2016-09-14 Till kulturnämnden med ersättare Kallelse På uppdrag av ordförande kallas härmed kulturnämnden till sammanträde. Övriga får denna kallelse för kännedom. Tid: Torsdagen den 22 september kl. 08.30 (samling vid entrén kl. 08.15 för gemensam ingång till möteslokalen. P.g.a. nyinflyttning i nya kontorshuset är de praktiska arrangemangen kring dagen osäkra, men dryck ska finnas tillgängligt) Plats: Ärenden: Regionens hus (kvarteret Eldaren), Storgatan 27, Uppsala Enligt bifogad föredragningslista Välkommen! Förhinder anmäls till Jeanette: Telefon 018 611 62 67, mobil 070 611 13 76 E-post: jeanette.wetterstrom@lul.se Enligt uppdrag Jeanette Wetterström Utredare/Nämndsekreterare Bilagor: Program Föredragningslista med handlingar Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28 Box 26074 750 26 Uppsala tfn 018-611 62 72 fax 018-51 16 98 org nr 232100-0024 kultur@lul.se www.lul.se/kultur
2 (2) Program för dagen 08.15 Samling vid entrén 08.30 09.00 Landstingsdirektör Staffan Isling medverkar 09.00 10.30 Föredragningar 10.30 10.45 Paus 10.45 11.50 Fortsatta föredragningar 12.00 13.00 Lunch på egen hand 13.00 14.00 Gruppmöten 14.00 14.30 Beslutssammanträde 14.30 14.50 Kaffe 14.50 16.00 Vid behov fortsatt sammanträde
FÖREDRAGNINGSLISTA Kulturnämndens sammanträde 22 september 2016, kl. 08.30 på Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala, Klassrummet 109. 110. 111. 112. 113. 114. 115. 116. 117. 118. 119. 120. 121. 122. Ärende Upprop Fastställelse av föredragningslista Val av justeringsledamot och tidpunkt för justering av protokollet Arbetsutskottets protokoll 2016-09-07 Ekonomisk lägesrapport a) Delårsrapport för Kulturnämnden b) Rapport: Uppdatering budget 2017 --------Styrelsefrågor för Wiks folkhögskola------------------------ Remiss: Nivåplacering av folkhögskolornas allmänna kurser i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande Rapport: Wikområdet ----------------------------------------------------------------------------- Revisionssvar: Granskning av Kulturnämndens årsredovisning 2015 Anmälan om delegationsbeslut Övriga frågor Rapport: Förslag om verksamhetsövergång för Sjukhusbiblioteket vid Akademiska sjukhuset Rapport: Utvärdering av Språknätet Rapport: Kulturting 2017 Övriga rapporter Dnr KOB2016-0122 KOB2016-0103 KOB2016-0047 KOB2016-0060 KOB2016-0079
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Kulturnämnden 2016-09-22 2 (10) 109 Upprop 110 Fastställelse av föredragningslista 111 Val av justeringsledamot och tidpunkt för justering av protokollet Sekreterarens förslag på dag för justering: Torsdagen den 22 september 112 Arbetsutskottets protokoll 2016-09-07 Förslag till beslut Kulturnämnden lägger med godkännande protokollet till handlingarna. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Kulturnämnden 2016-09-22 3 (10) Handläggare: Åsa Cervin Hedfors 113 Ekonomisk lägesrapport a) Delårsrapport för Kulturnämnden 2016 Förslag till beslut Kulturnämnden lägger med godkännande rapporten till handlingarna. Ärendet Ekonomichef Åsa Cervin Hedfors har sammanställt delårsrapporten för Kulturnämnden. Bilaga: Delårsrapport för Kulturnämnden 2016 b) Uppdatering budget 2017 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar godkänna rapporten. Ärendet Kulturdirektör Anna Söderbäck och ekonomichef Åsa Cervin Hedfors lämnar uppdaterad rapport om de givna förutsättningarna inför 2017 års budgetarbete. Budgetarbetet ska vara klart den 5 oktober på enhets- samt kontonivå. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
1 (9) Delårsrapport Augusti 2016 Kulturnämnden
Kulturnämnden är den nämnd inom Landstinget i Uppsala Län som ansvarar för kultur- och folkbildningsfrågor. På förvaltningen Kultur och bildning arbetar tjänstemän som genomför kulturnämndens beslut. 2 (9) I denna delårsrapport redogörs för verksamhet som förvaltningen Kultur och bildning genomfört på uppdrag av Kulturnämnden. VIKTIGA HÄNDELSER Kultur för att främja hälsa för asylsökande Vårdstyrelsen beviljade Kultur och bildning 740 tkr för satsningen "Kultur för att främja hälsan hos nyanlända/asylsökande". Satsningen består av två delar: kulturaktiviteter arrangerade/koordinerade av Kulturenheten för boende på asylboenden i fyra av länets kommuner samt ett nyinrättat bidrag på totalt 250 tkr som går att söka för det fria kulturlivet och föreningslivet för kulturaktiviteter riktade mot nyanlända. Projektledare för satsningen är rekryterad och boenden i Östhammar, Tierp, Håbo och Älvkarleby har utsetts. Första aktiviteten blir deltagande på Kulturnatten i Uppsala. Projektbidraget har utlysts och 22 ansökningar om bidrag inkom. Beslut om bidrag fattas under september. Kultur på recept Kulturnämnden har fattat beslut om att genomföra försöksverksamhet med Kultur på recept. Kultur på recept är ett svar på behovet att testa nya metoder och resurser som komplement vidrehabilitering. I hälso- och sjukvården ökar andelen patienter med livsstilssjukdomar och stress. Forskning visar att kulturupplevelser aktivt kan bidra till hälsa och snabbare rehabilitering för denna grupp av patienter. Försöksverksamheten med Kultur på recept drivs av Kultur och bildning i samarbete med Primärvården. Patienter vid vårdcentralerna i Örsundsbro och Gottsunda kommer att erbjudas att delta i kulturaktiviteter i grupp under en tioveckorsperiod hösten 2016. Förstudie inom kulturell kreativ näring (KKN) och besöksnäring Mellan oktober 2015 och maj 2016 har Kultur och bildning projektlett arbetet med förstudien Kultur, historia och kunskap som resurs för hållbar affärsutveckling i samverkan. Förstudien har genomförts i samverkan mellan Landstinget i Uppsala län, Regionförbundet Uppsala län, Upplandsmuseet, Destination Uppsala AB, Kulturförvaltningen vid Uppsala kommun, UU Innovation och Uppsala universitet, med stöd av Tillväxtverket. Inom förstudien genomfördes ett kunskapsseminarium om kulturhistoriska besöksmål i Norden som inspiration för utveckling av Gamla Uppsala, en behovs- och målgruppsundersökning med fokus på internationella resenärer med kulturhistoriskt intresse, samt framtogs en rapport med förslag på en samverkansmodell och utvecklingsprocess med Gamla Uppsala som exempel. Ny rektor Wiks folkhögskola Wiks folkhögskola har fått en ny rektor i Elin Holmsten. Hon tillträdde sin tjänst den 8 augusti. Elin kommer närmast från en tjänst som akademichef vid Högskolan Dalarna där hon var chef för akademin "Humaniora och medier. Elin Holmsten har erfarenhet av folkhögskolevärlden både som elev och som lärare på Fornby Folkhögskola. Hon är övertygad om att folkhögskolor spelar en viktig roll för individen och samhället och hon tror starkt på den helhetssyn på människan som är central inom folkbildningen. Landstingets folkhögskola 140 år I år firar Wiks folkhögskola 90 år ute på Wik och 140 år totalt. Redan 1876 grundade dåvarande Uppsala läns landsting den folkhögskola som 1926 flyttade ut till Wiks slott. Folkhögskoleundervisning är alltså en av de allra äldsta verksamheterna inom Landstinget i Uppsala län. Detta dubbla jubileum uppmärksammades under årets Wikdag den 14 maj. Wikdagen är ett årligt evenemang öppet för allmänheten där Wiks folkhögskolas estetiska elever visar upp vad de lärt sig under läsåret.
