På uppdrag av ordförande kallas härmed kulturnämnden till sammanträde. Övriga får denna kallelse för kännedom.

Transkript

1 Till kulturnämnden med ersättare Kallelse På uppdrag av ordförande kallas härmed kulturnämnden till sammanträde. Övriga får denna kallelse för kännedom. Tid: Plats: Ärenden: Program: Onsdagen den 25 februari 2015 kl utbildningsdag Torsdagen den 26 februari 2015 kl sammanträde Wiks slott med övernattning Enligt bifogad föredragningslista Enligt bifogat program Samling med kaffe kl , programmet startar kl Välkommen! Förhinder samt specialkost anmäls till Jeanette: Telefon , mobil E-post: Enligt uppdrag Jeanette Wetterström Nämndsekreterare Bilagor: Föredragningslista med handlingar Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28 Box Uppsala tfn fax org nr

2 Staben Jeanette Wetterström Tfn E-post Kulturnämnden med ersättare Program för två dagar med kulturnämnden onsdag 25 till torsdag 26 februari på Wiks slott Program 25 februari Samling med kaffe och smörgås i Stenhuset Gemensam diskussion kring teman: Beslutsfattande inom kulturverksamheter: armlängds avstånd Granskning av mutor och jäv Bensträckare Frank Nilsson om enheten Wiks slott Frank Nilsson, enhetschef för Wiks slott ger en visning av slottet Lunch i Borgsalen samt utdelandet av rumsnycklar Utdelning och start av surfplattor Fokus på kulturnämndens uppdrag som styrelse för Wiks folkhögskola Kaffe Kultursamverkansmodellen: Uppföljning av första året i modellen (2013) och diskussion kring kulturplanen Visning av Wiks folkhögskolas lokaler Samling med fördrink Middag i elevmatsalen Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28 Box Uppsala tfn fax org nr kultur@lul.se

3 2 (2) Program 26 februari Kulturnämndens sammanträde Sammanträdet öppnas Sakkunniggruppen för kulturstipendier deltar (sist visade de prov på stipendiaternas verk och berättade om var och en av dem) Föredragningar Lunch Gruppmöten Beslutssammanträde

4 FÖREDRAGNINGSLISTA Kulturnämndens sammanträde Torsdagen den 26 februari 2015 kl Wiks slott Nr Ärende Upprop Fastställelse av föredragningslista Val av justeringsledamot och tidpunkt för protokolljustering Enligt turordning: Siv Godberg (M) Arbetsutskottets protokoll Närvarorätt vid nämndsammanträde Valärende: landstingets representant i Folkrörelsearkivet Kultur och bildnings anslag 2015 Årsredovisning 2014 för kulturnämnden Verksamhetsbidrag till ungdomsorganisationer 2015 Regionala verksamhetsbidrag inom kultursamverkansmodellen 2015 (Ärende 14: KOMPLETTERAS) Landstingets kulturstipendier 2015 Landstingets konstnärliga utvecklingsstöd Anmälan av delegationsbeslut Övriga frågor Rapport: Revisionens granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget Rapport: Flytt av lokaler från Kungsgärdet Rapport: Flytt av lokaler från Ulleråker Övriga rapporter KU KU KU KU KU KU KU KU KU

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Kulturnämnden (10) 9 Dnr KU Närvarorätt vid nämndsammanträde Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kulturnämnden: att medge handläggande tjänsteman närvaro- och yttranderätt vid nämndens sammanträden, att medge av personalorganisation utsedd facklig företrädare närvaro- och yttranderätt enligt Kommunallagens bestämmelser. Ärendet Nämnden ska fatta beslut om närvaro- och yttranderätt för tjänstemän och fackliga företrädare. I övrigt gäller av landstingsfullmäktige antagen arbetsordning, som medger landstingsråd som inte är ledamot i nämnden närvarorätt och yttranderätt i nämnden. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Kulturnämnden (10) Dnr KU Valärende: landstingets representanter i Folkrörelsearkivet Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kulturnämnden besluta utse Maria Fregidou-Malama (V) till ledamot samt Ove Hultquist (C) till suppleant till Folkrörelsearkivets styrelse för mandatperioden Ärendet Kulturnämnden ska välja ledamot för landstingets representantskap i Folkrörelsearkivets styrelse. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Kulturnämnden (10) Dnr KU Kultur och bildnings anslag 2015 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kulturnämnden besluta anslå tusen kronor för kulturverksamhet till förvaltningen Kultur och bildning för år Ärendet Landstingsfullmäktige har beslutat anslå tusen kronor för kulturverksamhet till kulturnämnden i enlighet med Landstingsplan och budget för året Eftersom årsanslaget formellt tilldelas kulturnämnden behöver kulturnämnden fatta beslut om att anvisa medlen till förvaltningen Kultur och bildning för år Ett liknande beslut fattades av kulturnämnden (Dnr KU ). Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 Dnr KU Kulturdirektör Anna Söderbäck Tfn E-post Kulturnämnden Kultur och bildnings anslag 2015 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kulturnämnden besluta anslå tusen kronor för kulturverksamhet till förvaltningen Kultur och bildning för år Ärendet Landstingsfullmäktige har beslutat anslå tusen kronor för kulturverksamhet till kulturnämnden i enlighet med Landstingsplan och budget för året Eftersom årsanslaget formellt tilldelas kulturnämnden behöver kulturnämnden fatta beslut om att anvisa medlen till förvaltningen Kultur och bildning för år Ett liknande beslut fattades av kulturnämnden (Dnr KU ). Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28 Box Uppsala tfn fax org nr kultur@lul.se

9 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Kulturnämnden (10) Dnr KU Årsredovisning 2014 för kulturnämnden Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kulturnämnden besluta fastställa Årsredovisning 2014 för kulturnämnden. Ärendet Ekonomichef Åsa Cervin Hedfors har sammanställt Årsredovisning 2014 för kulturnämnden. Några av de viktigaste händelserna under året har varit fastställandet av regional kulturplan , försök med utökade författarbesök samt turnerande dans- och teaterföreställningar i länets kommuner (Litteraturkarusellen respektive Scenkonstkarusellen), genomförande av arrangemang under landstingets finska kulturmånad, projektet Kultur för äldre överallt i länet samt arbetet med tillgängliggörande av landstingets konst. Merparten av uppsatta mål för kulturnämndens förvaltning Kultur och bildning nås. Det ekonomiska resultatet vid årets slut visar ett underskott på 0,1 mnkr. Ett större befarat underskott till följd av mindre uppdragsintäkter än förväntat inom tolkutbildningen vid Wiks folkhögskola har kunnat undvikas bland annat till följd av vakanser inom förvaltningen men också av ett bättre resultat än förväntat för Wiks folkhögskolas kortkursverksamhet. Bilaga 12 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

10 Dnr KU Anna Söderbäck Tfn E-post Kulturnämnden Årsredovisning 2014 för kulturnämnden Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar fastställa Årsredovisning 2014 för kulturnämnden enligt förvaltningens förslag. Ärendet Ekonomichef Åsa Cervin Hedfors har sammanställt Årsredovisning 2014 för kulturnämnden. Några av de viktigaste händelserna under året har varit fastställandet av regional kulturplan , försök med utökade författarbesök samt turnerande dans- och teaterföreställningar i länets kommuner (Litteraturkarusellen respektive Scenkonstkarusellen), genomförande av arrangemang under landstingets finska kulturmånad, projektet Kultur för äldre överallt i länet samt arbetet med tillgängliggörande av landstingets konst. Merparten av uppsatta mål för kulturnämndens förvaltning Kultur och bildning nås. Det ekonomiska resultatet vid årets slut visar ett underskott på 0,1 mnkr. Ett större befarat underskott till följd av mindre uppdragsintäkter än förväntat inom tolkutbildningen vid Wiks folkhögskola har kunnat undvikas bland annat till följd av vakanser inom förvaltningen men också av ett bättre resultat än förväntat för Wiks folkhögskolas kortkursverksamhet. Bilagor Årsredovisning 2014 för kulturnämnden Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28 Box Uppsala tfn fax org nr kultur@lul.se

11 Årsredovisning 2014 Kulturnämnden

12 Sida 2 av 19 Kulturnämnden är den nämnd inom Landstinget i Uppsala Län som ansvarar för kultur- och folkbildningsfrågor. På förvaltningen Kultur och bildning (tidigare Kultur i länet) arbetar tjänstemän som genomför kulturnämndens beslut. I denna årsredovisning redogörs för verksamhet som förvaltningen Kultur och bildning genomfört 2014 på uppdrag av Kulturnämnden. Viktiga händelser Regional kulturplan En ny regional kulturplan för Uppsala län antogs av landstingsfullmäktige i juni Visionen är att Uppsala län år 2025 ska vara en stark kulturregion med internationell lyskraft. Länet ska vara ett kreativt kraftcentrum där ett dynamiskt konst- och kulturliv präglat av mod, bildning och nytänkande ger Uppsala läns samtid och rika historia en levande gestaltning. Detta ska nås genom utveckling och satsningar inom de tre perspektiven Ett rikare konstliv, En ökad kulturell delaktighet och En attraktivare livsmiljö. Litteraturkarusell Kultur och bildning har under året beviljats pengar från Kulturrådet till en utökad litteratursatsning. Tack vare detta har förvaltningen, genom Länsbibliotek Uppsala, kunnat genomföra utökade författarbesök i länet, benämnt Litteraturkarusellen. Under hösten besöktes länets kommuner av författarna Jenny Jägerfeld och Lasse Berg som berättade om författarskap och sina böcker. Arrangemangen besöktes av mellan personer. Finsk kulturmånad Landstinget i Uppsala län är finskt förvaltningsområde och gör därför särskilda satsningar för att främja finsk kultur och det finska språket. November 2014 utlystes till finsk kulturmånad och Kultur och bildning arrangerade flera olika kulturevenemang med finsk anknytning. Satsningen blev lyckad med många besökare och uppmärksammades i media. Kultur för äldre överallt i länet Under 2014 genomfördes ett arbete för att öka medvetandet kring behovet av kultur och sambandet mellan kultur och hälsa för äldre i länet. Detta möjliggjordes genom att förvaltningen beviljades kr från Kulturrådets satsning för Kultur för äldre. Projektet löpte under hela 2014 och delades upp i olika strategiskt satsningar för att nå både kommunala chefer, personal, kulturskapare och äldre. Tillgängliggörandet av landstingets konst Förvaltningens kulturenhet har under år 2014 samarbetat med Uppsala kommuns kulturkontor kring arbetet med Offkonsten! c/o Teatergalleriet. Syftet har varit att genom bland annat utställningar och konstnärssamtal synliggöra och presentera den verksamheten som landstinget respektive kommunen bedriver inom offentlig konst. Samarbetet gav också en möjlighet att göra utställningar med landstingets kulturstipendiater inom områdena foto och konst. I slutet av året presenterade landstinget och Uppsala kommun ett urval av de senaste årens konstinköp i den gemensamma utställningen Uppsamling på Uppsala konstmuseum.

13 Sida 3 av 19 Sammanfattning Kultur och bildning når merparten av uppsatta mål för av 19 landstingsgemensamma mål nås helt eller delvis. Stort fokus har lagts på framtagandet av ny regional kulturplan och genomförande av nysatsningar i innevarande plan. Under året har bland annat försök med en så kallad litteraturkarusell och scenkonstkarusell inletts, med lovande resultat. Fem mål nås inte, även om resultaten i vissa fall är goda alternativt följer plan. Det område som förvaltningen ser inte går i rätt riktning och där resultatet ligger långt från satta mål, är målet om minskade koldioxidutsläpp. Trots medvetenhet och följsamhet mot resepolicy ökar koldioxidutsläppen. Förvaltningen ser detta som en effekt av bland annat statliga mål inom den så kallade kultursamverkansmodellen som innebär krav på ökad samverkan och högre grad av internationalisering. Dessa krav innebär till sin natur ökat resande. Inför kommande år ser förvaltningen behov av att ytterligare stärka kultursamverkansprocessen i länet samt kompetensen inom konstartöverskridande arbete och interkultur. Detta som en strategi för att stärka länets position inom den statliga kultursamverkansmodellen. De statliga medlen inom kultursamverkansmodellen utgör en väsentlig del av finansieringen av länets kulturinstitutioner. Ekonomi Resultatet vid årets slut visar ett underskott på 0,1 mnkr. Ett större befarat underskott på grund av uteblivna intäkter (-1 000) för uppdragsutbildning inom tolkutbildningen, har kunnat undvikas bland annat till följd av vakanser inom förvaltningen men också av ett bättre resultat än förväntat för kortkursverksamheten vid Wiks folkhögskola. Mnkr Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Avv utfall/ budget 14 Summa intäkter Summa personalkostnader Summa övriga kostnader Summa avskrivningar/nedskrivningar Resultat Bidragsintäkter är den största intäktskällan vid förvaltningen utöver landstingsanslag. Bidragen utgör 33 % (54 mnkr) av intäkterna, varav merparten (38,6 mnkr) kommer från Statens Kulturråd och avser den statliga kultursamverkansmodellen. Bidragen är likaså den största enskilda posten på kostnadssidan. Kulturnämnden och förvaltningen beslutade om bidrag på sammanlagt 89,9 mnkr under 2014, vilket utgör 55 % av totala kostnaderna.

14 Sida 4 av 19 Jämförelse mot budget Förvaltningens utfall avviker marginellt från budget. Intäkterna är ca 0,6 mnkr lägre än budgeterat, vilket huvudsakligen beror på lägre intäkter inom tolkutbildningen vid Wiks folkhögskola. Folkhögskolan har sedan 2012 haft ett avtal med Arbetsförmedlingen avseende arbetsmarknadsutbildning för kontakttolkar. Under 2014 har volymerna av köpta deltagarveckor avvikit från avtalet, vilket medfört att en garantiersättning fallit ut. Denna är dock väsentligt lägre än de intäkter som budgeterats för verksamheten. Även intäkter från konferensverksamhet vid Wiks slott och konferens har varit lägre än budgeterat. Personalkostnaderna är ca 0,8 mnkr lägre än budgeterat. En vakans på konstkonsulenttjänsten vid Kulturenheten är den största enskilda bidragande orsaken till avvikelsen från budget. Övriga kostnader är 0,3 mnkr högre än budgeterat vilket har flera orsaker. Bland annat har de interkommunala ersättningarna 1 blivit högre (-0,3) än förväntat och antalet ersatta deltagarveckor uppgår till ca mot budgeterade Jämförelse mot föregående år Förvaltningens intäkter utöver landstingsanslag är lika stora som 2013, 72 mnkr. Personalkostnaderna är ca 2,6 mnkr högre jämfört med 2013, vilket motsvarar en ökning på ca 7 %. Delvis beror detta på höjda timlönekostnader bland annat till följd av löneglidning i samband med ersättningsanställningar, men också på att vakanta tjänster tillsatts. Övriga kostnader är ca 1,6 mnkr högre jämfört med 2013, vilket motsvarar en ökning på ca 1 %. Den största enskilda kostnadsposten, lämnade bidrag (89 mnkr), har ökat med 2,4 % jämfört med 2013, vilket innebär att förvaltningen haft låga kostnadsökningar för andra typer av kostnadsslag. Ändamålsenlig styrning, planering och uppföljning Förvaltningen har arbetat med att förbättra kvaliteten i den ekonomiska uppföljningen. Under 2013 infördes nya rutiner för planering, uppföljning och prognostisering, som förvaltningen arbetat vidare med under Rutinerna innebär bland annat att tidigarelagd start av budgetarbetet, ökad tydlighet kring prioriteringar som görs och mer formaliserade uppföljningar där bland annat riskbedömning av budget och prognoser ingår. Förvaltningen ser ett fortsatt behov av att fortsätta utveckla rutinerna 1 De interkommunala ersättningarna är en ersättning som betalas till folkhögskolor för kurser och utbildningar i andra län. Ersättningen baseras på det antal veckor elever från länet deltagit i utbildningar vid andra folkhögskolor.

15 Sida 5 av 19 kring styrning, planering och uppföljning för att nå ökad kvalité i budgetarbetet och säkerhet i prognoser. Effektiva verksamheter som bedrivs inom givna ekonomiska ramar Sedan 2013 finns nyckeltal för konferensverksamheten vid Wiks slott och konferens avseende kostnad per gästnatt. Kostnaden för en gästnatt har ökat jämfört med 2013, vilket huvudsakligen beror på färre antal gästnätter inom den del av konferensverksamheten som riktas mot folkhögskolans kortkursverksamhet. Under 2014 har ett arbete påbörjats med att ta fram nyckeltal över kostnad per deltagarvecka vid Wiks Folkhögskola. Nyckeltalen ska börja användas Investeringar i maskiner och inventarier samt konst Förvaltningen har genomfört investeringar till ett värde av 4,5 mnkr, varav 4,1 mnkr avser konstinvesteringar. Budget för konstinvesteringar 2014 var 10 mnkr. Budgeten för konstinvesteringar görs enligt enprocents-regeln, det vill säga 1 % av byggkostnaderna avsätts till offentlig konst. Konstinvesteringar görs i huvudsak inom ramen för pågående nybyggnationer inom Landstinget. Avvikelse mot budget beror dels på att konstinvesteringar görs i ett sent skede av byggprojekten (det vill säga ligger inte årligen i fas med byggkostnaderna), dels på att byggprojekten runt Framtidens akademiska förskjutits framåt i tiden. Investeringar i inventarier har gjorts till ett värde av 0,4 mnkr under året. Investeringarna har gjorts i verksamheterna Wiks slott och Wiks folkhögskola. Avvikelse mot budget är 0,8 mnkr. Detta är bland annat en följd av ändrade verksamhetsmässiga förutsättningar vilket gjort att vissa investeringar lagts på is, och i ett fall förskjutning i planen för genomförande på grund av oklarheter i samband med upphandling. Produktion Konferensverksamhet Antalet gästnätter vid Wiks Slott och konferens har minskat jämfört med 2013 (-465). Förändringen förklaras av minskad försäljning av gästnätter till Wiks folkhögskolas kortkursverksamhet (-546). Kulturbussar Antalet resor med kulturbussar uppgår till under 2014, vilket är en ökning med 8 % jämfört med föregående år. Från och med 2014 ingår stadstrafiken i Uppsala kommun i erbjudandet om kulturbussar. Under året har förvaltningen ökat marknadsföringen av kulturbussarna genom att i kontakter med länets skolor sprida information kring kulturbussverksamheten. Tolkutbildning Under året har Wiks folkhögskola genomfört en ettårig grundutbildning till kontakttolk på distans och halvfart. På grundutbildningen startade sammanlagt 37 personer varav 27 fullföljde utbildningen. Noterbart är att grundutbildningen hade över 250 sökande, vilket är betydligt fler än hos någon annan utbildningsanordnare i landet, och förmodligen det högsta söktrycket någonsin på utbildningen. På fördjupnings- och preparandkurserna deltog sammanlagt 113 personer, fördelade på 15 kurstillfällen och totalt 45 kursdagar. Två preparandkurser ställdes in beroende på bristande deltagarunderlag.

