Väg 796 bro över Indalsälven i Lit

GRANSKNINGSHANDLING Väg 796 bro över Indalsälven i Lit Östersund kommun, Jämtlands län Vägplanbeskrivning, 2015-09-30 Objekt: 143961 TRV 2014/99290

Titel: Granskningshandling, Väg 796 bro över Indalsälven i Lit Utgivningsdatum: 150930 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Anders Olofsson, 010-124 16 29, E-post: anders.c.olofsson@trafikverket.se Uppdragsansvarig: Fredrik Andersson, Sweco. Författare: Cristine Waessman, Fredrik Andersson, Peter Sandin, Lars-Åke Glans, Anders Sellner, Kent Sundvall Sweco. Distributör: Trafikverket Kyrkgatan 43b 831 25 Östersund, Telefon 0771-921 921. 2

Innehåll 1. SAMMANFATTNING 7 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL 8 2.1. Bakgrund 8 2.2. Planläggningsprocessen 9 2.3. Geografisk avgränsning 9 2.4. Tidigare utredningar 10 2.5. Transportpolitiska mål 11 3. MILJÖBESKRIVNING 12 3.1. Läsanvisning 12 3.2. Avgränsning 12 3.3. Redogörelse av Natura 2000-områden och andra riksintressen 12 4. FÖRUTSÄTTNINGAR 13 4.1. Vägen och Litsbrons funktion och standard 13 4.2. Trafik och användargrupper 13 4.2.1. Trafik 13 4.2.2. Kollektivtrafik 14 4.2.3. Oskyddade trafikanter 14 4.2.4. Trafiksäkerhet 15 4.3. Bebyggelse, befolkning och målpunkter 15 4.3.1. Bebyggelse 15 4.3.2. Befolkning 15 4.3.3. Målpunkter 15 4.4. Miljöförhållanden 15 4.4.1. Landskap 15 4.4.2. Natur- och kulturmiljö 16 4.4.3. Vattenmiljö 18 4.4.4. Grundvatten 18 4.4.5. Rekreation och friluftsliv 18 4.4.6. Hälsa och säkerhet 19 3

4.4.7. Rennäring 19 4.5. Byggnadstekniska förutsättningar. 19 4.5.1. Geologiska och geotekniska förhållanden 19 4.5.2. Vägavvattning 21 4.5.3. Ledningar 21 5. DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV 22 5.1. Val av lokalisering 22 5.2. Val av utformning 23 5.2.1. Allmänt 23 5.2.2. Vägutformning 24 5.2.3. Ledningar 24 5.2.4. Vägavvattning och vattenmiljö 25 5.2.5. Geotekniska åtgärder 25 5.2.6. Broar och andra byggnadsverk 25 5.2.7. Gestaltning 26 5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs 27 5.3.1. Barriäreffekter 27 5.3.2. Buller 27 5.3.3. Luftföroreningar 27 5.3.4. Vibrationer 27 5.3.5. Naturmiljö 28 5.3.6. Ekologiska samband 28 5.3.7. Kulturmiljö 28 5.3.8. Landskap 28 5.3.9. Rekreation och friluftsliv 28 5.3.10. Mark- och vattenföroreningar 28 5.3.11. Yt- och grundvatten 28 5.3.12. Skyddsåtgärder under byggnadstiden 29 6. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET 30 6.1. Trafik och användargrupper 30 6.2. Miljö och hälsa 30 6.2.1. Hälsa och säkerhet 30 6.2.2. Natur- och kulturmiljö 30 6.2.3. Friluftsliv 31 6.2.4. Landskapsbild 31 6.2.5. Vattenmiljö 31 6.2.6. Hydrologi 31 6.2.7. Hushållning med naturresurser 32 6.3. Samhällsekonomisk bedömning 32 4