3 (9) EKONOMI Ackumulerat utfall Utfallet efter åtta månader är 14 mnkr, vilket är en miljon bättre än budgeterat för perioden. Det är framför allt kostnadssidan som har ett lägre utfall än budgeterat, vilket delvis beror på en medveten kostnadsåtstramning inom vissa av förvaltningens verksamheter, delvis på att vissa verksamheter har visat sig ha en något mer baktung kostnadsfördelning än vad som förutsågs när budgeten fastställdes. Tkr Ackumulerat resultat 0 13 575 20 000 40 000 Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter 115 115 110 0 Personalkostnader inkl inhyrd -27-26 -26 0 Övriga kostnader -102-104 -100 2 Resultat -14-15 -16 2 60 000 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2016 Budget 2016 Ack utfall 2015 Jämförelse med föregående år Resultatet efter åtta månader är ca 2,5 mnkr bättre än för samma period 2015. Framför allt är det intäkterna som ökat. Utfallet för intäkterna är ca 5 % högre jämfört med samma period 2015. Utöver en ökning av tilldelad anslagsram (landstingsanslag), så är detta huvudsakligen en följd av att Wiks folkhögskola under 2016 tilldelats extramedel för att finansiera ytterligare platser inom den allmänna linjen på skolan. Ökningen kan delvis också förklaras av att Wiks slott och konferens under våren 2015 drabbades av en vattenskada på en av hotellbyggnaderna, vilket medförde att intäkterna under våren 2015 var betydligt lägre än under ett normalår. Kostnadssidan har ökat med 2 % jämfört med 2015. Lönekostnaderna, som utgör ca 20 % av kostnadsmassan, har ökat med 4 % jämfört med 2015. Ökningen förklaras huvudsakligen av att antalet årsarbetare ökat något vid förvaltningen jämfört med 2015 vilket medfört högre totala lönekostnader. Den genomsnittliga timlönekostnaden ligger kvar på samma nivå som 2015. Ökningen för övriga typer av kostnader i verksamheten ligger något under 2 %.
4 (9) 100 000 Tkr Bruttokostnad 2% 50,0% 0,0% % förändring Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring 15-16 i % Verksamhetens intäkter 50 49 46 7,4% Verksamhetens kostnader -128-130 -126 2,1% Avskrivningar 0 0 0 8,0% Nettokostnad -79-81 -80-0,9% 0 50,0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Bruttokostnad Utall 2016 Bruttokostnad Budget Bruttokostnad Utfall 2015 Bruttokostnaden har ökat med 2 % jämfört med föregående år samma period. Största enskilda kostnadsposten, lämnade bidrag, utgör drygt 60 % av kostnadsmassan under perioden. Nettokostnaden, där hänsyn tas till externa intäkter, är ca 0,9 % lägre jämfört med samma period föregående år. Prognos 2016 Förvaltningen prognostiserar ett nollresultat för året. Samtliga verksamheter, utom Wiks slott och konferens, uppvisar ett resultat efter åtta månader som är bättre än vad som budgeterats för perioden. Resultatet för Wiks slott och konferens är drygt 300 tkr sämre än förväntat, vilket gör att det krävs en hög beläggningsgrad under hösten för att nå ett nollresultat. Bokningsläget ser bra ut inför hösten, men årets sista två månader kommer vara avgörande. Wiks folkhögskola har under våren haft ett högt antal deltagare på framför allt den allmänna linjen. Detta gör att skolan prognostiserar med att få ta del av medel inom statens satsning 2016 på 1 000 extra platser inom folkbildningen, och kommer med anledning av detta att kunna nå ett nollresultat 2016.
5 (9) MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT = Prognosen är att målet uppnås 2016 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2016 = Prognosen är att målet inte uppnås 2016 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Egna förvaltningsspecifika mål: Mål prognos Upplevelsen av ett gott bemötande har ökat. Bedömningen är att målet kommer nås. Flera aktiviteter för att stärka delaktigheten bland länets kommuner och institutioner pågår. Under våren har en enkät med frågor om hur länets kommuner och kulturaktörer upplever att samverkan fungerar inom kultursamverkansmodellen skickats ut till berörda kulturaktörer. Under våren har två Tjänstemanna-Kilar (nätverk inom kultursamverkansmodellen) genomförts där man bland annat diskuterat digitalisering och ekonomi, samt en Politisk Kil med bland annat tema regionbildning. Ett flertal nätverksträffar för konsulenter har genomförts under de första fyra månaderna. Mätningar avseende bemötande kommer att genomföras vid flera av förvaltningens enheter senare under året. Minst 80 % av indikatorerna för 2016 i handlingsplanen för regional kulturplan är uppnådda 70 % av aktiviteterna i handlingsplanen genomförda efter åtta månader, och ytterligare 25 % är påbörjade. Bedömningen är att målet om 80 % kommer att ha uppnåtts vid årets slut. Ekonomi Mål prognos Budget ska hållas Bedömningen är att målet kommer att nås. Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll. Förvaltningen prognostiserar ett nollresultat för helåret 2016. Totalkostnad i förhållande till total produktion ska vara samma som föregående år eller lägre Bedömningen är att målet kommer att nås. Totalkostnaden för en gästnatt vid Wiks Slott och konferens är samma som föregående år eller lägre. Kostnad per deltagarvecka vid Wiks Folkhögskolas långa kurser är samma som föregående år eller lägre.