16 Sida 6 av 19 Länsbibliotek Under året har länsbiblioteket i samverkan med länets kommuner och Författarcentrum och med stöd av Kulturrådet, arrangerat Litteraturkarusellen där författare besöker folkbiblioteken i länet och pratar om sitt författarskap. Länets samtliga kommuner har besökts under hösten och intresset har varit stort, författarbesöken samlade mellan 13 och 230 personer. Helhetssyn på flöden Förvaltningen är delaktig i landstingets gemensamma projekt Processbaserat ledningssystem för Landstinget i Uppsala Län och har under året tagit fram en förvaltningsspecifik plan för det fortsatta arbetet och identifierat förvaltningens huvudprocesser. Projektet fortsätter och under 2015 kommer två huvudprocesser, kultursamverkan och bidragsgivning, att kartläggas. Kvalitetsutveckling Ett exempel på kvalitetsutveckling som skett under året är att rutiner för bidragsgivning har setts över och gjorts mer enhetliga vad gäller till exempel blanketter och ansökningstider. En sammanställning över vilka bidrag som finns inom kulturnämndens ansvarsområde har tagits fram och utgör en grund för kommande arbete med kartläggning av bidragsgivningen. Medarbetare Timlönekostnadens proc. förändring jämfört med föregående år 4,99 % Förändringen av antalet årsarbetare jämfört med föregående år Procentuell förändring Total sjukfrånvaro, mål Total sjukfrånvaro, utfall Förändring jämfört med föreg. år Inhyrd personal, årets utfall Årsutfall jämfört med årsbudget 0 0 % 2,00% 2,35% 0,15 Ej akt Timlönekostnaden har ökat med 4,99 % jämfört med 2013, vilket väsentligt avviker från målet på 2,5 %. En analys av siffrorna visar att den oplanerade ökningen förklaras av viss löneglidning i samband med ny- och ersättningsanställningar men också av orsaker som i huvudsak inte är påverkbara. Av analysen framkommer till exempel att statistiken påverkas av att medarbetare som varit föräldralediga genererat kostnader (föräldrapenningtillägg) men inga timmar. Därutöver har vissa medarbetare gått från en anställning till uppdragstagare vilket i statistiken medför att timlönekostnaden blir väsentligt mycket högre, men den faktiska kostnaden för förvaltningen har inte påverkats. Under 2014 har också justeringar och höjningar gjorts av timanställda medarbetare som haft löner som inte varit i överenstämmelser med kollektivavtal. Inga förändringar i personalstruktur eller på antalet årsarbetare, vilket är enligt plan. Sjukfrånvaron har ökat något under året, en del av den är relaterad till arbetsmiljön och åtgärder är vidtagna.

17 Sida 7 av 19 Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Förvaltningen har under året genomfört en medarbetarundersökning där bland annat ett engagerad medarbetarindex (EMI) tagits fram. EMI för Kultur och bildning är 4,22 på en femgradig skala. Resultatet som är detsamma som vid 2012 års mätning, tyder på att förvaltningen har engagerade medarbetare, men når inte riktigt upp till förvaltningens mål. Under 2015 kommer förvaltningen arbeta vidare med aktiviteter med fokus på bland annat ledarskap och styrning för att på sikt höja EMI-värdet ytterligare. Rätt kompetens All tillsvidareanställd personal vid förvaltningen har individuella styrkort där individuella mål och utvecklingsplaner tas fram och följs upp och flera rekryteringar av nyckelkompetenser har genomförts under året. Bland annat fick förvaltningen en ny länsbibliotekarie under hösten Under 2014 har förvaltningen haft en gemensam halvdag med fokus på hbtq-frågor, ett led i att fördjupa kunskapen om diskrimineringsgrunder inom förvaltningen för att säkerställa målet om kultur på lika villkor för alla medborgare 2 Tydliga och kommunikativa chefer Under året har förvaltningens ledningsgrupp deltagit i ett utvecklingsprogram avseende ledningsgruppens roll och effektivitet. Arbetet fortsätter under 2015 med syfte att stärka ledarskapet inom förvaltning. Interna kontrollplaner Organisation En årlig internkontrollplan arbetas fram utifrån förslag från förvaltningens enheter och diskussioner i förvaltningens ledningsgrupp. Internkontrollplanen fastställs av kulturnämnden. Rutiner och riktlinjer som utgör granskningsobjekt utformas av den aktuella verksamheten. Kontroller av att ovanstående rutiner och riktlinjer följs utförs av de handläggare och chefer som har kompetens inom det område som granskas. Kontrollarbetet följs upp och samordnas av förvaltningens ekonomichef/controller. Bedömning av internkontrollarbetet Förvaltningen bedömer att det interna kontrollarbetet i viss utsträckning fungerar tillfredsställande och få avvikelser kan noteras i de kontroller som genomförts. Rutinerna för internkontrollen behöver utvecklas ytterligare och organisationen förstärkas för att fungera optimalt. Till exempel behöver rutiner för hur internkontrollarbetet ska dokumenteras tydliggöras. Kultur och bildning är en liten förvaltning där begränsade resurser innebär att organisationen runt internkontrollarbetet är sårbar och även i viss utsträckning avgör i vilken omfattning kontroller kan genomföras. 2 Treårig åtgärdsplan för likabehandling, KU

18 Sida 8 av 19 Egenkontroll Egenkontroll för informationssäkerhet har initierats och kommunicerats till förvaltningens enheter enligt landstingets rekommenderade riktlinjer genom den framtagna checklistan Egenkontroll informationssäkerhet. Checklistans syfte har avsetts att utgöra ett underlag och stöd för enheterna vid genomförandet av egenkontrollerna. Checklistor för 2014 har redovisats av samtliga enheter. De mindre brister som kunnat noteras hanteras direkt inom respektive enhet. Bilagor 1. Resultaträkning 2. Produktionstabell 3. Måluppfyllelse styrkort 4. Intern kontroll Johnny Svahn Kulturnämndens ordförande Anna Söderbäck Kulturdirektör, Kultur och bildning

19 Sida 9 av 19 Bilaga 1 - Resultaträkning Resultaträkning 2014 tkr Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Avvikelse utfall/ budget 14 Not Landstingsanslag Övriga intäkter Summa intäkter Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Inhyrd personal Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Finansiell nettokostnad Övriga kostnader Summa övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar/nedskrivningar RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET investeringar i utrustning Not 1 Den negativa avvikelsen är huvudsakligen en följd av lägre intäkter än budgeterat inom tolkutbildning och konferensverksamhet. Not 2 Avvikelsen beror på lägre kostnader för utbildning/konferenser och intern representation än budgeterat. Bland annat valde förvaltningen att dra ned en planerad personaldag från en heldag på extern plats till ett halvdagsseminarium i egna lokaler, till följd av ett prognostiserat större underskott. Not 3 Den största posten, lämnade bidrag, utgör ca 80 % (90 mnkr) av kostnadsmassan. Avvikelsen mot budget är bland annat en följd av att de interkommunala ersättningarna till andra folkhögskolor ca 300 tkr högre än budgeterat. Not 4 Investeringar i konst gjordes med 4,1 mnkr Budgeten för konstinvesteringar sätts utifrån enprocentsregeln, dvs 1 % av byggkostnaderna avsätts till investeringar i offentlig konst. Konstinvesteringarna görs i huvudsak inom ramen för pågående byggprojekt inom landstinget. Avvikelsen från budget beror dels på att konstinvesteringarna görs i ett sent skede i byggprojekten, dels på förskjutningar i byggprojekten.

20 Sida 10 av 19 Bilaga 2 - Produktionstabell PRODUKTION OCH PRODUKTIVITET Kultur och bildning Wiks folkhögskola Förändr (ant) Förändr (%) Antal sökande % - varav allmän kurs % - varav estetlinjerna % Antal sökande tolkutbildning - grundutbildning 250 Wiks konferenscentrum Antal gästnätter: % - varav LUL externt % - varav LUL internt % - varav kursdeltagare Wiks folkhögskola % Antal missade bokningar pga funktionshinder Wik i övrigt Antal kulturevenemang på Wik Kultur i vården Antal genomförda kulturprogram Bidrag till ungdomsorganisationer Antal medlemmar % Bidrag per medlem i genomsnitt 87 kr 92 kr 79 kr % Antal nytillkomna organisationer Stipendier Antal sökande till stipendier % - kvinnor män Antal utdelade stipendier % - kvinnor män 4 4 Projektbidrag Antal sökande organisationer % - varav utanför Uppsala kommun Antal utdelade projektbidrag % - varav utanför Uppsala kommun 7 7 Kulturbuss Antal resande med kulturbuss % - Enköpings kommun % - Heby kommun % - Håbo kommun % - Knivsta kommun % - Tierps kommun % - Uppsala kommun % - Älvkarleby kommun % - Östhammars kommun % Konst Konstbudget tkr tkr tkr Antal pågående investeringsprojekt 17 st 20 st Antal registrerade konstverk varav omflyttade konstverk varav nyregistrerade konstverk

21 Sida 11 av 19 Bilaga 3 Måluppfyllelse styrkort = Målet har uppnåtts 2014 = Målet har delvis uppnåtts 2014 = Målet har inte uppnås 2014 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Mål Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Målet nås delvis. De mätningar som gjorts under 2014 visar överlag höga betyg avseende bemötande. Resultaten inom ett verksamhetsområde är dock något lägre än föregående år. Förvaltningen har valt att utgå från och följa förvaltningens handlingsplan för likabehandling under arbetet med bemötandefrågor. En särskild handlingsplan för bemötande finns således inte. Kultur i länet har en åtgärdsplan för bemötandefrågor vid förvaltningen. Målet har delvis uppnåtts. Förvaltningen har ingen särskild åtgärdsplan för bemötande, utan utgår från den handlingsplan för likabehandling som togs fram 2013 under arbetet med bemötandefrågor. Bland annat har ett förvaltningsgemensamt hbtq-seminarium/workshop genomförts under hösten 2014, där bemötandefrågor ur ett likabehandlingsperspektiv behandlades. Alla enheter vid förvaltningen har genomfört en mätning och upplevelsen av ett gott bemötande har ökat. Målet nås delvis. Mätningar har gjorts vid flera, men inte alla enheter. Mätningarna riktar sig mot olika målgrupper och form och frekvens på mätningarna skiljer sig åt mellan enheterna. Utifrån en sammanställning av gästenkäter vid Wiks slott framgår att 98 % av gästerna är nöjda eller mycket nöjda, vilket är en förbättring jämfört med förra årets mätning (90%). Antalet besvarade gästenkäter i år är 40 stycken, jämfört med 100 förra året. Upplevelsen av gott bemötande i Wiks folkhögskolas elevutvärdering är 8,49 på en tiogradig skala, vilket är ett högt betyg men något lägre än förra året (8,73). Vid Kulturenheten har utvärderingar gjorts av flera genomförda evenemang och seminarier. Utvärderingarna har visat att de som deltagit i arrangemangen varit mycket nöjda. Ökad faktisk tillgänglighet Målet nås. Ökad tillgänglighet till och delaktighet i kulturlivet är en viktig utgångspunkt i den regionala kulturplanen för Uppsala län och samverkan är en viktig framgångsfaktor för att nå målen. Under året har en rad aktiviteter genomförts som ökat tillgängligheten till kultur i

22 Sida 12 av 19 länet, bland annat har en försöksverksamhet med turnerande teater- och dansuppsättningar har inletts under året med goda resultat. I samband med framtagande av ny regional kulturplan har förvaltningen genomfört dialoger med länets institutioner och kommuner där bland annat tillgänglighetsfrågor runt konst och kultur diskuterats. Som ett led i en fördjupad kultursamverkan har en inspirationskväll med föredrag och workshop för länets kulturföreningar arrangerats tillsammans med Riksteatern Uppsala län och Uppsala läns bildningsförbund. Ett försök med konstverksamhet för hela länet har startat. Målet nås delvis. Målet i handlingsplanen att en utställnings- och konststrategisk verksamhet har tagits fram och erbjudits till kommunerna har inte kunnat genomföras som planerat till följd av vakant tjänst. Målet har därför omformulerats under året till att öka samverkan med länets kommuner och andra aktörer inom bildkonstområdet. Bland annat har ett seminarium om offentlig konst genomförts tillsammans med Uppsala kommun på Teatergalleriet och länets skolor har erbjudits kostnadsfria visningar i samband med utställningen Uppsamling. Utställningen som arrangerades tillsammans med Uppsala kommun visade nyinköpta verk vid landstinget, kommunen och Uppsala konstmuseum. En försöksverksamhet med turnerande teater- och dansuppsättningar i länet har inletts. Målet nås. Riksteatern i Uppsala län har under året fått i uppdrag att planera och utforma en modell för en scenkonstkarusell i länet samt inleda en försöksverksamhet. Under 2014 har två föreställningar genomförts i tre av länets kommuner, varav en dansföreställning. Ett litteraturcentrum som erbjuder ett stort utbud till hela länet har etablerats. En utredning och analys av verksamheten vid det litteraturcentrum som finns och som får stöd från förvaltningen och Statens kulturråd pågår för närvarande. Stadstrafiken i Uppsala kommun ingår i landstingets erbjudande av kulturbussar. Målet nås. Från 20 januari 2014 ingår även stadstrafiken i Uppsala i satsningen Kulturbuss, vilket ökar möjligheterna för skolor att åka till resmål i Uppsala även utanför stadskärnan. Respektive förvaltning har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient/person/brandsäkerheten Målet uppnås. Kultur i länet har upprättat en strategisk utbildningsplan för brandsäkerhet. Målet nås. En plan för säkerhetsutbildning som bland annat omfattar brandsäkerhet har beslutats under Alla tillbud och olyckor rapporteras i MedControl, landstingets gemensamma system för avvikelse- och synpunktshantering. Målet nås. Förvaltningens bedömning är att tillbud och olyckor har rapporterats i MedControl under året.

23 Sida 13 av 19 Alla berörda förvaltningar når målen för 2014 i sina respektive upprättade åtgärdsplaner, utifrån likabehandlingsplanen Förvaltningens bedömning är att målet om fördjupade kunskaper om de sju diskrimineringsgrunderna och människors lika värde har nåtts. Alla enheter inom förvaltningen har genomfört åtgärder för att fördjupa kunskapen om de sju diskrimineringsgrunderna och människors lika värde. Förvaltningen bedömer att målet uppnåtts. Förvaltningen har under hösten 2014 genomfört ett förvaltningsgemensamt seminarium om hbtq-frågor och normkritik med föreläsare från RFSL. Aktiviteterna för 2014 i Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter ska genomföras Målet nås delvis. Två av tre mål i förvaltningens handlingsplan för ökad kulturell delaktighet för barn och unga uppnås. Kultur i länet har genomfört samtliga aktiviteter för 2014 som finns med i förvaltningens handlingsplan för ökad kulturell delaktighet för barn och unga. Förvaltningen har nått två av tre mål som finns med i förvaltningens handlingsplan för ökad kulturell delaktighet för barn och unga. Under året har de enheter inom förvaltningen som särskilt arbetar för barn och unga, kulturenheten och länsbiblioteket, haft genomgång av barnkonventionen. Förvaltningen har också som en del av handlingsplanen, ökat marknadsföringen av länets kulturbussar. Kulturbuss är ett erbjudande till länets grundskolor att utan kostnad resa med ULs Regiontrafik, inklusive stadstrafiken i Uppsala, till olika kultur- och folkhälsoaktiviteter i länet. Antalet resor med kulturbussar har ökat med 8 % jämfört med Målet om att stärka kunskapen om barnkonventionen hos biblioteken i länet har inte nåtts. Planerad föreläsning och workshop riktad till alla medarbetare och chefer vid länets bibliotek har inte kunnat genomföras under 2014 på grund av hög arbetsbelastning till följd av vakant tjänst vid länsbiblioteket. Landstinget medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin. Beskriv arbetet som har gjorts inom ramen för utvecklingsstrategin. Bedömningen är att målet nås. Förvaltningen har genomfört och deltagit i en rad aktiviteter i syfte att med hjälp av kulturen nå ökad regional hållbar utveckling i enlighet med landstingets strategiska plan Kultur i länet stödjer länets aktörer i implementeringen av RUS (Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län) Uppländsk drivkraft 3.0. Förvaltningen anordnade i maj 2014 en besöksnäringsdag för länets kommuner och institutioner, där RUS-arbetet presenterades av Regionförbundet. Under året har förvaltningen även deltagit i Tillväxtverkets projekt Acceleratorer och inkubatorer, tillsammans med Regionförbundet, Uppsala kommun och Uppsala universitet. Projektet har bland annat resulterat i en handlingsplan för regionens arbete med KKN (kulturella kreativa näringar) och besöksnäringen.

