På uppdrag av ordförande kallas härmed kulturnämnden till sammanträde. Övriga får denna kallelse för kännedom.

Transkript

1 Till kulturnämnden Kallelse På uppdrag av ordförande kallas härmed kulturnämnden till sammanträde. Övriga får denna kallelse för kännedom. Tid: Onsdagen den 29 oktober kl Plats: Ärenden: Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd, Uppsala Enligt bifogad föredragningslista Program: Klockan Samling med kaffe Peter Waldemarsson, Musik i Uppland Håkan Liby, Upplandsmuseet Föredragningar Gruppmöten Gemensam lunch i Ekrummet Beslutssammanträde. Fortsatt föredragningar av rapportpunkter. Välkommen! Förhinder anmäls till Jeanette: Telefon , mobil E-post: jeanette.wetterstrom@lul.se Enligt uppdrag Jeanette Wetterström Nämndsekreterare Bilagor: Föredragningslista med handlingar Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28 Box Uppsala tfn fax org nr kultur@lul.se

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Kulturnämndens sammanträde onsdagen den 29 oktober 2014 kl Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd, Uppsala Nr Ärende Upprop Fastställelse av föredragningslista Val av justeringsledamot och tidpunkt för protokolljustering Arbetsutskottets protokoll Dnr 105. Ekonomisk månadsrapport, september Kultur och bildnings balanserade styrkort 2015 KU Förändringar gällande bidragsgivning till det fria kulturlivet och föreningslivet KU Ansökan om statsbidrag 2015 inom kultursamverkansmodellen KU Interkommunal ersättning 2015 KU Anmälan av delegationsbeslut Övriga frågor Rapport: Peter Waldemarsson om Musik i Uppland Rapport: Håkan Liby om utredningen om Gamla Uppsala museum Rapport: Inför beslut om budget 2015 Rapport: Handlingsplan för kulturplanen Rapport: SKL:s positionspapper om kultur Rapport: Samgående mellan studieförbunden Sensus och Bilda Rapport: SKL:s kulturkonferens i Umeå Övriga rapporter KU KU

3 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Kulturnämnden (10) 105 Ekonomisk månadsrapport september 2014 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar godkänna ekonomisk månadsrapport för perioden och lägga rapporten till handlingarna. Ärendet Ekonomichef Åsa Cervin Hedfors lämnar ekonomisk rapport för förvaltningen Kultur och bildning för perioden januari-september. Prognosen för helåret visar ett nollresultat, dock med viss osäkerhet kring interkommunala ersättningar och bokningsläget på Wiks slott. Bilaga 105 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 Månadsrapport September 2014 Kultur och bildning

5 2 (4) Ekonomi Senaste månadens utfall Utfallet för september är i linje med budget. Avvikelse från periodiserad budget beror delvis på att budgeten till stor del är periodiserad i jämna tolftedelar. Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Ackumulerat utfall Ackumulerat utfall per juli månad är i linje med budget. Avvikelse från periodiserad budget beror delvis på att budgeten till stor del är periodiserad i jämna tolftedelar. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Årsprognos Förvaltningen prognostiserar ett nollresultat för året. Viss osäkerhet i prognosen finns vad gäller kostnaderna för de interkommunala ersättningar (ersättningssystem mellan folkhögskolor baserat på deltagarveckor) och resultatet för Wiks slott. Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Medarbetare Senaste månadens utfall Se rubriken Ackumulerat utfall och årsprognos. Ackumulerat utfall och årsprognos Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat med 3,9 % jämfört med helår Ökningen kan delvis förklaras av att 2013 års löneöversyn med bland annat en satsning på kultursekrete-

6 3 (4) rare. Utöver detta har viss s k löneglidning skett i samband med ny- och ersättningsanställningar. Sjukfrånvaron ligger på 2,16%, vilket är i linje med målet på 2,0 % för Tabell: Utfall Riktvärde/Mål/ Prognos Nyckeltal medarbetare 2014 Budget Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 3,90-3,80 Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal 0-2,00 Procentuell förändring, % 0 Total sjukfrånvaro, % 2,16 2,00 2,00 Inhyrd personal, mnkr - - Bilagor 1. Årsprognos

7 4 (4) Bilaga 1 Årsprognos Kultur och bildning tkr Utfall Budget Utfall Budget Utfall Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Rörlig ersättning från HSS Fast ersättning från HSS Vårdvalsintäkter Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Vårdval specialistvård Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