6 (9) Bedömningen är att målen kommer att nås. Avgörande för måluppfyllelsen är antalet gästnätter respektive antalet deltagarveckor som erhåller statsbidrag. I nuläget är bedömningen att antalet gästnätter kommer att vara ungefär på samma nivå som 2015. Antalet deltagarveckor ligger väl i linje med vad som budgeterats. Allmän linje har efter att vårterminen ett högre utfall deltagarveckor på allmän linje, jämfört med 2015 samma period. Produktion Mål prognos Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. Bedömningen är att målet kommer att nås. Huvudprocessen bidragsgivning har dokumenterats och formaliserats. Förvaltningen kommer under året fortsätta arbetet med att säkerställa att all bidragshantering sker på likartat sätt vid samtliga enheter vid förvaltningen. Bedömningen är att målet kommer att nås. Eget förvaltningsspecifikt mål: Nyckelindikatorer för kvalitet har identifierats inom förvaltningens verksamheter. Bedömningen är att målet kommer att nås. Ett förslag till två förvaltningsövergripande indikatorer har tagits fram under våren. Förvaltningens enheter kommer under hösten fortsätta arbetet med att ta fram relevanta indikatorer för sina respektive verksamheter. Förnyelse Mål prognos Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Bedömningen är att målet kommer att nås. Se nedan. För att stärka landstingets förmåga till en dynamisk utveckling på kulturområdet har förvaltningen: Höjt kompetensen avseende interkulturellt och konstartsöverskridande arbete: Flera aktiviteter har genomförts under det första tertialet. Bland annat har ett seminarium om samisk kultur arrangerats för kommunala och regionala tjänstemän. Satsningen kultur för att främja hälsan för asylboenden, som finansieras av vårdstyrelsen har inletts. Projektet Dansa en bok är ett konstartsöverskridande samarbete mellan olika konsulenter vid förvaltningen. Inom projektet, som delfinansieras av Kulturrådet, kommer bland annat en metodhandledning tas fram för att inspirera förskole-, skol- och bibliotekspersonal att dramatisera bilderböcker i form av dans. Samverkat med forskningsvärlden inom de strategiska områdena kultur och hälsa och regional utveckling: Förvaltningen har nära kontakt med följeforskare vad gäller bland annat den utökade litteratursatsningen i länet, samt deltar i ett forskningsprojekt om textilmaterial för vårdmiljöer.
7 (9) Utvecklat kultursamverkansprocessen: Under året har åtgärder vidtagits för att ytterligare öka delaktigheten bland kultursamverkansprocessens aktörer. Bland annat involveras alla aktörer nu tydligare i planering inför de gemensamma mötestillfällena (de s.k. kilarna), och löpande diskussioner förs med alla parter kring hur förankringsprocessen i arbetet med ny regional kulturplan ska se ut. Som ett led i arbetet med den nya kulturplanen har också ett projekt inletts för att tillsammans med Ideell kulturallians vidareutveckla dialogen med civilsamhället. Medarbetare Mål prognos Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 2015 års mätning. Mätningen görs under hösten 2016. Under året genomförs aktiviteter vid förvaltningens enheter i enlighet med de handlingsplaner som tagit fram utifrån 2015 års resultat. Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 100 %. Målet kommer att nås. Alla nu anställda chefer har ett skriftligt chefsuppdrag. Eventuella nya chefer kommer också att få ett skriftligt chefsuppdrag vid tillträde. Eget förvaltningsspecifikt mål: Landstingets chefspolicy tillämpas inom förvaltningen. Landstingets chefspolicy är beslutad, men ännu finns inga riktlinjer framtagna hur policyn ska tillämpas vid förvaltningen. Bedömningen är dock att målet kommer att ha uppnåtts vid årets slut.
8 (9) UPPFÖLJNING MILJÖMÅL = Prognosen är att målet uppnås 2016 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2016 = Prognosen är att målet inte uppnås 2016 MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL Mål Minskad klimatpåverkan Prognos Transporter Koldioxidutsläppen per årsarbetare har sammanlagt minskat med 23 % jämfört med 2015. Prognosen är att målet kommer att uppnås. Förbrukningsvaror Statistik erhålls först vid årets slut i samband med årsredovisningen. Förvaltningen kan därför inte bedöma om målet kommer att nås. Hälsosam och giftfri miljö Livsmedel Prognosen är att målet om 42 % andel ekologiska inköp kommer att nås. 52 % av inköpen under årets första åtta månader är ekologiska. BILAGOR 1. Årsprognos
9 (9) Bilaga 1 Årsprognos Årsprognos, tkr Utfall 201601-201608 Budget 201601-201608 Utfall 201501-201508 Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag 65 296 65 296 63 352 95 028 97 944 97 944 0 Intäkt fast ersättning 0 0 0 0 0 0 0 Rörlig ersättning specialistvård 0 0 0 0 0 0 0 Vårdvalsersättning 0 0 0 0 0 0 0 Riks-/regionsjukvård 0 0 0 0 0 0 0 Patientavgifter sjukvård 0 0 0 0 0 0 0 Intäkter enligt tandvårdstaxan 0 0 0 0 0 0 0 Alf 0 0 0 0 0 0 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 0 0 0 0 0 0 0 Övriga intäkter 49 691 49 317 46 276 68 971 70 263 70 263 0 1 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter 114 987 114 613 109 628 163 999 168 207 168 207 0 Lönekostnader inkl inhyrd personal -26 207-25 765-25 169-40 511-41 531-41 531 0 Övriga personalkostnader -411-647 -503-795 -971-971 0 2 Kostnad fast ersättning 0 0 0 0 0 0 0 Köpt vård 0 0 0 0 0 0 0 Läkemedel 0 0 0 0 0 0 0 Medicinsk service 0 0 0 0 0 0 0 Köpt tandteknik och tandvård 0 0 0 0 0 0 0 Medicinskt material -12 0-13 -22 0 0 0 Lokal- och fastighetskostnader -10 183-10 052-9 870-14 790-15 078-15 078 0 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -91 494-93 308-90 095-108 287-110 201-110 201 0 3 Finansiell nettokostnad -20-12 200 300-18 -18 0 Avskrivningar/nedskrivningar -235-272 -218-332 -408-408 0 Summa kostnader -128 562-130 056-125 667-164 437-168 207-168 207 0 RESULTAT -13 575-15 444-16 039-439 0 0 0 INVESTERINGSVERKSAMHET -78 851-80 728-79 592-95 766-97 926-97 926 Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 Immateriella investeringar 0 0 0 0 0 0 0 Övriga materiella investeringar -3 401-9 535-3 126-5 604-14 500-7 000 7 500 4 Not 1 Utfallet för posten Övriga intäkter är i linje med vad som budgeterats för perioden (+375 tkr, + 1%) Prognosen för