24 Sida 14 av 19 Kultur i länet har genomfört aktiviteter som bidrar till att kompetensen i länet kring Cultural planning (metod för samhällsutveckling med kulturella förtecken) stärks. Målet nås. Förvaltningen har arrangerat en seminariedag och en nätverksträff om Cultural planning under Kultur i länet har definierat förvaltningens roll kring de kulturella och kreativa näringarna (KKN) i samarbetet med Regionförbundet. Målet nås. Samtal och aktiviteter kring KKN har genomförts tillsammans med Regionförbundet under året. Bland annat har en handlingsplan för regionens arbete med KKN och besöksnäringen tagits fram (se ovan angående RUS-arbetet). Kultur i länet stärker insatsen i arbetet runt Kulturdygnet på Akademiska. Målet nås. Förvaltningen samordnar insatserna kring Kulturdygnet, och ambitionen 2014 var att involvera fler aktörer. Vid årets Kulturdygn deltog två nya aktörer, hemslöjdskonsulenterna och Teater Blanca. Förvaltningsspecifikt mål: Kultur i länet har en fastställd kommunikationsplan för En kommunikationsplan för 2015 har tagits fram och fastställts under året. Ekonomi Mål Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras Bedömningen är att verksamhetens intäkter och kostnader i huvudsak redovisas där de genereras. Alla enheter vid förvaltningen har genomfört minst en åtgärd för att säkerställa hög kvalitet på ekonomiprocesserna. Målet nås. Förvaltningens enheter har i olika omfattning genomfört aktiviteter och åtgärder för att säkerställa och förbättra kvaliteten i ekonomiprocesserna. Rutiner kring fakturaattestering och ekonomiuppföljning är ett par av de områden som enheterna vid förvaltningen arbetat med under året. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Målet nås inte. Totalkostnaden för en gästnatt vid Wiks slott och konferens är samma som föregående år eller lägre. Målet uppnås inte. Kostnaden för en gästnatt har ökat med 12 %. Anledningen är färre gästnätter, framför allt inom kortkursverksamheten, jämfört med Sett enbart till hotellverksamheten (dvs exkl kortkursverksamheten) har totalkostnaden för en gästnatt minskat jämfört med 2013 (- 2 %).

25 Sida 15 av 19 Förvaltningsspecifikt mål: Kultur i länet har en tydlig process för planering av framtida investeringsbehov kopplad till budgetprocessen. Målet uppnås delvis. Förvaltningen har förtydligat de interna rutinerna avseende utrustningsinvesteringar, men arbetet med att identifiera och bedöma investeringsbehov behöver utvecklas ytterligare. Produktion Mål Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade Förvaltningens bedömning är att målet inte är uppnått. Förvaltningen deltar i det landstingsgemensamma projektet Ett processbaserat ledningssystem, och har uppnått de mål som satts upp inom ramen för detta projekt Detta innebär att förvaltningen identifierat vilka huvudprocesser som finns och också valt ut två processer som i ett första steg kommer att kartläggas under Kultur i länet har dokumenterat vilka huvud- och stödprocesser som finns vid förvaltningen. Målet nås. Förvaltningen har under året arbetat med att identifiera vilka huvud- och stödprocesser som finns. Dessa redovisas i Kultur och bildnings projektplan Processbaserat ledningssystem. Alla enheter vid förvaltningen har dokumenterat och infört kvalitetssäkrade rutiner för minst en huvudprocess. Målet nås inte. Arbetet med att dokumentera och kvalitetssäkra rutiner görs inom ramen för det landstingsgemensamma projektet Ett processbaserat ledningssystem. Alla enheter vid förvaltningen har utsett ansvariga för de olika processer som finns vid enheten. Målet nås inte. Arbetet med att utse ansvariga för processer kommer att vara en del av projektet ett processbaserat ledningssystem. Alla enheter har genomfört minst en verksamhetskopplad kvalitetsutvecklingsåtgärd. Målet nås delvis. Alla enheter vid förvaltningen arbetar löpande med att utveckla verksamheterna vid förvaltningen. De i styrkortet planerade åtgärderna har dock, av olika skäl, genomförts i begränsad utsträckning vilket medför att förvaltningen bedömer att målet endast delvis är uppnått. Koldioxidutsläpp ska minska med 35 procent i jämförelse med 2010 Målet nås inte. Förvaltningen har ökat koldioxidutsläppen med 38 % i förhållande till år 2010, vilket huvudsakligen är en följd av att flygresandet ökat. Höjda krav på samverkan och internationalisering under senare år, bland annat till följd av en regionaliserad kultursamverkan, bedömer förvaltningen bidragit till utvecklingen mot ett ökat resande i tjänsten. Kultur i länet når transportmålen i förvaltningens handlingsplan för 2014 års miljöarbete. Målet om att inte öka koldioxidutsläppen jämfört med föregående år nås inte. Koldioxidutsläppen har ökat med 6,5 %, vilket huvudsakligen beror

26 Sida 16 av 19 på ökade koldioxidutsläpp från flygresor. Koldioxidutsläppen från flygresor har ökat med 25 % jämfört med En bidragande orsak till ökade utsläpp år 2014 är att SKLs kulturkonferens detta år förlagts till Umeå och resorna dit har, av tidsmässiga skäl, företagits med flyg. Förnyelse Mål Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden Förvaltningen bedömer att målet är uppnått. Samtliga planerade strategiska insatser för 2014 inom de tre utvecklingsområdena Ett rikare konstliv, Ökad kulturell delaktighet och En attraktivare livsmiljö i den regionala kulturplanen är genomförda. Målet nås delvis. Under året har 95 % av totalt 38 planerade insatser i förvaltningens handlingsplan avseende regional kulturplan påbörjats och 84 % är helt genomförda. En regional kulturplan för år är beslutad. Målet nås. Landstingsfullmäktige antog den 17 juni en ny regional kulturplan för åren En handlingsplan för den regionala kulturplanen år är fastställd. Målet nås. En handlingsplan har tagit fram och fastställts under Alla förvaltningar har ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer Målet nås delvis. Förvaltningen samarbetar och samverkar med en mängd olika aktörer inom kultur och bildningsområdet. Samarbete och samverkan är centralt för att nå framgång i det uppdrag förvaltningen har. Bedömningen är att förvaltningen har väl fungerande samarbeten men konstaterar att gemensamma rutiner för hur rapportering, uppföljning och utvärdering ska ske saknas. Kultur i länet har definierat och identifierat strategiska samarbeten. Målet nås delvis. Förvaltningen har under 2014 påbörjat arbetet med att kartlägga strategiska samarbeten. Fortfarande kvarstår en del arbete innan målet kan sägas vara uppfyllt. Kultur i länet har en förvaltningsgemensam rutin för hur strategiska samarbeten ska rapporteras, följas upp och utvärderas. Målet nås delvis. Ett förslag till rutin för hur strategiska samarbeten ska rapporteras, följas upp och utvärderas. Visst arbete kvarstår dock innan rutinen kan fastställas.

27 Sida 17 av 19 Medarbetare Alla förvaltningars kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning Mål Målet nås inte. Kultur i länets kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning. Målet nås inte. På grund av byte av HR-chef vid förvaltningen har kompentensförsörjningsplanen inte kunnat slutföras under året. Kompetensförsörjningsplan för perioden , omfattande även chefsförsörjning, kommer att fastställas i början av Alla förvaltningar har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket Målet nås. Kultur i länet har genomfört minst en aktivitet för att stärka arbetsgivarvarumärket. Målet nås. Förvaltningen har under året arbetat med att utveckla karriärwebben genom att publicera fler medarbetarporträtt på hemsidan. Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat Målet nås inte. EMI ligger kvar på samma nivå som vid 2012 års mätning, 4,22 på en femgradig skala. Ett högt värde som dock inte är en ökning. Engagerad Medarbetar Index har ökat till minst 4.25 Resultatet vid 2014 års mätning är 4.22 vilket innebär att målet inte nås. 75 procent av medarbetarna har individuella styrkort Målet nås. 100 % av förvaltningens tillsvidareanställda medarbetare har individuella styrkort. Målet nås. 100 % av medarbetarna med fasta tjänster har individuella styrkort. Upplevelsen av delaktighet har ökat Målet nås. Upplevelsen av delaktighet har ökat från 3,8 vid 2012 års mätning till 3,9 vid 2014 års mätning. Upplevelsen av delaktighet hos medarbetarna är minst 4,0. Resultatet från årets mätning är 3,9. Målet att öka mätetalet för delaktighet till minst 4,0 nås inte.

28 Sida 18 av 19 Minst 90 procent av kraven i VerkSam avseende arbetsmiljö är uppfyllda Målet nås. 100% av aktiviteterna i VerkSam avseende arbetsmiljö är gjorda. Målet nås inte. 90 % av aktiviteterna är gjorda. Vid en enhet på förvaltningen har inte en psykosocial handlingsplan upprättats på grund av chefsbyte. Denna är planerad att genomföras i början av år Sjukfrånvaron är högst 4,4 procent Målet nås. Sjukfrånvaron är 2,35 %. Sjukfrånvaron är högst 2.0% Målet nås inte. Sjukfrånvaron är 2,35 %. Förvaltningsspecifikt mål: Alla enheter vid förvaltningen har genomfört minst en hälsofrämjande åtgärd. Målet nås. En rad olika aktiviteter och åtgärder har genomförts och kommer att genomföras under året. En gemensam satsning har varit ett friskvårdsavtal där all tillsvidareanställd personal under våren gjort en hälsoprofil, och även erbjudits träningskort vid Friskhuset.

29 Sida 19 av 19 BILAGA 4 Intern kontroll Rutin/system som granskats Avvikelse Kontrollmoment Åtgärd Tidplan Säkerhetsutbildning av förare vid användning av förvaltningens fordon Inga avvikelser. Kontroll av att de elever som använt förvaltningens fordon också har genomgått säkerhetsutbildningen. Kontroll av att korrekta beslutsunderlag finns kopplat till förvaltningens bidragsutbetalningar och att bidrag når rätt mottagare Inga avvikelser vid de kontroller som genomförts. 3 Stickprovsgranskning Kontroll av att fattade bidragsbeslut har verkställts. Inga avvikelser vid de kontroller som genomförts. 3 Kontroll att samtliga bidragsbeslut verkställts. Ärenden hantera effektivt. Inga avvikelser vid de kontroller som genomförts. 3 Kontroll i databasen och separat uppföljningsdokument. Långsiktig kompetensförsörjning. Ingen kompetensförsörjningsplan skrevs 2014 med anledning av bl.a. skifte på HR. Inga planerade aktiviteter p.g.a. ingen plan Utforma en plan för i början av Klar januari Enligt internkontrollplanen för 2014 ska kontroller genomföras efter varje tertial. Endast tertial 1 har granskats under 2014.

30 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Kulturnämnden (10) Dnr KU Verksamhetsbidrag till ungdomsorganisationer 2015 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kulturnämnden att besluta fastställa verksamhetsbidrag till ungdomsorganisationer 2015 enligt bilaga. Ärendet Förslag till fördelning av verksamhetsbidrag till ungdomsorganisationer 2015 har utarbetats efter inkomna ansökningar. Totalt bidrag till ungdomsorganisationerna är kr. Verksamhetsbidraget kan maximalt uppgå till kr per organisation. Bilaga 13 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

31 Dnr KU Kulturenheten Pernilla Högström Tfn E-post Kulturnämnden Verksamhetsbidrag till ungdomsorganisationer 2015 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kulturnämnden att besluta fastställa verksamhetsbidrag till ungdomsorganisationer 2015 enligt bilaga. Ärendet Förslag till fördelning av verksamhetsbidrag till ungdomsorganisationer 2015 har utarbetats efter inkomna ansökningar. Totalt bidrag till ungdomsorganisationerna är kr. Verksamhetsbidraget kan maximalt uppgå till kr per organisation. Bilagor Fördelning av verksamhetsbidrag till ungdomsorganisationer 2015 Kopia till: Samtliga ansökande ungdomsorganisationer Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28 Box Uppsala tfn fax org nr kultur@lul.se

32 Dnr KU Verksamhetsbidrag till ungdomsorganisationer 2015 Totalt bidrag att fördela till ungdomsorganisationer som verksamhetsbidrag är kr. Verksamhetsbidraget kan maximalt uppgå till kr per organisation. Ungdomsorganisation Verksamhets -bidrag 2014 Antal medl. 31/ Antal medl. 31/ Verksamhets -bidrag 2015 Uppsala läns elevråd KFUM Mälardalsregionen Aktiv Ungdom STUCAB Uppsala läns 4H Upplandsslättens Scoutdistrikt Sverok Mälardalen RUM Uppsala distrikt Upplands skyttesportförbund Ny Generation Uppsala län 1) Equmenia Mitt 2) Kristen samverkan Mellansverige Equmenia Region Stockholm 2) Svenska kyrkans unga Uppsala stift UNF Uppsala 3) KRIK Uppsala län 4) IOGT-NTOs juniorförbund, Junis Samverkansorganisation Roslagens Scoutdistrikt SFRF:s södra Norrlands distrikt Equmenia Svealand 2) Handikapporganisation RBU Uppsala län Länsföreningen FUB Reumatikerdistriktet, Uppsala län Ingen ansökan Unga Forskare Uppsala-Gävleborg Unga Synskadade Mitt Upplands schackförbund Uppsala JUF distrikt TOTALT

33 2 (2) Noter 1) Ny Generation Uppsala län är en nytillkommen organisationer, erhåller stöd från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. 2) I organisationen Equmenia ingår de tidigare ungdomsförbunden från Baptistkyrkan, Metodistkyrkan och Missionskyrkan. 3) Ansökte 2014 men uppfyllde inte kraven. Inför 2015 uppnår de återigen kraven för att erhålla verksamhetsbidrag. 4) Organisationen ansökte 2014 men uppnådde då inte kraven, vilket de gör Första gången som organisationen erhåller verksamhetsbidrag. Erhåller stöd från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Förkortningar 4H: Huvud, hjärta, hand, hälsa FUB: Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning IOGT-NTO: Nykterhetsorganisation JUF: Jordbrukareungdomens förbund KFUM: Kristliga Föreningen av Unga Människor KRIK: Kristen Idrottskontakt RBU: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar Reacta: Organisation inriktad på fysisk och psykisk hälsa för barn och unga RUM: Riksförbundet Unga Musikanter SFRF: Sverigefinska Riksförbundet STUCAB: distriktet Värmland, Örebro, Västmanland, Uppsala, Stockholm Sverok: Sveriges roll- och konfliktspelsförbund UNF: Ungdomens Nykterhetsförbund

34 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Kulturnämnden (10) ÄRENDE 14 KOMPLETTERAS SENARE 14 Dnr KU Regionala verksamhetsbidrag inom kultursamverkansmodellen 2015 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kulturnämnden fastställa fördelning av den statliga delen av verksamhetsbidrag 2015 inom ramen för kultursamverkansmodellen. Ärendet Kulturnämnden ska fördela statliga verksamhetsbidrag till regionala kulturverksamheter inom ramen för kultursamverkansmodellen. Kulturrådet har beslutat att bevilja Landstinget i Uppsala län kr att fördelas i enlighet med förordningen. För kr av de beviljade medlen gäller särskilda villkor. Bilaga 14 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

35 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Kulturnämnden (10) Dnr KU Landstingets kulturstipendier 2015 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar - att utse kulturstipendiater för 2015 i enlighet med sakkunniggruppens förslag - att förklara paragrafen för omedelbart justerad. Ärendet Landstingets kulturnämnd utser årligen kulturstipendiater inom olika konstområden. Stipendiaterna får i år dela på kr samt ett hedersstipendium till ett värde av kr. Kulturstipendierna är avsedda att stödja och uppmuntra förtjänstfulla insatser inom skilda områden såsom litteratur, musik, film, bildkonst, teater, dans, folkbildning och konsthantverk, eller för dem som gjort en betydande kulturell gärning. Behöriga att tilldelas stipendier är personer som har verksamhet förlagd till eller bor i länet. Bilaga 15 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

36 Dnr KU Kulturenheten Pernilla Högström Tele E-post: Kulturnämnden Landstingets kulturstipendier 2015 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar - att utse kulturstipendiater för 2015 i enlighet med sakkunniggruppens förslag - att förklara paragrafen för omedelbart justerad. Ärendet Landstingets kulturnämnd utser årligen kulturstipendiater inom olika konstområden. Stipendiaterna får i år dela på kr samt ett hedersstipendium till ett värde av kr. Kulturstipendierna är avsedda att stödja och uppmuntra förtjänstfulla insatser inom skilda områden såsom litteratur, musik, film, bildkonst, teater, dans, folkbildning och konsthantverk, eller för dem som gjort en betydande kulturell gärning. Behöriga att tilldelas stipendier är personer som har verksamhet förlagd till eller bor i länet. Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28 Box Uppsala tfn fax org nr kultur@lul.se

