Helhetssyn och långsiktighet

Helhetssyn och långsiktighet strategier baserade på socioekonomiskt tänkande av Ingvar Nilsson

Idéer för livet, Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog vill rikta ett stort tack till styrgruppen för deras viktiga och värdefulla synpunkter och reflektioner på rapporten. Uppdateringar av kalkylmodellen sker kontinuerligt och finns att ladda ner på www.skandia.se/ideer och www.seeab.se. Tack till: Lars Stjernkvist (s) Kommunstyrelsens ordförande Norrköpings kommun Hans G Svensson, ordf Skandias stiftelse Idéer för livet Socialchefer och ekonomer från SOLTAKs kommuner Projektansvarig: Christina Wahlström Redaktion: Susanna Kull, Intellecta Corporate Form & layout: Elo Wennström Foto: Niklas Andersson, Hans Bjurling och Elo Wennström Skandia Försäkringsaktiebolag 2011 Tryck: Tryck o Rit 2

Förord Våren 2010 fick Skandia Idéer för livet ett hederspris av Sponsrings- & Eventföreningen för sitt långsiktiga arbete med barn och unga. En liten del av motiveringen var att de gillar goda idéer för stunden men älskar idéer som håller hela livet. Vi är mycket stolta över denna utmärkelse och den stärker oss i vårt fortsatta arbete för att lyfta den yngre generationen. Idéer som håller hela livet är också vad Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog har tagit fasta på i sina nationalekonomiska forskningar som presenterats i tre rapporter. Rapporten i din hand, Helhetssyn och långsiktighet, är den sista. De flesta människor vill skapa en bättre framtid för våra barn och unga med mindre utanförskap, ohälsa, arbetslöshet och kriminalitet. Erfarenhet och vetenskap visar på att förebyggande och långsiktiga insatser är effektiva för att motverka ett sådant destruktivt utanförskap. Trots detta är det få som agerar. Sällan beror det på brist på vilja utan i realpolitikens värld blir olika frågor nästan alltid till ekonomiska angelägenheter. Samhällets beslutsfattare är därför i behov av beslutsunderlag som visar hur preventiva insatser (kostnader) riktade mot barn och unga faktiskt är lönsamma investeringar. Detta har varit det centrala i de tre socioekonomiska rapporterna. I den första Individen i centrum: Det är bättre att stämma i bäcken än i ån presenterades forskningen som visar det konkret samhällsekonomiska i att rädda en ung människa på glid. I den andra rapporten, Handbok för socioekonomiska beräkningar, utvecklades metoden för att omsätta teori till praktik och bli ett verktyg som kan användas för sådana beräkningar för det egna lokala rehabiliterings- eller preventionsprojektet. I den här sista rapporten berättas det om hur kunskapen faktiskt har omvandlats till handling med konkreta exempel och solskenshistorier. Exemplen kommer från det viktiga arbete som genomförts av de många politiker, chefer och handläggare som tagit till sig av metoden och tankesättet. Det är inte bara offentliga beslutsfattare som har ett ansvar för hur samhället utvecklas. Vi har alla ett ansvar enskilda som företag och därför har Skandia genom Idéer för livet i snart 25 års tid arbetat med barn och unga. Vi ger finansiellt stöd till forskning som denna men framförallt till olika barn- och ungdomsprojekt, stora som små. Skandias medarbetare har också möjlighet att arbeta med ideell verksamhet på arbetstid. Resonemangen fokuserar mycket på ekonomi och siffror men det viktigaste resultatet av rapporterna är att de förebyggande insatserna och investeringarna kan minska det mänskliga lidandet för de här barnen och deras omgivning samt är ett arbete som håller hela livet. Framtidens samhälle bygger vi idag. Det är genom att på bästa sätt rusta våra barn och ungdomar för ett aktivt arbetsliv som vi kan säkerställa både vår egen och kommande generationers välfärd. I det korta perspektivet handlar det självklart om att skapa en inkluderande tillvaro för våra barn och ungdomar. Att satsa på att stärka våra barns självkänsla kommer att ge resultat både på kort och lång sikt. Patrik Hesselius Välfärdsekonom, Fil.dr., Chef Public Affairs Skandia 3