helåret är att posten kommer att falla ut i enlighet med budget. Not 2 Utfallet för posten Övriga personalkostnader är drygt 35 % lägre än budgeterat (-236 tkr). I huvudsak är det kompetensutvecklingsmedel som inte nyttjas fullt ut under våren i enlighet med vad som budgeterats. Även kostnader för representation (anställda ligger) lägre än budgerat för perioden. Not 3 Utfallet för posten Övriga kostnader är något lägre än vad som budgeterats för perioden (- 1 814 tkr, - 2 %). Detta beror huvudsakligen på en medveten kostnadsåtstramning inom vissa av förvaltningens verksamheter, delvis på att vissa verksamheter har visat sig ha en något mer baktung kostnadsfördelning än vad som förutsågs när budgeten fastställdes. Prognosen för helåret är dock att posten kommer att falla ut i enlighet med budget. Not 4 Utfallet för posten Övriga materiella investeringar är ca 64 % lägre än vad som budgeterats för perioden. Posten består till största delen av konstinvesteringar ( ca 12 mnkr av den totala årsbudgeten på 14,5 mnkr), som budgeteras per projekt. Med anledning av förseningar i de landstingsgemensamma nybyggnationsprojekten kommer inte heller konstinvesteringsprojekten som är kopplade till dessa projekt att följa tidplanen. Prognosen för helåret är att konstinvesteringarna till följd av ovan kommer att landa på ca 5,6 mnkr. Övriga utrustningsinvesteringar beräknas till ca 1,4 mnkr vilket är ca 700 tkr lägre än budgeterat. Avvikelsen består huvudsakligen i att en planerad invändig renovering av hotell And på Wiks slott skjutits på framtiden med anledning av omprioriteringar inom Landstingsservices budget. I samband med renoveringen hade förvaltningen reserverat medel för utbyte av inredning.
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Kulturnämnden 2016-09-22 4 (10) Handläggare: Magnus Hurtig Dnr KOB2016-0103 114 Remiss: Nivåplacering av folkhögskolornas allmänna kurser i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Kulturnämnden besluta lämna remissvar i enlighet med förslaget. Ärendet Landstingsstyrelsen har begärt yttrande från Kulturnämnden. Förslaget gäller nivåplacering av folkhögskolornas allmänna kurser när det gäller livslångt lärande. Wiks folkhögskola har tagit del av Utbildningsdepartementets promemoria och lämnar förslag på yttrande. Bilaga Remissvar Remiss Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
2016-08-18 Dnr KOB2016-0103 Wiks folkhögskola Magnus Hurtig E-post: magnus.hurtig@lul.se Till Landstingsstyrelsen Remissyttrande angående Nivåplacering av folkhögskolornas allmänna kurser i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande (UF2016/03174/UF) En remisspromemoria från Utbildningsdepartementet har inkommit till Landstingsstyrelsen, på vilken Kulturnämnden har beretts möjlighet att yttra sig. Wiks folkhögskola är även remissinstans på listan, och nämnden svarar tillika i egenskap av styrelse för folkhögskolan. Sammanfattande överväganden Kulturnämnden har tagit del av ovanstående remiss och har inga invändningar mot utredningens förslag. Nämnden lämnar några allmänna synpunkter enligt nedan. Allmänna synpunkter Kulturnämnden har tagit del av förslaget om nivåplacering av folkhögskolornas allmänna kurser när det gäller livslångt lärande. Generellt sett så har folkhögskolorna en lång tradition av att arbeta folkbildningsmässigt med livslångt lärande, med både utbildning och bildning som bärande delar i all verksamhet. Kulturnämnden finner målet för den europeiska referensramen för livslångt lärande handla om att stärka relationerna mellan utbildning och arbetsliv med syfte att bl.a. förbättra anställbarheten för medborgarna. Referensramen på EU-nivå består av åtta nivåer och ska ligga till grund för medlemsländernas egna framtagna nationella referensramar. Folkbildningsrådet har framfört en begäran om att de allmänna kurserna ska författningsregleras och kulturnämnden finner att utredaren gått på folkbildningsrådets förslag (nivå 2 för grundskola och nivå 4 för motsvarande gymnasienivå). Kulturnämnden finner det förslag som Folkbildningsrådet rekommenderar som följdriktigt. Motsvarandebedömningen för folkhögskolorna vad gäller organisation, innehåll och arbetsformer kommer att kvarstå, vilket ger skolorna stor frihet att själva välja inriktning utifrån fastställda riktlinjer och de behov verksamheten finner. Att folkhögskolorna enligt förslaget ska tydliggöra och stärka kvalitetssäkringen framöver Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28 Box 26074 750 26 Uppsala tfn 018-611 62 72 fax 018-51 16 98 org nr 232100-0024 kultur@lul.se www.lul.se/kultur
2 (2) ses som positivt av Kulturnämnden. Kulturnämnden finner heller inget att anmärka på hur intygen bör skrivas, liksom att förslaget inte kan komma att påverka anslagsnivåerna. Konsekvenser för landstinget Förslaget att Folkbildningsrådet får en förstärkt uppgift att granska och utvärdera kvalitetsarbetet vid folkhögskolorna finner Kulturnämnden det svårt att bedöma den praktiska innebörden av i dagsläget. Det är oklart vilka personella och ekonomiska insatser som kan komma att krävas av folkhögskolorna för att lämna underlag och uppgifter för utvärderingar eller ifall kvalitetsarbetet kan komma att behöva utökas. För Kulturnämnden Johnny Svahn (S) Ordförande Anna Söderbäck Kulturdirektör
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Kulturnämnden 2016-09-22 5 (10) 115 Rapport: Wikområdet Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar godkänna rapporten. Ärendet Kulturdirektör Anna Söderbäck lämnar muntlig rapport om verksamheterna på Wik. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Kulturnämnden 2016-09-22 6 (10) Handläggare: Åsa Cervin Hedfors Dnr KOB2016-0047 116 Revisionssvar: Granskning av kulturnämndens årsredovisning 2015 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Kulturnämnden besluta lämna revisionssvar i enlighet med förslaget. Ärendet Landstingets revisorer har granskat kulturnämndens årsredovisning. Svar ska lämnas senast 2016-09-30. Bilaga Förslag till revisionssvar Revisorernas granskningsrapport Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