37 Dnr KU Dnr KU Jessica Creutzer Kulturenheten Tfn E-post Landstingets kulturstipendier 2015 samt konstnärligt utvecklingsstöd Kulturnämnden vid Landstinget i Uppsala län utdelar årligen ett antal kulturstipendier för att stödja och uppmuntra förtjänstfulla insatser inom olika konstområden. Stipendier om totalt kr delas ut, samt ett hedersstipendium i form av ett konstverk värt kr. Även ett konstnärligt utvecklingsstöd delas ut, om kr/år i upp till två år till en person/grupp, för att under en längre period ge professionella kulturutövare möjlighet till utveckling och förnyelse. Ansökningar Till ansökningstillfället 15 november 2014 inkom 74 ansökningar om landstingets kulturstipendier, samt 36 ansökningar om konstnärligt utvecklingsstöd. Utav dessa ansökte 17 sökande om båda stöden. Nedan ges en överblick över de sökande ur olika perspektiv. Sammanställning av ansökningar, Konstnärligt utvecklingsstöd Konstområde Antal sökande Procent Konst % Konsthantverk 2 5,5 % Foto 0 0 % Film 2 5,5 % Musik 4 11 % Teater 3 8 % Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28 Box Uppsala tfn fax org nr kultur@lul.se

38 2 (5) Dans 2 5,5 % Litteratur 6 17 % Folkbildning 0 0 % Bostadsort Antal sökande Procent Uppsala (postort) % Uppsala kommun 1 3 % Övriga länet 8* 22 % Utanför länet 5** 14 % * Tierp, Knivsta, Enköping, Östhammar ** Stockholms län, Gävleborgs län Kön Antal sökande Procent Kvinna 17 personer 47 % Man 16 personer 44 % Blandat (grupper) 3 grupper 8 % Ålder (år) Antal sökande Procent % % % % %

39 3 (5) Sammanställning av ansökningar - Kulturstipendier 2015 Konstområde Antal sökande Procent Konst % Konsthantverk 3 4 % Foto 2 3 % Film 5 7 % Musik % Teater 4 5 % Dans 2 3 % Litteratur % Folkbildning 4 5 % Bostadsort Antal personer Procent Uppsala (postort) % Uppsala kommun 1 1 % Övriga länet 12* 16 % Utanför länet 3** 4 % *Östhammar, Knivsta, Tierp, Enköping, Håbo **Gävleborgs län, Stockholms län, Västerbottens län

40 4 (5) Kön Antal personer Procent Kvinna 39 personer 52 % Man 36 personer 48 % Ålder Personer Procent % % % % % % Handläggning För varje mandatperiod utser kulturnämnden ett antal sakkunniga personer inom de olika konstnärliga områdena, som sedan lämnar förslag på de aktuella stipendiaterna till nämnden. De utsedda personerna har rekryterats för sin goda kunskap om förhållandena i Uppsala län inom respektive expertområde. Sakkunniggruppen Ingmar Lemhagen litteratur Niclas Gillberg film Lena Nilsson teater/dans Patric Kiraly musik Johanna Uddén konst/konsthantverk/foto Barbro Björnemalm kulturhistoria

41 5 (5) Sakkunniggruppens årliga arvode beräknas för var och en enligt nedan. Grundarvode (inläsning, motiveringar) Deltagande vid arbetsmöte 1 Deltagande vid arbetsmöte 2 Deltagande vid nämndsammanträde Deltagande vid stipendieutdelning Fler än 10 ansökningar på expertområdet, kulturstip. Fler än 10 ansökningar på expertområdet, KUS Ev. reseersättning enligt redovisning 2000 kr 1000 kr 1000 kr 1000 kr 1000 kr 500 kr 500 kr Totalsumma Utdelning Utdelningen av landstingets kulturstipendier 2015 samt konstnärligt utvecklingsstöd planeras till måndagen den 23 mars, under festliga former i sal C på Uppsala Konsert & Kongress. Inbjudan skickas ut en kort tid efter kulturnämndens beslut om stipendiemottagare.

42 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Kulturnämnden (10) Dnr KU Landstingets konstnärliga utvecklingsstöd Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att utse mottagare av konstnärligt utvecklingsstöd i enlighet med sakkunniggruppens förslag att förklara paragrafen för omedelbart justerad. Ärendet Landstinget i Uppsala län utdelar årligen ett konstnärligt utvecklingsstöd om kr per år, i upp till två år. Stödet kan sökas av professionella kulturutövare inom olika konstområden, enskilda personer eller små grupper, med anknytning till Uppsala län. Syftet är att under en längre period ge yrkesverksamma kulturskapare möjlighet till utveckling och förnyelse. Bilaga 16 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

43 Dnr KU Kulturenheten Pernilla Högström Tele E-post: Kulturnämnden Landstingets konstnärliga utvecklingsstöd Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar - att utse mottagare av konstnärligt utvecklingsstöd i enlighet med sakkunniggruppens förslag - att förklara paragrafen för omedelbart justerad. Ärende Landstinget i Uppsala län utdelar årligen ett konstnärligt utvecklingsstöd om kr per år, i upp till två år. Stödet kan sökas av professionella kulturutövare inom olika konstområden, enskilda personer eller små grupper, med anknytning till Uppsala län. Syftet är att under en längre period ge yrkesverksamma kulturskapare möjlighet till utveckling och förnyelse. Kungsgärdet S:t Johannesgatan 28 Box Uppsala tfn fax org nr kultur@lul.se

44 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Kulturnämnden (10) Dnr KU Rapport: Revisionens granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kulturnämnden lägga rapporten till handlingarna. Ärendet Revisionen har lämnat rapport för kännedom till kulturnämnden. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

45

46

47 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Revisionen Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget Rapport

48 HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län SAMMANFATTNING HiQ Stockholm AB, nedan nämnt HiQ, har fått i uppdrag av Landstingets revisorer i Uppsala län att granska utformning och användning av landstingets beslutade styrmodell med styrkort. Syftet med granskningen är att säkerställa att landstinget har identifierat respektive utarbetat ändamålsenliga övergripande mål och delmål, vilka kan ligga till grund för styrning av verksamheten på lång och kort sikt. Metod Granskningen har baserats på dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer med ett urval av förtroendevalda och ledande tjänstemän samt verksamhetschefer i förvaltningarna. Till stöd vid intervjuerna har använts formulär med frågor om de intervjuades uppfattning om ledning och styrning i landstinget, styrdokument, formulering av mål och riktlinjer, uppföljning och kontroll samt påverkan och inflytande. Frågeformulären har anpassats efter respektive kategori av intervjuade. Dokumentgranskningen har inriktats på styrande dokument i landstinget samt riktlinjer för målformulering och uppföljning. Vi har granskat protokoll och handlingar från sammanträden med Landstingsfullmäktige, Landstingsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Produktionsstyrelsen, Kulturnämnden och Kollektivtrafiknämnden för att få en bild av hur frågor om målformulering och uppföljning behandlats. Bakgrund och förutsättningar Granskningen har utgått från den beskrivning av mål- och resultatstyrning som redovisas i uppdragsbeskrivningen. Oavsett vilken lagstadgad eller beslutad uppgift en offentlig verksamhet har behövs beskrivningar av vad som ska uppnås. Det görs genom att mål fastställs. För att kunna följa upp att målen nås behövs någon form av mätning eller annan värdering. Mål i en offentlig verksamhet ska uppnås med beaktande av god ekonomisk hushållning, effektiv verksamhet, följa lagar och regler samt förpliktelser som följer med svenskt medlemskap i EU samt rättvisande och tillförlitlig redovisning och rapportering internt och externt. I en generellt använd typologi för former för styrning av organisationer tillämpas begreppen målstyrning, ramstyrning, programstyrning och direktstyrning. Målstyrning ger beslutsfattaren rätt att fatta självständiga beslut så länge målen uppfylls. För att markera målstyrningens fokus på verksamhetens resultat kallas styrformen numera ofta mål- och resultatstyrning. Ramstyrning ger handlingsutrymme inom fastställda ramar. I programstyrning definieras specifika åtgärder som ska genomföras. Direktstyrning innebär order att utföra ett visst arbetsmoment. I enlighet med uppdragsbeskrivningen har vi avgränsat granskningen till att avse mål- och resultatstyrning Iakttagelser och bedömningar Landstingsplan och budget är det övergripande styrdokumentet för landstinget. Mål och inriktning i Landstingsplan och budget ligger till grund för styrelsers och nämnders styrning av förvaltningar och externa vårdgivare. Landstinget använder sedan 2012 ett styrsystem med balanserat styrkort som innehåller fem perspektiv: medborgare och kund, ekonomi, produktion, förnyelse samt medarbetare. I beslutet om Landstingsplan och budget fastställer fullmäktige även ett styrkort för landstinget. Landstingsfullmäktige fattar beslut om ekonomiska anslagsramar per verksamhetsområde. Styrelser och nämnder fattar sedan beslut om fördelningen av tilldelade anslag. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar om fördelningen av medel inom hälso- och sjukvårdsområdet genom beställningar av vård till enheter inom landstinget och till privata vårdgivare. Beställningarna regleras i vårdavtal och utgör budgetramar för de beställda verksamheterna. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har med den beslutsmodellen en hög grad av autonomi och disponerar mer än 80 procent av landstingets totala budget. Produktionsstyrelsen kan inte påverka den totala budgetramen för de verksamheter den har ansvar för. Den organisationsstruktur som byggts upp i Landstinget i Uppsala län uppvisar brister och präglas i hög grad av beslutet att arbeta med en beställar-utförar-modell. Hälso- och sjukvårdstyrelsen är 2 (29)

49 HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län beställare och saknar exekutiva befogenheter. Produktionsstyrelsen har skapats för att fylla denna funktion men saknar grundläggande ekonomiskt inflytande. Landstingsstyrelsen bereder Landstingsplan och budget inför behandlingen i fullmäktige men har föga inflytande över hur medlen används efter fullmäktiges beslut. Väntetider och köer får stor uppmärksamhet i uppföljningen av landstingets verksamheter. De är mestadels kopplade till statliga stimulansmedel eller andra externa regelsystem. Uppföljning av kvalitet i verksamheterna baseras på rapportering till olika officiella kvalitetsregister. Den ekonomiska uppföljningen är central och underlag redovisas regelbundet på olika nivåer i styrelser och nämnder. Slutsummering för respektive år redovisas för fullmäktige i en årsredovisning. På lägre nivåer i organisationen uppfattas att rapporteringen av grunddata är omfattande och betungande. Responsen från överordnade nivåer upplevs ofta som svag eller obefintlig. Sammanfattande bedömning och rekommendationer Landstinget i Uppsala län har en tydlig ambition att identifiera respektive utarbeta ändamålsenliga mål. Vår bedömning är att den ambitionen i varierande grad har uppnåtts. Ändamålsenligheten beror i hög grad på förutsättningarna och på styrsystemet i stort. Den gradvisa utvecklingen av de balanserade styrkorten som redovisats i underlaget utgör en markant förbättring och uppfattas positivt av dem som intervjuats. De tre landstingsövergripande målen om valfrihet och tillgänglighet i vården samt hållbar ekonomisk utveckling genomsyrar verksamheten och återfinns på alla nivåer i organisationen. Samtidigt har vi noterat brister som bör uppmärksammas och åtgärdas. Flera mål, prestationer och aktiviteter har utarbetats utan närmare koppling till varandra. Strukturerna i vårdavtal och styrkort är inte samordnade på ett sådant sätt att de säkrar erforderligt underlag för styrning och ledning. Vi anser också att det finns skäl att lyfta fram ofullkomligheter i organisation och styrfunktioner som är hämmande. De är främst brister i ägarstyrning, koppling mellan ekonomi och ansvar, bristande kommunikation och dialog samt otydligheter i den politiska ledningen. Med utgångspunkt i våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar Landstingsstyrelsen att: Etablera en tydlig ägarstyrning där Landstingsstyrelsen under fullmäktige leder och samordnar förvaltningen av landstingets angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Till grund för detta föreslår vi att resultatredovisningen utvecklas för att bättre visa vilka resultat och effekter som uppnåtts. Stärka landstingets roll som politiskt styrd organisation genom att förtroendevalda aktivt engageras i en dialog med verksamheterna kring planering och uppföljning. Det bör ske i former som respekterar en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Tydliggöra på vilka områden och i vilka avseenden som den politiska och administrativa styrningen bör stärkas och var gränserna bör gå till professionernas beslutsfattande. Initiera en översyn av organisation och ansvarsförhållanden mellan främst funktionerna beställare och produktionsansvarig. Pröva förutsättningarna för en tydligare organisatorisk koppling mellan ekonomi och ansvar. Fortsätta utvecklingen av Landstingsplan, budget och styrkort för att åstadkomma större samstämmighet mellan dokumenten där också kriterier för SMARTA mål och risker beaktas. Fortsätta arbetet med att utarbeta ändamålsenliga mål och delmål som grund för styrning, uppföljning och kontroll av Landstingets verksamheter på lång och kort sikt. Se till att medarbetarperspektivet och särskilt vikten av att arbeta med kompetensförsörjningen lyfts fram tydligt i alla relevanta dokument. 3 (29)

50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län UPPDRAGET BAKGRUND SYFTE REVISIONSFRÅGOR REVISIONSKRITERIER PROJEKTORGANISATION JÄV METOD UTGÅNGSPUNKTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FORMER FÖR STYRNING MÅL- OCH RESULTATSTYRNING Adekvata mål Balanserat styrkort Tillämpning av mål- och resultatstyrning REDOVISNING AV IAKTTAGELSER OCH KOMMENTARER GRANSKNING AV DOKUMENTATION Landstingets styrmodell Styrande dokument Struktur i centrala styrdokument Styrdokument i förvaltningar och verksamheter Redovisning och uppföljning Beslut och uppföljning i fullmäktige, styrelser och nämnder SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJUSVAR Ledning och styrning i landstinget Landstingets styrdokument Uppföljning och kontroll Påverkan och inflytande SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ÄNDAMÅLSENLIG STYRNING Styrning genom reglering Styrning genom mål och ekonomiska medel Styrning genom organisering Styrning genom personalåtgärder Styrning genom uttalanden Styrning genom efterkontroll SVAR PÅ REVISIONSFRÅGOR SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Förteckning över bilagor: Bilaga 1: Grundstruktur i landstingsövergripande styrdokument. Bilaga 2: Jämförelse mellan styrkort och vårdavtal. Bilaga 3: Redovisning av måluppfyllelse i landstingets Årsrapport Bilaga 4: Exempel på intervjuguide. 4 (29)

51 HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län UPPDRAGET 1.1 Bakgrund Landstingets revisorer har beslutat att genomföra en granskning av utformning och användning av landstingets beslutade styrmodell med styrkort för att säkerställa att det utarbetats tillfredsställande och ändamålsenliga övergripande mål och nedbrutna delmål, vilka kan ligga till grund för styrning av verksamheten på lång och kort sikt. Målstyrning som idé innebär att en organisation ska ha god kännedom om sina respektive mål/delmål och därigenom få motivation att försöka uppnå dem. I en offentlig verksamhet är det viktigt att de övergripande mål som politikerna fastställer är väl förankrade i den verklighet som verksamheten befinner sig i. Det gäller även att säkerställa att nedbrutna mål och delmål formuleras på olika nivåer hänger ihop som en röd tråd och att uppföljning kan ske för att säkerställa att utformade mål leder till önskat resultat eller får önskad styreffekt i verksamheten. 1.2 Syfte Syftet med granskningen har varit att säkerställa att landstinget har identifierat respektive utarbetat ändamålsenliga mål. 1.3 Revisionsfrågor Den övergripande revisionsfrågan har varit att bedöma om landstingets styrmodell har identifierat tillfredsställande och ändamålsenliga övergripande mål med nedbrutna och uppföljningsbara mål och delmål, vilka kan ligga till grund för styrning och uppföljning av landstingets verksamhet på lång och kort sikt. Granskningen har utöver revisionsfrågan även besvarat följande delfrågor: Finns det ett rimligt antal identifierade övergripande, väsentliga mål vilka kan ligga till grund för den övergripande styrningen på lång och kort sikt? Beaktas mål/delmål som VAD-kriterier och verksamhetskriterier som HUR-kriterier? (HURkriterier som god ekonomisk hushållning, kvalité, effektiv verksamhet, följa lagar och regler samt förpliktelser som följer med svenskt medlemskap i EU samt rättvisande och tillförlitlig redovisning och rapportering internt och externt.) Har de övergripande målen/uppgifterna brutits ned till uppföljningsbara delmål, som till exempel enligt kriterier för s.k. SMARTA mål 1, i den utsträckning det är lämpligt i offentlig verksamhet? Hänger målen ihop, så att den röda tråden kan följas? Vilken vägledning ger målen åt verksamheterna? Går mål och delmål att uppnå? Går mål och delmål att utvärdera? Hur mäts resultat eller effekter och när? 1.4 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterier kan hämtas från lagar och förarbeten, förordningar, föreskrifter eller interna regelverk, policyer och fullmäktigebeslut. Granskningen har också utgått från gällande regelverk och skriftligt material, som de styrdokument som finns på olika nivåer inom organisationen, samt i tillämpliga delar jämförbar praxis eller erkänd teoribildning. Lagar Kommunallag (1991:900). Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Patientsäkerhetslag (2010:659). Tandvårdslag (1985:125) 1 Med SMARTA mål avses att målen är Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidssatta. 5 (29)

