Exempel: DC-servo med styrsignalmättning DEL III: OLINJÄR REGLERTEORI. DC-servo forts.: Rampsvar och sinussvar

Relevanta dokument
Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 8: Olinjäriteter och stabilitet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet

Reglerteori. Föreläsning 8. Torkel Glad

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av föreläsning 9. Cirkelkriteriet. Sammanfattning av föreläsning 9, forts. Amplitudstabilitet hos svängningar

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 10: Fasplan. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet. Torkel Glad Reglerteori 2015, Föreläsning 10

Olinjära system (11, 12.1)

Lösningsförslag TSRT09 Reglerteori

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av föreläsning 10. Fasplan. Olika typer av jämviktspunkter. Samband linjärt olinjärt: nära jämviktspunkt

Reglerteori. Föreläsning 10. Torkel Glad

Reglerteori. Föreläsning 11. Torkel Glad

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 10

Lösningsförslag TSRT09 Reglerteori

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 11

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Cirkelkriteriet (12.3)

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 1. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts.

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06)

Reglerteori. Föreläsning 4. Torkel Glad

TSRT09 Reglerteori. Reglerteknik. Vilka är systemen som man styr? Vilka är systemen som man styr? Föreläsning 1: Inledning, reglerproblemet

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

Föreläsning 7. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 26 september Avdelningen för Reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Reglerteori. Föreläsning 12. Torkel Glad

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av föreläsning 8. Inversa cirkelkriteriet. Föreläsning 9. Föreläsning 9: Cirkelkriteriet och beskrivande funktion

Stabilitetsanalys och reglering av olinjära system

Reglerteknik AK, FRTF05

Formalia. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 1. Varför modeller? Föreläsning 1: Modeller och modellbygge

ÖVNINGSTENTAMEN Modellering av dynamiska system 5hp

Robust flervariabel reglering

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av föreläsning 5: RGA, IMC. Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5: LQG. Föreläsning 6: LQ-reglering

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

Reglerteori. Föreläsning 5. Torkel Glad

Reglerteknik AK, FRT010

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 12

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 3. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts.

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Lösningsförslag TSRT09 Reglerteori

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Flervariabel reglering av tanksystem

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

Industriell reglerteknik: Föreläsning 2

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 12: Prestandabegränsningar & målkonflikter Sammanfattning av kursen. Torkel Glad

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

Reglerteknik AK Tentamen

Sammanfattning av föreläsning 4. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 5. Identifiering av olinjära modeller

TENTAMEN Reglerteknik 3p, X3

Flervariabel reglering av tanksystem

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 11. Sammanfattning av Föreläsning 11, forts. Begränsningar på S, Bodes integral

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

Reglerteori. Föreläsning 3. Torkel Glad

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

x(t) I elimeringsmetoden deriverar vi den första ekvationen och sätter in x 2(t) från den andra ekvationen:

Frekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens ω och amplitud A,

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Reglerteknik I: F6. Bodediagram, Nyquistkriteriet. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden!

G(s) = 5s + 1 s(10s + 1)

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Transkript:

Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill / 6 Sammanfattning av föreläsning 7 TSRT9 Reglerteori Föreläsning 8: Olinjäriteter och stabilitet Daniel Axehill Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet H -ochh - syntes. Gör W u G wu, W S S, W T T små. H : Minimera ( W S S + W T T + W ug wu ) dω. H : Sätt absolut gräns på W S S, W T T, W u G wu för alla ω. Leder till algebraiska Riccatiekvationer. Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill / 6 Sammanf. fö. 7: För- och nackdelar med H, H Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill 3 / 6 Sammanf. fö. 7: Linjär flervariabel regulatorsyntes (+) Hanterar direkt kraven på S, T, G wu. (+) Talar om när krav är omöjliga (via γ). (+) Lätt att väga olika krav (i frekvensplanet) mot varandra. (-) Kan vara svårt att detaljstyra uppförandet i tidsplanet. (-) Ger ofta komplicerade regulatorer (antalet regulatortillstånd = sammanlagda antalet i G, W u, W S, W T ). Sammanfattning Gör RGA-analys. Använd enkla enkretsregulatorer av typ PID om RGAn visar att det är möjligt. Använd annars linjärkvadratisk eller H /H -syntes.

Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill / 6 DEL III: OLINJÄR REGLERTEORI Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill 5 / 6 Exempel: DC-servo med styrsignalmättning Föreläsning 8: Olinjäriteter och stabilitet Föreläsning 9: Cirkelkriteriet och beskrivande funktion Föreläsning : Fasplan Föreläsning : Regulatorsyntes och exakt linjärisering r ũ u y Σ K(s +) s + DC-motor styrd med en lead-lag-regulator. Man vill styra vinkeln y hos motorn. s(s +) Styrspänningen u från regulatorn är begränsad: mättning. Mättningen gör systemet olinjärt. Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill 6 / 6 Exempel: DC-servo med styrsignalmättning, forts. Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill 7 / 6 DC-servo forts.: Rampsvar och sinussvar DC-servo med vinkel-referenssteg av olika amplitud. blått: stegamplitud rött: stegamplitud 5 (skalat med /5) Stegsvaret är alltså amplitudberoende. Om systemet varit linjärt hade kurvorna sammanfallit....8.6.. 6 8 Rött: referenssignal. Blått: utsignal. 9 8 7 6 5 3 6 8 Rampsvar: Ungefär som linjärt..6.5..3.... 6 8 Sinussvar: Ungefär som linjärt.

Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill 8 / 6 DC-servo forts.: Rampsvar + sinussvar Rött: r. Blått: y. Grönt: y då r är en ren ramp (som föregående sida). Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill 8 / 6 DC-servo forts.: Rampsvar + sinussvar Rött: r. Blått: y. Grönt: y då r är en ren ramp (som föregående sida). 8 8 6 6 6 8 Här händer något: sinusen märks inte och rampfelet har ökat... 6 8 Strider mot superpositionsprincipen! Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill 9 / 6 DC-servo forts.: Styrsignal före och efter mättning Rött: före mättning (ũ). Blått: efter mättning (u). Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill / 6 Slutsatser 3 Superpositionsprincipen gäller inte. Speciellt: Stegsvarets kvalitativa utseende är amplitudberoende. Inverkan av olika insignaler är inte additiv. 6 8

Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill / 6 Viktigaste (?) olinjära systemet Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill / 6 Generator ansluten till elnätet ẋ = x ẋ = ax + b sin(θ ext x ) Förenklad modell av generator (vattenkraft, kärnkraft, kolkraft, vindkraft,...). Modell av faslåsningskrets (frekvens- och fasdemodulering, generering av stabiliserade frekvenser,...). x vinkel(fas)läge, x vinkelhastighet, θ ext extern vinkel/fas. J θ = M d f θ + K sin(ω t θ) M d : Moment från propellern. f θ: Dämpning (friktion etc.). K sin(ω t θ): Interaktion med elnätet. Resten av elnätet snurrar med vinkelhastigheten ω. Tecknet på θ ω t bestämmer om generatorn ger eller tar effekt från nätet. Bildkälla: Vattenfall Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill / 6 Generator ansluten till elnätet Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill 3 / 6 Stabilitet Kan skrivas på tillståndsform: ẋ = x ẋ = M d fω f J J x K J sin(x ) u ax b sin(x ) där x är fasfelet mot nätet. x är derivatan av fasfelet. Bildkälla: Vattenfall Stabilitet: Definition Lyapunovfunktioner Stabilitet via linjärisering Lågförstärkningssatsen Cirkelkriteriet

Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill / 6 Jämviktspunkt Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill 5 / 6 Jämviktspunkt: exempel Ett system där dynamiken ges av ẋ(t) =f(x(t),u(t)) sägs ha en jämviktspunkt i x om f(x,u )= x, =+πn, u = x för en insignal u. D.v.s. startas systemet med x() = x gäller att x(t) =x, t. Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill 5 / 6 Jämviktspunkt: exempel Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill 6 / 6 Linjärisering ẋ = f(x, u) y = h(x) Stationär punkt, (jämviktspunkt, singulär punkt) x, u : x, = π +πn, u = x (x, u konstanter) Linjärisering: f(x,u )=, y = h(x ) d dt (x x )=A(x x )+B(u u ), y y = C(x x ) A = f x (x,u ), B = f u (x,u ), C = h x (x )

Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill 7 / 6 Stabilitet Definition: En jämviktspunkt x är stabil om det för varje ɛ> finns ett δ> sådant att x(t) x <ɛ för alla t> så snart x() x <δ. Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill 7 / 6 Stabilitet D.v.s. givet ett krav att lösningen måste hålla sig kvar inom avståndet ɛ från jämviktspunkten x för all framtid ska vi alltid kunna hitta en boll centrerad i x med radien δ sådan att kravet är uppfyllt för alla startpunkter i den här bollen. x x()-x x() x(t)-x x(t) Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill 8 / 6 Asymptotisk stabilitet Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill 8 / 6 Asymptotisk stabilitet Definition: En jämviktspunkt x är asymptotiskt stabil om den är stabil och det dessutom finns ett δ> sådant att D.v.s. startas systemet tillräckligt nära x kommer systemet till slut ända in till x när t. x(t) x, t x x()-x x(t)-x x() så snart x() x <δ. x(t)

Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill 9 / 6 Global asymptotisk stabilitet Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill / 6 Lyapunovfunktioner: avstånd till målet Definition: En jämviktspunkt x är globalt asymptotiskt stabil om δ ovan kan tas godtyckligt stort. D.v.s. oavsett från var systemet startas kommer systemet till slut ända in till x när t. J.m.f. linjära asymptotiskt stabila system. Låt en funktion V (x) beteckna ett (generaliserat) avstånd till en jämviktspunkt x. Avståndet ska vara nollskilt tills dess att systemet har kommit till vila på rätt ställe : V (x )=, V(x) >,x x Det ska synas om systemet sticker iväg : V (x) x Avståndet ska avta hela tiden tills dess att slutdestinationen är nådd: d dt V (x(t)) = V x(x(t))ẋ(t) =V x (x(t))f(x(t)) <,x(t) x Lyapunovfunktionen kan ibland ges en energitolkning, d.v.s. systemets totalenergi ska minska för att få stabilitet. Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill / 6 Lyapunovfunktioner Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill / 6 Lyapunovfunktion för generator V = x +( cos x ) Medför V (x )=, V(x) >,x x V (x) x V x (x)f(x) <,x x ẋ = f(x) 3 har en globalt asymptotiskt stabil lösning x(t) =x. 8 6 Det räcker att V x (x)f(x) och ingen lösning (utom x(t) =x o ) förlöper helt i det område där V x (x)f(x) =. V Om V har ovanstående egenskaper bara i en omgivning av x så gäller lokal asymptotisk stabilitet. 5 5 3 x x

Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill 3 / 6 Lemma. Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill / 6 Linjärisering och stabilitet Lemma. Antag att systemet ẋ = Ax är asymptotiskt stabilt, d.v.s. att alla egenvärden till matrisen A ligger strikt i vänster halvplan. Då finns det till varje positivt semidefinit matris Q en positivt semidefinit matris P som löser ekvationen A T P + PA = Q () Om Q är positivt definit så är P positivt definit. Omvänt, finns det positivt semidefinita matriser P och Q så att () gäller och att paret (A, Q) är detekterbart, så har A:s alla egenvärden negativt realdel. Sats: Om ett linjäriserat system är asymptotiskt stabilt så är också det ursprungliga systemet asymptotiskt stabilt i ett område kring linjäriseringspunkten. Motivering: Skriv systemet som ẋ = Ax + g(x) där g innehåller kvadratiska och högre ordningens termer. Konstruera en Lyapunovfunktion V = x T Px för ẋ = Ax genom att lösa A T P + PA = Q, Q >, P > Detta V är Lyapunovfunktion även då termen g tas med om x är tillräckligt litet. Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill 5 / 6 Cirkelkriteriet Linjärt system G(s) återkopplat med en statisk olinjäritet f(x) f() =, k f(x) x k Stabilt om nyquistkurvan till G(iω) inte omcirklar eller går in i cirkeln. Im Reglerteori 6, Föreläsning 8 Daniel Axehill 6 / 6 Olinjär reglering......från Stanford. k k Re G(iω)

Daniel Axehill Reglerteori 6, Föreläsning 8 (ver..5) www.liu.se