Innehåll Inledning; denna skrift satt i sitt sammanhang och syfte 6 1. Utanförskapets omfattning och kostnader 9 1.1 Att bryta marginaliseringstrattens tyranni 9 1.2 Karriärvägarna mot utanförskap 10 1.3 Kostnaderna på ett principiellt plan 13 1.4 Ungas utanförskap ur ett ekonomiskt perspektiv 15 2. Utanförskapets trendmässiga utveckling bland unga 19 2.1 Den allmänna bilden 19 2.2 Läget för flickor och unga kvinnor 19 2.3 Varför sker detta just nu? 20 3. Att bryta detta mönster - ett exempel 23 3.1 Worst case och ett misslyckande 23 3.2 Att lyckas med ett best case 25 3.3 Slutsatser och reflektioner 29 4. Fyra strukturella aspekter av utanförskapet 31 4.1 En märklig paradox 31 4.2 Fyra problem att tackla 31 5.... och vägen till helvetet var kantad av goda föresatser 35 5.1 Det handlar inte om brist på resurser 35 5.2 Vad kostar ett barn? 36 5.3 Onda och goda kostnader 37 5.4 Offensiv eller defensiv resursanvändning 39 5.5 En trevåningspyramid 41 6. Några konkreta exempel 43 6.1 Begreppet sociala investeringar 43 6.2 Att skapa ett socialt investeringskonto fallet Karlstad 43 6.3 Att skapa en social investeringsfond fallet Norrköping 45 6.4 Att investera sig ur krisen fallet Södertälje 46 6.5 Att frigöra pengar för att skapa ett socialt investeringsutrymme fallet Nynäshamn 47 4

6.6 Att slå sönder stuprören fallet Upplands Väsby 50 6.7 Att både skapa helhetssyn och långsiktighet - fallet Härryda 50 6.7.1 Fotbollslaget som en social investering med hög lönsamhet 50 6.7.2 Den kommunala strukturen som en delförklaring till framgången 53 6.8 Att införa långsiktighet och helhetssyn steg för steg - fallet Värmdö 54 6.9 Att skapa multikompetenta team en väg mot en konkret helhetssyn 55 6.9.1 Behovet av ett multikompetent team 55 6.9.2 Grundprincip och teamets kompetensomfång 55 6.9.3 Finansiering och ledning av det multikompetenta teamet 57 6.10 Att bokföra framtida hälsoskuld fallet Helsingborg 57 6.10.1 Sannolikheten för utanförskap 58 6.10.2 Vad kostar detta? 59 6.10.3 Pensionsskulden kontra hälsoskulden 60 6.10.4 Hälsoskulden redovisad som en outsiderskatt 61 6.11 Att synliggöra de mjuka investeringarna fallen Örebro och Lysekil 63 7. Från tanke till handling 67 7.1 Att sätta klokheten i högsätet - en agenda för makthavare 67 7.2 Detta är en kommunstyrelsefråga 67 7.3 En strategisk och pedagogisk trestegsraket 68 7.4 Statens tänkbara roll 69 7.5 Vad behövs för att lyckas 70 8. Slutord 73 9. Referenser och rapporter 74 9.1 Metoden 74 9.2 Referenser och rapporter 74 5

Inledning Denna skrift satt i sitt sammanhang Våren 2008 publicerade Skandias stiftelse Idéer för livet rapporten Individen i centrum: Det är bättre att stämma i bäcken än i ån. Grundtanken i rapporten var att prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehabilitering av barn och unga ofta är en mycket lönsam affär. Samtidigt är de ekonomiska vinsterna detta leder till ofta okända eller osynliga för beslutsfattarna. I rapporten presenterades en metod och ett synsätt socioekonomiska analyser och bokslut med vars hjälp dessa effekter kan synliggöras och bli en del av ett beslutsunderlag. Rapporten har fått stor uppmärksamhet. Det har i sin tur lett till att vi under de senaste åren genomfört en mängd seminarier med utgångspunkt i dessa tankar för flera tusen politiker, chefer och handläggare i olika offentliga organisationer. Resultatet så här långt är att man i närmare 40 kommuner har genomfört eller håller på att genomföra utbildning i metoden och synsättet, bland annat genom att göra analyser av egna lokala projekt. Vi har också under 2010 med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet tagit fram en manual med vars hjälp man på egen hand kan tillämpa denna metod i en förenklad form. De senaste årens utveckling skulle sammanfattningsvis kunna beskrivas som ett litet genombrott för ett socioekonomiskt synsätt, med framväxande nätverk av personer runt om i Sverige som tagit denna inställning till sig. Nästa viktiga steg handlar nu om att omvandla kunskapen till handling och därmed en efterfrågan på strategier, handlingsplaner och konkreta exempel/förebilder för att kunna omsätta kunskapen på hemmaplan. Rapporten Helhetssyn och långsiktighet, som bygger vidare på min och Anders Wadeskogs gemensamma forskning och erfarenhet under åren, är ett första steg för att tillgodose denna efterfrågan genom att underlätta steget från tanke och insikt till handling. Syfte Då vi skrev Det är bättre att stämma i bäcken än i ån fanns det två bakomliggande tankar. Den ena är att barn ofta uppfattas eller beskrivs som en kostnad inom det offentliga beslutsfattandet. Vi ville bryta detta perspektiv och menar att insatser kring barn inte i första hand bör ses som en kortsiktig kostnad utan snarare som en långsiktig social investering i vår framtid. Vi tror att begreppsbildning är viktigt för vårt sätt att tänka och agera. Slutar man tänka kost- 6

