Utvärdering av Utvecklingsarbete kring sfi och kompletterande insatser, september 2016

Utvärdering av Utvecklingsarbete kring sfi och kompletterande insatser, september 2016 1

2 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 2. METOD FÖR UTVÄRDERING... 4 3. GENOMFÖRANDE... 4 3.1 MÅL OCH MÅLGRUPPER... 4 3.2 ORGANISATION OCH STYRNING... 5 3.3 METODER/ARBETSSÄTT... 5 3.4 INDIVIDUELLA HANDLINGSPLANER... 7 3.5 RESURSER... 8 4. ANALYS OCH DISKUSSION... 8 4.1 SAMVERKAN... 8 4.2 OMVÄRLDSORIENTERING... 10 4.3 EKONOMI... 10 4.4 STYRKOR OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN... 11 4.4.1 Styrkor... 11 4.4.2 Utvecklingsområden... 11 5. MÅLUPPFYLLELSE OCH RESULTAT... 12 5.1 VÄGEN IN... 13 5.2 YRKESSPÅRET, DEL 1... 13 5.3 YRKESSPÅRET, DEL 2... 14 5.4 SPRÅKSPÅRET... 14 5.5 SFI... 15 6. IMPLEMENTERING... 16 7. SAMMANFATTNING... 17 BILAGA 1... 19

3 1. Bakgrund På uppdrag av bl a Kalmar kommun bedriver Kalmarsunds Gymnasieförbund Svenska för invandrare, (sfi). Elever erbjuds sfi på halvtid och riktmärket i tid per elev är 525 timmar. Kalmar kommun har tagit ett politiskt beslut att utveckla sfi med möjligheter att välja olika spår samt tillföra s k kompletterande insatser för att stärka individens möjligheter till snabbare egen försörjning. Detta utvecklingsarbete startade delvis under 2014 men framför allt från och med 2015 och öronmärkta medel har avsatts t o m 2017. Det nya arbetssättet har tagits fram av Invandrarservice, Integrationsutvecklare (tidigare benämnd Integrationslots), Kunskapsnavet, Sfi, Socialförvaltningen och Af. Arbetet har letts av kommunens Invandrarservice och Integrationsutvecklare, men utvecklingsarbetet är gemensamt. Tidigare har var och en mera arbetat för sig. Lärarrollen i sfi-undervisningen ska vara mer arbetsmarknadsanknuten. Riktvärdet 525 tim ska vara mera flexibelt med möjlighet till kortare tid för akademiker och längre tid för analfabeter. Utvecklingsarbetet är planerat att pågå i upp till tre år (varierar för olika insatser) och har förankrats i de berörda verksamheterna. Arbetsmetoderna implementeras successivt i ordinarie verksamheter och ska vara fullt genomförda senast under 2017. Interna aktörer är Invandrarservice, kommunledningskontorets kansli- och omvärldsenhet samt Socialförvaltningen med Resurshuset. Externa aktörer är Kalmarsunds Gymnasieförbund (sfi), Arbetsförmedlingen och upphandlad aktör Link4you. Källa: Redovisning av insatser för att stärka individers möjligheter till egen försörjning, Kalmar kommuns Näringsliv & Arbetsmarknad, mars 2014 Det nya arbetssättet bygger på att elever som går sfi får en möjlighet att välja mellan olika spår på ett tidigt stadium beroende på deras bakgrund, tidigare kunskaper och önskemål. Varje elev ska ha en individuell studieplan och inriktning när de gått 250 timmar på sfi. Exempel: Om man har arbetat inom vården i sitt hemland och vill fortsätta med det, kommer man redan efter 250 tim på sfi få möjlighet

4 att också lära facktermer på svenska. Då kompletteras sfi med insatser inom vården vilket ger förkunskaper inom yrket mycket tidigare och redan under etableringstiden. De individuella studieplanerna ska leda till att individen efter genomgång av insats/yrkesutbildning får ökad möjlighet till anställning och/eller tillräckligt höga kunskaper i språket/yrket för att gå vidare. Olika alternativa kompletterande insatser erbjuds: - Vägen In - Yrkesspåret, sfi kombinerat med yrkesorientering - Yrkesspåret, yrkessvenska för att stödja en yrkesutbildning på gymnasial nivå - Språkspåret, insatser för de mest språksvaga - Akademiska spåret (ett snabbt spår från dag 1 för akademiker) - Näringslivsspåret extra insatser på sfi för att öka kunskapen om näringslivet och/eller stimulera till eget företag 2. Metod för utvärdering Utvärderingen har genomförts under april och maj 2016. Arbetsgrupperna för Vägen In, Yrkesspåret del 1 och Språkspåret har intervjuats i grupp. Därutöver har intervjuer gjorts med rektor och vägledare på sfi samt med lärare som arbetar med Yrkesspåret del 2. Intervjufrågorna har handlat om metoder/arbetssätt, resultat, samverkan och ekonomi. Avslutningsvis intervjuades styrgruppen för att få deras uppfattning om förväntningar samt synpunkter på metoder, resultat och implementering. Utvärderingen har återkopplats för styrgruppen i juni, där kompletterande synpunkter inkommit under juni-augusti, vilka också tagits med i utvärderingen. 3. Genomförande 3.1 Mål och målgrupper Utvecklingsarbetet syftar till att stärka språket och yrkessvenskan för personer som är födda utrikes för att direkt påverka sysselsättningen, arbetslösheten samt stärka individens möjligheter till egen försörjning. Individuella handlingsplaner ska göras, vilket innebär att individen efter genomgång av insats/yrkesutbildning får ökad möjlighet till anställning och/eller tillräckligt höga kunskaper i språket/yrket för att gå vidare. Varje elev ska ha en individuell plan och inriktning när de gått 250 tim på sfi. För Vägen In, Yrkesspåret del1 och 2 samt Språkspåret har tagits fram mål enligt nedan. För Akademiska spåret och Näringslivsspåret finns inga dokumenterade mål i beskrivningen av utvecklingsarbetet. 1. Projekt Vägen in i Resurshuset (3 år) Mål: 60 % ska komma närmare arbetsmarknaden via arbete, praktik, studier eller eget företag Metod: Språkträning, coaching, empowerment, säljsamtal, lärlingspraktik Målgrupp: 25 deltagare per år (75 totalt), 50 % av deltagarna rekryteras från Af-etableringen, 50 % från Socialförvaltningen Ekonomi: Kostnad 5,2 mkr totalt, finansiering genom Invandrarservice 2. Yrkesspåret (2 år) Del 1 - Yrkesspåret sfi, kombinerat med yrkesorientering: Målgrupp: Invandrare som läser sfi, 50 deltagare per år (100 totalt)