52 HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län Lag (2008:962) om valfrihetssystem. Föreskrifter SOSFS (2011:9) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Interna riktlinjer och styrdokument Strategisk plan för Landstinget i Uppsala län. Budget 2014 och landstingsplan Regional kulturplan för Uppsala län Regional trafikplan. Vårdavtal för verksamheter Reglemente och arbetsordning för landstingsstyrelsen samt nämnder och styrelser i Landstinget i Uppsala län (Valperiod ). Regler för intern kontroll i Landstinget i Uppsala län. Konkurrensprogram för hälso- och sjukvård. Styrkort för förvaltningarna 2013 och Finanspolicy för Landstinget i Uppsala län. Riktlinjer för hantering av klinikers/motsvarande överskott. Offentliga utredningar och underlag Trafikverket: Nationell plan för transportsystemet Regionförbundet Uppsala län: Länsplan för regional transportinfrastruktur SOU 2007:75: Att styra staten regeringens styrning av sin förvaltning. Ekonomistyrningsverket: Resultatanalys. Statskontoret: Effektiv styrning? Om resultatstyrning och sektoriseringsproblem. Leif Borgert: Organiserandet som mode. Statens beredning för medicinsk utvärdering: Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården. I övrigt arbetar vi i enlighet med SKYREV:s riktlinjer och vägledning vad gäller revisionsarbete, god revisionssed etc. Vi har också utgått från tidigare utredningar som revisorerna gjort inom det aktuella området. Vid granskning och bedömning tillämpas lagar, föreskrifter och riktlinjer som gäller för aktuell period. 1.5 Projektorganisation Uppdragsansvarig har varit Bo Anderson, seniorkonsult och certifierad kommunal revisor. Övriga medverkande i granskningsteamet har varit Bengt Larsson, civilekonom, seniorkonsult och Madeleine Nordström, seniorkonsult. Experter har varit Göran Arvidsson, docent i företagsekonomi och Rolf Sandahl, fil dr i statskunskap. Kvalitetsansvarig har varit Ulf Nersing, certifierad kommunal revisor. 1.6 Jäv Särskild prövning av granskningsteamets oberoende har visat att det inte funnits omständigheter som kan rubba förtroendet för granskarnas opartiskhet och självständighet. 1.7 Metod Granskningen har baserats på dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer med ett urval av förtroendevalda och ledande tjänstemän samt verksamhetschefer i förvaltningarna. Av förtroendevalda har intervjuer genomförts med ordföranden och andre vice ordföranden i Landstingsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Produktionsstyrelsen, Kulturnämnden och Kollektivtrafiknämnden. Granskningen har med detta urval nått både representanter för majoriteten och oppositionen i landstinget vid aktuella styrelser och nämnder. Vidare har intervjuer genomförts med ledande tjänstemän, förvaltningschefer och verksamhetschefer vid Koncernledningen, Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping samt Primärvården. Sammanlagt har 24 intervjuer genomförts. 6 (29)

53 HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län Till stöd vid intervjuerna har använts ett formulär med frågor om de intervjuades uppfattning om ledning och styrning i landstinget, styrdokument, formulering av mål och riktlinjer, uppföljning och kontroll samt påverkan och inflytande. Frågeformuläret har anpassats efter respektive kategori av intervjuade. Dokumentgranskningen har inriktats på styrande dokument i landstinget samt riktlinjer för målformulering och uppföljning. Granskningen har bestått av en genomgång av protokoll och handlingar från sammanträden med Landstingsfullmäktige, Landstingsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Produktionsstyrelsen, Kulturnämnden och Kollektivtrafiknämnden under 2013 och 2014 för att få en bild av hur frågor om målformulering och uppföljning har behandlats. 2 UTGÅNGSPUNKTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Granskningen utgår från den beskrivning av mål- och resultatstyrning som redovisats i revisorernas uppdragsbeskrivning. I den framhålls att oavsett vilken lagstadgad eller beslutad uppgift en offentlig verksamhet har behövs beskrivningar av vad som ska uppnås. Det görs genom att mål fastställs. För att kunna följa upp att målen nås behövs någon form av mätning eller annan värdering. Mål i en offentlig verksamhet ska uppnås med beaktande av god ekonomisk hushållning, effektiv verksamhet, följa lagar och regler samt förpliktelser som följer med svenskt medlemskap i EU samt rättvisande och tillförlitlig redovisning och rapportering internt och externt. 2.1 Former för styrning I en generellt använd typologi för former för styrning av organisationer tillämpas begreppen målstyrning, ramstyrning, programstyrning och direktstyrning. Målstyrning ger beslutsfattaren rätt att fatta självständiga beslut så länge målen uppfylls. Ramstyrning ger handlingsutrymme inom fastställda ramar. I programstyrning definieras specifika åtgärder som ska genomföras. Direktstyrning innebär order att utföra ett visst arbetsmoment. I enlighet med uppdragsbeskrivningen har vi avgränsat granskningen till att avse mål- och resultatstyrning I en rapport från Riksrevisionsverket 2 utvecklas typologin med ett antal ytterligare komponenter som är användbara också i landstingskommunal verksamhet. Typologin och dess relevans för Landstinget i Uppsala län redovisas i sammanställningen nedan. Former för styrning Styrning genom reglering Styrning genom mål och ekonomiska medel Styrning genom organisering Exempel på tillämpning i Landstinget i Uppsala län Lagar, förordningar, föreskrifter. Regler för statliga stimulansbidrag. Professionella normer. Vårdprogram. Regionala planer. Interna reglementen och instruktioner. Strategisk plan. Landstingsplan. Budget. Styrkort. Vårdavtal. Tillämpning av beställar-utförar-modell. Ansvarsfördelning mellan styrelser. 2 Riksrevisionsverket: Förvaltningspolitik i förändring. En kartläggning och analys av regeringens styrning av statsförvaltningen. RRV 1996:50. 7 (29)

54 HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län Styrning genom personalåtgärder Styrning genom informella kontakter Styrning genom uttalanden Styrning genom efterkontroll Lönepolitik. Arbetsmiljö. Kompetensförsörjning. Kontakter mellan förtroendevalda och företrädare för verksamheter. Synpunkter från förtroendevalda förmedlade via massmedia. Yrkanden. Reservationer till beslut. Krav på redovisning från verksamheterna. Åtgärder med anledning av redovisning. Styrning genom reglering bestäms i hög grad av faktorer utanför landstingets kontroll. Förutom generella faktorer som lagstiftning ställer exempelvis Akademiska sjukhusets olika roller, bland annat som utbildningssjukhus och forskningssjukhus, särskilda krav. Styrning genom mål och ekonomiska medel är de mest kraftfulla instrument som landstinget förfogar över. Det finns en stark tendens till vad som kan benämnas ramstyrning genom den centrala roll de ekonomiska restriktionerna tilldelas i landstinget. Val av organisation ger grundläggande förutsättningar för styrningen i landstinget och är föremål för politisk diskussion. Tillämpning av beställar-utförar-modellen ger upphov till de avtal som tecknas med verksamheterna. Rollfördelningen mellan styrelserna bestämmer de villkor under vilka dessa fullgör sina uppgifter i beställar-utförar-modellen. Styrning genom personalåtgärder ges stort utrymme genom medarbetarperspektiven i planer och styrkort men inte lika uttalat i vårdavtalen. De förtroendevalda har också tillgång till informella styrmedel i form av direkta kontakter med verksamheterna och offentliga uttalanden i syfte att påverka dessa. Styrning genom efterkontroll kan vara mer eller mindre detaljerad. Oavsett detaljeringsgrad blir styrning genom efterkontroll effektiv endast om överordnade beslutsinstanser ger tydlig respons på redovisade uppgifter till de rapporterande verksamheterna. 2.2 Mål- och resultatstyrning Adekvata mål Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) noterar i en skrift om att utveckla mål- och resultatstyrning 3 att målstyrningen är den grundläggande styrmodellen inom i stort sett all offentlig verksamhet, såväl nationellt som internationellt. Idag är det enligt rapporten vanligt att fullmäktige har antagit mål som är mer att betrakta som visioner eller viljeyttringar. Gemensamt för dessa är att de sällan är mätbara och därmed inte kan följas upp. Mål måste, för att ha en styrande effekt i en resultatstyrningsmodell, vara mätbara och bygga på sakliga fakta. Politiker i nämnder har ofta getts uppgiften att ta fram verksamhetsspecifika mål vilket kan medföra att nämnderna får en form av autonom position. Erfarenheter visar att en stor mängd mål i praktiken inte fungerar styrande. Att begränsa antalet till två-tre politiskt bestämda mål inom respektive verksamhet gör det enligt SKL överblickbart och möjliggör effektiv styrning. 3 Mål och resultat - att utveckla mål- och resultatstyrning. Sveriges Kommuner och Landsting (29)

55 HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län En annan viktig aspekt och framgångsfaktor är enligt SKL att eftersträva hållbara, stabila mål som kan verka under många år. De resultatindikatorer som kopplas till målen bör vara stabila och ha en solid grund byggd på fakta samt kunna följas över tid Balanserat styrkort Det balanserade styrkortet utvecklades ursprungligen för företag i näringslivet men har alltmer kommit att också användas inom offentlig förvaltning. Grundtanken med styrkortet är att fånga viktiga värden som inte ingår i finansiella mått. Med den utgångspunkten kan styrkort anses särskilt lämpligt för offentlig verksamhet eftersom det där är särskilt viktigt att också följa upp icke finansiella mål. Tillämpningen av balanserade styrkort i Landstinget i Uppsala län behandlas under avsnitt nedan. Arbetet med styrkortet initieras i ledningen som sedan förmedlar sina mål och värderingar till verksamheten. Det balanserade styrkortet medför ett krav att formulera och att samtidigt sprida kunskap om målen i organisationen. Med det balanserade styrkortet antas medarbetarna få större förståelse för helheten. Det balanserade styrkortet ska också ge verksamheten möjlighet att integrera den strategiska planeringen med mer kortsiktig planering Tillämpning av mål- och resultatstyrning Målstyrning bygger på målhierarkier som förutsätter en hierarkisk organisation med stabil och tydlig ansvars- och befogenhetsfördelning. Som alternativ till och komplettering av målstyrning diskuteras sedan tidigt 1990-tal mål- och resultatorienterad styrning eller resultatorienterad styrning. Det öppnar för en dialog där fokus flyttas mer till återkoppling och erfarenhetsåtervinning. Med resultatorienterad styrning skulle det bli möjligt för den politiska ledningen att delegera ett stort antal frågor till verksamheterna. Ledningen skulle avlastas detaljfrågor och få utrymme för att ägna sig åt övergripande och långsiktiga frågor. Med resultatstyrning skulle ledningen också kunna upphöra med marginalresonemang och marginalbudgetering och ges tillfälle att verkligen ompröva offentlig verksamhet. Verksamheterna skulle få ökat ansvar och ökad frihet. Resultatstyrningen har på sikt utvecklats till att inrymma ett omfattande system för informationsinsamling och informationslämnande. Det anses dock inte givet att den politiska ledningen verkligen har möjlighet att sätta sig in i och ta ställning till all den information som verksamheterna lämnar. Den offentliga sektorn är politiskt styrd och det ska framgå hur politikerna vill att målen ska formuleras. Problemet vid styrning är enligt vissa forskare kanske inte i första hand oklara mål eftersom sådana mål ger ledningen möjlighet att utforma och precisera sina preferenser i en dialog med verksamheterna efter att ha sett vad dessa har åstadkommit. Svårigheten är snarare att övergripande mål lätt blir abstrakta, okontroversiella och politiskt ointressanta. Det är först när det blir tal om åtgärder - exempelvis vilka ekonomiska medel som ska satsas på en verksamhet och vad dessa medel mera exakt ska användas till - som frågorna kan bli politiskt intressanta. Problemet är därför att målen sällan är lika intressanta som restriktionerna. 3 REDOVISNING AV IAKTTAGELSER OCH KOMMENTARER 3.1 Granskning av dokumentation Det här avsnittet inleds med en överblick över uppbyggnaden av landstingets styrsystem. Det är avsett att presentera ramarna för den fortsatta diskussionen. Under avsnitt och följande avsnitt redovisar våra iakttagelser och kommentarer. 9 (29)

56 HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län Landstingets styrmodell I Landstingsplanen redovisas landstingets styrmodell. Grunden för styrningen av landstinget är beställar-utförar-modellen. Landstingsfullmäktige fastställer landstingets balanserade styrkort och beslutar om inriktning vad avser hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, kultur, ekonomi, medarbetare, förnyelse och utveckling samt miljö. Landstingsfullmäktige fastställer också budget och fördelar dessa medel genom anslag för hälso- och sjukvård samt forskning och utveckling till hälso- och sjukvårdsstyrelsen, för kollektivtrafik till Kollektivtrafiknämnden och för kulturverksamhet till Kulturnämnden. Landstingsstyrelsen tilldelas medel för regional verksamhet samt för landstingsövergripande verksamhet och finansverksamhet. Landstingsstyrelsen utövar den samlade ledningen av landstingets verksamheter. Enligt reglementet 4 följer av kommunallagen (1991:900) att Landstingsstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Landstingsstyrelsen ska alltid bereda ärenden till fullmäktige. Landstingsstyrelsen är - utöver vad som följer av kommunallagen - enligt reglementet tillika styrelse för ledningen av hälso- och sjukvården enligt 10 hälso- och sjukvårdslagen samt tandvårdsstyrelse enligt 11 tandvårdslagen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen är beställarstyrelse för hälso- och sjukvård och skriver avtal med vårdgivare utifrån befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Avtalen preciserar vårdgivarnas uppdrag, inriktning och mål, samt vilka resurser som fördelas till respektive vårdgivare. Produktionsstyrelsen är styrelse för alla förvaltningar som arbetar med hälso- och sjukvård, Landstingets resurscentrum och Landstingsservice. Produktionsstyrelsen fastställer även budgeten för dessa förvaltningar. Kollektivtrafiknämnden utgör regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för beställarstyrning av regional kollektivtrafik. Kulturnämnden leder landstingets kulturverksamhet och fördelar statens medel till regionala kulturinstitutioner inom Samverkansmodellen Pågående utredningsarbete Landstingsstyrelsen har beslutat om insatser för att utveckla ett processbaserat ledningssystem för Landstinget i Uppsala län. Redovisning av projektets framdrift ska göras kvartalsvis till landstingsstyrelsen. Utgångspunkten är den inriktning som beslutades i Landstingsstyrelsen i oktober Syftet är att skapa ett processbaserat system för verksamhetsledning i Landstinget i Uppsala län som: Innefattar och integrerar: o Landstingets ordinarie ledningsprocess (bland annat LPB). o Andra redan befintliga ledningssystem (miljö, arbetsmiljö, säkerhet). o Andra mål och krav som påverkar landstingets verksamheter (lagar, nationella riktlinjer). Skapar en gemensam informationsmängd av styrsignaler och uppföljningsdata som är relevant både utifrån ett politiskt/administrativt perspektiv och utifrån ett verksamhetsperspektiv och som kan lägga grunden för att styra utgående från faktabaserade beslut. Är begripligt och effektivt. Lever upp till kraven i Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9. Enligt projektplan är för närvarande sex delprojekt aktuella: Dokumenthantering. Utveckling och förtydligande av ledningssystemet på landstingsnivå. Landstingsstandard och metodhandbok processtyrning. 4 Reglemente och arbetsordning för Landstingsstyrelsen samt nämnder och styrelser i Landstinget i Uppsala län (Valperiod ). 10 (29)

57 HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län Samordnare för de mest sjuka äldre. Struktur för vårdprogramarbete i landstinget. Kommunikation Styrande dokument Landstingsplan och budget är det övergripande styrdokumentet för landstinget. Det anger med ett treårsperspektiv inriktning och ekonomiska ramar för verksamheten. Som grund för landstingsplanen finns landstingets Strategiska plan, där mål på års sikt anges. Mål och inriktning i Landstingsplan och budget ligger sedan till grund för styrelsers och nämnders styrning av förvaltningar och externa vårdgivare Balanserade styrkort Landstinget använder sedan 2012 ett styrsystem med balanserat styrkort som innehåller fem perspektiv: medborgare och kund, ekonomi, produktion, förnyelse och medarbetare. I beslutet om Landstingsplan och budget fastställer fullmäktige även ett styrkort för landstinget. Utifrån Landstingsplanen, det landstingsövergripande balanserade styrkortet och styrdirektiv från styrelser och nämnder tas styrdokument och balanserade styrkort fram inom respektive förvaltning. På ett antal ställen bryts styrkortet ner till allt mindre enheter ända ner till styrkort på individnivå i en del förvaltningar. Det arbetet sker inom tjänstemannaorganisationen och efter riktlinjer som tagits fram av landstingets ledningskontor. Budget och styrkort för de förvaltningar som lyder under Produktionsstyrelsen redovisas sedan på förvaltningsnivå till och fastställs av Produktionsstyrelsen Fördelning av budgeterade medel Landstingsfullmäktige fattar beslut om ekonomiska anslagsramar per verksamhetsområde. Styrelser och nämnder fattar sedan beslut om fördelningen av tilldelade anslag. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar om fördelningen av medel inom hälso- och sjukvårdsområdet genom beställningar av vård till enheter inom landstinget och till privata vårdgivare. Beställningarna regleras i vårdavtal och utgör budgetramar för de beställda verksamheterna. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har med den beslutsmodellen en hög grad av autonomi och disponerar mer än 80 procent av landstingets totala budget. Produktionsstyrelsen kan inte påverka den totala budgetramen för de verksamheter den har ansvar för men väl fördelningen av dessa medel inom respektive verksamhet Struktur i centrala styrdokument En särskild fråga i granskningen är om målen i landstingets styrsystem hänger samman så att en röd tråd kan följas. Ett avgörande villkor för att detta ska uppnås är att strukturen i olika beslutsdokument harmonierar så att dokumenten ger underlag för och stöder en utveckling i den riktning som avsetts. I sammanställningen som redovisas i bilaga 1 jämförs den grundläggande strukturen i de styrande landstingsövergripande dokumenten landstingsplan, budget och styrkort för landstinget. Landstingsplan, budget och styrkort framstår inte som delar i en tydlig hierarki med mål och medel. Dokumenten har stora delar gemensamma men har också skillnader i struktur och delar som är specifika. Varje dokument har distinkta egna uppgifter som är specifika för dokumentet och som ingen annan ansvarar för. Det finns enligt vår uppfattning betydande brister i samordningen mellan dokumenten. I Landstingsplanen dras riktlinjerna för de samlade verksamheterna upp. Planen är ett forum för politiska överväganden och anger tonen för det fortsatta arbetet. Budgeten förmedlar resurser till verksamheterna och sätter gränser för deras omfattning. Budgeten har den enklaste och mest renodlade strukturen. I den fördelas medel till verksamheterna hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, kulturverksamhet, forskning och utveckling samt regional verksamhet och landstingets övergripande verksamhet. Det är en struktur som med undantag av de sistnämnda två verksamhetsområdena också återfinns i landstingsplanen. Förnyelse och utveckling, medarbetare och ekonomi är perspektiv som Landstingsplanen har gemensamt med landstingets styrkort men inte med budget eller vårdavtal. 11 (29)