nad och i stället börjar tänka investering får man ett nytt perspektiv och fattar kanske beslut med ett något längre tidsperspektiv än tidigare. Den andra tanken är att många organisationer arbetar med devisen individen i centrum. Tyvärr agerar man inte lika ofta utifrån denna. I praktiken är fragmentering och tunnelseende ganska dominerande i våra styr- och uppföljningssystem, vårt tänkande och beslutsfattande. Då det gäller insatser kring barn står detta i direkt motsatsförhållande till behovet av helhetssyn och samverkan. En tanke med denna rapport är att ställa analytiska instrument till förfogande med vars hjälp beslutsfattare kring barn och unga kan skaffa sig ett ekonomiskt helhetsperspektiv och ett långsiktigt socialt investeringstänkande. Därmed ökar också möjligheterna för att bättre beslut för både barn och deras anhöriga fattas, liksom för den egna organisationen, samhället och samhällsekonomin i stort. Vår ambition med denna rapport är att skapa förutsättningar för att omvandla dessa insikter och tankar till konkret handling med fördel på central nivå i kommuner och landsting. 7

8

1. Utanförskapets omfattning och kostnader 1.1 Att bryta marginaliseringstrattens tyranni Utanförskapet fortsätter öka i omfattning och motsvarade i augusti 2009 846 000 personer. Det är en ökning med 68 000 personer på ett år. Statistiska centralbyrån, SCB, tar fram siffror på hur många personer som får ersättning från trygghetssystemen, omräknat till helårsersättningar så kallade helårsekvivalenter. Helårsekvivalenter mäter antalet individer som kunde ha försörjts med sjukpenning, a-kassa, socialbidrag eller förtidspension under ett helt år. Eftersom många personer får ersättningar kortare tid än ett år är antalet personer som är i utanförskap större än antalet helårsekvivalenter. (Riksdag & departement, 15:e september 2009) Merparten av alla svenskar lever ett gott och vad vi brukar kalla normalt liv. Men en del av oss lever stora delar av sitt liv i utanförskap; en siffra som brukar pendla kring en miljon personer i arbetsför ålder. Resan mot utanförskap, som också kan ses som en sorts karriärresa fast med negativa förtecken, kan ha ett mycket varierande utseende och bero på en mängd olika orsaker. Den tratt som ofta leder mot marginalisering och utanförskap har för många en sak gemensamt man har misslyckats i skolan. Erfarenhet och forskning visar att för väldigt många utgör ett skolmisslyckande början på en livslång resa in i utanförskap. Orsakerna till detta kan variera, vilket åskådliggörs i Figur 1.1, men ett skolmisslyckande är för många en sorts milstolpe på resan mot exkludering och utanförskap. Med utanförskap och marginalisering kommer vi i detta sammanhang lite grovt mena en långvarig oförmåga att försörja sig med hjälp av eget arbete. Man skulle kunna säga att närvaro på arbetsmarknaden utgör en sorts bekräftelse på att man är inkluderad i samhället och att skolmisslyckanden kan ses som en indikator på att man riskerar att inte kunna ta sig dit. 1 Figur 1.1 Vägar mot ett utanförskap Handikapp Autism-spektra Anorexi Bulimi Vägar som leder till utanförskap ADHD Fattigdom Skyddsbehov Omvårdnadssvikt Invandring Språk Begåvning Självskadebeteende Depression Normbrytande beteende Dyslexi Psykisk ohälsa Asocialitet Missbruk Skolk Kriminalitet Skolmisslyckande Utanförskap = Arbetslöshet Missbruk Pyskisk ohälsa Sommatisk ohälsa Social problematik 1 Se till exempel 95-27-13, födda 1981, SKL 2009. 9