2016-08-31 Dnr KU2016XX Till Landstingets revisorer Svar på revisionsskrivelse avseende Kulturnämndens årsredovisning för 2015 Landstingets revisorer har genom KPMG AB granskat Kulturnämndens årsredovisning för 2015. Landstingets revisorer gör följande iakttagelser: Av 10 verksamhetsmål är 9 uppnådda och 1 ej uppnådd. Måluppfyllelsen bedöms som tillfredsställande. Landstingets revisorer har noterat att de två finansiella målen i styrkortet inte nås fullt ut. Kulturnämnden lämnar härmed revisionssvar. Kulturnämndens kommentarer och åtgärder Förvaltningen Kultur och bildning gick med ett underskott på 0,4 mnkr 2015, vilket medförde att målet om att verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll inte uppnåddes. Förvaltningens samlade underskott uppstod huvudsakligen till följd av att två av förvaltningens enheter, Wiks slott och konferens samt Wiks folkhögskola, gick med underskott. Det andra finansiella målet som inte uppnåddes var målet om att totalkostnaden i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Eftersom det endast är de två ovan nämnda verksamheterna som har en form av standardiserad produktion (gästnätter respektive deltagarveckor), och dess verksamheter gick med underskott uppnåddes inte heller detta mål. Kulturnämndens åtgärder: Förvaltningen arbetar från och med 2016 med återkommande fördjupade uppföljningar vid flera av förvaltningens enheter. Vid dessa uppföljningstillfällen sker en samlad genomgång av ekonomi-, HR- och registratursfrågor vid enheten. Avsikten med uppföljningarna är att förstärka den löpande bevakningen av kostnadsutvecklingen inom enheterna. Därutöver har följande åtgärder vidtagits: Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28 Box 26074 750 26 Uppsala tfn 018-611 62 72 fax 018-51 16 98 org nr 232100-0024 kultur@lul.se www.lul.se/kultur
2 (2) Wiks slott Arbetsutskottet och förvaltningen agerade för att landstinget i högre grad ska förlägga de egna konferenserna till Wiks slott. Under våren 2016 gick landstingsdirektören och landstingsstyrelsens ordförande ut med en skrivelse till landstingets förvaltningsdirektörer med uppmaning att i första hand nyttja Wiks slott för landstingsinterna konferenser. En hög beläggningsprocent är det mest effektiva sättet att säkerställa goda intäkter och därmed en låg (netto)kostnad per gästnatt. Wiks folkhögskola För att kostnaden för en deltagarvecka inte ska öka arbetar Wiks folkhögskola framför allt med olika åtgärder för att fylla de kurser som ges med deltagare och på så vis säkerställa intäktssidan. Skolan finansieras till stor del med statsbidrag som bygger på av Folkbildningsrådet tilldelade deltagarveckor för respektive folkhögskola. Fler elever till skolans långa kurser innebär högre intäkter men bara så länge skolan inte överskrider sitt tak i form av tilldelade veckor. Eftersom skolan i nuläget planerar verksamheten utifrån ett maxnyttjande av tilldelade veckor (eftersom ett underutnyttjande riskerar medföra sänkt statsbidrag kommande år), ligger fokus på att fylla kurserna enligt plan. Under 2016 har staten tillskjutit extra bidragsmedel till folkbildningen. Wiks folkhögskola har fått ta del av extraplatser inom allmän linje som skapats till följd av statens satsning. Finansiering erhålls i den mån skolan kan leverera deltagarveckor som överskrider snittet av de senaste två åren. Under våren har antalet deltagarveckor varit förhållandevis högt, vilket ger goda förhoppningar om att få ta del av finansieringen för extraplatserna. Ett positivt resultat bör därmed kunna nås för 2016, vilket också påverkar nettokostnaden per deltagarvecka positivt. Ett mer långsiktigt organisatoriskt arbete pågår vid Wiks folkhögskola som kan komma att leda till effektiviseringsvinster på sikt genom införandet av förbättrade interna rutiner. Folkbildningsrådet arbetar för närvarande med att ta fram en ny modell för statsbidragen till folkhögskolor. Det kan innebära något förändrade ekonomiska förutsättningar för Wiks folkhögskola under kommande år vad gäller vilka insatser som kommer att vara bidragsgrundande. Kultur och bildning bevakar utvecklingen.
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Kulturnämnden 2016-09-22 7 (10) 117 Anmälan om delegationsbeslut Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar med godkännande lägga förteckningen till handlingarna. Bilaga Förteckning över delegationsbeslut 118 Övriga frågor Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Kulturnämnden 2016-09-22 8 (10) Dnr KOB2016-0060 119 Rapport: Förslag om verksamhetsövergång för Sjukhusbiblioteket vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar godkänna rapporten. Ärendet Kulturdirektör Anna Söderbäck lämnar muntlig rapport om utvecklingen i ärendet angående en eventuell verksamhetsövergång för sjukhusbiblioteket. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Kulturnämnden 2016-09-22 9 (10) 120 KOB2016-0079 Rapport: Utvärdering av Språknätet Förslag till beslut Kulturnämnden lägger med godkännande rapporten till handlingarna. Ärendet Länsbiblioteket har tagit fram en utvärdering kring en av deras verksamheter. Länsbibliotekarie Malin Ögland lämnar skriftlig rapport. Bilaga Skriftlig utvärdering av Språknätet Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Språknätet från projekt till etablerad verksamhet Ulrika Danielsson Språknätet från projekt till etablerad verksamhet Ulrika Danielsson
Språknätet från projekt till etablerad verksamhet Om sektorsövergripande samverkan kring små barns språkutveckling i Uppsala län En utvärdering Ulrika Danielsson
Länsbibliotek Uppsala, 751 85 Uppsala lansbiblioteket@lul.se www.lul.se/lb Layout och original: Byrå4, Uppsala 2016 Tryck: Sandvikens tryckeri, Sollentuna 2016 ISBN 978-91-979032-3-3
Förord Det finns en lång tradition i Sverige och runt om i världen, av projekt och verksamheter som syftar till att stödja och stimulera små barns språk- och litteracitetsutveckling. I Uppsala län kallar vi vår satsning Språknätet. Det huvudsakliga syftet med Språknätet är att utveckla samarbetet mellan bibliotek, barnhälsovård och öppna förskolan/familjecentraler kring det gemensamma professionella objektet de små barnens språkutveckling. Det började som ett projekt men är nu en del av ordinarie verksamhet. Länets åtta kommuner och de medverkande sektorerna arbetar efter en och samma överenskommelse. Överenskommelsen innefattar en modell för samarbete/samverkan i form av en taxonomi och ett avtal. Avtalet har undertecknats av chefsrepresentanter från kommuner och landsting. Överenskommelsen innehåller också ett uppdrag till Länsbibliotek Uppsala att utvärdera verksamheten 2016. Utvärderingen blir nu ett viktigt kunskapsunderlag för oss i det fortsatta arbetet med Språknätet. Uppsala i september 2016 Malin Ögland Länsbibliotekarie Länsbibliotek Uppsala Anneli Lidström Bibliotekskonsulent Länsbibliotek Uppsala 3