58 HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län Av de fem perspektiven i landstingets styrkort har begreppen medborgare och kund respektive produktion ingen motsvarighet i Landstingsplanen. I sammanställningen i bilaga 1 har de placerats på raden för hälso- och sjukvård i Landstingsplanen för att markera hälso- och sjukvårdens betydelse ur ett medborgar- och kundperspektiv Kommentarer Vi bedömer att de stora skillnaderna som redovisats i uppbyggnaden av de centrala styrdokumenten är till betydande hinder för att säkra en effektiv styrning och uppföljning av Landstingets verksamheter Styrdokument i förvaltningar och verksamheter Utformningen av styrdokument för förvaltningar och verksamheter kan sägas följa två parallella spår. Dels utgår arbetet från de resurser som tilldelas genom budgeten och dels ligger landstingets styrkort och instruktioner för arbetet med styrkort från Landstingets ledningskontor till grund för arbetet Vårdavtal Huvuddelen av den budget som Landstingsfullmäktige beslutat om avser hälso- och sjukvård och överlämnas som anslag för detta ändamål till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tecknar som beställare vårdavtal med förvaltningarna. Vårdavtalen reglerar respektive förvaltnings uppdrag och den ekonomiska ersättningen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har fastställt vårdavtal för för Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering. Vårdavtalen är en betydelsefull del av landstingets instrument för styrning av verksamheterna. Det har därför varit angeläget att granska hur mål formuleras och presenteras i dessa. Vi har valt att illustrera målformuleringar i vårdavtal med ett exempel från Akademiska sjukhuset som svarar för cirka hälften av landstingets totala budget och cirka 80 procent av alla landstingsanställda. I avtalet redovisas sammanlagt 86 mål. Av dessa är 51 knutna till någon form av prestationsersättning. Återstående 35 mål uttrycks i mer allmänna termer som är beskrivande och inte direkt mätbara. Mätbara, kvantitativa mål som inte är knutna till prestationsersättningar förekommer inte Balanserade styrkort inom förvaltningarna Till stöd för förvaltningarna har Landstingets ledningskontor tagit fram anvisningar för arbetet med balanserat styrkort. Motsvarande anvisningar har också tagits fram inom respektive förvaltning, exempelvis inom Primärvården och Hälsa och habilitering. Syftet med styrkortet är enligt ledningskontorets anvisningar att fokusera styrningen så att hela organisationens kraft och kompetens används för att: Möta förväntningarna från medborgarna och våra kunder. Kontinuerligt utveckla våra verksamheter. Mäta och visa resultat långt ut i organisationen. Uppnå nödvändiga effektiviseringar och resultatförbättringar. Målkvaliteten blir enligt anvisningarna bättre genom tydliga mål nedbrutna per nivå och genom medarbetarnas delaktighet i att formulera målen. Med utgångspunkt i det landstingsövergripande styrkortet arbetar varje förvaltning fram ett förslag till styrkort på förvaltningsnivå. Förslaget diskuteras i samband med dialogen runt delårsrapporterna. Syftet med dialogmötena är att säkerställa att målen till sitt innehåll och sin ambitionsnivå både innebär en utmaning men också att en god grund läggs för en hög grad av måluppfyllelse. Beslut fattas om förvaltningens styrkort i berörd styrelse/nämnd. 12 (29)

59 HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län Uppföljning av förvaltningarnas styrkort sker vid tertial 1, delår och helår. I anvisning till tertialrapport 1 specificeras särskilt hur uppföljning av mål kommer att ske. Fullständig återredovisning av målen görs vid delår och helår Mål i vårdavtal och styrkort Eftersom både vårdavtalen och styrkorten är viktiga styrinstrument i berörda förvaltningar har granskningen även inriktats mot hur mål uttrycks och struktureras i dessa båda typer av dokument. En genomgång av styrkort för 2014 som fastställts av Produktionsstyrelsen indikerar att samtliga berörda förvaltningar närmast ordagrant återger de formuleringar om strategiska mål och framgångsfaktorer som fullmäktige lagt fast i landstingets styrkort. Produktionsstyrelsen tar enligt protokollet inte ställning till handlingsplaner eller redovisade mål och mått i styrkorten för Det som föreligger för fastställande av Produktionsstyrelsen är förvaltningarnas strategiska mål och framgångsfaktorer Produktionsstyrelsen drar här således en tydlig gräns för hur långt ner i processen de förtroendevaldas inflytande ska sträcka sig. I Produktionsstyrelsens beslut om styrkort för förvaltningarna 2015 flyttas dock den gränsen så att även mål och medel inkluderas i godkännandet. Genom sitt beslut säkerställer Produktionsstyrelsen enligt vår bedömning att berörda förvaltningar arbetar enligt fullmäktiges beslut om strategiska mål och framgångsfaktorer 2014 men överlåter åt förvaltningarna att svara för hur dessa ska operationaliseras i den fortsatta planeringen. I bilaga 2 redovisas en sammanställning med exempel från Akademiska sjukhuset hur Landstingsfullmäktiges strategiska mål och framgångsfaktorer tolkas i form av mål och mått i styrkortet för sjukhuset respektive hur motsvarande mål uttrycks i sjukhusets vårdavtal Kommentarer Vi bedömer att strukturerna i vårdavtal och styrkort inte är samordnade på ett sådant sätt att de säkrar erforderligt underlag för styrning och ledning. Mål i vårdavtal och styrkort uttrycks inte på ett sådant sätt att en tydlig röd tråd eller kopplingen till övergripande mål kan följas. Enligt vår bedömning är det av värde att Produktionsstyrelsen gör ett aktivt ställningstagande till gränserna för sitt ansvarsområde genom att i beslut om förvaltningarnas styrkort 2014 klargöra att endast strategiska mål och framgångsfaktorer inkluderas i godkännandet. Denna avgränsning vidhålls dock inte i beslut om förvaltningarnas styrkort I det beslutet flyttas gränsen så att godkännandet också inkluderar mål och mått. Vilka skälen är till den ändrade avgränsningen redovisas inte. Avgränsningen är utomordentligt central och bör vara tydligt motiverad Redovisning och uppföljning Månads- och delårsrapporter Anvisningar för förvaltningarnas rapportering och prognostisering av verksamheten med utgångspunkt i budget och styrkort utfärdas av ekonomifunktionen vid Landstingets ledningskontor. Separata månadsrapporter ska lämnas in enligt tidplan och följa fastställda rapportmallar. I samband med månadsrapporterna ska också årsprognos presenteras. Från 2014 har kolumnerna ändrats så att fokus i rapporteringen från förvaltningarna ligger mer på jämförelse av utfall mot budget. Förvaltningarna redovisar också tertialrapporter med prognoser för helår. Enligt instruktionerna för delårsrapport från förvaltningarna ska avsnittet nulägesbedömning för hälso- och sjukvård sammanfattas med fokus på tillgängligheten inom vården. En total sammanfattning för kollektivtrafik och kultur ska även göras. Underrubrikerna i varje styrkortsperspektiv är framgångsfaktorerna i styrkortet Årsredovisning Preliminärt bokslut ska redovisas i januari året efter bokslutsåret. Förvaltningarna ska lämna årsredovisning till landstingets ledningskontor i februari. 13 (29)

60 HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län I anvisningarna för landstingets årsredovisning 2013 anges att landstingets kärnverksamhet (hälsooch sjukvård, kollektivtrafik, kultur) ska summeras i en sammanfattning med fokus på vad som har hänt i respektive område främst utifrån det som planerats i Landstingsplan och budget Precis som föregående år utgår årsredovisningen från styrkortsperspektiven. Underrubrikerna i varje styrkortsperspektiv är framgångsfaktorerna i styrkortet. Under varje framgångsfaktorrubrik sker en återredovisning av måluppfyllelsen av Landstingets balanserade styrkort. Svar på styrkortsmålen markeras med färgsymboler. Målen har inte viktats eller rangordnats utan alla mål anses som lika väsentliga i sammanräkningen. I anvisningarna finns också rekommendationer för hur texterna ska utformas. Överflödig information bör sorteras bort. Fokus ska vara på det viktigaste i budskapet. Texten måste ha en struktur som är logisk och där det viktigaste kommer först Årsredovisning 2013 för Landstinget i Uppsala län I årsrapporten lämnas bland annat en återrapportering av utvecklingen i landstinget enligt det balanserade styrkortet. Landstinget har enligt rapporten 30 mål i det balanserade styrkortet. Av dessa bedöms 23 procent ha uppnåtts helt. För år 2012 var andelen uppnådda mål 52 procent. 67 procent av målen anses ha uppnåtts delvis. År 2012 var denna siffra 36 procent. Tre mål har inte uppnåtts Det motsvarar 10 procent av målen. År 2012 var andelen ej uppnådda mål 12 procent. I samband med att Landstingets styrkort togs fram utformades även bedömningskriterier för när respektive mål kan anses helt, delvis eller ej uppfyllt. Till exempel bedöms ett mål vara helt uppnått på landstingsnivå när alla förvaltningar som berörs av målet helt har uppnått detta. Andra exempel är mål som redovisas med tydliga kvantitativa uppgifter som att nettokostnadernas andel av skatter och bidrag inte överstiger 98 procent. Redovisning av måluppfyllelse enligt de fem perspektiven och mål under dessa redovisas på det sätt som återges i sammanställningen i bilaga 3. Här finns en tydlig linje från styrkort över uppföljning till årsrapport. I årsredovisningen redovisas också uppgifter om ekonomisk uppföljning och produktionsuppföljning strukturerade efter verksamhetsområden och organisatoriska enheter Kommentarer Den tydliga linje från styrkort över uppföljning till årsrapport som återfinns i årsredovisningen är exempel på hur systemet med balanserade styrkort kan utnyttjas för styrning av Landstingets verksamhet. Revisorerna har dock i Revisionsberättelse avseende 2013 års förvaltning framfört kritik mot tillämpningen av systemet och bedömt att värderingen av vilka mål som är delvis respektive ej uppnådda baseras på kriterier som inte är ändamålsenliga. Revisorerna anser därför att de flesta av målen får anses som ej uppnådda. Vi instämmer i revisorernas påpekande av vikten att tydliga kriterier för uppföljning tas fram när målen formuleras. I svar på revisionsskrivelsen framhåller Landstingsstyrelsen att utvärderingskriterier har tagits fram i samband med att målen formulerats. Styrelsen menar också att målen i landstinget är utmanande och att förvaltningarna har kommit olika långt på vägen att nå dessa mål. Det skulle därför bli alltför onyanserat att enbart registrera mål som uppnått respektive ej uppnått. Vi delar den bedömningen Beslut och uppföljning i fullmäktige, styrelser och nämnder Sammanträden med Landstingsfullmäktige, styrelser och nämnder i Landstinget i Uppsala län dokumenteras i föredragningslistor, beslutsprotokoll, handlingar som ligger till grund för besluten samt reservationer eller särskilda yttranden. Eftersom diskussionsprotokoll inte förs går det inte att utläsa vilka argument som förts fram i ledamöternas yttranden. Intresset för ett ärende får därför bedömas med utgångspunkt i antal yrkan- 14 (29)

61 HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län den, yttranden, reservationer och särskilda yttranden. Argumenten bakom besluten kan framgå av ordförandens yrkanden och av formuleringar i reservationer eller särskilda yttranden. Med de tydliga majoritetsförhållanden som rått under den senaste mandatperioden har regeln varit att ordförandens förslag bifallits. Ärenden i de politiska församlingarna har alltid beretts i någon föregående instans. Landstingsstyrelsen bereder exempelvis ärenden till Landstingsfullmäktige. Ibland kan ett ärende ha passerat flera styrelser eller nämnder innan det når exempelvis fullmäktige eller Landstingsstyrelsen. Besluten i Landstingsfullmäktige, styrelser och nämnder följer nästan undantagslöst framlagda beslutsunderlag. De kan därför tolkas som huvudsakligen granskning och fastställande av beslut som fattats i beredande instanser. Det skulle kunna beskrivas som ett passivt politiskt beslutsfattande. Var och av vem de faktiska, aktiva besluten fattats är svårt att avgöra utan ingående studier av den aktuella beslutsprocessen. I följande avsnitt redovisas ett urval av beslut i fullmäktige, styrelser och nämnder där det finns kopplingar till planering, målformulering och uppföljning. Uppgifter från 2013 avser helt år medan uppgifterna för 2014 avser tid så långt fram som protokoll funnits tillgängliga Landstingsfullmäktige Under 2013 har fullmäktige behandlat ett flertal ärenden som avser planering och uppföljning. Viktigare beslut om planer avser Landstingsplan och budget som togs i juni och Strategisk plan för Landstinget i Uppsala län som togs i september. Sammanträden under 2013 Behandlingen av ärendet om Landstingsplan och budget inleddes med en landstingspolitisk debatt med representanter från respektive politiskt parti. Enligt protokollet har 30 ledamöter yttrat sig och det föreligger åtta yrkanden och fyra reservationer. I beslutet om strategisk plan för landstinget noteras 15 yrkanden och fyra reservationer men yttrande endast från en ledamot. Vi tolkar detta som att behandlingen av ärendet tilldragit sig stor uppmärksamhet och vållat en livlig debatt fast detta bara är indirekt synligt i beslutsprotokollen. Sammanträden under 2014 Vid sammanträde beslöt Landstingsfullmäktige om bland annat politisk inriktning Vidare fastställdes organisationskommitténs förslag till ändrade uppgifter och mandat för Landstingsstyrelsen och Landstingsrådsberedningen. Årsredovisning och revisionsberättelse 2013 behandlades vid sammanträde Landstingsplan och budget fastställdes vid sammanträde Vid detta sammanträde beslöt fullmäktige också om nytt ersättningssystem för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Landstingsstyrelsen Många ärenden som behandlats i Landstingsstyrelsen avser svar på interpellationer, revisionsrapporter och remissyttranden över statliga utredningar. Därutöver behandlar Landstingsstyrelsen frågor om styrning och uppföljning, ekonomirapporter, finansiella frågor, överenskommelser med andra kommuner etc. Sammanträden under 2013 Landstingsstyrelsen har under 2013 behandlat flera ärenden om planering och uppföljning som exempelvis landstingets Årsredovisning 2012 och Strategisk plan för landstinget. Vid behandlingen av årsredovisningen redovisas beslut enligt ordförandens förslag och reservationer från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Förslag till Landstingsplan och budget behandlades vid sammanträde i maj Landstingsdirektören föreslog Landstingsstyrelsen att föreslå Landstingsfullmäktige att fastställa framlagt förslag till budget och verksamhetsplan Landstingsstyrelsen beslöt enligt landstingsdirektörens förslag. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet till förmån för egna förslag till verksamhetsplan och budget (29)