Då det gäller resan mot utanförskap är det viktigt att redan här påpeka att denna inte följer något naturlagsliknande bundet förlopp. Tvärtom finns det ett antal handlingsinriktade och positiva saker som bör sägas och som också utgör grunden för denna rapport. De flesta tecken på ett framtida utanförskap går att upptäcka i ett mycket tidigt skede i livet. I de flesta fall går signalerna att uppfatta redan under förskoletiden. Kring de allra flesta problem finns det åtgärder och metoder tillgängliga, många evidensbaserade eller rikligt prövade, för att bryta processen på väg mot utanförskap. Dessa är i stor utsträckning utomordentligt billiga i förhållande till alternativet. Ju tidigare man upptäcker och agerar desto enklare och billigare blir det att få effekt av sådana åtgärder. För att bryta en negativ utveckling på väg mot ett utanförskap krävs betydande samverkan samt långsiktighet och uthållighet. Om man inte lyckas med detta är det ofta andra samhällsaktörer än de som ursprungligen berörts som får stå för notan. Sammanfattningsvis kan man säga att resan mot utanförskap kan ha många olika orsaker, men den går att bryta under förutsättning att rätt betingelser råder. Dessa är bland annat helhetssyn, långsiktighet, tidiga insatser, rätta ekonomiska incitament och tillgång till socialt investeringskapital. 1.2 Karriärvägarna mot utanförskap Jag har fått kraftiga önskemål från kommuner om fler poliser. Samtidigt kan jag se att samma kommuner har stängt fritidsgårdarna och dragit in ungdomarnas verksamheter. Det är sorgligt att man bara vill satsa repressivt. Inom polisen har vi satsat på aktionsgrupper mot den grova brottsligheten. Jag menar att det även behövs aktionsgrupper med social profil. Så fort det är repressiva saker så spänner alla musklerna och det ska vara så offensivt. Det normala borde ju vara att man känner ännu mer så när det gäller det förebyggande arbetet. (Länspolismästare Carin Götblad) En icke obetydlig del av den vuxna befolkningen i det som man kallar arbetsför ålder befinner sig i någon form av varaktig eller rentav permanent utanförskap på så sätt att man av egen kraft inte kan skaffa sig ett arbete eller försörja sig själv. Man får inte tillträde till arbetsmarknaden. Det finns många olika sätt att mäta detta. En ganska vanlig uppgift är att detta omfattar cirka en miljon människor eller cirka 20 procent av befolkningen i arbetsför ålder. Gemensamt för många av dem är att de har misslyckats i skolan. 95 procent av samtliga födda 1981 påbörjar gymnasiestudier. 27 procent av samtliga födda 1981 har inte ett gymnasiebetyg vid 20 års ålder. 13 procent av samtliga födda 1981 varken arbetar eller studerar vid 24 års ålder. (Födda 1981, SKL, 2009) 10

Det finns som vi tidigare påpekat många förklaringar till detta. En del sociala; man kommer från utsatta sociala miljöer. Andra psykologiska; vissa barn är mer sköra än andra. Ytterligare en del kan bero på att man föds med ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Det kan alltså finnas biologiska, psykologiska, sociala och strukturella förklaringar till den uppväxande generationens utanförskap. Det beror också på i vilket sammanhang den unge individen befinner sig. Samma grundproblem kan få helt olika uttrycksformer i en resursstark familj jämfört med en resurssvag. Killar och tjejer hanterar situationen olika. Det kan ha stor betydelse om man är svenskfödd eller invandrare, om man lever i ett segregerat och stigmatiserat område eller inte. På ett likartat vis påverkas en viss problemställning av om man är sämre begåvad (intellektuellt eller socialt) eller inte, och om de olika offentliga aktörer man möter kring sitt problem samverkar om att lösa detta eller inte. Figur 1.2 Orsakerna som kan leda mot ett socialt utanförskap är både många och komplexa Problem Autismspektrastörning ADHD Depression Asocialitet Missbruk Trots Självskadebeteende Dyslexi Sammanhang Resursstarka/svaga föräldrar Svenskar/invandrare Killar/tjejer Lågbegåvad/högbegåvad Samverkande aktörer Påverkan Biologiska faktorer Psykologiska faktorer Sociala sammanhang Sociala strukturer EFFEKTER Utanförskap Ekonomiskt Socialt Psykologiskt Vissa signaler syns mycket tidigt, till exempel barnen som till följd av sin ADHD-problematik inte fungerar i grupp i förskolan. Det finns också föräldrar som av olika skäl inte klarar av att finnas där för sina barn. Man brukar ibland använda begreppet omvårdnadssvikt eller barn med skyddsbehov. Andra signaler blir synliga något senare som dyslexibarnen i skolan eller tonåringarna med depressioner eller ätstörningar och självskadebeteenden. 2 Utanförskapet har många ansikten. Utanförskapet på arbetsmarknaden skapar både ekonomisk och social utsatthet. Unga män som misslyckas i skolan och därefter inte lyckas ta sig in på arbetsmarknaden misslyckas, som påpekats av Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, påfallande ofta även på äktenskapsmarknaden. I glesbygden har vi de så kallade gammpojkarna och i storstäderna har vi arga unga män i gängstrukturer, ofta med utländsk bakgrund. Dessa unga män är ofta arga och uttrycker stundtals denna ilska, gärna i kombination med alkohol eller andra droger. 85 procent av alla offer för gatuvåldet i Storstockholm är unga män. 3 Andelen unga som vare sig arbetar eller studerar ökade mellan 2007 och 2008 med 19,6 procent. 4 Socialt utanförskap drabbar många tidigt. Det kan börja med att man inte blir bjuden till barnkalaset, inte får åka med på utflykten, inte vara med i laget. Alla vill tillhöra eller vara del i något sammanhang. Några väljer att hantera detta genom att bli fotbollshuliganer, andra hangarounds till kriminella gäng i förorterna. Ytterligare andra ansluter sig till vit maktrörelsen. Just nu förefaller våldet bland arga unga män i förorterna öka liksom destruktiva självskadebeteenden hos unga flickor. 2 Se även Rätt insats på rätt nivå för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, SKL, 2009. 3 Sören Sanz, Rapportering av våldet vid akutmottagningen på Södersjukhuset 2007-2010. 4 Theme group youth, Unga som varken arbetar eller studerar, Ungdomsstyrelsen, 2011. 11