4
Innehåll Syfte och bakgrund 7 Inledning 7 Syfte och frågeställningar 7 Metod och material 8 Språknätet bakgrund, beskrivning och begrepp 10 Språknätet beskrivning av projektet 2010 2013 11 Taxonomin en modell för samarbete/samverkan 12 Analys och diskussion 15 Språknät A 15 Språknätsträffarna struktur, förankring och personliga kontakter 15 Vad samverkas det kring och på vilket sätt? 17 Taxonomin och överenskommelsen 20 Framgångsfaktorer respektive hinder för samverkan och vägen framåt 22 Språknät B 25 Språknätsträffarna struktur, förankring och personliga kontakter 26 Vad samverkas det kring och på vilket sätt? 28 Taxonomin och överenskommelsen 29 Framgångsfaktorer respektive hinder för samverkan och vägen framåt 30 Språknät C och varianter på samverkan 33 Språknät C varianten på kanten 34 Taxonomins betydelse utifrån samverkansgrad 35 Det aktiva, lokala språknätet grunden för fördjupad samverkan 36 Samverkan över professionsgränserna 39 Logopedsamverkan med potential 39 Yrkesstatus, legitimitet och mandat 42 Engagemanget, mervärdet och att lära av varandra 43 Att få syn på den egna professionen i relation till andras 46 Avslutande kommentarer 49 Framåtblickande frågor och förslag 49 Käll- och litteraturförteckning 54 Bilagor 55 5
6
Syfte och bakgrund Inledning Språknätet startade 2010 som ett samverkansprojekt med bibliotek, barnhälsovård och öppna förskolan kring små barns språkutveckling. Det pågick i projektform fram till våren 2013 och fick stöd från Kulturrådet under denna period. Språknätet var i sin tur en uppföljning och fördjupning av det tidigare projektet Språket, typ redan på skötbordet, där det fanns en uttalad ansats att stärka samarbetet mellan kommunbiblioteken och barnhälsovården i Uppsala län. I Språknätet kom öppna förskolor/familjecentraler till som ytterligare en samarbetspart och under projektets gång inleddes också ett samarbete med Länslogopedin. Länsbibliotek Uppsala var drivande part i båda projekten. En skriftlig överenskommelse mellan deltagande sektorer togs fram, som även inkluderade en för projektet utarbetad modell för samarbete/samverkan en så kallad taxonomi. Kärnan i Språknätet är samverkan i de lokala språknätverken, med representanter från de medverkande sektorerna, som skulle etableras. Vid projekttidens slut hade samtliga kommuner i länet anslutit sig. Lokala språknät bildades och verksamheten kunde därmed permanentas. Eftersom överenskommelsen skulle revideras efter tre år, så behövde en utvärdering göras. Huvudfokus är samverkan, med utgångspunkt i de lokala språknäten och den taxonomi som använts. Syfte och frågeställningar Utvärderingens övergripande syfte är att försöka beskriva hur den sektorsövergripande och formaliserade samverkan i Språknätet kan fungera, med utgångspunkt i de lokala språknätverken. En viktig del handlar om att ta reda på hur taxonomin för samarbete/samverkan inom Språknätet fungerar som verktyg. Betoningen ligger på nuläge med sikte på framtiden, även om återblickar blir nödvändiga för att nå djupare förståelse. *) Förkortningen BHV står för barnhälsovård och BHV-sjuksköterska är numera den vedertagna benämningen på denna yrkeskategori. BVC (barnavårdscentral) avser själva lokalen. I direkta citat av informanterna däremot, förekommer den äldre benämningen BVC-sköterska/-sjuksköterska. 7
Hur kan samverkansprocessen se ut i de lokala språknäten? Vad samverkas det kring och på vilket sätt? Vilka framgångsfaktorer för en långsiktig och mer djupgående samverkan kan identifieras? Vilka hinder/svårigheter för samverkan kan urskiljas? Hur ser samverkan ut kring barn med språkstörningar och hur skulle den kunna utvecklas? Hur ser samverkan ut kring föräldrar och barn med annat modersmål än svenska och hur skulle den kunna utvecklas? Hur fungerar taxonomin som verktyg för samarbete/samverkan? Vilken betydelse har överenskommelsen (inklusive taxonomin) för samarbetet? Hur ser deltagarna på sin egen yrkesroll/profession i förhållande till de andras? Hur kan samverkan inom Språknätet utvecklas framöver? Eftersom några kommuner var med från projektstarten och de övriga kom med senare, är tidsaspekten en viktig faktor att ta hänsyn till i utvärderingen. En ansats för utvärderingen är att den ska väcka frågor snarare än leverera svar frågor som i sin tur kan generera idéer för Språknätets fortsatta utveckling. Lärandet, inte minst det som kan uppstå i samverkan mellan olika professioner, är en viktig aspekt att lyfta fram. Metod och material Utvärderingen är genomförd med en kvalitativ ansats och bygger främst på intervjuer med deltagare i de lokala språknäten, såväl enskilda som i grupp. Totalt har 12 intervjuer genomförts, med sammanlagt 24 deltagare. Åtta enskilda intervjuer med deltagare i tre lokala språknätverk: Språknät A ett språknät som verkar i en medelstor kommun i länet och som varit med sedan starten i projektet. Från detta språknät har två barnbibliotekarier, en BHV-sjuksköterska* och en pedagog inom öppna förskolan intervjuats. (Informant Bib-A1, Bib-A2, BHV-A, Ped-A) Språknät B ett språknät i en mindre kommun, som etablerades när själva projektet avslutades 2013. Härifrån intervjuades en barnbibliotekarie, en BHV-sjuksköterska* och en pedagog inom öppna förskolan. (Informant Bib-B, BHV-B, Ped-B) 8
