetenskapliga basen för läraryrke och lärarutbildning vid GU. Temaområdena spelar i detta arbete en central roll och ska fungera som mötesplatser för utbildningsvetenskaplig forskning inom skilda forskningsområden vid GU. Temaområdet Läraryrkets praktik är det största av CUL:s temaområden med 20 doktorander knutna till området. Filosofisk pedagogik utgör en resurs på såväl lokal som internationell nivå. Sedan 1994 finns ett Kollegium för filosofisk pedagogik som har letts av Bengtsson. Detta kollegium föregicks av Forum för filosofi och samhällsteori som var en fakultetsövergripande verksamhet vid GU. Forum grundades av Joachim Israel, Anders Molander och Jan Bengtsson och var verksamt mellan 1987 och 1994 med Bengtsson som ledare. Kollegium för filosofisk pedagogik är för närvarande inte aktivt, men har över 100 personer på sin intresselista. 1997 grundades Nordiskt nätverk för pedagogisk filosofi (NNPF) och Bengtsson var dess ordförande under dess första tio år, 1997 2007. NNPF deltar varje år som ett nätverk inom ramarna för den konferens som Nordiska föreningen för pedagogisk forskning (NFPF) organiserar och har under alla år varit det största nätverket på denna konferens (både vad gäller antalet presenterade bidrag och antalet deltagare på presentationerna). Bengtsson har även medverkat till grundandet av Société Francophone internationale de philosophie de l éducation och är hedersledamot i dess styrelse. I det filosofisk-pedagogiska nätverket ingår även International Network of Philosophy of Education, Philosophy of Education Society i USA och Philosophy of Education Society of Australasia. Vid PPP finns ett omfattande utbyte med andra institutioner och universitet i världen och en omfattande medverkan i vetenskapliga tidskrifters redaktions- och granskningsarbete. Utbildning Vid UFN finns det tre forskarutbildningsämnen, pedagogik, ämnesdidaktik och pedagogiskt arbete. PPP:s forskningsprofil överensstämmer särskilt väl med pedagogiskt arbete. I studieplanen för detta ämne anges dess innehåll vara "lärarprofessionen och pedagogisk yrkesverksamhet". Personal vid PPP har genom

åren bidragit med många kurser inom detta område och är ansvarig för baskursen i pedagogiskt arbete (15 hp). Pedagogiskt arbete är även ett av de forskarutbildningsämnen som ingår i CUL:s forskarskola. Det medför inte bara samverkan med landets största forskarskola. Det medför också ett engagemang i CUL:s uppdrag att ansvara för den utbildningsvetenskapliga förankringen av lärarutbildningen, där lärarforskning särskilt betonas. Forskarutbildningen i pedagogiskt arbete är därför viktig för den verksamhet som bedrivs vid IDPP. Ett av CUL:s temaområden har dessutom läraryrkets praktik som sitt innehåll och en av sina ledare inom PPP (jfr ovan). IDPP har ett omfattande utbildningsuppdrag i lärarutbildningen. För att kunna hålla en hög kvalitet behövs det en vetenskaplig verksamhet att stödja sig på. Inom den högskoleförlagda utbildningen (HFU) kan PPP framför allt erbjuda kunskap i lärarutbildningens kärnområden. PPP kan även bidra till såväl en vetenskaplig förankring av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) som en beforskning av den (jfr nedan). För PPP är samarbete med skolor och andra platser där utbildning bedrivs värdefullt. Mycket av den forskning som bedrivs har hämtat sina frågeställningar från olika utbildningsverksamheter och den kan med fördel erbjudas som uppdragsutbildning i form av skol- och verksamhetsutveckling. Samverkan En samverkan mellan forskning, utbildning och verksamheter utanför GU skapas genom att kontaktytor mellan de olika områdena etableras. I stället för att låta olika områden få leva som isolerade världar kan kontaktytor skapa övergångar mellan dem. När samverkan fungerar, skapas goda cirklar som stödjer ett ömsesidigt utbyte mellan forskning, utbildning och verksamheter utanför GU. Den viktigaste kontaktytan mellan olika verksamheter är antagligen möten. I möten mellan människor finns de bästa förutsättningar för att förstå andra människor och deras verksamheter i stället för att bara betrakta dem som representanter. I en strategi för samverkan måste därför mötesplatser inta en viktig plats. Möten mellan forskning och skolor och andra verksamheter skapas genom att erbjuda mötesplatser där båda parter