Det finns dock några saker att säga kring detta: För det första att det sociala utanförskapet många gånger är onödigt. Vi vet idag ganska väl hur dessa problem kan hanteras. Det finns kända, beprövade och evidensbaserade metoder kring många av de problem som leder till framtida utanförskap, men av olika skäl avstår vi från att agera. Inte sällan hävdas att det blir för dyrt, men vad är det som blir för dyrt att agera eller att avstå? Det andra vi vet är att effekten av detta utanförskap kostar stora summor pengar. För varje årskull där vi avstår från att bryta detta mönster uppstår en hissnande prislapp på cirka 210 miljarder kronor. En ung människa vars liv leder till livslångt utanförskap skapar samhällskostnader på 10-15 miljoner kronor. Det tredje vi vet är att detta utanförskap tycks öka. Det finns många indikatorer som pekar på att barns- och ungas psykiska ohälsa och bristande delaktighet i samhället inte tycks minska utan snarare tycks öka. Ungdomsarbetslöshetens utveckling är ett av många tecken på detta. En fjärde sak tycks också vara tydlig; det är oerhört mycket enklare att tillskapa resurser för repressiva insatser (ofta både dyra och ineffektiva) än tidiga insatser. Det tycks dessutom också vara mer politiskt gångbart att genomdriva sådana insatser. Resan mot ett sådant utanförskap inleds för de flesta tidigt i livet, vilket illustreras i Figur 1.3. Dock finns det brytpunkter då utanförskapsprocessen går fortare än annars och förloppet accelererar. En sådan är då barnet börjar i förskolan och inte fungerar i grupp med andra barn. En annan brytpunkt är då barnet börjar skolan och inte klarar av att sitta still i klassrummet. Figur 1.3 Viktiga brytpunkter för utanförskapsprocessen 12

En tredje brytpunkt kan uppstå vid tolvårsåldern då pubertetens och högstadietidens inträde sammanfaller. En fjärde sådan punkt är då den unge individen slutar högstadiet och kanske inte har betyg för att kvalificera sig för de nationella programmen ett förhållande som råder för cirka 12 procent av en årskull. Ytterligare en brytpunkt inträffar vid 18-årsåldern då gymnasieskolan avslutas, man blir myndig och föräldrarnas försörjningsansvar upphör i formell mening ska man nu kunna klara sig på egen hand i livet. 1.3 Kostnaderna på ett principiellt plan Ungdomar har en betydligt sämre ekonomisk standard och har haft en betydligt sämre ekonomisk utveckling jämfört med alla andra grupper i samhället. Ungdomar har stora svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden och tvingas ofta betala överhyror för boenden i andra och tredje hand. (Kronofogdens och Konsumentverkets kartläggning av ungas överskuldsättning 2008, sid 2) Utanförskapet leder till konsekvenser på det mänskliga planet i form av svag självkänsla, minskat självförtroende och utestängning från vissa sociala sammanhang såsom arbetsplatser. Det leder också till konsekvenser för privatekonomi och levnadsstandard. Vid sidan av mänskligt lidande, leder utanförskap även till betydande ekonomiska förluster, både för den enskilde och för samhället. Till att börja med har vi alla de direkta välfärdskostnader som uppstår i form av alla de olika insatser som görs i form av utredningar av utsatta barn och unga, läkarbesök, institutionsvistelser etcetera. Till detta kommer vad man skulle kunna kalla indirekta välfärdskostnader som uppstår till exempel i form av att föräldrarna sjukskriver sig, går ner i arbetstid för att stötta sina barn, uppsöker sjukvården och socialtjänsten och så vidare. En tredje grupp av kostnader är vad ekonomer skulle kalla finansiella kostnader och som vi här dels beskriver som olika kostnader för försörjning till följd av ett utanförskap såsom a-kassa, sjukpenning, ekonomiskt bistånd etcetera. Dessutom tillkommer alla de skatteintäkter som uteblir till följd av ett utanförskap utebliven moms, kommunalskatt, landstingsskatt och statlig skatt. Dessa är i sin tur kopplade till de produktionsförluster som uppstår till följd av att marginaliserade människor i vuxen ålder (och deras föräldrar periodvis dessförinnan) till följd av sitt utanförskap inte kan arbeta och bidra till folkhushållet det som ibland brukar kallas BNP-bidrag uteblir. Effekterna är principiellt summerade i Figur 1.4. 13