8 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Kulturnämnden (10) 106 Dnr KU Kultur och bildnings balanserade styrkort 2015 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar godkänna styrkortet Ärendet Förvaltningen har arbetat fram ett balanserat styrkort för år Styrkortet har vissa landstingsmål och givna perspektiv att följa enligt det landstingsgemensamma balanserade styrkortet, som brutits ned och kompletterats med mål för förvaltningen som helhet. Styrkortet har lämnats in till ledningskontoret i september. Förvaltningsstyrkortet kommer att brytas ner till styrkort för var och en av enheterna samt på individnivå för alla tjänstemän med tillsvidareanställningar. Styrkortet har behandlats av tjänstemän i staben och på förvaltningens ledningsgrupp. Utkast till förvaltningsstyrkort har även diskuterats vid kulturnämndens sammanträde innan slutförslaget ska beslutat av nämnden. Bilaga 106 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

9 Kultur och bildnings balanserade styrkort 2015 Kultur och bildnings Vision år 2025 År 2025 är Uppsala län en stark kulturregion med internationell lyskraft. Länet är ett kreativt kraftcentrum där ett dynamiskt konst- och kulturliv präglat av mod, bildning och nytänkande ger Uppsala läns samtid och rika historia en levande gestaltning. Strategiska mål Framgångsfaktorer Kultur och bildnings mått/mål 2015 Medborgare och kund Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet. Kvalitet genom ett gott bemötande, god tillgänglighet, hög säkerhet, hälsoinriktat arbete och ett dynamiskt konst- och kulturliv Förvaltningen har identifierat styrkor och svagheter i arbete med bemötandefrågor, tillgänglighet och för kultur på lika villkor. Alla enheter vid förvaltningen har genomfört en mätning och upplevelsen av ett gott bemötande har ökat. Minst 80% av indikatorerna för 2015 inom respektive område Kulturell delaktighet, Ett rikare konstliv och En attraktivare livsmiljö är uppnådda. Ekonomi Landstinget har en god ekonomi som ger utrymme för kort och långsiktig utveckling. Effektiv ekonomistyrning. Verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar Resultatet för förvaltningen ska vara lika med eller större än noll. Kostnad per deltagarvecka vid Wiks Folkhögskolas långa kurser är samma som fg år eller lägre Totalkostnaden för en gästnatt vid Wiks Slott och konferens är samma som fg år eller lägre. Förvaltningen har genomfört minst en aktivitet för att säkerställa effektiva ekonomiska processer med hög kvalitet. Produktion Landstingets verksamheter är effektiva och levererar med god kvalitet. Helhetssyn på flöden och samverkan för att standardisera processer och jämna ut flöden Kvalitetsutvecklingsarbete Alla mål för 2015 i projektplanen för införande av processbaserat ledningssystem är uppnådda. Förvaltningen har ökat nyttjandet av ekologiska och klimatsmarta livsmedel. Förnyelse Landstinget är innovativt och ligger steget före. Forskning och utveckling stärks inom strategiska områden. Kunskapsstyrning tillämpas. För att stärka landstingets förmåga till en dynamisk utveckling på kulturområdet har förvaltningen: Höjt kompetensen avseende interkulturellt och konstartsöverskridande arbete. Ökat kontakterna med forskningsvärlden. Utvecklat länets kultursamverkansprocess så att den upplevs som öppen och framåtriktande. Medarbetare Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Rätt kompetens Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa chefer Alla anställda har en individuell kompetensutvecklingsplan som följs upp i samband med medarbetarsamtalen. Engagerad Medarbetar Index har ökat jämfört med 2014 års mätning Förvaltningen har genomfört insatser för att utveckla medarbetarskapet inom området delaktighet. Förvaltningen har genomfört insatser för att utveckla det hälsofrämjande arbetet vid förvaltningen. Alla chefer med personal- och budgetansvar har tydliga mandat och väl beskrivna ansvarsområden. Ett särskilt kompetensutvecklingsprogram avseende ledarskap har genomförts. Alla nya chefer vid förvaltningen har gått landstingets chefsutvecklingsprogram.