5 Mål: Sporra elever i sin språkutveckling genom tidig orientering inom olika yrkesområden Metod: Språkträning inom ett yrkesområde (vård och omsorg, fordon och trafik) Ekonomi: 3,9 mkr totalt, finansiering genom Invandrarservice och Kunskapsnavet Del 2 - Yrkesspåret, yrkessvenska kombinerad med yrkesutbildning på gymnasial nivå Målgrupp: Invandrare som läser en yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå, 25 deltagare Mål: Fullfölja utbildningen med godkänt resultat Metod: Yrkessvenska i kombination med yrkesstudier Ekonomi: 1, 5 mkr totalt (lärarlön i 2 år samt läromedel), finansiering genom Invandrarservice/Kunskapsnavet 3. Språkspåret (18 mån) Målgrupp: Invandrare i första hand med liten eller ingen skolbakgrund och/eller ingen yrkeserfarenhet Mål: Deltagare ska komma närmare arbetsmarknaden via språkutveckling, arbete, praktik, studier eller egna företag, 35 deltagare Metod: Språkutveckling (med upphandlad extern aktör = Link4you som utförare) Ekonomi: 2,4 mkr totalt (handledare, praktiksamordning, materialkostnad studiebesök, praktik, språkpraktik), finansiering genom Invandrarservice 3.2 Organisation och styrning För utvecklingsarbetet har bildats en styrgrupp och tre arbetsgrupper. Arbetet leds av Invandrarservice och integrationsutvecklare (tidigare benämnd integrationslots). Styrgruppen består av representanter från Invandrarservice och Integrationsutvecklare, Kunskapsnavet, Sfi, Socialförvaltningen och Af. Styrgruppen har en strategisk roll och träffas löpande. I arbetsgrupper finns med sakkunniga för varje resp spår, som fungerar som bollplank och med direktkontakt med styrgruppen. Arbetsgrupperna har en operativ roll, där huvudsakliga uppgifter utgörs av rekrytering och urval till resp spår samt uppföljning och löpande utveckling av de olika spåren. 3.3 Metoder/arbetssätt Vägen In: Konceptet för Vägen In fungerar bra både vad gäller tid, innehåll och resultat. Konceptet består av 16 veckors inspirationskurs, studiebesök, praktik, individuell coaching och uppföljning. Antalet deltagare var i april 46 st, vilket innebär att kvoten kommer att uppfyllas. Individuella handlingsplaner finns och följs upp löpande. Deltagarna kommer i huvudsak från Invandrarservice och från Soc försörjningsstöd i ganska jämn fördelning. Endast någon enstaka deltagare har kommit från sfi. En tidigare orsak till detta var att både sfi och inspirationskursen låg på förmiddagarna. Detta problem har lösts, men ändå har inte fler deltagare rekryterats från sfi. I arbetsgruppen för Vägen In fanns från början en förväntan och föreställning om att deltagarna skulle kunna vandra mellan de olika spåren vid behov, t ex flytta över till Språkspåret om en deltagare är mycket språksvag, men så har det inte fungerat. Yrkesspåret, del 1 - yrkesorientering: Yrkesspåret del 1 har två inriktningar: Vård och Omsorg och Fordon. Från hösten 2015 finns även inriktningen Service. Eleverna ska lära sig vardagsprat på skiftande nivåer på en arbetsplats. De ska inom denna del få bada i svenska språket, dvs i mycket stor mängd och på olika sätt lära sig förstå och använda språket. Inom de olika inriktningarna finns både gemensamma och individuella aktiviteter. De gemensamma handlar om t ex samhällsinformation, kommuninformation, politik, studiebesök inom vård och omsorg eller fordon eller service. Föreläsare bjuds in. Ofta läggs ett förarbete in innan aktiviteten och ett efterarbete efter. Både för- och efterarbete läggs ofta upp tillsammans med sfi. De individuella aktiviteterna anpassa utifrån bl a coachingdelen.

6 Från början var det en bestämd tidpunkt för start och slut för varje grupp. Numera börjar och slutar elever löpande. Orsaker till löpande intag är dels att det är lättare nå målet 25 elever/termin och att sfi har löpande intag. Handledarna ser både för- och nackdelar med löpande intag. Med bestämd start var det lättare att planera och bygga aktiviteter från start till slut. Gruppen blev mera homogen och sporrade varandra. Med löpande intag blir det ett större flöde, mera rörelse och den individuella coachningen ökar. Flera individuella insatser kräver dock mera personella resurser. En målsättning i utvecklingsarbetet är att deltagare, som arbetat inom vården i sitt hemland, efter 250 tim på sfi ska få möjlighet till ett mera vårdanpassat språk och till kompletterande insatser inom vården. I praktiken fungerar detta annorlunda p g a att deltagarnas språkkunskaper är på så olika nivåer. Terminologin på svenska måste i flera fall hållas nere för att det inte ska bli för svårt för en del elever. Utbildningsnivån på eleverna har sjunkit och det är den som styr upplägget. Samarbetet med sfi var mera intensivt i upplägget med gemensam start och avslut, t ex i form av kontinuerliga möten för planering. Start- och avslutssamtal genomförs med eleverna samt muntlig kartläggning inför planering av aktiviteter. Individuella dokumenterade handlingsplaner görs inte inom detta spår. Yrkesspåret del 2: - stöd i yrkessvenska Elever som går en yrkesinriktad utbildning på gymnasienivå får stöd i yrkessvenska av en extra lärarresurs i yrkessvenska för att klara sin yrkesutbildning. Denna extra resurs bekostas av Kunskapsnavet och Invandrarservice. Den intervjuade läraren uppger att hon har fått in en fot i yrkesutbildningarna och när nya utbildningar och deltagare börjar är hon med. Lärarna på yrkesutbildningarna har också lärt sig vad som upplevs svårt för eleverna. Lärarresursen arbetar tillsammans med specialpedagoger. Pedagogiska grupper har införts med yrkeslärare och specialpedagoger för lärande kring erfarenheter. Den språkstödjande verksamheten upplevs som mycket viktig. Såväl lärare som elever kontaktar lärarresursen när extra stöd behövs. Elever tar kontakt med den extra lärarresursen antingen genom att de kommer till Kunskapsnavet eller att läraren kommer till eleverna. Särskilt inom Vård och Omsorg ges mycket stöd i yrkessvenska till blivande undersköterskor. Lärarresursen har också grupper: en grupp vård och omsorg från Axel Weüdelskolan, en grupp från storkök och en annan grupp Vård och Omsorg. I snitt arbetar lärarresursen med 6-7 elever per vecka + grupp/er. Därutöver har tillkommit en grupp, som får göra s k nivåtest för att komma in på en utbildning. Lärarresursen jobbar extra med dessa elever för att de ska komma in. Några kommer varje vecka, en del flera gånger/vecka. Det finns många elever som inte har några sfi-timmar kvar och dessa kan få individuellt stöd. Yrkesspåret del 2 kan utvecklas ytterligare genom t ex mera kontakt med lärarna och de pedagogiska grupperna. Det behövs också ytterligare insatser i form av yrkessvenska i grupp och det finns önskemål om tidiga insatser för elever med behov av särskilt stöd. Språkspåret Språkspåret är upphandlat och genomförs av Link4you. Arbetssättet på Språkspåret är didaktiskt, dvs man lär sig språket genom att göra. I Språkspåret ska deltagarna få baskunskaper genom mycket repetition och praktiskt lära sig förstå och klara vardagen. De arbetar i 12 moduler. Varje modul består av teori och praktik. I ekonomimodulen får de t ex förutom vardagsekonomi lära sig hur man skaffar och använder bankid. Deltagarna i Språkspåret kallas medarbetare. Det finns f n ett antal medarbetare som är intresserade av att starta ett socialt företag och julen 2015 ordnade dessa och några till en julmarknad med försäljning av hantverk. Fram till i slutet av april 2016 har språkspåret haft 69 medarbetare. 26 av dessa har slutat och 43 medarbetare var då kvar i Språkspåret. I början av juni var antalet deltagare 81 st. Närvaron är enligt ledningen hög. Individuella handlingsplaner finns, men nivån varierar mycket. Målgruppen upplevs som något otydlig enligt arbetsgruppen de kan ha slutat sfi men inte vara färdiga, de kan ha en oklar hälsostatus eller de kan behöva utveckla sin sociala status. Ofta hamnar deltagare i Språkspåret när inte Af, Invandrarservice eller Försörjningsstöd hittar några andra