62 HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län Sammanträden under 2014 Vid sammanträde beslöt Landstingsstyrelsen föreslå Landstingsfullmäktige att fastställa landstingsdirektörens förslag till politiskt inriktningsdokument Vid sammanträde behandlades Akademiska sjukhusets budget. Landstingsstyrelsen delade Produktionsstyrelsens uppfattning att Akademiska sjukhuset har en underfinansiering. Årsredovisning 2013 för landstinget behandlandes vid sammanträde Vid sammanträde beslöt Landstingsstyrelsen att föreslå Landstingsfullmäktige att fastställa reviderat förslag till Landstingsplan och budget Styrelsen beslöt också att föreslå Landtingsfullmäktige att anta förslag om nytt ersättningssystem för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Återkommande ämnen som behandlats i Hälso-och sjukvårdstyrelsen är upphandling av verksamheter, vårdval, överenskommelser med kommuner och förlängning av avtal med vårdgivare. Utvecklingen av kösituationen inom hälso- och sjukvården följs genom regelbunden rapportering. Sammanträden under 2013 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har under 2013 behandlat frågor om vårdavtal vid tre tillfällen. Vid sammanträdet i april utfärdades direktiv rör arbetet med vårdavtal Vid sammanträdet i juni informerade förvaltningen om arbetet. Vid sammanträdet i oktober fastställde Hälso- och sjukvårdsstyrelsen framlagt vårdavtal för Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården samt Hälsa och habilitering. Exempel på ärenden som inneburit ändrade ekonomiska villkor för verksamheter är beslut som tidigare tagits om justering av överenskommen produktionsvolym för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping med anledning av verksamhetsförändringar under 2013 respektive uppföljning av målrelaterad ersättning som togs i april Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslöt i det senare ärendet att Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping skulle återbetala delar av den målrelaterade ersättningen eftersom uppsatta mål inte nåtts. I särskilt yttrande framhåller Socialdemokraterna och Vänsterpartiet att de anser att målet att patienter vid akutmottagningen ska vara klara för hemgång eller inlagda inom fyra timmar inte är medicinskt realistiskt. De förordar istället utveckling av en modell med triage utifrån fem nivåer kopplat till patientens tillstånd. Det aktuella målet innebär enligt reservanterna att Akademiska sjukhuset nu måste återbetala medel som kunnat användas för att utveckla och förbättra vården. Vi bedömer det här som exempel på förhållanden med risk för att formulering av mål kan styra i fel riktning. Mot detta argument har under intervjuerna framförts att bristande uppfyllelse av 4-timmars målet utgör en indikator på att patienttillflödet till akutmottagningen kan ifrågasättas. Sammanträden under 2014 Vid sammanträde beslöt Hälso- oh sjukvårdsstyrelsen att anta förfrågningsunderlag/regelbok för specialiserad ögonsjukvård respektive specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppen vård. Vid sammanträde beslöt Hälso- och sjukvårdsstyrelsen att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att ta fram förfrågningsunderlag utifrån lagen om valfrihetssystem för specialiserad hudsjukvård i öppen vård samt för specialiserad ortopedi i öppen vård. Beslut om inriktning för vårdavtalen togs vid sammanträde Vid samma tillfälle togs beslut om beställning utöver grundbeställning i vårdavtal 2014 för Akademiska sjukhuset samt beslut om nytt ersättningssystem för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Vid sammanträde beslöt Hälso- och sjukvårdsstyrelsen att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att genomföra en upphandling ortopedi, handkirurgi och röntgen. 16 (29)

63 Produktionsstyrelsen HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län Ärendena i Produktionsstyrelsen har fokus på ledning och drift av de verksamheter som lyder under Produktionsstyrelsen. En stående punkt på dagordningen är information från produktionsdirektören. Sammanträden under 2013 Vid sammanträde i februari 2013 fastställde Produktionsstyrelsen resultatmål och budgetar 2013 för verksamheter inom styrelsens ansvarsområde. Produktionsstyrelsens arbetsutskott har under januari haft två sammanträden för beslut om investeringar. Vid sammanträde beslöt Produktionsstyrelsen godkänna förvaltningarnas styrkort vad avser strategiska mål, framgångsfaktorer och mål. I protokollet redovisas uttryckligt att Produktionsstyrelsen inte tar ställning till mål och mått i styrkorten. Sammanträden under 2014 Vid sammanträde beslöt Produktionsstyrelsen att godkänna framlagda handlingsplaner för att uppnå beslutade resultatmål och produktionsnivåer för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Vid sammanträde beslöt Produktionsstyrelsen att godkänna förvaltningarnas styrkort 2015 vad avser strategiska mål, framgångsfaktorer samt mål och mått. Här görs inte undantag för mål och mått som i beslutet Kollektivtrafiknämnden Ärendena i Kollektivtrafiknämnden har tydlig inriktning på frågor som nämnden har att hantera. Det handlar om exempelvis trafikbeställningar, länstransportplan, vägtrafikplanering, kommunala översiktplaner, översyn av biljettstruktur, resandestatistik hållplatshandbok storregional tågtrafik. Nämnden handlägger också ärenden om intern ekonomi, exempelvis delårsrapport. Vid sammanträde med nämnden i november 2013 godkändes styrkort för kollektivtrafikförvaltningen Ärendet var då återremitterat från sammanträdet i oktober med anledning av behov av ytterligare beredning Kulturnämnden Ärendena i Kulturnämnden avser frågor inom ämnesområdet som landstingets kulturstipendier, landstingets konstnärliga utvecklingsstöd, utvecklingsbidrag till ungdomsorganisationer och regional kulturplan. Sammanträden under 2013 Nämnden har också behandlat interna styrfunktioner som intern kontrollplan 2013 och ekonomiska månadsrapporter. Vid sammanträde i februari godkände nämnden årsredovisning 2012 enligt förvaltningens förslag. Vid sammanträde i september lämnade nämnden uppdrag till förvaltningen att bereda ärende inför beslut om budget respektive anslagsfördelning. Balanserat styrkort 2014 för Kultur i länet fastställdes vid sammanträde i oktober. Sammanträden under 2014 Ekonomiskt preliminärt bokslut behandlades vid sammanträde Kulturnämnden fastställde vid sammanträde Årsredovisning för Kultur i länet 2013 enligt förvaltningens förslag. Vid sammanträde beslöt Kulturnämnden att överlämna förslag till Kulturplan till Landstingsstyrelsen för beredning och förslag till Landtingsfullmäktige. Vid samma sammanträde fastställdes förslag till Intern kontrollplan 2014 enligt förvaltningens förslag Kommentarer Behandlingen i fullmäktige, styrelser och nämnder har i många fall karaktär av bekräftelse på beslut som fattats tidigare under beredningen. Det blir därmed svårt att avgöra var i beslutsprocessen som de faktiska besluten fattas. 17 (29)

64 3.2 Sammanställning av intervjusvar HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län Vi har som nämnts tidigare i rapporten intervjuat ett urval om 24 företrädare för förtroendevalda, ledande tjänstemän och verksamhetschefer. Till stöd vid intervjuerna har använts ett formulär med frågor om de intervjuades uppfattning om ledning och styrning i landstinget, styrdokument, formulering av mål och riktlinjer, uppföljning och kontroll samt påverkan och inflytande. Den följande redovisningen är uppställd enligt den strukturen, som även redovisas i bilaga 4. Grundtanken med intervjuerna har varit att fånga de intervjuades uppfattningar i de frågor som berörs. I vår redovisning återfinns därför inte enbart beskrivande avsnitt utan också texter som återger tydliga värderingar. Dessa redovisas nedan utan kommentarer eller synpunkter från vår sida. Innehållet i intervjusvaren har protokollförts noggrant. I det följande redovisas för varje frågeområde en sammanfattning av vad som kommit fram i intervjuerna. Redovisningen konkretiseras med exempel på uttalanden som hämtats direkt från de protokollförda samtalen Ledning och styrning i landstinget Samtliga intervjuer inleddes med att intervjupersonen ombads beskriva sin roll från ett styrningsoch ledningsperspektiv. Förtroendevalda beskriver den egna rollen på olika sätt. Flera nämner att det finns en komplexitet när det gäller styrning av hälso-och sjukvården, inte minst att få samspelet mellan de olika enheterna att fungera. Förvaltningschefer beskriver sin roll som att verkställa och genomföra det uppdrag som de får och verksamhetschefer beskriver sin roll som att filtrera ner saker som kommer ovanifrån. Intervjupersonerna ute i förvaltningarna upplever att den egna organisationen är ändamålsenlig. En stor majoritet beskriver dock att det finns en otydlighet mellan Produktionsstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Även intervjupersonerna inom gruppen förtroendevalda beskriver att ansvarsrollerna mellan styrelserna inte är tydliga. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Produktionsstyrelsen fungerar inte bra tillsammans. De har ingen kontakt och talar inte med varandra. I stort så är organisationen ändamålsenlig. Det är klart att det finns förbättringsområden. Finns en otydlighet mellan Produktionsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Utöver ökad tydlighet i rollerna mellan Produktionsstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen framkom flera områden med förbättringspotential. Bland förtroendevalda är det främst ökad dialog och samverkan som efterfrågas. Dialog och samverkan är framgångsfaktorn. Det måste finnas tillfällen för diskussion med förvaltningscheferna. Sedan skulle jag vilja ha en bättre dialog även på politikernivån. Ett par intervjupersoner efterfrågar en mer utvecklad ägarstyrning samt förtydligande av landstingsstyrelsens roll i organisationen. En ökad tydlighet beträffande de två fristående nämnderna efterfrågas också av flera intervjupersoner. Ett par intervjupersoner efterfrågar en styrelse med externa ledamöter för Akademiska sjukhuset. Jag tror att man skulle ha en mer proffsig styrelse för Akademiska. Kompetens som har drivit stora organisationer som har drivit stora förändringar är vad som borde finnas. Det är viktigt att Landstingsstyrelsen tar tag i ägarfrågorna, det är det allra viktigaste. 18 (29)

65 HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län Landstingets styrdokument När det gäller styrdokument finns en samstämmighet bland förtroendevalda och tjänstemän kring att styrdokumenten är ändamålsenliga. Här har vi dock konstaterat att det förekommer olika tolkningar av begreppet ändamålsenlighet. Flera av intervjupersonerna nämner även att det har skett ett förbättringsarbete med åren och att den röda tråden mer och mer går att urskilja. På tjänstemannasidan betonas vikten av att själva styrningen realiseras genom delaktighet och att få med medarbetarna. Styrkorten upplevs som ett bra verktyg när verksamheten väl har kommit på hur de fungerar. Preliminär Landstingsplan och budget är ett av de viktigaste styrdokumenten. Vi behöver veta i tid för att vi ska kunna styra vår verksamhet. Genom att följa ärenden och ha örat mot marken så försöker vi göra vad vi kan. Det måste rymmas en känsla också, annars blir det teknokratiskt. Till syvende och sist handlar det om kultur. Kulturarbetet är jätteviktigt! På frågan om intervjupersonen kan se en tydlig linje där överordnade politiska mål konkretiseras på olika nivåer ser svaren olika ut. Inom styrkorten upplever flera att det finns en röd tråd. Flera pekar på tre tydliga prioriteringar som återkommer i målformuleringarna: ekonomi i balans, tillgänglighet och valfrihet. Tillgänglighet uppmärksammas och stöds av statliga stimulansmedel. Antalet styrdokument nämns som ett förbättringsområde. Det är många styrdokument så det vore bättre att få ihop dem till ett. Det är nu underförstått att man följer lagar och regler. Idag saknas det hänvisningar till olika regler. Styrkortet drar inte åt olika håll men totalt sett så finns det styrsignaler som pekar åt olika håll Formulering av mål och riktlinjer Förvaltningschefer beskriver att när de tar fram vårdavtalet så får de vara med och påverka de politiska målen. Verksamhetschefer beskriver att de inte är med och påverkar övergripande mål i större utsträckning (förutom som medborgare) men att de är delaktiga i arbetet med att bryta ner målen. Övergripande mål är man inte med och påverkar men man är med och bryter ned dem. Inom de olika förvaltningarna finns planeringsprocesser som bygger på förankring och delaktighet. Processen ser inte likadan ut över hela landstinget och graden av förankring skiljer sig åt. Ett problemområde som tas upp i arbetet med att sätta upp konkreta mål är motstridiga direktiv eller styrsignaler. Målet ekonomi i balans står i strid mot mål som anges för volymen i verksamheten. Jag är övertygad om att kvalitativa mått skulle fungera. Det skulle även intressera vårdpersonal. Både tjänstemän och förtroendevalda efterfrågar mer dialog och samverkan kring formulering av mål och riktlinjer. En framgångsfaktor anses vara att involvera medarbetarna under hela processen så att målarbetet inte blir en pappersprodukt Uppföljning och kontroll Systemen för uppföljning och återkoppling upplevs i stort som ändamålsenliga. Arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och analysgrupper är forum som verksamheten använder för att följa upp mål. På verksamhetsnivå lyfts administrationen i samband med återrapporteringen fram som tidskrävande. Bland förtroendevalda tar flera upp att det har förekommit diskussioner kring när ett mål är uppfyllt enligt nuvarande styrmodell (Ja/Nej/Delvis?). 19 (29)

66 HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län Vi i primärvården har bra system för uppföljning och det mesta känns ändamålsenligt Vi lägger mycket tid på registrering. Det finns en brytpunkt när administrationen blir kontraproduktiv. Rapporteringskraven har ökat dramatiskt Påverkan och inflytande Intervjupersoner som är involverade i processen att ta fram vårdavtal upplever att de har inflytande över vilka mål som de förtroendevalda prioriterar i större utsträckning än de intervjupersoner som inte är involverade i den processen. Flera intervjupersoner upplever att de har förutsättningar för att realisera målen men det finns också de som inte upplever att de har rätt förutsättningar. Bemanning, läkartäthet, tid, underfinansiering nämns som orsaker till problematiken. Genomgående lyfts bättre förankring och delaktighet upp som förbättringsområde. Det som saknas i Landstinget är förankring. Det är genomgående. Det leder till att flera sätter sig på tvären. Ett ledningssystem krävs för att ha ett tydligt ramverk. Kommunikationen och dialogen i samband med mål- och resultatstyrningsarbetet måste bli bättre. 4 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING 4.1 Ändamålsenlig styrning De dokument och den information som vi tagit del av i den här granskningen ger inte underlag för någon entydig bedömning av om landstinget har identifierat respektive utarbetat ändamålsenliga mål med nedbrutna och uppföljningsbara mål och delmål, vilka kan ligga till grund för styrning och uppföljning av landstingets verksamhet på lång och kort sikt. Det finns inslag som stöder en sådan slutsats men också faktorer som pekar åt ett annat håll. Systemet är komplext och i viss utsträckning motstridigt uppbyggt. Med ändamålsenlighet avses att systemen uppfyller de ändamål som lagts fast i beslut av Landstingsfullmäktige. Det ska finnas samstämmighet mellan fullmäktiges beslut och de budskap som styrelser och nämnder förmedlar till verkställande instanser. Dessa ska fullgöra de uppgifter som anges i besluten. Eftersom landstinget är en politisk styrd organisation ska dokumentationen också verifiera att beslut i fullmäktige, styrelser och nämnder bygger på tydliga politiska viljeyttringar som förmedlas till och verkställs i verksamheterna. Vi kommer i det här avsnittet att behandla dessa aspekter med utgångspunkt i den diskussion om former för styrning som redovisats i avsnitt 2.1 ovan Styrning genom reglering Verksamheterna i Landstinget i Uppsala län regleras liksom motsvarande verksamheter hos andra huvudmän av generell lagstiftning som Kommunallag (1991:900), Hälso- och sjukvårdslag (1982:763), Tandvårdslag (1985:125) och Patientsäkerhetslag (2010:659). Landstinget har också att förhålla sig till de särskilda villkor som gäller för Akademiska sjukhuset i dess roll som universitetssjukhus med utbildning och forskning samt uppdrag att bedriva rikssjukvård och överenskommelser med andra huvudmän om högspecialiserad vård. Enligt Socialstyrelsens be- 20 (29)

67 HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län slut om rikssjukvård har Landstinget i Uppsala län i uppdrag att erbjuda viss kraniofacial kirurgi samt behandling av svåra brännskador. Lag (2008:962) om valfrihetssystem ger de grundläggande förutsättningarna för den organisation av hälso- och sjukvård som landstinget valt. Skärpningen av lagen den 1 januari 2010 som gjorde det obligatoriskt för landsting att införa valfrihetssystem inom primärvården innebar ingen skillnad i Landstinget i Uppsala län eftersom den dåvarande majoriteten redan tidigare verkat enligt lagens intentioner. Inför den förestående förändringen av majoritetsförhållandena i landstinget är bedömningen att ett riksdagsbeslut om upphävande av obligatoriet kan innebära nya förutsättningar Styrning genom mål och ekonomiska medel Mål och inriktning i Landstingsplan och budget ligger till grund för styrelsers och nämnders styrning av förvaltningar och externa vårdgivare. Landstingsplan, budget och landstingsövergripande styrkort är instrument som Landstingsfullmäktige i första hand kan använda för att förmedla politiska styrsignaler. De skillnader i struktur i dessa dokument som redovisats i det föregående reducerar enligt vår bedömning deras kapacitet som styrdokument. Det finns samstämmighet på många punkter men det har varit svårt att verifiera att målen i dokumenten hänger samman på ett sådant sätt att en tydlig röd tråd kan följas. Vi bedömer dock att tillämpningen av balanserade styrkort gett ökad stadga åt landstingets planering och styrning och varit till stor fördel för verksamheten. En tydlig linje som vi kunnat identifiera i dokumentationen är att mål enligt Landstingsfullmäktiges beslut om Styrkort 2013 används för uppföljning och återkommer med samma formuleringar i Årsredovisning Styrning genom organisering Den organisationsstruktur som byggts upp i Landstinget i Uppsala län präglas i hög grad av beslutet att arbeta med en utpräglad beställar-utförar-modell. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen är beställare och saknar exekutiva befogenheter. Produktionsstyrelsen har skapats för att fylla denna funktion men saknar ekonomiskt inflytande över finansieringen som bestäms i avtal. Dessa förhållanden kan illustreras med nedanstående figur. Här har också budgetprocessen inkluderats. De ofyllda blockpilarna representerar förslag till budget och de fyllda anslag som beslutats av Landstingsfullmäktige. De heldragna smala pilarna representerar politisk styrning av förvaltningarna. De streckade pilarna avser Landstingskontorets administrativa ledning av dessa. Landstingsfullmäktige Hälso- och sjukvårdsstyrelse Landstingsstyrelse Kollektivtrafiknämnd Kulturnämnd Landstingets ledningskontor Produktionsstyrelse Hälso- och sjukvårdsförvaltningar Kollektivtrafik förvaltning Kultur I länet Av kommunallagen (1991:900) följer att Landstingsstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen ska alltid bereda ärenden till fullmäktige. Landstingsstyrelsen är också enligt reglementet styrelse för led- 21 (29)