10 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Kulturnämnden (10) 107 Förändringar gällande bidragsgivning till det fria kulturlivet och föreningslivet Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar: föreslå kulturnämnden besluta att utvecklingsbidraget till ungdomsorganisationer upphör från och med 2015, och det regionala projektbidraget istället förstärks med kr, från kr till kr per år varav högst kr kan avsättas för att testa finansieringsformen crowdculture som ett komplement till nuvarande projektbidrag och på så sätt rikta in delar av stöden mot konstnärliga produktioner. Återstående delar av det regionala projektbidraget ska prioriteras mot barn och unga samt projekt med internationell och/eller mångfaldskaraktär liksom konstartsövergripande satsningar, att uppdra åt förvaltningen att till decembernämnden ta fram ett förslag för beslut i kulturnämnden som tydliggör riktlinjerna inför 2015 års fördelning av regionala projektbidrag. Ärendet Kulturnämnden fick vid sammanträdet ( 77) en skriftlig översyn av Kultur och bildnings olika bidrag. Förvaltningen avsåg att återkomma med förslag till förändringar inför budgetåret 2015 och lämnar härmed förslag till två förändringar. Utvecklingsbidrag till ungdomsorganisationer syftar till att stödja verksamhet/projekt som på olika sätt utvecklar organisationer på regional nivå som bedriver verksamhet för barn och ungdomar. Regionalt projektbidrag syftar till att stödja det fria kulturlivet i länet, genom bidrag till projekt inom kultur i en vid mening och med en regional prägel. Under 2013 gjorde en arbetspraktikant för Kulturenhetens räkning en översyn av regionalt projektbidrag samt en mindre översyn av utvecklingsbidraget till ungdomsorganisationer. Dessa översyner, tillsammans med erfarenheter av handläggningen av de båda bidragen, visar på skillnader i hur bidragen fungerar samtidigt som deras syften ligger varandra relativt nära. Med anledning av detta föreslår förvaltningen att förändringar görs. Bilaga 107 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

11 Enhetschef vid kulturenheten Pernilla Högström E-post: Förändringar gällande bidragsgivning till det fria kulturlivet och föreningslivet Bakgrund Kultur och bildnings olika bidrag syftar till att stödja och utveckla konst- och kulturlivet i länet, samt främja demokratin genom att stimulera samhällsengagemanget och den kulturella delaktigheten hos medborgarna. Denna rapport behandlar specifikt två av bidragen: utvecklingsbidraget till ungdomsorganisationer och det regionala projektbidraget. Det är dessa två stöd som förvaltningen fördelar för satsningar av mer projektinriktad karaktär. Båda stöden handläggs på Kulturenheten. Utvecklingsbidrag till ungdomsorganisationer syftar till att stödja verksamhet/projekt som på olika sätt utvecklar organisationer på regional nivå som bedriver verksamhet för barn och ungdomar. Regionalt projektbidrag syftar till att stödja det fria kulturlivet i länet, genom bidrag till projekt inom kultur i en vid mening och med en regional prägel. Under 2013 gjorde en arbetspraktikant för Kulturenhetens räkning en översyn av regionalt projektbidrag samt en mindre översyn av utvecklingsbidraget till ungdomsorganisationer. Dessa översyner, tillsammans med erfarenheter av handläggningen av de båda bidragen, visar på skillnader i hur bidragen fungerar samtidigt som deras syften ligger varandra relativt nära. Med anledning av detta föreslår förvaltningen att förändringar görs. Nuvarande bidragsgivning Regionalt projektbidrag Riktlinjer För regionalt projektbidrag finns kr avsatt per år. I riktlinjerna beskrivs att bidrag kan gå till regionala kulturprojekt inom såväl olika konstformer som kultur i en vid mening. Juridiska personer såsom föreningar, organisationer eller bolag, men ej enskilda personer, kan ansöka. Regionalt projektbidrag kan sökas för samma projekt högst tre år i följd. För att kunna komma i fråga för bidrag är det avgörande att projektet har ett regionalt sammanhang och inte enbart är av lokal angelägenhet. Kultur och bildning ska enligt riktlinjerna vara restriktiv med att ge stöd till produktioner, såsom