7 alternativ. 37 deltagare har gått parallellt i sfi och Språkspåret (juni). Af-representanten i arbetsgruppen har inte sett Språkspåret som ett komplement till sfi. Arbetsgruppens roll upplevs som något oklar diskussionerna där har hittills mest handlat om deltagarnas ev förlängning i Språkspåret. Sfi: Enligt sfi-representanterna handlar utvecklingsarbetet om två inriktningar för sfi s del - dels det politiska beslutet på knappt 13 mkr, där i stort sett alla pengar gått till de olika spåren (exkl Akademikerspåret och Näringslivsspåret), dels hur utvecklingsarbetet gett ringar på vattnet för sfi s egen del. På sfi upplever man att det är en mindre andel av eleverna som kan ta del av de andra spåren. Mest samverkan har sfi haft med Yrkesspåret. Yrkesspåret skapades för en grupp elever som gått 250 tim och kunde hygglig svenska. Tidigare var det kö för att komma in på detta spår. Nu är det färre elever som går till Yrkesspåret, som dels kan bero på marknadsföringsproblem, men också på att det parallellt finns andra planer för eleverna t ex genom Af. Elevunderlaget har minskat och eleverna försvinner fortare ut nu. Sfi-representanterna upplever Yrkesspåret som mycket bra och tycker att i stort sett alla borde få möjlighet att delta i detta. Här får de ett slags medvetande om yrkes- och arbetslivet och de får en annan ordförståelse. Till Vägen In har två elever gått från sfi. Enligt uppgift från Invandrarservice är det 46 % (juni) av de elever som gått Språkspåret som studerat på sfi parallellt. Akademikerspåret tillkom utifrån konstaterat behov. I Akademikerspåret får deltagarna en individuell studieplan från dag 1. Tester görs. Deltagarna går 8 tim/dag inkl eget arbete. Från början fanns här mest elever med legitimerade yrken. Dessa går nu vidare till Landstingets snabbspår. Mest frekventa yrkesgrupper numera är inom IT och ekonomi. Näringslivsspåret har utvecklats av sfi och genomförs nu för 3e terminen. Alla elever deltar. Föreläsare engageras från näringslivet och inför varje föreläsning får eleverna förbereda sig genom att ta reda på fakta, utforma frågor och efter föreläsningen har de gemensamma diskussioner kring ämnet. S k goda exempel eller förebilder bjuds in, t ex personer som fått jobb eller startat företag. Starta eget kurs på lätt svenska genomförs av Almi. 3.4 Individuella handlingsplaner Som framgår under rubriken ovan Metoder och Arbetssätt är statusen vad gäller dokumenterade individuella handlingsplaner för elever/deltagare på varierande nivåer och sammanfattningsvis enligt följande: - Vägen In dokumenterade handlingsplaner som följs upp kontinuerligt i samband med coaching - Yrkesspåret del 1 startsamtal, muntlig kartläggning, avslutningssamtal. Ingen individuell dokumenterad handlingsplan för tiden på Yrkesspåret. - Yrkesspåret del 2 kartläggning, planerar och sätter mål inför vad som behövs, ofta i samarbete med yrkeslärarna. Ingen individuell dokumenterad handlingsplan - Språkspåret individuella handlingsplaner på varierad nivå, som följs upp i samtal. Förs ej vidare till sfi. - Sfi Lärare och studie- och yrkesvägledare gör tillsammans individuella studieplaner från dag 1. Dessa revideras kontinuerligt. Detta är ett dokument som ägs av sfi (förs ej vidare till Språkspåret eller handledare på Yrkesspåret, men sfi-läraren på Yrkesspåret tar del av det). - Akademikerspåret studieplan från dag 1 Sammanfattning: De individuella handlingsplaner som finns förs ej vidare mellan insatserna/spåren eller till sfi. Från sfi förs studieplanen vidare till läraren på Yrkesspåret.

8 3.5 Resurser Följande resurser har avsatts för utvecklingsarbetet: Vägen In: Yrkesspåret, del 1: Yrkesspåret, del 2: Språkspåret: Totalt 5 223 tkr under tre år 3 870 tkr under två år 1 500 tkr under två år 2 400 tkr under 18 mån 12 993 tkr Ovanstående resurser avser personal, lokaler, kostnader för diverse aktiviteter, praktik och kompetensutveckling avseende deltagarna, resor, utrustning och material. Därutöver finns framför allt gedigen kompetens, men även lokaler och utrustning/material i ordinarie verksamheter som nyttjats i utvecklingsarbetet. Här kan särskilt nämnas sfi som bidrar med hela sin ordinarie verksamhet. Sfi får kompensation med tre tim lärartid/vecka enligt uppgift från sfi-ledningen. 4. Analys och diskussion 4.1 Samverkan Utvecklingsarbetet kring sfi och de kompletterande insatserna bygger på samverkan mellan berörda interna och externa aktörer. Genom intervjuerna med arbetsgrupperna kan vi konstatera följande vad gäller samverkan: Vägen In Vägen In har i stort ingen samverkan med de övriga insatserna. Merparten av deltagarna har numera passerat sfi-stadiet, men det finns deltagare via Invandrarservice, som har mycket dåliga svenskakunskaper. Sfi har uttryckt att de har elever, som har behov av att få ta del av Vägen In. Vägen In har också försökt få flera deltagare. Det är svårt att få fram orsaker till varför det inte utvecklats mera samverkan mellan Vägen In och sfi då bägge parter ändå tycks ha ett behov av ett utbyte av elever/deltagare. Samverkan med Af och etableringen behöver också utvecklas. Yrkesspåret del 1 - yrkesorientering Yrkesspåret bygger på nära samverkan med sfi, t ex att diskutera frågor och lösa problem för att elever ska komma vidare. Det blir därför viktigt med en struktur för sfi-studierna i kombination med aktiviteterna i Yrkesspåret för att den röda tråden ska kunna hållas. I intervjuerna har det framkommit att det var lättare att hålla den röda tråden när Yrkesspåret arbetade med en intakt grupp med startoch slutdatum jämfört med löpande intag och förändrat arbetssätt, där deltagarna går tillbaka till sfi i olika grupperingar. Yrkesspåret upplever att de kommer som sista länken i kedjan och de säger att de har svårt att påverka vilka elever som kommer, om det kommer några, om eleverna blir kvar i Yrkesspåret eller om de blir flyttade till någon annan verksamhet. I samverkansarbetet spelar de individuella studie- och handlingsplanerna en mycket stor roll för att hålla den röda tråden. Sfi-läraren i Yrkesspåret tar del av sfi s individuella studieplaner, medan däremot handledarna inte ha tillgång till dessa. Övrig samverkan är till viss del med Språkspåret och Link4you samt med Regionförbundet (samhällsinformation). Handledarna vill ha mera kontakt med styrgruppen. De har inte helt klart för sig hur organisationsstrukturen i utvecklingsarbetet är uppbyggd, t ex vem som är huvudman och vem som är operationellt ansvarig.