68 HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län ningen av hälso- och sjukvården enligt 10 hälso- och sjukvårdslagen samt tandvårdsstyrelse enligt 11 tandvårdslagen. Landstingsstyrelsen bereder Landstingsplan och budget inför behandlingen i fullmäktige men har föga inflytande över hur medlen används efter fullmäktiges beslut. Det innebär begränsade möjligheter för styrelsen att fullgöra sin uppsiktsplikt och sitt ansvar närmast under fullmäktige för att se till att landstinget uppfyller kraven i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen blir med den valda organisationen således närmast autonom men har inte, enligt vår mening, formellt ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Produktionsstyrelsen ansvarar för produktion inom verksamheten utifrån givna förutsättningar och på ett effektivt och konkurrenskraftigt sätt. Styrelsen ska fastställa organisation för förvaltningarna. Produktionsstyrelsen ska därutöver vara ansvarig för personalfrågor inom de förvaltningar Produktionsstyrelsen svarar för, inom ramen för landstingsgemensamt fastställda strategier. Styrelsens förutsättningar att fullgöra dessa uppgifter begränsas av att den saknar möjlighet att påverka Hälsooch sjukvårdsstyrelsens fördelning av medel till olika verksamheter. Sammantaget visar detta enligt vår mening på en starkt splittrad ledning och styrning där det saknas en tydlig ägarfunktion i landstinget och även tydliga kopplingar mellan ekonomi, befogenheter samt ansvar. Detta är enligt vår uppfattning en allvarlig brist Styrning genom personalåtgärder I Landstingsplan poängteras att arbetet med den strategiska personal- och kompetensförsörjningen kommer att vara en viktig fråga under den kommande planperioden. Under perioden inleds ett generationsskifte, cirka 800 av landstingets medarbetare kommer att gå i pension. Efterföljande planperiod från och med 2017 kommer pensioneringstakten att öka ytterligare till mer än 300 medarbetare per år. Mot bakgrund av den allt mer hårdnande konkurrensen om arbetskraften krävs enligt planen ett förstärkt analysarbete och konkreta handlingsplaner för att landstinget ska kunna säkra den strategiska kompetensförsörjningen av nyckelkompetenser. En annan viktig förutsättning för att landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare är att det är framgångsrikt i arbetet med den strategiska lönebildningen kopplat till kompetensförsörjningsplan. De krav på framtida kompetensförsörjning som formuleras i Landstingsplanen motiverar enligt vår uppfattning att medarbetarperspektivet bör lyftas fram tydligt i samtliga dokument. Det kunde också vara lämpligt att i vårdavtalen formulera en tydlig koppling av personalplanering till bedömning av behov och dimensionering av verksamheter Styrning genom uttalanden Vi har i intervjusvaren få exempel på att förtroendevalda utnyttjar sina möjligheter att påverka hälso- och sjukvården i landstinget genom kontakter med massmedia eller andra former av offentliga uttalanden. Enstaka synpunkter på att sådana uttalanden kan ha stor betydelse förekommer dock. Uttalanden som dokumenteras i protokoll är yrkanden, motiveringar till beslut och reservationer. De speglar den politiska debatten mellan majoritet och minoritet vid behandling av ärenden i fullmäktige, styrelser och nämnder. Minoritetens yrkanden har effekt som uttalanden men påverkar inte besluten eftersom de regelbundet avslås. De får mer karaktären av en plattform för vidare politisk debatt Styrning genom efterkontroll Väntetider och köer får stor uppmärksamhet i uppföljningen av landstingets verksamheter. De är mestadels kopplade till statliga stimulansmedel eller andra externa regelsystem. Uppföljning av kvalitet i verksamheterna baseras på rapportering till olika officiella kvalitetsregister. 22 (29)

69 HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län Uppföljning enligt de kriterier som fastlagts i styrkort redovisas på olika nivåer enligt instruktioner från Landstingets ledningskontor och sammanställs i årsredovisningen på sätt som visas i exemplet i bilaga 3. Den ekonomiska uppföljningen är central och underlag redovisas regelbundet på olika nivåer i styrelser och nämnder. Slutsummering för respektive år redovisas för fullmäktige i en årsredovisning. På lägre nivåer i organisationen uppfattas att rapporteringen av grunddata är omfattande och betungande. Responsen från överordnade nivåer upplevs ofta som svag eller obefintlig. En synpunkt från intervjuerna är att mycket av rapporteringen är onödig eftersom motsvarande uppgifter redan finns i redovisningssystemet. En bättre modell vore enligt intervjupersonen att överordnade instanser utnyttjade detta material för egna analyser som kunde ge anledning till frågor till verksamheterna. Dessa kunde då ägna resurser åt att granska sina verksamheter mer fördjupat och svara på preciserade frågor istället för att rapportera rutinuppgifter. Det skulle kunna öppna för en fördjupad dialog där den politiska ledningens perspektiv uppifrån möter verksamheternas praktiska kunskaper och erfarenheter. En sådan ordning skulle också enligt vår mening kunna bidra till ökad kvalitet i uppföljningen. 4.2 Svar på revisionsfrågor Den övergripande revisionsfrågan har kommenterats inledningsvis i detta avsnitt. Revisionsfrågan om det finns ett rimligt antal identifierade, övergripande väsentliga mål som kan ligga till grund för den övergripande styrningen på lång och kort sikt är svår att bedöma. I styrkorten från olika år varierar antalet mål. För 2013 formulerades 30 mål. För 2014 finns 32 mål och för 2015 totalt 15 mål. En rekommendation är att verksamheter ska arbeta med ett begränsat antal mål för att få tydlig styreffekt. Det anses vidare önskvärt att uppsättningen mål är stabil över tid. Vi har noterat att antalet mål i styrkorten har reducerats under det senaste året. Detta bör dock ses i relation till omfattningen av det område som planeringen avser. Med 15 mål inom totalt fem perspektiv blir antalet mål tämligen litet inom varje perspektiv. Landstingets balanserade styrkort för 2015 redovisar fyra mått och mål inom perspektivet medborgare och kund. Det får anses tveksamt om innehållet i dessa mått och mål ger tillräckligt underlag för planering och uppföljning. Inget skrivs om hälsoinriktat arbete och inom kulturområdet blir enbart målet om upplevelse av gott bemötande relevant. Vi bedömer också att den bristande kontinuiteten i målformuleringarna är till betydande nackdel. Det ingår inte i revisorernas mandat att granska mål som beslutats av Landstingsfullmäktige. Det ingår inte heller i vårt uppdrag, däremot att granska i vad mån Landstingsstyrelsen har fullgjort sin beredningsskyldighet när underlaget för fullmäktiges beslut om mål i styrkortet togs fram. Vi kan inte i underlaget se någon klar distinktion mellan VAD-kriterier och HUR-kriterier i målformuleringarna. De övergripande målen har som redovisats brutits ned till uppföljningsbara delmål som utnyttjats i uppföljning och redovisning. I vilken rimlig utsträckning dessa uppfyller kriterierna för SMARTA mål går inte att bedöma på det tillgängliga underlaget. I intervjuerna framförs synpunkter på att mål och tilldelade resurser inte alltid är i paritet med varandra. De tidigare redovisade underskotten vid Akademiska sjukhuset kan peka i samma riktning. Vi anser därför att det finns stor risk för att uppsatta mål inte motsvaras av den tilldelning av de resurser som behövs. I den tillgängliga dokumentationen finns inga tecken på bedömningar av vilka risker som är förenade med de mål som formuleras. Det kan vara risk för att målen inte uppnås men också risk att målen har oönskade biverkningar. Prestationsersättningar och målrelaterade ersättningar är en grupp med stark styreffekt och betydande, ibland svårbestämda risker. Ersättningssystem som prioriterar tillgänglighet och nybesök riskerar att tränga undan patienter med långvariga, kroniska sjukdomstillstånd. Kraven på korta väntetider vid akutmottagningar anses i 23 (29)

70 HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län många fall styra vårdens insatser i fel riktning. Vi bedömer därför att riskanalyser bör ingå som en naturlig och väsentlig del i formuleringen av mål där landstinget har eget mandat att besluta. Mål och delmål uppnås i varierande grad enligt tillgänglig redovisning. Enligt Årsredovisning 2013 har 23 procent av målen av landstingets totala mål i det balanserade styrkortet för det året uppnåtts helt. Föregående år var andelen helt uppnådda mål 52 procent. Andelen delvis uppnådda mål var 67 procent år Föregående år var denna siffra 36 procent. Tre mål har inte uppnåtts 2013, vilket motsvarar 10 procent av totalt 30 mål. Föregående år var andelen ej uppnådda mål 12 procent. De redovisade bedömningarna i årsredovisningen baseras på bedömningskriterier som togs fram I samband med att Landstingets styrkort fastställdes och avser om målet är helt, delvis respektive inte uppfyllt. Vi vill här betona vikten av att tillgång till preciserade kriterier som är stabila över flera år är en viktig grund för uppföljning. Ur det material som vi haft tillgång till har vi dock inte kunnat finna några kriterier för mätning av resultat eller effekter och när dessa uppnås. Det har dessutom noterats oklarheter i ansvarsfördelningen vid uppföljningen. 5 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Landstinget i Uppsala län har en tydlig ambition att identifiera respektive utarbeta ändamålsenliga mål. Vår bedömning är att den ambitionen i varierande grad har uppnåtts. Ändamålsenligheten beror i hög grad på förutsättningarna och på styrsystemet i stort. Den gradvisa utvecklingen av de balanserade styrkorten som redovisats i underlaget utgör en markant förbättring och uppfattas positivt av dem som intervjuats. De tre landstingsövergripande målen om valfrihet och tillgänglighet i vården samt hållbar ekonomisk utveckling genomsyrar verksamheten och återfinns på alla nivåer i organisationen. Samtidigt har vi noterat brister som bör uppmärksammas och åtgärdas. Flera mål, prestationer och aktiviteter har utarbetats utan närmare koppling till varandra. Strukturerna i vårdavtal och styrkort är inte samordnade på ett sådant sätt att de säkrar erforderligt underlag för styrning och ledning. Vi anser också att det finns skäl att lyfta fram ofullkomligheter i organisation och styrfunktioner som är hämmande. De är främst brister i ägarstyrning, koppling mellan ekonomi och ansvar, bristande kommunikation och dialog samt otydligheter i den politiska ledningen. Med utgångspunkt i våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi Landstingsstyrelsen att: Etablera en tydlig ägarstyrning där landstingsstyrelsen under fullmäktige leder och samordnar förvaltningen av landstingets angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Till grund för detta föreslår vi att resultatredovisningen utvecklas för att bättre visa vilka resultat och effekter som har uppnåtts. Stärka landstingets roll som politiskt styrd organisation genom att förtroendevalda aktivt engageras i en dialog med verksamheterna kring planering och uppföljning. Det bör ske i former som respekterar en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Tydliggöra på vilka områden och i vilka avseenden som den politiska och administrativa styrningen bör stärkas och var gränserna bör gå till professionernas beslutsfattande. Initiera en översyn av organisation och ansvarsförhållanden mellan främst funktionerna beställare och produktionsansvarig. Pröva förutsättningarna för en tydligare organisatorisk koppling mellan ekonomi och ansvar. Fortsätta utvecklingen av landstingsplan, budget och styrkort för att åstadkomma större samstämmighet mellan dokumenten där också kriterier för SMARTA mål och risker beaktas. 24 (29)

71 HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län Fortsätta arbetet med att utarbeta ändamålsenliga mål och delmål som grund för styrning, uppföljning och kontroll av Landstingets verksamheter på lång och kort sikt. Se till att medarbetarperspektivet och särskilt vikten av att arbeta med kompetensförsörjningen lyfts fram tydligt i alla relevanta dokument. 25 (29)

72 HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län Bilaga 1 GRUNDSTRUKTUR I LANDSTINGSÖVERGRIPANDE STYRDOKUMENT Huvudrubriker i Landstingsplan HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Köfri hälso- och sjukvård Ökad möjlighet att välja vårdgivare Närvård Kvalitet genom god vård IT i människans tjänst KOLLEKTIVTRAFIK Ett gemensamt ansvar Attraktiv kollektivtrafik Tillgänglig kollektivtrafik Regional tågtrafik i Mälardalen Fossilbränslefri kollektivtrafik KULTUR Kreativa näringar i Uppsala län Barns och ungas kulturbehov Samverkan för erfarenhetsutbyte i kultursektorn Kultursatsningar för hela länet EKONOMI Effektiv ekonomistyrning Effektiva verksamheter Långsiktig finansiering MEDARBETARE Rätt kompetens Engagerade medarbetare Tydliga och kommunikativa chefer Budget 2015 Hälso- och sjukvård mkr 82 procent av budgeten Kollektivtrafik 802 mkr Kulturverksamhet 94 mkr Landstingets styrkort 2015 Strategiska mål Framgångsfaktorer MEDBORGARE OCH KUND Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet. PRODUKTION Landstingets verksamheter är effektiva och levererar med god kvalité Landstinget har en god ekonomi som ger utrymme för kort och långsiktig utveckling Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. MEDBORGARE OCH KUND Gott bemötande God tillgänglighet Hög säkerhet Hälsoinriktat arbete PRODUKTION Helhetssyn på flöden och samverkan Kvalitetsutvecklingsarbet e Effektiv ekonomistyrning verksamhet som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar Rätt kompetens Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa chefer FÖRNYELSE OCH UTVECKLING Stärkt forskning och utveckling Utökat innovationsarbete Teknikförsörjning Stärka Akademiska sjukhusets ställning Landstinget en viktig samhällsaktör Samverkan inom sjukvårdsområdet Processbaserat ledningssystem för landstinget Forskning och utveckling 192 mkr Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Landstinget är innovativt och ligger steget före. Forskning och utveckling stärks inom strategiska områden Kunskapsstyrning tillämpas MINSKAD MILJÖPÅVERKAN Minskad klimatpåverkan Hälsosam och giftfri miljö Hållbar och effektivresursanvändning Regional verksamhet 37 mkr Landstingets övergripande verksamhet 555 mkr 26 (29)

73 HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län Bilaga 2 Landstingets styrkort 2014 Akademiska sjukhusets Strategiska mål Framgångsfaktorer Styrkort 2014 Vårdavtal Medborgare och kund Medborgare och kund Landstinget har Kvalitet genom Bättre. bemötande Hälso- och sjukvård i rimlig tid medborgaren i fokus. Gott bemötande Ökad patientsäkerhet Hälsoinriktad hälso- och Landstinget bidrar till God tillgänglighet Följsamhet till 2014 års sjukvård en godhälsa och Hög säkerhet handlingsplan för Jämlik hälso- och sjukvård livskvalitet. God vårdkonceptet säkerhetsarbete Patientfokuserad hälso- och Landstinget bidrar till Hälsoinriktat arbete Nya kundavtal sjukvård ökad patientmakt. Ökad möjlighet att välja Mål för likabehandling Säker hälso- och sjukvård Landstinget bidrar till vårdgivare Barnets rättigheter tillväxt i hela länet. Sjukdomsförebyggande insatser Regional utveckling Ekonomi Ekonomi Landstinget har en god hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling. Landstingets verksamheter är konkurrenskraftiga. Landstingets verksamheter är effektiva. Landstingets verksamheter är av god kvalitet. Landstinget är innovativt och ligger steget före. Landstinget driver utvecklingen framåt genom samverkan med dem som bäst uppfyller förväntningar och krav inom landstingets kompetensområde Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Ändamålsenlig styrning, planering och uppföljning. Effektiva verksamheter som bedrivs inom givna ekonomiska ramar. Produktion Helhetssyn på flöden och samverkan för att standardisera processer jämna ut flöden Kvalitetsutvecklingsarbete. Förnyelse Forskning och utveckling stärks inom strategiska områden. Kunskapsstyrning tillämpas Strukturerat samarbete med ledande aktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Medarbetare Rätt kompetens Engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete Tydliga och kommunikativa chefer Ny ekonomimodell Användandet av KPP. Totalkostnad i fasta priser i förhållande till total produktion Produktion Fortsatt utveckling av Patientprocesser. IT-verktyg för Processtyrning. Operationsstyrning. Nytt operationsplaneringssystem. Fortsatt utveckling av kvalitetsarbetet Följsamhet ill 2014 års handlingsplan för miljö. Verktyg för produktionsstyrning används i samtliga aktuella verksamheter. Implementering av forskningsstrategin Stärkt forskning/utveckling. Landstingsövergripande rutin för Mini-HTA1 Ökade kunskaper om hälsoekonomiska analyser. Strukturerat samarbete med bl.a. andra fakulteter. Effektiv hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Förnyelse Medarbetare Kompetensförsörjningsplanen omfattar chefsförsörjning Stärkt arbetsgivarvarumärke Upplevelsen av delaktighet ökat jämfört med % av medarbetarna har individuella styrkort 90 % av arbetsmiljöaktiviteterna i VerkSam är genomförda Sjukfrånvaron är högst 4,5 % Samverkansavtalet ska följas Ny kunskap och nya effektivare metoder. Utveckling av närvård. Behandling för personer med läkemedelsberoende. 27 (29)

74 HiQ Stockholm AB Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget i Uppsala län Bilaga 3 28 (29)