Språknät C ett språknät, som var med från start, i en stadsdel med relativt hög andel invånare med annat modersmål än svenska. Barnbibliotekarien intervjuades enskilt och en pedagog deltog i gruppintervjun för den yrkeskategorin, men bland annat tidsskäl gjorde att inte fler enskilda intervjuer gick att genomföra inom detta språknätverk. (Bib-C) Eftersom materialet för att närmare beskriva samverkan i detta språknät är för knappt, ingår informanternas utsagor i kapitlet Språknät C och varianter på samverkan. En intervju med bibliotekskonsulenten vid Länsbibliotek Uppsala, med ansvar för Språknätet på regional nivå. Tre gruppintervjuer yrkesvis: Gruppintervju med bibliotekarier (fyra deltagare). Gruppintervju med pedagoger i öppna förskolan (åtta deltagare). Gruppintervju med logopeder (3 deltagare). Ytterligare en informant i denna kategori, som inte hade möjlighet att delta, svarade på frågor skriftligt via mejl istället. Inbjudan till gruppintervjuerna har skickats ut till samtliga i den yrkeskategorin som funnits med på Språknätets kontaktlista. Därefter har deltagarna anmält sig och urvalet kan således bygga på såväl intresse som tillfälle. BHV-sjuksköterskorna* i Språknätet inbjöds att delta i en gruppintervju vid två tillfällen, men ingen anmälde sig. Inte heller alternativ som telefonintervju eller att svara på frågor via mejl fick någon respons. Denna yrkesgrupp är därför endast representerad genom de två enskilda intervjuerna som genomfördes inom Språknät A och Språknät B. Samtliga intervjuer har spelats in och skrivits ut. En intervju fick delvis genomföras per telefon. Informanter från sex av åtta kommuner finns representerade: Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Uppsala och Östhammar. Deltagande från Tierp och Älvkarleby saknas i intervjumaterialet. Dokumentation (projektplaner, mötesanteckningar med mera) som rör Språknätet före, under och efter projekttiden har använts som bakgrundsmaterial och underlag. Även centrala dokument som överenskommelsen inklusive taxonomin är viktigt material för utvärderingen. (Se bilagor.) Kvantitativa data, bestående av utlåningsstatistik för de så kallade logopedryggsäckarna samt uthämtningsstatistik gällande gåvoboken för nyfödda, förekommer mycket sparsamt i analysdelen men redovisas i sin helhet som bilagor. 9
Språknätet bakgrund, beskrivning och begrepp Under åren 2005 2007 pågick ett samarbetsprojekt med namnet Språket, typ redan på skötbordet, som involverade kommunbibliotek och barnhälsovård inom Uppsala län samt Länsbibliotek Uppsala. Syftet med projektet var att bidra till en god start i språkutvecklingen hos de yngre barnen. Detta skulle uppnås genom att stärka samarbetet mellan barnbiblioteken och barnhälsovården, erbjuda gemensam fortbildning om hur små barns språkutveckling kan stimuleras och utrusta alla BVC-enheter med så kalllade språkväskor. Innehållet i dessa bestod av väl valda småbarnsböcker att visa föräldrar och samtala kring. Ett annat samarbete mellan bibliotek och barnhälsovård handlar om den så kallade gåvoboken, som delas ut till nyfödda länsinvånare. Gåvobokssamarbetet går långt tillbaka i tiden och gåvoböckerna har varierat. Sedan 2009 kan nyblivna föräldrar i Uppsala län välja mellan två titlar, valda utifrån ett språkutvecklande perspektiv som även innebär att de ska fungera i olika språkmiljöer. Distributionen går i regel till så att föräldrarna får ett presentkort genom barnhälsovården, som de sedan tar med till sitt lokala bibliotek. Där får de sedan välja en av böckerna. Gåvoboken finansieras och distribueras av Länsbibliotek Uppsala. En webbenkät till BVC-enheterna och barnbiblioteksansvariga i länet senhösten 2009 visade att språkväskan på två tredjedelar av enheterna inte var förankrad och inarbetad i verksamheten. Även ett annat resultat var nedslående: trots att de nya gåvoböckerna visade sig vara mycket uppskattade hamnade hämtningsstatistiken för 2009 på under 50 %. Det fanns alltså all anledning att följa upp projektet Språket, typ redan på skötbordet. Samarbetet mellan barnhälsovård och bibliotek var grundlagt, men behövde utvecklas och fördjupas. Projektmedel beviljades av Statens Kulturråd i juni 2010 och därefter kunde fördjupningsprojektet som fick namnet Språknätet sätta igång. Inte bara utvecklingsområden som framkommit inom det egna länet styrde inriktningen av språknätsprojektet. Ett par år innan starten för Språknätet inleddes ett projekt i Halland: Språkkedjan en obruten kedja för alla barns tal- och språkutveckling. Kortfattat handlade denna satsning om att ge de barn som har särskilda behov inom detta område adekvat stöd och hjälp, främst genom att utveckla gränsöverskridande samarbete mellan de instanser som möter dem: i första hand personal på BVC, bibliotek, förskolor och logopedmottagningar. Genom nätverksbygge, gemensam fortbildning, materialutveckling och arbetsgrupper skulle detta förverkligas (Blomberg m. fl., 2010). Språkked- 10
jan uppmärksammades av Länsbibliotek Uppsala och fungerade som inspiration, särskilt för den del av Språknätet som kom att benämnas logopedspåret. En projektplaneringsgrupp bildades, bestående av en bibliotekskonsulent från Länsbibliotek Uppsala, barnhälsovårdsutvecklare och en representant för länslogopedin. Även en referensgrupp sattes samman, med bland andra samordnare för öppna förskolan/familjecentraler i Uppsala kommun, barnbibliotekarier och logoped. Dessa grupper bidrog till riktning och innehåll i Språknätet med utgångspunkt i alla deltagande professioner. Språknätet beskrivning av projektet 2010 2013 Språknätets syfte och mål Det huvudsakliga syftet med Språknätet var att öka engagemanget i samarbetet mellan bibliotek, barnhälsovård och öppna förskolan/familjecentraler kring de små barnens språkutveckling. Projektet skulle också ha särskilt fokus på barn och föräldrar med ett annat modersmål än svenska. Ett av projektmålen handlade om att få till stånd en överenskommelse mellan de medverkande sektorerna i fyra av länets åtta kommuner. I formuleringsarbetet kring överenskommelsen utvecklades en modell för samarbete/ samverkan i form av en taxonomi och ett avtal, som skulle undertecknas av chefsrepresentanter från kommuner och landsting, togs fram. Ett identifierat förbättringsområde som tidigare nämnts var rutinerna kring gåvoboken till nyfödda, eftersom uthämtningsfrekvensen var påfallande låg. Att få fler föräldrar att hämta ut gåvoboken, blev därför ett annat konkret projektmål. Även en mer förankrad användning av språkväskorna var önskvärd. Projektaktiviteter och material En av de viktigaste projektaktiviteterna blev att etablera lokala språknätverk, så kallade språknät, i de kommuner som kom med tidigt i projektet: Enköping, Uppsala och Östhammar. Språknätens uppgift var att kontinuerligt utveckla och hålla samarbetet vid liv. Förebilden är så kallade Early Childhood Groups, som innebär lokala nätverk där olika professioner möts och samarbetar kring små barn. Denna samverkansform har visat sig vara framgångsrik när det gäller att gynna små barns språkutveckling (Rydsjö, 2012). De lokala språknäten skulle bestå av barnbibliotekarie, BHV-sjuksköterska, logoped, person från öppen förskola/familjecentral, eventuellt språkutvecklare eller andra personer utifrån lokala förutsättningar. Under projekttiden inleddes arbetet i de lokala språknäten, där regelbundna nätverksträffar var en viktig del. En annan betydelsefull aktivitet blev den föreläsningsserie som anordnades 11