Figur 1.4 En principiell summering av utanförskapets ekonomiska effekter Kostnaderna kan lite förenklat på en tidsaxel delas upp i vilka av dem som uppstår under barndomsoch ungdomstiden (spädbarnstiden, förskoleåldern och skolåldern) samt de som uppstår i vuxenlivet. Utanförskapets kostnader tickar ofta på år efter år och kan på många sett ses som att fångas av en ryssja. Det är lätt att hamna i utanförskap men oerhört mycket svårare att ta sig ur. Tendenserna till att det hela resulterar i en livssituation som kan beskrivas som både permanent och kronisk tycks vara betydande. Ett av grundproblemen då man ska värdera utanförskapets kostnader är dels att man missar alla osynliga indirekta kostnader (en sorts isbergseffekt), dels att man missar det långsiktiga tidsperspektivet (bristen på ett socialt investeringsperspektiv). Normalt sett underskattar man därmed kraftigt utanförskapets effekter och kostnader. I Figur 1.4 illustrerar den stora gula ytan den totala kostnaden för en viss form av utanförskap. Ovanför den vågräta streckade linjen (isbergseffekten) finns utanförskapets synliga del. Till vänster om den lodräta streckade linjen (investeringseffekten) återfinns utanförskapets kortsiktiga kostnader. Den röda ytan i figuren markerar den kortsiktiga synliga delen av kostnader för utanförskap såsom de uppfattas i en värld baserad på ettårsbudgetar och stuprörstänkande. Ofta uppgår skillnaden mellan upplevd och faktisk kostnad till hundratals eller tusentals procent. 14

1.4 Ungas utanförskap ur ett ekonomiskt perspektiv Vid årsskiftet hade 38 196 ungdomar mellan 18 och 25 år skulder hos Kronofogden. Mest ökar skulderna bland de yngsta. Antalet 18-åringar som kom till Kronofogden ökade med 14 procent mellan 2007 och 2008. (DN, 8 juni 2009) Utanförskapet är betydande i det svenska samhället. Antalet personer i arbetsför ålder som långvarigt befinner sig i någon form av utanförskap, grovt definierat som oförmåga eller möjlighet att försörja sig genom eget arbete, uppgår till en miljon eller kanske fler. Jan Edling beskriver hur antalet personer som uppbär ersättning från de statliga försörjningssystemen under perioden 1992-2009 pendlar mellan 18 och 20 procent beroende på konjunkturvariationerna. Summan av de personer som uppbär ersättning från statliga ersättningssystem och kommunala försörjningssystem uppgår till cirka 1 400 000 personer. 5 Enligt de flesta källor är situationen för unga generellt sett värre än för den vuxna generationen. Man kan uppfatta de unga som en sorts indikator eller vägvisare för framtidens samhälle, och dessutom som de som ska överta och förvalta det samhälle vi lämnar efter oss. Därför är det särskilt viktigt och intressant att se hur deras situation ser ut. Ett uttryck som marginaliseringen tar sig är att man utestängs från arbetsmarknaden. Detta i sin tur leder till att man drabbas av en sorts ekonomisk marginalisering med svag ekonomi och risk för att hamna i ekonomiska svårigheter. Detta är något som i statistiken kommer till uttryck på flera olika sätt: Arbetslösheten för unga är två till tre gånger högre än för befolkningen i genomsnitt. Medan arbetslösheten för gruppen 15-74 år ligger runt eller under tioprocentsnivån, pendlar motsvarande siffra för unga 15-24 år mellan 20 och 30 procent. För de riktigt unga är siffran ännu högre. (Källa: SCB) Sedan 1991 har arbetslösheten för unga mellan 20 och 24 år ökat från 6,2 till 14 procent. (Källa: SCB) 2001 hade 12 procent av unga mellan 20 och 29 år låg ekonomisk standard. 2009 hade denna siffra ökat till 23 procent, vilket är nästan en fördubbling på åtta år. (Källa: US) 2008 inkom 130 000 ansökningar om betalningsförläggande för unga mellan 18 och 25 år hos kronofogden. (Källa: KF) Cirka 9 procent av unga flickor mellan 18 och 25 år lever i hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd. Motsvarande siffra för vuxna kvinnor är 3 procent. (Källa: US) Samtidigt som antalet nybeviljade förtidspensionärer över 30 år minskat från närmare 70 000 till 16 000, från 2004 till 2009, har antalet unga förtidspensionärer ökat från 4 500 till 6 500. (Källa: SR) 5 Edling, Agenda för Sverige, Ekerlids Förlag, 2010, sid 142. 15