12 2 (6) scen- och medieproduktion. Vidare prioriteras projekt som utmärks av eller bidrar till olika aspekter i länet: Konsten/konstpolitik - Bredd och mångfald - Kvalitet - Gränsöverskridande - Nyskapande - Nya aktörer Människan/kulturpolitik - Integration och etnisk mångfald - Tillgänglighet och delaktighet - Främjande av möten - Främjande av kreativitet - Nya målgrupper Regionen/kulturplanering - Kultur som utvecklingsfaktor - Kulturell infrastruktur - Information, kommunikation och samverkan - Profilering av länet - Nya sammanhang Ansökan om regionalt projektbidrag kan göras vid tre tillfällen per år, och handläggningstiden beräknas till omkring en månad innan delegationsbeslut fattas. Såväl ansökan som redovisning görs på särskilda blanketter, där alla behövliga uppgifter fylls i. Delegationsbesluten rapporteras till Kulturnämnden. Översynen I översynen av bidragsgivningen som omfattade åren , visar det sig att det inkommit ungefär ansökningar om regionalt projektbidrag per år, fördelat på tre årliga ansökningsomgångar. Av dessa har projekt beviljats bidrag per år. Totalt under perioden har 236 ansökningar handlagts, och 82 regionala projektbidrag beviljats, vanligtvis med summor i storleken kr per projekt. Totalt under perioden har 133 olika aktörer ansökt om regionalt projektbidrag, varav 48 har beviljats bidrag för sina projekt. 20 olika aktörer har sökt och beviljats bidrag två gånger eller fler under perioden. Majoriteten av alla de ansökande under perioden är olika ideella föreningar verksamma i länet, men även andra organisationer såsom företag (exempelvis konstnärer med enskilda firmor), ekonomiska föreningar och olika institutioner förekommer. De vanligaste konst-/kulturformerna som beviljats regionalt projektbidrag under perioden totalt, är en blandning av olika kulturformer (t.ex. kulturfestivaler eller gränsöverskridande projekt), tätt följt av musik. Därefter följer i fallande ordning litteratur, bildkonst, kulturarv, teater, film, dans och övrigt (projekt som rör sig i ett

13 3 (6) vidare kulturbegrepp). Uppemot hälften av de beviljade ansökningarna har haft någon form av internationell samverkan eller mångfaldsaspekt i sitt projekt. I majoriteten av de beviljade ansökningarna har målgruppen för projekten varit alla (d.v.s. barn/unga/vuxna/äldre), medan målgruppen barn/unga och enbart vuxna stått för ungefär 10 % vardera. Erfarenheter från handläggningen Kulturenhetens erfarenheter från handläggning av regionalt projektbidrag, är att bidraget fyller sitt syfte att stödja och utveckla länets kulturliv väl. Bidraget verkar vara relativt välkänt i länet, och rutinerna med tre ansökningsomgångar samt omkring en månads handläggningstid fungerar bra. Riktlinjerna är öppna för olika former av projekt och ansökande organisationer medan de ändå tydliggör vilka aspekter som prioriteras i urvalet. Däremot kan det i vissa fall vara problematiskt att Kultur och bildning ska vara restriktiva med stöd till produktioner eftersom flera projekt är av den karaktären. Den goda geografiska spridningen på de sökande och den relativt höga andel projekt med internationell prägel upplevs positiv. Dock visar antalet ansökningar och de summor det ansöks om att behovet av stöd är större än vad omfattningen på det regionala projektbidraget medger. Utvecklingsbidrag till ungdomsorganisationer Riktlinjer Till distriktsorganisationer som bedriver verksamhet för barn och ungdomar i Uppsala län finns såväl verksamhetsbidrag som utvecklingsbidrag att söka. Totalt finns kr avsatt varje år, varav kr fördelas som verksamhetsbidrag och kr fördelas som utvecklingsbidrag. Det övergripande syftet med bidragen är att främja demokratin genom att stimulera barns och ungdomars engagemang i föreningslivet. Mer specifikt kan utvecklingsbidraget sökas för verksamhet som syftar till att utveckla eller förändra organisationens verksamhet, till exempel att bilda lokalavdelning i en del av länet där organisationen inte varit etablerad förut, eller att inleda samarbete med andra ungdomsorganisationer i länet. Bidraget kan erhållas högst tre på varandra följande år för samma verksamhet/projekt. De som kan söka är 1. Ungdomsorganisation som beviljats regionalt verksamhetsbidrag 2. Ungdomsorganisation, som har färre än 200 medlemmar i länet/har verksamhet i färre än tre kommuner i länet, men för övrigt uppfyller de särskilda villkoren för att erhålla verksamhetsbidrag 3. Tillfällig sammanslutning, exempelvis nätverk eller temporär organisation, som är verksam i minst tre av länets kommuner Ansökan om utvecklingsbidrag kan göras två gånger per år. Handläggningstiden är 4-5 månader och beslut fattas av Kulturnämnden vid årets första sammanträde samt vid sista sammanträdet innan sommaruppehåll. Ansökan ska innehålla en plan med syfte,