9 Yrkesspåret del 2 stöd i yrkessvenska: Yrkesspåret del 2 har viss samverkan med Yrkesspåret, del 1. Om eleverna får går längre än 525 tim har de mera kontakt med sfi. Del 2 har ingen samverkan med Vägen In eller Språkspåret. Språkspåret: Språkspårets samverkan med de övriga spåren är liten. Däremot samverkar de med sfi. 37 deltagare (juni) har gått parallellt i Språkspåret och på sfi. Sfi: Sfi har mest samverkan med Yrkesspåret, del 1. De samverkar också med Språkspåret. De har mycket liten samverkan med Vägen In och Yrkesspåret del 2. Internt inom sfi finns Akademikerspåret, där elever med akademisk bakgrund erbjuds studieplan från dag 1 och där eleverna är inskrivna 8 tim/dag för snabbare genomlopp till nästa steg. Ett annat internt spår är Näringslivspåret. Alla som går sfi deltar i detta spår och lärare och SYV samverkar där internt på olika plan. Styrgruppen Samverkan genom och i styrgruppen fungerar mycket bra. Det råder ett öppet klimat med breda diskussioner kring utvecklingsarbetets styrkor och förbättringsområden. Styrgruppen är uppdaterade och har i stort samma syn på hur samverkan fungerar mellan sfi och kompletterande insatser/spår. Styrgruppen är dock inte helt eniga vad gäller definitionen av begreppet Utvecklingsarbete kring sfi och kompletterande insatser. Två olika definitioner diskuteras: - De olika spåren är tänkta att komplettera sfi och varandra - De olika spåren ska komplettera sfi Om det råder olika definitioner på vad som menas med Utvecklingsarbete kring sfi med kompletterande insatser kan också förväntningarna på arbetssätt och resultat bli olika. En representant i styrgruppen har föreslagit att utvecklingsarbetet i stället borde heta Språkutveckling. Styrgruppen funderar och återkommer kring rätt definition på det tänkta utvecklingsarbetet. Styrgruppen ser positivt på sin samverkan i utvecklingsarbetet. Utvecklingsarbetet har lett till öppna diskussioner och nya lärdomar om varandras verksamheter, som i sin tur leder till att verksamheterna närmar sig mer och mer varandra och att förståelsen för varandras verksamheter ökar. Representanter i styrgruppen uttrycker önskemål om ytterligare utvecklad samverkan med Af och etableringen. Arbetsgrupperna Arbetsgruppernas roller och uppdrag varierar i de olika spåren. I Språkspåret t ex upplever representanterna att roll och uppdrag inte var tillräckligt tydliga. Arbetsgruppen för Yrkesspåret del 1 uttrycker önskemål om mera samverkan med styrgruppen. Samverkan i arbetsgruppen för Vägen In fungerar mycket bra. Arbetsgrupperna i de olika spåren träffar inte varandra, vilket de gjorde i början. För att de olika spåren ska komplettera varandra och sfi i större utsträckning bör dessa möten tas upp igen. Reflektion/slutsats: Först bör klaras ut hur begreppet Utvecklingsarbete kring sfi med kompletterande insatser definieras. Vilka kompletterar vilka? I nuläget fungerar samverkan bäst mellan sfi och Yrkesspåret. Vad gäller övriga spår är samverkan med sfi av mindre eller ringa omfattning. Samverkan mellan de olika spåren är begränsad eller mycket begränsad. Samverkan, där var och en känner nytta av varandra och ser den röda tråden för eleven/deltagaren i dennes utveckling, är en förutsättning för att insatserna ska bli kompletterande. Organisationsstrukturen bör tydliggöras, t ex genom att styroch arbetsgrupper möts vid något uppföljande tillfälle för att klargöra roller och ansvar.

10 De individuella studie- och handlingsplanerna måste bli kända och tillgängliga för såväl lärare som handledare och projektledare så att det finns en röd tråd från att en elev/deltagare börjar till att hon/han slutar. Samverkan med Af och etableringen och sfi samt de olika spåren behöver utvecklas ytterligare. 4.2 Omvärldsorientering De olika spåren har i olika utsträckning studerat andra kommuners framgångsrika metoder att tillämpa och föra över i Utvecklingsarbetet. Vägen In tar ofta emot andra kommuner på studiebesök, som vill ta del av deras erfarenheter. Då får samtidigt medarbetarna på Vägen In ta del av de besökandes erfarenheter. Yrkesspåret del 1 har planer på att utveckla praktikdelen ytterligare. Handledarna har kontakt med Umeå, där man arbetar med liknande utveckling. Yrkesspåret del 2 har kontakter i Stockholm, där man arbetar med språkstödjande verksamhet och med lärlingsplatser inom Vård och Omsorg. Sfi får löpande information, t ex genom SKL, och tar del av andras erfarenheter genom föreläsningar och nätverk. Reflektion/slutsats: En strukturerad omvärldsorientering som anordnas gemensamt av Kalmar kommun för samtliga insatser skulle kunna inspirera till ytterligare utveckling samt också stärka samverkan mellan de olika spåren och dess insatser. 4.3 Ekonomi Frågan har diskuterats huruvida fördelningen i utvecklingsarbetet varit rätt och hur utfallet ser ut? Vägen In: Projektledningen anser att deras budget räcker Yrkesspåret, del 1 och del 2: Arbetsgrupp och lärare säger att de vet inget om vare sig budget eller utfall. Lärarresursen på Yrkesspåret del 2 har uppfattningen att hennes tid räcker till för nuvarande uppdrag. Språkspåret: Har upphandlats till bestämd summa Sfi: Rektor och vägledare uppger att de inte fått någon del av de ca 13 mkr, som är avsatta för utvecklingsarbetet, förutom motsvarande 3 tim/vecka lärartid i Yrkesspåret del 1. Reflektion/slutsats: Ingen av de intervjuade uttrycker att de inte klarar utvecklingsarbetet med tilldelade medel. Sfi påpekar dock att de inte fått några extra medel, utan driver utvecklingsarbetet inom ordinarie verksamhet. Sfi uttrycker också att de ändå ser mycket positivt på utvecklingsarbetet i den egna organisationen.