I Figuren 1.5 ser vi att arbetslösheten för unga ligger avsevärt högre än för befolkningen i stort. 6 Figur 1.5. Diagram över ungdomsarbetslösheten, 2005-2009 Det har förts många diskussioner kring hur man ska tolka denna typ av diagram. Är de rättvisande, underskattar de eller överskattar de den faktiska situationen? Om man i stället vänder uppmärksamheten mot de långsiktiga trenderna får man en kompletterande och inte särskilt uppmuntrande bild. Sett i ett mer långsiktigt perspektiv är nämligen bilden än mer dyster. Från att ha varit ett föregångsland med mycket låga nivåer på ungdomsarbetslösheten i början av 90-talet (5 procent eller lägre) är vi nu ett land som tävlar om en föga smickrande tätposition då det gäller ungdomsarbetslösheten med nivåer kring 20-25 procent. Förändringen ser ut att vara långsiktig och strukturell. Figur 1.6. Diagram över ungdomsarbetslösheten, 1990-2008 16 6 Det kan vara viktigt att observera två saker kring detta diagram. Den första är de stora säsongsvariationerna som främst beror på när läsåret inom skolväsendet slutar. Det andra är att i gruppen arbetslösa finns både de som på heltid söker jobb och de som studerar men söker arbete på sin övriga tid.

Lite tillspetsat skulle man kunna säga; från bäst i klassen till sämst. En oroande utveckling som av Nordiska Rådet hösten 2010 beskrivs på följande sätt: Arbetslösheten bland unga har stigit markant i alla de nordiska länderna. Sverige låg under första kvartalet 2010 i toppen på 29 procent, Finland på 27 procent, Island på 16 procent, Danmark på 13 procent och Norge i botten med 9 procent. (Nordiska Rådet, oktober 2010) Sammanfattningsvis kan man säga att kostnaderna för utanförskapet i samhället är mycket stora och de ser ut att växa. De är ofta osynliga för de som fattar besluten eftersom de långsiktiga effekterna inte syns i de ettåriga budgetsystemen (den sociala investeringseffekten) och ingen enskild aktör har överblick över summan av alla effekter (isbergseffekten). 17