är intresserade av att mötas. PPP är intresserad av lärares yrkesutövning i skolor och andra pedagogiska verksamheter och har kunskap som är användbar för pedagogiska professioner i deras dagliga arbete. Lärare i svenska skolor har en högskoleutbildning som vilar på vetenskaplig grund. Det borde därför finnas ett intresse hos skolor att stödja sina lärares fortsatta anknytning till vetenskaplig kunskap i sitt arbete i stället för att klippa banden med vetenskapen när anställningskontraktet som lärare är undertecknat. Intresset för vetenskaplig kunskap i dagens skola borde ha vuxit sedan lagen om att skolans arbete ska vila på vetenskaplig grund tillkom. Det räcker dock inte att ett intresse finns, inte ens när det finns från båda håll. Parterna måste även hitta varandra, och när de har gjort det, bygga på ömsesidig respekt. När dessa villkor är uppfyllda, har en mötesplats skapats. PPP kan i samarbete med skolor erbjuda vetenskaplig kunskap som stödjer

skolornas behov, men det är skolorna själva som måste bestämma över kunskapen och ta ansvar för dess användning. I den goda samverkan ger mötet upphov till nya idéer och ny kunskap som kan leda till nya forskningsfrågor och eventuellt finansiering av ny forskning. VFU är en viktig mötesplats mellan lärarutbildningen och skolan. I sin HFU ska lärarstudenterna få sådana kunskaper som behövs för att kunna arbeta som lärare och i sin VFU ska de få tillfälle att möta den typ av verksamhet som de i sitt yrke kommer att arbeta i. VFU måste därför vara upplagd på ett sådant sätt att studenterna får möjlighet att möta lärares olika arbetsuppgifter och ansvarsområden. VFU måste med andra ord ha ett professionsperspektiv som kan identifiera och integrera lärares arbetsuppgifter och ansvarsområden. PPP kan erbjuda en vetenskaplig förankring av VFU. På så sätt kan VFU bli en mötesplats inte bara mellan lärarutbildning, skola, utan även inkludera forskning. PPP kan bidra med kunskap till VFU inom åtminstone tre områden. (1) Teorier om läraryrket för att kunna lägga upp VFU utifrån ett yrkesperspektiv som förmår identifiera yrkets olika uppgifter och ansvar. (2) Teorier om spänningen mellan teori och praktik i VFU för att kunna stödja en integration mellan dem. (3) Praktiknära forskning av VFU för att kunna utveckla den. Sådan forskning skapar lätt goda cirklar genom att den befinner sig mitt emellan lärares arbete i skolan och utbildning till lärare. Det är aktuellt att utnyttja en del av UFN:s strategiska satsning till sådan forskning. Framtidsutveckling Utöver det som redan har anförts om professionsutbildningars expansion finns det anledning att särskilt framhålla den betydelse som läraryrket har fått. Under den senaste tioårsperioden har läraryrket stått i centrum för den politiska debatten. Detta har medfört förändringar av såväl läraryrket som lärarutbildningen. Kraven på vetenskaplig förankring både i lärarutbildningen och i läraryrket har under denna period inskärpts. Lärare ska i sin utbildning ha fått så omfattande vetenskapliga kunskaper att de gör skäl för att betecknas som en profession och i sin dagliga yrkesutövning förväntas de arbeta utifrån vetenskaplig kunskap. Behovet av vetenskaplig kunskap om läraryrke och lärarutbildning kan därför förväntas öka. Läraryrket har inte bara uppmärksammats på nationell nivå. Även på lokal nivå återfinns samma tendens. Genom inrättandet av CUL 2004 har en omfattande satsning på utbildningsvetenskap och lärarforskning genomförts vid GU. Vid UFN inrättades forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete under samma tid. I samband med omorganisationen av UFN 2010 fick en av de nybildade institutionerna "didaktik och pedagogisk profession" inskrivet i sitt namn. Det nya i denna namnbildning var att pedagogisk profession lyftes fram och blev synligt för en omvärld. För att kunna utveckla detta område behövs både kortsiktigt och långsiktigt stöd. På kort sikt kan medel från UFN:s strategiska satsning på PPP användas för att initiera studier inom utvalda professionsområden i syfte att stärka PPP. Ansökningar om extern forskningsfinansiering ingår i den framtida planeringen. PPP bör också ha en tydlig plats i lärarutbildningen samt bidra till samverkan med omvärlden. På lång sikt behöver kvalificerad personal rekryteras till PPP.