11 4.4 Styrkor och utvecklingsområden Vi kan konstatera nedanstående styrkor och utvecklingsområden. 4.4.1 Styrkor Vägen In: - Handledarnas yrkeserfarenhet och väl upparbetade kontaktnät mot arbetsgivare - Språkinlärningen allt sker på svenska - Inriktningen mot hela människan och fokus på varje deltagare - Konceptet med 16 veckors inspirationskurs tillsammans med tät och individanpassad coaching - Deltagarna är inskrivna på heltid - Samverkan i arbetsgruppen Yrkesspåret del 1 - yrkesorientering: - Bra arbetssätt och i kombination med sfi helheten för eleverna ökar - Bra med en man och en kvinna som handledare - Bra kommunikation internt - Arbetssättet leder till att flera studerar vidare jämfört med elever som inte går Yrkesspåret samt till ökad målvetenhet och ökad kunskap om egen förmåga och egna egenskaper Yrkesspåret del 2 stöd i yrkessvenska: - Positiva insatser, som kan vidgas till flera områden - Pedagogiska grupper och lärarnas förtroende för Yrkesspåret, del 2 - Viktig insats för de som missat i sin svenska-utbildning Språkspåret: - Modulindelningen med teori och praktik - Hög närvaro Sfi: - Det beslutade utvecklingsarbetet har skapat jordmån att förändra sfi - Medarbetarna på sfi har utvecklats flera gör mera. Medarbetarna söker och driver projekt, kompletterar varandra. Utvecklingsarbetet har lett till utveckling och ett kollegialt lärande. 4.4.2 Utvecklingsområden Vägen In: - Utveckla samverkan med sfi - Rätt målgrupp? Deltagarna som rekryteras till Vägen In står långt från arbetsmarknaden (har varit utan aktiviteter i form av praktik, arbete m m under långt tid). Många av de som kommer från Invandrarservice kan mindre svenska, vilket gör att de får svårt att gå vidare. Yrkesspåret del 1- yrkesorientering: - Att finna röda tråden igen - mera samverkan med sfi kring individuella studieplaner i kombination med införande av individuella handlingsplaner i Yrkesspåret, där både lärare och handledare har tillgång till de individuella planerna - Satsa på marknadsföring för ett större elevunderlag - Hitta nytt namn på Yrkesspåret många tror att det leder till en yrkesutbildning - Konkurrens om deltagare, flera aktörer finns, mera samordning med Af Yrkesspåret del 2 stöd i yrkessvenska: - Språkutveckling tar tid viktigt att elever som behöver extra tid får den - Mera individuellt bemötande - Mera kontakt med lärare för att göra dem ännu mera språkmedvetna, t ex genom de pedagogiska grupperna - Stöd till dem som hamnar mellan stolarna, dvs de som nyttjat 525 tim - Ytterligare insatser i form av yrkessvenska i grupp. Mera samverkan med de andra spåren och med andra aktörer, t ex folkhögskolor, Folkuniversitetet, Bilda

12 - Önskemål om tidiga insatser för elever med behov av särskilt stöd Språkspåret: - De samverkande aktörerna har olika förväntningar på insatsen arbetsgruppens roll måste tydliggöras - Otydlig målgrupp - De som arbetar med målgruppen måste vara specialiserade på målgruppen - Koppling mellan Språkspårets individuella handlingsplan och sfi s individuella studieplaner utveckla samverkan med sfi - Mera återkoppling till samverkansaktörerna om deltagarna och var de befinner sig i sin handlingsplan Sfi: - Från början otydlig beskrivning av utvecklingsarbetet, vilket gjorde det svårt att förstå kärnan - kan och bör förtydligas mera och för flera. - Utveckla samverkan med Vägen In och Språkspåret samt till vissa delar även med Yrkesspåret, del 1 - Kopplingen mellan sfi s individuella studieplaner och de olika spåren måste utvecklas till att även omfatta handledare och projektledare i de olika spåren. Reflektion/slutsats: Varje insats/spår har utvecklat ett arbetssätt anpassat för sin målgrupp. Rätt resurser i form av relevant kompetens hos personal för resp målgrupp är viktigt. Generellt för samtliga insatser är också att målgruppen måste vara mogen att börja på insatsen, dvs ha sin praktiska livssituation någorlunda ordnad och inte må psykiskt dåligt. Samverkansparterna har en positiv upplevelse av utvecklingsarbetet och den politiska förankringen har blivit till en styrka i förändringsarbetet hos framför allt sfi. Förväntningar på de olika spåren behöver klargöras och samverkan behöver utvecklas ytterligare med varandra för att komplettera varandras insatser. Samverkan behöver utvecklas med Af med syfte att kompletta andra aktörer inte konkurrera. Varje elev/deltagare ska ha/måste få en individuell handlingsplan som spänner över samtliga insatser som de deltar i samt anger färdriktningen efter att de avslutat insatserna och går vidare. 5. Måluppfyllelse och resultat Det är inte helt enkelt att mäta den totala måluppfyllelsen, då det finns få konkreta mål uppsatta i beskrivningen/förutsättningarna för utvecklingsarbetet. I Redovisning av insatser (2014-03-13) finns beskrivet övergripande för hela utvecklingsarbetet att spåren/insatserna ska påverka sysselsättningen, arbetslösheten och framför allt stärka individens möjligheter till egen försörjning. I samtliga insatser ska göras individuella handlingsplaner, vilket innebär att individen efter genomförd insats/yrkesutbildning får ökad möjlighet till anställning och/eller tillräckligt höga kunskaper i språket/yrket för att gå vidare. Detta är målsättningar som kan följas upp först på längre sikt. För varje insats/spår kan vi konstatera följande resultat:

13 5.1 Vägen In I slutet av mars 2016 hade Vägen In följande resultat: - 46 deltagare (mål totalt på 3 år är 75 deltagare) - 24 % hade fått jobb - 9 % var jobbsökande och fick coaching - 6 % var i praktik - 9 % till studier - 22 % fanns på arbetsmarknadsenheten (6 mån eller ev längre) - 30 % hade gått tillbaka till Af Målsättningen för Vägen In är att 60 % ska komma närmare arbetsmarknaden via arbete, praktik, studier eller egna företag. Projektledarnas mål är att försöka få deltagarna i arbete så långt som möjligt, dvs den har en högre målsättning än i beskrivningen. Projektledarna hade från början en föreställning om att deltagarna skulle kunna gå mellan de olika spåren. Istället uppfattar de att varje spår blivit en isolerad ö, där var och en jobbar med sin insats. Deltagare som är språksvaga och får en kommunanställning = fungerar inte! Dessa borde istället kunna flytta över till Språkspåret. Arbetsgrupperna i de olika spåren träffar inte varandra. Det gjorde de i början, men sedan rann det ut i sanden. Samtliga intervjuade i arbetsgruppen för Vägen In är eniga om att sfi hittills inte påverkar Vägen In och tvärtom. Vägen In skulle visa på samma resultat även om sfi-delen inte ingått i utvecklingsarbetet. De kompletterar inte varandra. 5.2 Yrkesspåret, del 1 Antalet unika deltagare är hittills (maj 2016) 71 st (totalt 80 st). Målet för två år är 100 deltagare. F n är inflödet av nya deltagare mindre än beräknat. Endast kvantitativa mål finns uppsatta för detta spår. Syftet med spåret är att sporra elevernas språkutveckling genom att parallellt med sfi-studier ge tidig orientering inom ett eller flera yrkesområden. Den röda tråden består i att väva samman Yrkesspåret med undervisningen på sfi mot ett gemensamt mål för eleven/deltagaren. Enligt handledarna lyckades detta klart bättre med en sammanhållen grupp än med löpande intag. Tidigare hade handledarna mer samarbete med sfi i form av kontinuerliga möten och gemensam planering. Då hade sfi och Yrkesspåret 15 tim/vecka vardera med sfi på förmiddagen och Yrkesspåret på eftermiddagarna i en sammanhållen grupp. Nu är det två grupper (förmiddag och eftermiddag) och eleverna är på sfi-delen tillbaka i sin vanliga sfi-klass. Med en sammanhållen grupp var det lättare att bygga aktiviteter från start till slut, t ex vid planering av studiebesök eller kommuninformation. Gruppen blev mera homogen och sporrade varandra. Både handledare och lärare upplevde att det var enklare att med en fast grupp sätta mål för gruppen och i samarbete med sfi. Det blev en större helhet, säger man. Men de ser också fördelar med löpande intag, t ex i form av ett större flöde och mera rörelse. Den individuella coachingen ökar och det är lättare att se när var och en är färdig att gå vidare. Löpande intag kräver mera insatser och mera personella resurser. Sfi-lärare efterlyser pedagogisk kunskap hos handledarna. Eleverna tycker enligt uppgift - att handledarna ibland har en för hög nivå. Kunskapsnavet som ansvarar för Yrkesspåret är klart positiva till ytterligare utveckling av spårets arbetssätt. För den första gruppen på 28 elever har handledarna gjort en uppföljning, där 24 personer svarat på var de gör idag (4 personer gick inte att nå): - 4 har jobb eller praktik - 8 har fortsatt på sfi kurs D - 7 har gått vidare till grundskola - 2 har gått till folkhögskola - 3 är föräldrarlediga

14 Handledarna har uppfattningen att resultaten för de elever som slutat Yrkesspåret efter första gruppen uppvisar ungefär samma resultat som efterföljande elever. Läraren i sfi/yrkesspåret har uppfattningen att elever som gått sfi kombinerat med Yrkesspåret kommer fortare ut i yrkeslivet. I maj månad hade redan ett antal elever sommarjobb enligt uppgift. Sfi har gjort en jämförelse med 23 elever som inte studerat på Yrkesspåret under sin studietid på sfi, med följande resultat: - 10 har arbete - 3 arbetar och studerar - 8 studerar - 1 är arbetslös - 1 är föräldrarledig Sfi drar följande slutsatser (aug 2016), när de jämför elever som går Yrkesspåret jämför med elever som inte gått Yrkesspåret: - Större andel elever från Yrkesspåret studerar vidare efter sfi. Yrkesspåret har stärkt elevernas språk, vilket leder till större förmåga för vidare studier och i förlängningen ett bredare yrkesval - I gruppen som inte deltagit i Yrkesspåret har flera elever arbete - I sfi s samtal med elever från bägge grupperna framkommer följande mjuka värden som resultat av Yrkesspåret: Elever som deltagit i Yrkesspåret har utvecklat en större säkerhet i kunskapen kring sin egen förmåga och sina egenskaper. De har mera tydliga framtidsplaner och hur de ska ta sig till sina mål. De upplever också att de har mera kunskaper om den svenska arbetsmarknaden Studiebesöken och mötet med människor på arbetsplatser är mycket utvecklande och viktiga De elever som deltagit i Yrkesspåret vittnar om en grupp med ledare av mera familjär karaktär. Det finns ingen bedömande lärare. Man kan tala mera fritt med ett vardagligare språk, vilket upplevs viktigt för de enskilda personerna. 5.3 Yrkesspåret, del 2 Målsättningen är att stödja 25 deltagare som går en gymnasial yrkesutbildning i yrkessvenska (under 2 år) så att de kan fullfölja sin utbildning med godkänt resultat. I maj hade 70 elever fått stöd, mest i enskild undervisning men även i grupper i olika utbildningar. En del elever får stödet när speciellt problem uppstår, andra elever har kontinuerligt stöd under flera månader. 5.4 Språkspåret Målsättningen för Språkspåret var 35 platser och att deltagarna under 18 månader ska komma närmare arbetsmarknaden via språkutveckling, arbete, praktik, studier eller egna företag. Totalt antal (slutet av apr 2016) 69 deltagare Kvar i språkspåret i april 2016 43 Antal som slutat 26 29 av deltagarna har rekryterats från Invandrarservice, 26 från Af, 10 från Soc och 4 från sfi. Målgruppsbeskrivningen upplevs som något otydlig av de samverkansaktörer som rekryterar deltagare till Språkspåret och grupperna har därför också blivit mycket heterogena. Resultat: Arbete 1 Praktik 5