14 4 (6) tidsplan och ekonomi. Ingen särskild blankett finns, varken för ansökan eller för redovisning. Översynen I översynen av bidragsgivningen som omfattade åren , visar det sig att det inkommit 7-11 ansökningar om utvecklingsbidrag till ungdomsorganisationer per år, fördelat på två årliga ansökningsomgångar. Av dessa har 6-9 ansökningar per år blivit beviljade. Totalt under perioden har 42 ansökningar handlagts och 37 utvecklingsbidrag till ungdomsorganisationer beviljats, vanligtvis med summor i storleken kr per verksamhet/projekt. Totalt under perioden har 17 olika organisationer ansökt om utvecklingsbidraget, varav alla beviljats bidrag för någon av sina ansökningar (jämförelsevis kan nämnas att organisationer vanligtvis erhåller årligt verksamhetsbidrag till ungdomsorganisationer, och dessa informeras också om utvecklingsbidraget). 10 organisationer har sökt och beviljats utvecklingsbidrag två gånger eller fler under perioden, och av dessa har tre organisationer beviljats bidrag fem gånger eller fler. Alla organisationer som sökt och beviljats bidrag är ideella föreningar. Fyra organisationer är religiöst anknutna, tre är politiskt anknutna, och resterade tio har antingen nykterhet, idrott, jordbruk/natur eller kultur som fokus. Majoriteten av de 17 organisationerna som ansökt om utvecklingsbidrag har anställd personal, och uppbär verksamhetsbidrag till ungdomsorganisationer från landstinget. Det förefaller vanligt att verksamheten/projekten det ansöks om utvecklingsbidrag för, handlar om en fortsatt eller ny anställning av distriktsutvecklare/ombudsmän, med uppgiften att utveckla distriktet genom marknadsföring, medlemsvärvning, stöd till lokalavdelningar och dylikt. Utöver det handlar ansökningarna om enskilda projekt eller satsningar, att starta upp nya lokalavdelningar, lägerverksamhet, utbildningsprogram, medlemsvärvning, idrottsevenemang, med mera. Enbart en ansökan under perioden har en uttalad internationell strävan, i form av ett utbytesprojekt. Inga ansökningar handlar om att samarbeta med andra ungdomsorganisationer. Målgrupp för alla verksamheter/ projekt som beviljats bidrag är direkt eller indirekt barn och ungdomar, då enbart organisationer som har verksamhet för dessa får ansöka om bidraget. Erfarenheter från handläggningen Kulturenhetens erfarenheter från handläggningen av utvecklingsbidrag till ungdomsorganisationer, är att bidraget skulle kunna fungera bättre för att fylla syftet, att främja demokratin genom att stimulera barns och ungdomars engagemang i föreningslivet. Riktlinjerna är relativt snäva men också otydliga kring vilka organisationer som får söka bidraget, vilket också gör det svårt att gå ut brett med information. Samtidigt anger inte riktlinjerna vilken sorts utveckling som bör prioriteras inom bidraget, vilket något begränsar möjligheterna till att göra ett kvalitativt urval i handläggningen. I praktiken har det blivit så att ett begränsat antal organisationer har sökt och beviljats utvecklingsbidrag till ungdomsorganisationer under åren, för verksamhet som i stort inte varit så varierande som är önskvärt. Det kan antas att det i