18

2. Utanförskapets trendmässiga utveckling bland unga 7 Många barn som hör av sig till BRIS är mycket missnöjda med socialtjänsten och barnoch ungdomspsykiatrin. Det berättar om sina innersta känslor, men får inte den hjälp de behöver och känner sig övergivna. (ur BRIS årsrapport 2010, sid 19) Utanförskapet i samhället är alltså omfattande och leder till betydande samhällskonsekvenser. Detta väcker ytterligare frågor. Hur ser mönster och trender ut kring detta i allmänhet och finns det grupper som far särskilt illa? En grupp det talats mycket om är de unga kvinnorna hur ser deras situation ut? Låt oss besvara frågorna i ett antal steg. 2.1 Den allmänna bilden Långt ifrån alla svenska ungdomar mår bra. Ohälsan ökar, den psykiska ohälsan i allmänhet och för flickor och unga kvinnor i synnerhet. Socialstyrelsen säger i sin folkhälsorapport 2010 följande: Sedan 1990-talet har ungdomsgenerationen haft en sämre hälsoutveckling än övriga åldersgrupper framförallt när det gäller psykisk hälsa. Sedan mätningarna började i slutet av 1980-talet har andelen ungdomar i åldern 16-24 år som upplever ängslan, oro eller ångest ökat och fortsätter alltjämt att öka. Tittar man vidare så säger folkhälsorapporten bland annat följande: Andelen ungdomar som upplever ängslan, oro eller ångest har ökat. Det har skett en tredubbling av andelen unga med sömnbesvär på mindre än 20 år. Det blir allt vanligare att unga vårdas på sjukhus för ångesttillstånd och depression, något som på 10 år har blivit fyra gånger vanligare. Andelen ungdomar som försöker ta livet av sig ökar kraftigt och är tre gånger vanligare än bland den vuxna befolkningen. Olyckor och självmord är de vanligaste dödsorsakerna bland unga. Antalet självmord har de senaste tio åren minskat i flera åldersgrupper, med undantag för ungdomar. Andelen unga med låg ekonomisk standard ökar. 2.2 Läget för flickor och unga kvinnor Detta var läget för unga i allmänhet. Hur ser det då ut för unga kvinnor? Om man sammanställer befintlig statistik blir det en tämligen mörk bild: Förekomsten av ängslan, ångest och oro bland unga kvinnor uppgår till 30 procent. Dubbelt så hög som hos de unga männen och en tredubbling på drygt 20 år. I åldersgruppen 20-24 år har oro, ängslan och ångest ökat mest och är vanligast bland studerande kvinnor. 23 procent av de unga kvinnorna dricker sig berusade minst en gång per månad. Bland pojkarna är motsvarande siffra 14 procent. 7 Underlaget till detta avsnitt kommer bland annat från Socialstyrelsens folkhälsorapport 2010, BRIS årsrapport 2010, olika rapporter från SKL, Ungdomsstyrelsen, Ung i dag 2009 samt folkhälsorapporter från Folkhälsoinstitutet. 19

47 procent av flickor i årskurs 9 känner sig ofta eller så gott som ständigt stressade. Motsvarande siffra bland pojkar är 14 procent. 9 procent av unga kvinnor avstår från att gå ut på kvällen på grund av rädsla för våld. Motsvarande siffra bland de unga männen är 1 procent. 11 procent av unga kvinnor har blivit sexuellt ofredade två gånger eller mer. Motsvarande siffra bland pojkarna är 5 procent. Sjukhusvård på grund av självmordsförsök eller andra självdestruktiva handlingar har ökat kraftigt bland unga kvinnor sedan början av 1990-talet. I stort sett har en fördubbling skett under de senaste 20 åren. Det är tre gånger fler kvinnor som vårdas för självmordsförsök än män. Andelen 16- till19-åriga kvinnor som vårdats inom slutenvården till följd av depression och ångest har fyrdubblats under de senaste 20 åren. 1985 angav 51 procent av de 15-åriga flickorna att de trivdes bra med livet just nu. 2005 hade denna siffra sjunkit till 28 procent. Bilden är mörk och tycks bli allt mörkare. Sammanfattningsvis kan man dra ett antal slutsatser. Den första är att unga är mer utsatta än befolkningen i stort. Den andra är att situationen sett i ett längre tidsperspektiv har försämrats. Den tredje är att detta är en långsiktig trend. Den fjärde är att detta är en strukturell och inte en konjunkturell eller tillfällig situation. Slutligen; det är värre för de unga flickorna. 2.3 Varför sker detta just nu? 2006 såldes knappt 1,5 miljoner dygnsdoser av sömnmedel och lugnande medel till barn och ungdomar mellan 0 och 18 år. Tre år senare såldes knappt 2,3 miljoner. Det är en ökning med 54,7 procent. (Dagens Eko, 3:e maj 2010) Den psykiska ohälsan bland unga i allmänhet och flickor/unga kvinnor i synnerhet har alltså ökat dramatiskt de senaste tio åren. Det finns inga enkla och självklara förklaringar till varför utvecklingen har tagit en sådan riktning. En tänkbar förklaring är den hårdnande situationen på arbetsmarknaden, som erbjuder unga få möjligheter till ett arbete direkt efter gymnasiet. Utestängning från arbetsmarknaden är särskilt hård för de som misslyckats i skolan. I en totalundersökning av en årskull unga (1981) gjord av Sveriges Kommuner och Landsting 8 (SKL) fann man att: 27 procent av årskullen inte hade slutbetyg från gymnasiet vid 20 års ålder. 13 procent av samtliga ur årskullen vid 24 års ålder vare sig var sysselsatt med studier eller i arbete. 53 procent av dem som saknade slutbetyg från gymnasiet vare sig var i arbete eller sysselsatta med studier vid 24 års ålder. 20 8 Se Födda 1981, SKL 2009.