15 Skrivit affärsplan 2 Skaffat bank-id 75% Skaffat bibliotekskort 50% Antal genomförda studiebesök ca 30 Det finns f n ett antal deltagare som ev är intresserade av ett socialt företag inom skrädderi/syateljé åt Länsmuseet. I början av juni var antalet deltagare 81 elever. Av dessa har 37 elever (46 %) gått i Språkspåret och sfi parallellt. Därmed finns ett stort elevunderlag att samverka kring mellan Språkspåret och sfi när det gäller individuella handlingsplaner. Arbetsgruppen för Språkspåret tycker att det är svårt att mäta måluppfyllelse och resultat. De vill istället prata om hur många som börjar använda ord/begrepp/få kunskaper, hur många som kanske får ett jobb eller blir företagare. De menar att det är den språkliga utvecklingen som räknas i slutändan men att också andra resultat är viktiga såsom att passa tider och få rutiner och ökad hälsa. Åsikterna i arbetsgruppen skiftar kring uppnådda resultat: - Af är nöjda med individens utveckling - Invandrarservice är inte helt nöjda. De vill veta mera om insatserna, vilka de individuella målen är, få statistik, vara insatta i handlingsplanerna. De tycker det är viktigt att fånga upp analfabeterna och hur deras behov möts. De upplever skillnad på personal och kompetens över tiden i Språkspåret. - Försörjningsstöd vet inte om att Af skickar deltagare till Språkspåret. Arbetsgruppen vill att metoder och arbetssätt diskuteras i arbetsgruppen. Flera upplever att det verkar vara mycket klassrumsundervisning. Förväntningarna är olika hos arbetsgruppens representanter och de vill ha mera kontakt med styrgruppen. Styrgruppen å sin sida säger att de egentligen haft högre krav på Link4you - som extern aktör - jämfört de interna aktörerna. Kompetensen hos personal på Språkspåret har ifrågasatts och ändringar har skett. Språkspåret har förlängts till årets slut. 5.5 Sfi Representanterna för sfi upplever att utvecklingsarbetet bidrar i mindre utsträckning till att de olika spåren/insatserna kompletterar varandra. Mest lyckosam är samverkan med Yrkesspåret, del 1, som har blivit ett viktigt komplement till sfi-verksamheten. Citat från sfi-personal: Yrkesspåret blev jättebra och det var kö för att komma in på det. Utvärderingarna var positiva. Eleverna kom från B, C och D och var i samma grupp och hade en lärare. Därefter ändrades upplägget. Eleverna återgick till sina ordinarie grupper och hade en dag i veckan gemensamt med sfi-lärare i Yrkesspåret, vilket bl a gjorde att det blev mindre gruppkänsla. Färre elever går nu vilket kan beror på marknadsföringsproblem, men de flesta har fått andra uppgifter/uppdrag också. Några går på praktik. Af har ibland andra planer för dem. Eleverna försvinner fortare ut nu plus att elevunderlaget har minskat. Endast i mindre utsträckning tar sfi-eleverna del av de andra insatserna/spåren. Två elever har nyttjat Vägen In. I början tillsattes en rekryteringsgrupp som sfi ingick i, men den gruppen upphörde. Enligt uppgift från Invandrarservice har 37 elever (juni-16) gått på sfi och Språkspåret parallellt. (Denna uppgift är inte verifierad från sfi). När det gäller Akademikerspåret var grunden till att det tillkom ett konstaterat behov och att akademiker inte skulle bli kvar så länge på sfi. Det är viktigt att de snabbt kommer genom sfi för att gå vidare till gruv och gymnasium. Numera får de redan från dag 1 en individuell studieplan. De går på sfi 8 tim/dag inkl eget arbete och tester görs. 5 elever deltar f n där löpande. Mest frekventa yrkesgrupper finns numera inom områdena IT och ekonomi.

16 Näringslivspåret har utvecklats av sfi och genomförs nu 3e terminen. Alla elever deltar. Näringslivspåret består av: - 2 tim/mån (sista torsdagen i månaden) En grupp går på fm och en grupp på em. Föreläsare engageras från näringslivet, t ex vice vd Svenskt Näringsliv, chef för IKEA. - Inför varje föreläsning ger lärarna eleverna uppgifter, t ex att utforma frågor och att ta reda på fakta - Efter varje föreläsning tas föreläsningen upp till diskussion - Förebilder/goda exempel bjuds in, t ex personer som lyckats/fått jobb, startat företag - Starta eget kurs på lätt svenska genomförs av Almi (3-5 ggr) - En mera omfattande starta eget-kurs är på gång. Sfi-representanterna är eniga att Yrkesspåret är bäst det borde alla få gå. Här får de mycket information om olika yrken genom många olika studiebesök. Det blir ett slags medvetande kring yrkes- och arbetsliv i Sverige, som de inte får annars. De lär sig att tänka själva och de får en annan ordförståelse. Utvecklingsarbetet i sin helhet har gett positiva ringar på vattnet hos sfi. Det har gett underlag till ett förändrat arbetssätt, som i sin tur har lett till att flera gör mera hos sfi. Medarbetare driver egna projekt och kompletterar varandra. Det har blivit ett mera kollegialt lärande. För eleverna finns numera flera insatser att välja mellan. Det finns, som man uttrycker det, ett smörgåsbord att välja mellan. Sfi-representanterna menar att resultaten är svåra att mäta men framhåller vikten av att ge eleverna energi, att de verkligen lär sig tala svenska och att de får språkpraktik. 6. Implementering Utvecklingsarbetet är politiskt beslutat och medel är avsatta för de olika spåren, vilket betyder att metoder och arbetssätt kommer att införas i ordinarie verksamhet löpande under tiden 2014-2017. Det finns ekonomiskt utrymme inom redan befintliga budgetar och det finns frihet att professionellt pröva på och utveckla. Delar av Vägen In har funnits tidigare i ett ESF-projekt. Socialförvaltningen har för avsikt att fortsätta utveckla konceptet. Väl fungerande delar i konceptet förs över i ordinarie verksamhet. Kunskapsnavet som är ansvarig för Yrkesspåret, del 1 och 2, är av åsikten att dessa spår bör fortsätta, Omtag kan krävas för del 1, framför allt för att bibehålla och utveckla den s k röda tråden i samverkan med sfi. Deltagarantalet behöver också ökas i del 1. Andra anpassningar kan komma att behövas då förändringar är på gång vad gäller yrkesinriktade studier på gymnasienivå. Yrkesspåret del 1 skulle också kunna utvecklas mot mera behovsinriktad yrkesutbildning. Språkspåret kommer att fortsätta i någon form. Dock finns inga detaljerade planer f n kring vilken form eller om det är med extern eller intern aktör. Sfi fortsätter det pågående utvecklingsarbetet i ordinarie verksamhet. Sfi fortsätter sitt engagemang i Yrkesspåret och Akademikerspåret. Näringslivsspåret är redan implementerat, då det finns med i sfiundervisningen för 3e terminen.