15 5 (6) länet finns fler organisationer och andra former av verksamhet/projekt för barn och unga som kan behöva stöd, men som idag inte passar in i riktlinjerna för utvecklingsbidraget. Jämförelse mellan de båda stöden Likheten mellan de båda stöden är att båda kan sökas av föreningar, för projekt inom kultur i en vid mening, riktade till målgruppen barn och unga, samt att stöden syftar till att utveckla hela länet. Vidare är den totala summan avsatt för bidragen per år, kr i utvecklingsbidrag till ungdomsorganisationer och kr i regionalt projektbidrag, nästan lika stor. En översiktlig jämförelse av bidragen visar dock att det regionala projektbidragets utformning bidrar till en större mångfald (vad gäller sökanden, typ av projekt/ verksamhet, kultur-/konstarter, samt målgrupper) och större regional spridning, än utformningen av utvecklingsbidraget till ungdomsorganisationer gör. Inom regionalt projektbidrag inkommer många fler och mer varierande ansökningar än inom utvecklingsbidrag till ungdomsorganisationer. Denna större mängd ger dels möjlighet att få en överblick över länets kultur- och föreningsliv och även en bred kontaktyta med olika aktörer, då Kulturenheten i kontakter med de sökande kan informera om andra bidrag samt i många fall lotsa vidare till andra samarbetskontakter. Dels ger ett stort antal ansökningar större möjlighet att göra ett kvalitativt urval och åstadkomma en bra spridning, över länet, inom olika konst-/kulturformer och målgrupper. En anledning till att antalet ansökningar inom utvecklingsbidraget till ungdomsorganisationer är relativt få, kan vara att inte vilka organisationer som helst (med verksamhet för barn och ungdomar) kan söka och få bidraget. Det är istället nära kopplat till verksamhetsbidraget till ungdomsorganisationer och dess riktlinjer. Regionalt projektbidrag är dock vidare i sina riktlinjer, samtidigt som fokus ligger mer på projektet/verksamheten och effekterna det kan ge i länet. Förslag till förändring 2015 Det regionala projektbidraget fyller sitt syfte bättre än utvecklingsbidraget till ungdomsorganisationer, i och med att det bättre möjliggör stöd till projekt med större mångfald och spridning av olika slag samt fler satsningar med internationell prägel, aspekter som lyfts fram som eftersträvansvärda i den regionala kulturplanen. Regionalt projektbidrag är vidare öppet för projekt/verksamhet som drivs av föreningar, inom kultur i en vid mening, och som riktar sig till barn och unga i Uppsala län, medan utvecklingsbidraget till ungdomsorganisationer i praktiken nyttjats av ett begränsat antal organisationer, för verksamhet som i stort är mindre varierande än önskvärt. Därför

16 6 (6) föreslås att utvecklingsbidraget till ungdomsorganisationer upphör från och med 2015, och att det regionala projektbidraget istället förstärks med kr per år. Ungdomsorganisationer som vill utveckla sin verksamhet via olika projekt och satsningar kan liksom tidigare söka regionalt projektbidrag. Möjligheten att söka och få landstingets verksamhetsbidrag till ungdomsorganisationer finns fortsatt kvar. Förslag: att utvecklingsbidraget till ungdomsorganisationer upphör från och med 2015, och det regionala projektbidraget istället förstärks med kr, från kr till kr per år. Projekt riktat mot barn och unga samt projekt med internationell och/eller mångfaldskaraktär ska prioriteras liksom konstartsövergripande satsningar. Vidare finns också ett behov av att finna nya vägar för att fördela projektbidrag och nå nya målgrupper för offentliga medel. Ett sätt kan vara att testa användarfinansiering 1 genom modellen Crowdculture. Användarfinansiering är en metod för att finansiera projekt genom flera mindre och privata finansieringskällor. Modellen Crowdculture är en kombination av användarfinansiering och offentliga medel. Modellen bygger på att man redan i ett tidigt stadium av projektet kommunicerar och testar sin idé genom att lägga ut den på hemsidan Därefter söker man stödjare som kan hjälpa till att finansiera projektet. Stödjarna kan i sin tur erbjudas belöningar, exempelvis teaterbiljetter eller affischer, för att de hjälper till att stödja projektet. Den privata finansieringen kompletteras i sin tur av offentliga medel från till exempel landsting eller kommuner. Erfarenheter från andra regioner som har testat Crowdculture visar att modellen fungerar bra för olika former av konstnärliga produktioner. Enligt riktlinjerna för regionalt projektbidrag ska Kultur och bildning vara restriktiva med stöd till produktioner vilket medför att flera produktioner som skulle berika länets kulturliv utesluts från att kunna få bidrag. Genom att testa crowdculture kan landstinget öppna upp för fler former av kulturprojekt, bland annat konstnärliga produktioner. Förslag: att avsätta kr per år till att testa finansieringsformen crowdculture som ett komplement till nuvarande projektbidrag och på så sätt rikta in delar av stöden mot konstnärliga produktioner. 1 Även kallat crowdfunding

17

18

19 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Kulturnämnden (10) 108 Ansökan om statsbidrag 2015 inom kultursamverkansmodellen Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar uppdra åt kulturdirektören att författa ett missiv till Regional kulturplan inför anhållande om statsbidrag inom ramen för kultursamverkansmodellen hos Kulturrådet. Ärendet Landstingsfullmäktige i Uppsala län har den 17 juni 2014 beslutat anta den Regionala kulturplanen för perioden Kulturplanen ligger till grund för ansökan om statsbidrag inom ramen för kultursamverkansmodellen och har tidigare sänts in till Kulturrådet. Beslut om bidragsfördelning lämnas årligen av Kulturrådet till landstinget och ansökningstiden 2014 löper ut den 3 november. Förvaltningen arbetar på att framställa ett missiv till kulturplanen, vars underlag behandlas i arbetsutskottet och kulturnämnden i rapportform. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