på regional nivå två gånger per termin, med ett innehåll som på olika sätt belyste barns språkutveckling. Tanken var att gemensam fortbildning över sektorsgränserna skulle bidra till att föra arbetet framåt. En logoped, en forskare inom barnhälsovård, en litteraturpedagog, en fonetikprofessor samt den välkända dramatikern och regissören Susanne Osten är några exempel på föreläsare som bidragit till gemensam fortbildning för språknätsdeltagare under projekttiden. Att förbättra rutinerna vid överlämning av gåvokort respektive hämtning av gåvoböckerna och att inspirera till föräldraträffar, babybokprat och andra aktiviteter lyftes fram under projektet. Deltagarna uppmuntrades till att hitta metoder eller samarbetsformer som syftade till att stödja småbarnsföräldrar i deras språkutvecklande roll för sina barn. Logopedspåret var en del av Språknätet som riktades mot barn med språkstörning och deras föräldrar eller andra vuxna i barnens närhet, genom att etablera och utveckla samarbete med logopeder. Efter inspiration från Halland och projektet Språkkedjan togs så kallade logopedryggsäckar fram, som skulle skrivas ut på särskilt framtagna recept av logopeden och lånas ut på kommunbiblioteket. Landstingets logopeder och barnbibliotekarier samverkade under projekttiden kring att ta fram böcker och annat träningsmaterial, instruktioner till föräldrar och förpacka i åtta olika barnryggsäckar indelade efter träningsbehov: Ljud 1, Ljud 2, Samspel, Sortera, Ord 1, Ord 2, Meningar 1, Meningar 2. Vid projekttidens slut hade alla huvudbibliotek i länets kommuner och tre stadsdelsbibliotek i Uppsala försetts med logopedryggsäckar, redo att lånas ut när föräldrar kom med sina recept. Även annat material producerades inom ramen för Språknätet: ett hundratal nya språkväskor att användas på BVC-mottagningar och öppna förskolor, en film för utbildning och inspiration i föräldragrupper och andra sammanhang samt foldern Ett barn flera språk, som översattes till sju språk. I samband med projektets avslutning anslöt länets övriga kommuner. Det som tog vid när samtliga kommuner hade underskrivna överenskommelser, var en implementering av ett projektbygge in i löpande, ordinarie verksamhet. Vid projekttidens slut fortsatte några kommuner sina redan påbörjade samarbeten, samtidigt som andra formade nya. Gemensamt för samtliga var att de hade en överenskommelse och en taxonomi som formell grund för samverkan. Taxonomin en modell för samarbete/samverkan En taxonomi är en hierarkisk nivågruppering som är vanlig inom naturvetenskapen, men den har även kommit att användas i modifierad form inom andra fält. I Taxonomier verktyg för verksamhets-utveckling (2013) förklarar Malin 12
Ögland modellen närmare, vilket leder in på användningen inom biblioteksområdet och dess samverkande sektorer. Den amerikanska forskaren David Loertscher har exempelvis arbetat fram en taxonomi som redogör för samarbete på olika nivåer mellan skolbibliotekarie och lärare. Malin Ögland har fritt utgått ifrån Loertschers sätt att bygga taxonomier och utvecklade 2008 2010 i projektet Mäta och väga en taxonomi i sex nivåer för samarbete mellan BVC/familjecentraler och bibliotek. Taxonomin är tänkt att läsas nedifrån och upp, där nivå ett anses vara den lägsta nivån av samarbete och nivå sex den högsta. Språknätets projektplaneringsgrupp tog utgångspunkt i Malin Öglands arbete och vidareutvecklade en egen taxonomi för samarbete/samverkan kring de yngsta barnens språk- och läsutveckling i Uppsala län. Förutom bibliotek och BVC/familjecentraler tillkom öppna förskolan och i viss mån även länslogopedin som samarbetspartners. Taxonomin inom Språknätet Att språknätssamverkan regleras av en sektorsövergripande överenskommelse är inte unikt i sig, men att den är formulerad som en taxonomi är sannolikt betydligt ovanligare. Det ansågs nödvändigt för att få struktur, legitimitet, kontinuitet och hållbarhet i samarbetet. Enligt projektredovisningen till Kulturrådet (år 2) är avsikten med taxonomin inom Språknätet trefaldig: (1) Taxonomin beskriver på detaljnivå hur samarbetet ska gå till och vem av samverkansparterna som ansvarar för vad (2) Den ska även kunna fungera som ett strävansdokument och (3) kunna användas som ett utvärderings-instrument. Hur gick det? På vilken nivå befinner vi oss nu? På vilken nivå skulle vi kunna arbeta under nästa treårsperiod? I ett projekt-pm bekräftas att taxonomin, förutom att vara normerande, även kan utgöra ett redskap för verksamhetsutveckling. Där förklaras också att lokala förutsättningar styr på vilken nivå samarbetet kan ske, vilket är en väsentlig premiss när flera olika kommuner finns representerade. Taxonomin inom Språknätet har sex nivåer. Den första nivån handlar om kontaktnät för information, där de olika verksamheterna utser kontaktpersoner som bland annat ska informera om överenskommelsen och det språkutvecklande material som tagits fram. Den andra nivån berör samarbete kring gåvoboken och foldrar och på nivå tre hamnar gemensam fortbildning för kunskaps-delning. Nivå fyra, som handlar om samverkan för barn med språkstörningar, beskriver arbetsgången kring logoped-ryggsäckarna (som i taxonomin benämns språkryggsäckar ) och ansvarsfördelningen mellan främst barnbibliotekarie och logoped. Samverkan kring föräldraträffar, som beskrivs i nivå 5, handlar om att barnhälsovård, bibliotek och öppna förskolan/familje- 13