17 7. Sammanfattning Utvecklingsarbetet kring sfi med kompletterande insatser är ett utvecklingsarbete som är politiskt förankrat och beslutat. Utvecklingsarbetet startade 2014 och har öronmärkta medel t o m 2017. Insatserna och spåren syftar till att stärka språket och yrkessvenskan för personer födda utrikes och ska direkt påverka sysselsättningen och arbetslösheten, men framför allt stärka individens möjligheter till egen försörjning. Förslaget/arbetet bygger på att elever som går sfi får en möjlighet att också välja spår beroende på sin bakgrund, tidigare kunskaper och önskemål. Detta är ett nytt sätt att arbeta och i praktiken innebär det att varje elev ska få en individuell plan och inriktning när de gått 250 tim på sfi (enligt Redovisning av insatser 2014-03-13). Följande spår/insatser erbjuds: Vägen In, Yrkesspåret (del1 och 2), Språkspåret och Akademiska spåret. Alla deltar i det s k Näringslivsspåret. Utvecklingsarbetet inom varje insats/spår har lett till ett flertal lärdomar, både i form av styrkor och förbättringsområden. Metoder/arbetssätt har utvecklats både för deltagare och för styrgrupp och arbetsgrupper att ta med in i ordinarie verksamhet. Vägen In har ett väl inarbetat koncept som utgår från hela människan med inspirationskurs, individuell coachning, praktik och uppföljning, som bedöms som framgångsrikt av både projektledning, samverkansaktörer, arbetsgivare och deltagare. Yrkesspåret del 1, Yrkesorientering har prövat olika arbetssätt, dels en sammanhållen grupp med start- och slutdatum, dels elever med löpande intag. Praktik har lagts till. Idén med Yrkesspåret upplevs positivt, men personalen upplever att det blivit svårare att hålla den s k röda tråden. Arbetssätt och kommunikation i samverkan med sfi behöver utvecklas ytterligare. Yrkesspåret leder till att flera elever studerar vidare jämfört med elever som inte gått Yrkesspåret. Eleverna har mer tydliga mål och har utvecklat större säkerhet i kunskapen kring egen förmåga och egna egenskaper jämfört med elever som inte gått Yrkesspåret. Insatserna i Yrkesspåret, del 2, Yrkessvenska upplevs som mycket positiva och lärarresursen ser att den delen skulle kunna vidgas, t ex att stödja de se som inte klarar svenskan tillräckligt bra trots att de nyttjat 525 tim sfi. Viktigt att fokusera på i Yrkessvenskan är: att ha en bra grund, att behärska olika ljud och ljudkombinationer samt ha rätt intonation. Språkspåret är ett upphandlat uppdrag med ett didaktiskt arbetssätt eleverna lär sig språket genom att göra. Metoden är inarbetad och bygger på 12 olika moduler med teori och praktik. Målgruppen har varit mycket heterogen och behöver förtydligas tillsammans med samverkansaktörerna. Den aktuella målgruppen kräver personal med kompetens just för den här målgruppen. Arbetsgruppens roll, uppdrag och förväntningar behöver diskuteras i gruppen. Språkspåret kan utvecklas ytterligare. Sfi har upplevt att de fått ett ökat mandat till eget förändringsarbete, tack vare att utvecklingsarbetet är ett politiskt beslutat uppdrag. Stor utveckling har skett hos medarbetarna på sfi, som söker och driver projekt samt kompletterar varandra. Det har blivit ett kollegialt lärande och en personalgrupp i tiden. Utvecklingsarbetet som helhet kan bedömas som lärorikt. Det finns samverkan på varierande nivåer mellan de olika insatserna/spåren och sfi. Men det återstår fortfarande en hel del arbete. Insatserna/spåren arbetar mycket var och en för sig. Beskrivningen Utvecklingsarbete kring sfi och kompletterande insatser behöver förtydligas. Är kompletterande insatser lika med kompletterande insatser till sfi eller är kompletterande insatser lika med olika kompletterande insatser för deltagarna, dvs ett smörgåsbord att välja mellan där sfi-undervisning kan ingå, men inte behöver göra det? Hittills kompletterar sfi och Yrkesspåret mest varandra samt även i viss mån sfi och Språkspåret. Vägen In och sfi har ingen koppling med varandra. Akademikerspåret är för sfi-elever med akademisk utbildning. I Näringslivspåret deltar alla sfi-elever.

18 Oavsett vilken tolkning som gäller är individuella studie- och handlingsplaner en förutsättning för att insatserna ska komplettera varandra. Den individuella studie- och handlingsplanen ska följa med eleven från en insats eller spår över till nästa spår samt från och till sfi. Planen ska ha såväl delmål som slutmål, som projektledare/handledare/lärare känner till och stöttar. En annan förutsättning är löpande kommunikation mellan arbetsgrupperna inte bara inom resp arbetsgrupp. Mera dialog och samverkan med Af och etableringen efterlyses nästan av samtliga aktörer i utvecklingsarbetet för att få bättre planering för elever och deltagare och för att kunna hålla den röda tråden i de individuella handlingsplanerna. I utvecklingsarbetet och dess beslut med åtföljande ekonomiska medel ligger att metoder och arbetssätt införs löpande under 2014-2017 i ordinarie verksamhet. Under utvärderingsarbetet har undertecknad kunnat konstatera att det finns ett mycket stort engagemang hos berörda inom såväl sfi som i de olika spåren. Alla har ambitionen att göra sitt allra bästa. För att säkerställa överföringen i ordinarie verksamhet återstår dock en del utvecklings-/förbättringsområden (sid 11-12) att arbeta vidare med. Och så bör det ju också vara i ett utvecklingsarbete! 2016-09-19 AGNETA KLIPPVIK UTVECKLING AB Agneta Klippvik Bilaga 1 Intervjupersoner och frågemall

19 Bilaga 1 till Utvecklingsarbete kring sfi och kompletterande insatser Arbetsgrupper och personer, som intervjuats: Grupp Vägen In: Sonny Lindgren (Soc), Malin Gruvhagen (Soc), Sofie Erlandsson (Soc), Caroline Eriksson (Invandrarservice) Grupp Yrkesspåret, del 1: Anne Beijerstam och Lasse Lindén (Kunskapsnavet), Anna-Karin Almsvik (sfi-lärare) Grupp Yrkesspåret, del 2: Cecilia Simpson (Kunskapsnavet) Grupp sfi: Karin Hovmark, rektor, Maritha Arffman, SYV Grupp Språkspåret: Mats Robertsson (Link4you), Javier Zavala (Af), Carolina Borelius (sfi), Hanna Serpan (Soc, försörjn stöd), Carolina Andersson (Invandrarservice) Arbetsgruppen - frågeområden: 1. Arbetssätt - Hur har arbetet fungerat inom ert spår? Bra? Mindre bra? - Har antalet deltagare som planerats uppfyllts. Om inte varför? - Beskriv de individuella handlingsplanerna när görs de, innehåll, uppföljningar! - Hur långt har implementeringsarbetet kommit? Vad kan implementeras, hur organisera samt kostnader/budget? - Exempel ur beskrivningen för utvecklingsarbetet: Om du arbetet inom vården i ditt hemland kommer du redan efter 250 t på sfi få ett mer vårdanpassat språk inom sfi. Dessutom kompletteras sfi med insatser inom vården, vilket gör att du får förkunskaper inom ditt yrke mycket tidigare och redan under din etableringstid. Hur har detta uppnåtts? Får de elever som läser yrkesspåret även en anpassad sfi så att den röda tråden finns med? 2. Resultat - I beskrivningen till utvecklingsarbetet står det att de konkreta insatserna = spåren direkt ska påverka sysselsättning och arbetslöshet men framför allt stärka individernas möjligheter till egen försörjning. Hur har ert spår bidragit till detta? - Beskriv mätbara resultat hittills - Hur står sig detta resultat i förhållande till traditionellt sfi? 3. Hur har samverkan fungerat med sfi och mellan de olika spåren? 4. Ekonomin Har fördelningen i sfi-utveckling varit rätt och hur ser utfallet ut? 5. Omvärlden Finns det andra framgångsrika metoder att arbeta med språkutveckling, som andra kommuner tillämpar och som kan föras över i Utvecklingsarbetet? 6. Era sammanfattande slutsatser av Utvecklingsarbetet kring sfi och kompletterande insatser?