20 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Kulturnämnden (10) 109 Interkommunal ersättning 2015 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar: att interkommunal ersättning utgår med 340 kr per deltagarvecka för 2015, att vid distansundervisning endast utbetala interkommunal ersättning för den tid eleven vistas på skolan, att uppdra åt förvaltningen att ta upp frågan om ett ekonomiskt tillskott till kulturnämnden i de regelbundna budgetdialoger som hålls med ledningskontoret för att ha möjlighet att räkna upp ersättningen och kunna följa SKL:s rekommendation om interkommunala ersättningar framöver. Ärendet Kultur i länets kostnader för interkommunala ersättningar ökade dramatiskt under flera år. Inför 2009 tog kulturnämnden beslut att inte följa Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) rekommendation om 352 kronor per deltagarvecka utan valde istället ett lägre belopp om 332 kronor. Samtidigt beslutade nämnden att vid distansundervisning endast utbetala interkommunal ersättning för den tid eleven vistas på skolan. Detta medförde att förvaltningen fick kontroll på kostnadsökningen och mellan åren 2009 och 2012 behölls ersättningsbeloppet om 332 kronor. Inför år 2013 höjdes ersättningsbeloppet till 340 kronor per deltagarvecka och beloppet kvarstod SKL rekommenderar ett schablonbelopp på ersättningsnivå 381,25 kr per deltagarvecka för budgetåret Då förvaltningen ser många åtaganden inom ramen för förvaltningens övriga uppdrag under 2015 som kräver resursstärkning gör förvaltningen bedömningen att det inte finns ekonomiskt utrymme att under år 2015 övergå till att följa SKL:s rekommendation om ersättningsnivå. Förvaltningen föreslår kulturnämnden behålla den interkommunala ersättningsnivån på 340 kr/deltagarvecka för budgetåret 2015, samt att inte heller ersätta för distanskurser förutom för den tid eleven vistas på skolan vid fysiska träffar. Bilaga 109 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

21 Staben Jeanette Wetterström Tfn E-post Kulturnämndens arbetsutskott Interkommunal ersättning 2015 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att interkommunal ersättning utgår med 340 kr per deltagarvecka för 2015, att vid distansundervisning endast utbetala interkommunal ersättning för den tid eleven vistas på skolan. Ärende Kultur i länets kostnader för interkommunala ersättningar ökade dramatiskt under flera år. Inför 2009 tog kulturnämnden beslut att inte följa Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) rekommendation om 352 kronor per deltagarvecka utan valde istället ett lägre belopp om 332 kronor. Samtidigt beslutade nämnden att vid distansundervisning endast utbetala interkommunal ersättning för den tid eleven vistas på skolan. Detta medförde att förvaltningen fick kontroll på kostnadsökningen och mellan åren 2009 och 2012 behölls ersättningsbeloppet om 332 kronor. Inför år 2013 höjdes ersättningsbeloppet till 340 kronor per deltagarvecka och beloppet kvarstod SKL rekommenderar ett schablonbelopp på ersättningsnivå 381,25 kr per deltagarvecka för budgetåret Vid en diskussion med huvudmän för landstingsfolkhögskolorna tillsammans med SKL våren 2014, framfördes önskemålet om att alla landsting ska följa SKL:s rekommendation om interkommunal ersättningsnivå. År 2014 är det tre landsting som inte följer SKL:s rekommenderade ersättningsnivå: Stockholms läns landsting (332 kr/deltagarvecka), Norrbottens läns landsting (340 kr) och Landstinget i Uppsala län (340 kr). Den totala kostnaden för interkommunal ersättning för Kultur och bildning år 2013 var kr, vilket motsvarar ca deltagarveckor. Budgeten för 2014 för interkommunal ersättning uppgår till 4 miljoner kronor. För vårterminen 2014 kommer drygt 2 miljoner kronor att ha betalts ut i interkommunal ersättning. Totalt motsvarar 2014 års nivå ca deltagarveckor. Svårigheten att korrekt prognostisera det antal Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28 Box Uppsala tfn fax org nr kultur@lul.se

22 2 (2) deltagarveckor som kommer att faktureras under budgetåren beror på bristfälliga prognosunderlag från folkhögskolorna. Vid antagandet om att antalet deltagarveckor uppgår till ca även för år 2015 och kulturnämnden skulle besluta följa SKL:s rekommendation skulle det innebära en budgetökning för 2015 med ca kr. Att dessutom ersätta distanskurser fullt ut skulle innebära ytterligare kostnadsökningar. Förslag till beslut: Då förvaltningen ser många åtaganden inom ramen för förvaltningens övriga uppdrag som kräver resursstärkning gör kulturdirektören bedömningen att det inte finns ekonomiskt utrymme att under år 2015 övergå till att följa SKL:s rekommendation om ersättningsnivå. Kulturdirektören föreslår kulturnämnden behålla den interkommunala ersättningsnivån på 340 kr/deltagarvecka för budgetåret 2015, samt att inte heller ersätta för distanskurser förutom för den tid eleven vistas på skolan vid fysiska träffar.

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45 Förslag till höstmötet 2014 inför 2015 Fölkhögskoleföreningen inom SKL BUDGET 2015 förslag Intäkter (avg 5000:-) 43 skolor á ,00 kr Medlemsutbildning ,00 kr Utbildningsstöd FBR Summa intäkter ,00 kr Utgifter Styrelsearvoden rörliga ,00 kr Fasta arvoden ,00 kr Medlemsutbildning ,00 kr Styrelse Förtäring ,00 kr Styrelsens boende ,00 kr Styrelsens resor ,00 kr Styrelsen Förlorad arbetsförtlänst - kr Skatter och avgifter ,00 kr Konferenskostnader övrigt 5 000,00 kr Telefonmöten 3 000,00 kr Uppvaktningar / avtackningar / tackgåvor 1 000,00 kr Kontorsmaterial 300,00 kr Porto / bank 2 000,00 kr Vår/höstmöte ,00 kr Summa utgifter ,00 kr Totalt ,00 kr

46 Offentligägda Folkhögskolors Intresseorganisation & Folkhögskoleföreningen inom SKL Bjuder in till en tvådagarsöverläggning I samband med vårt gemensamma Höstmöte torsdagen den 13/11 & fredagen den 14/ på Fbr:s lokaler Rosenlundsgatan 50 Stockholm (karta) Varmt välkomna till denna tvådagarsöverläggning i Stockholm! Två framtidsinriktade dagar där många spännande frågor kommer att lyftas. Det preliminära programmet bifogas denna inbjudan! Som ni ser i programmet så kommer OFI s och FhF s respektive höstmöten genomföras under fredagen. Torsdagen avslutas med en gemensam middag för dem som så önskar och vid anmälan önskar vi få veta om ni önskar delta eller inte. Anmälan senast den 3 november 2013 till: Åsa Kratz, asa.kratz@dll.se Boende och resor får respektive organisation själv ombesörja! Önskemål om eventuell specialkost måste uppges vid anmälningstillfället! Väl mött! Åsa Kratz Ordförande Thomas Nilsson Ordförande FhF inom SKL OFI asa.kratz@dll.se thomas.nilsson.gotland@folkbildning.net

47 Preliminärt program Torsdag 13/11: Kaffe FSO; Folkhögskolornas serviceorganisation presenterar sig Lunch Folkhögskolan som en egen utbildningsform, vilka utmaningar möter vi i framtiden? Mats Söderberg, SKL Avd. för lärande och arbetsmarknad Kaffe Folkhögskolan som en del av regionalutveckling Mikael Andersson, Lernia Bensträckare Aktuellt från SKL Göran Roos SKL Avd. för tillväxt och samhällsbyggnad, handläggare för folkbildningsfrågor Avslut för dagen Gemensam middag Fredag 14/11: Folkhögskolorna och etableringskurserna, hur funkar det? Maria Ragnarsson från Arbetsförmedlingen och Maria Rudolfsson från Grebbestads folkhögskola berättar. Hans Petersson, Rektor Grebbestads folkhögskola introducerar., Lena Östlund Fbr medverkar Kaffe Maktsalongen Killarna tänker ut smarta strategier medan tjejerna tar hand om organisationen och anordnar saker. Inspirationsföreläsning med Sara Haraldsson, grundare av Maktsalongen. Sara kommer prata om sitt engagemang, varför hon startade Maktsalongen och hur organisationer egentligen kan arbeta med jämställdhet Föreningsmöten inkl. lunch Kaffe och avslutning Välkomna!