6.4. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser 32 6.5. Påverkan under byggnadstiden 32 7. SAMLAD BEDÖMNING 34 7.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen 34 7.2. Vägplanens inverkan på miljökvalitetsmålen 34 8. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN 35 8.1. De allmänna hänsynsreglerna 35 8.2. Biotopskydd 35 8.3. Miljökvalitetsnormer 35 8.3.1. Luftkvalitet 36 8.3.2. Yt- och grundvatten 36 8.3.3. Omgivningsbuller 36 9. MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING 38 9.1. Vägområde för allmän väg 38 9.2. Vägområde för allmän väg med vägrätt 38 9.3. Vägområde inom detaljplan 39 9.4. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt 39 9.5. Område med tillfällig nyttjanderätt 39 9.6. Område för enskild väg 40 10. FORTSATT ARBETE 41 10.1. Allmänhetens granskning 41 10.2. Kontroll och uppföljning 41 10.3. Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet 41 11. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING 42 11.1. Formell hantering 42 11.1.1. Fastställelsebeslutets omfattning 42 5

11.1.2. Rättsverkningar av fastställelsebeslutet 42 11.1.3. Sakägare 42 11.1.4. Kommunala planer 43 11.1.5. Samråd 43 11.2. Genomförande 43 11.2.1. Bygghandling 43 11.2.2. Dispenser och tillstånd 43 11.2.3. Produktion 44 11.3. Finansiering 44 12. UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 45 6

1. Sammanfattning Denna granskningshandling utgör tredje delen av en samordnad planläggning för vägplan för projektet väg 796 bro över Indalsälven i Lit. Ett samrådsunderlag har tagits fram för Länsstyrelsens beslut om projektets miljöpåverkan. Länsstyrelsen har tagit beslut om att projektet inte innebär en betydande miljöpåverkan. En samrådshandling har också varit ute samråd. Projektet omfattar utbyte av bro 23-260-1 över Indalsälven mellan Lit och Södra Söre. Litsbron är en viktig länk mellan Lit och Södra Söre. Bron är en del av väg 796 och är belägen ca 20 km norr om Östersund. Anledningen till att Litsbron ska bytas ut är att dess konstruktion och grundläggning har tjänat ut. Den kalkylerade livslängden är förbrukad och bron är i så dåligt skick att faktorer som t ex islossning eller ett extremt högt flöde kan hota brons existens. Endast begränsad trafik och trafikslag tillåts idag att passera över bron. Till följd av ovan nämnda brister behöver därför den befintliga bron rivas och ersättas med en ny bro strax uppströms befintlig bro. Under byggnadstiden nyttjas befintlig bro som idag och utrivs först sedan trafiken förts över till den nya bron. Tre alternativ på broutformning har presenterats i tidigare samrådsunderlag. Trafikverket har beslutat att arbeta vidare med alternativ 2 då det bäst uppfyller de kriterier som ställts. Ny bro föreslås få en fri brobredd om 8 meter och ska innehålla en GC-bana utmed västra sidan och en körbana med två körfält utmed östra sidan. Ny bro föreslås bli en kontinuerlig balkbro med brolängden ca 416 m. Anläggningskostnaden för en ny bro bedöms till ca 85-100 miljoner kronor. Utrivning av befintlig bro bedöms till ca 5-10 miljoner kronor. Justering av anslutande vägar, belysning, gestaltning, återställning av vägområde som återlämnas samt områden som nyttjats under byggtiden bedöms kosta ca 5 miljoner kronor. Totalt bedöms ombyggnaden kosta mellan 95-115 miljoner kronor. Projektmålet och de transportpolitiska målen, funktionsmålet och hänsynsmålet, uppfylls genom att tillgängligheten, framkomligheten och trafiksäkerheten blir bättre genom de planerade åtgärderna. Objektet finansieras genom underhållsmedel. Gång-och cykelbanan samfinansieras av Trafikverket, Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun. 7

2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål 2.1. Bakgrund Tätorten Lit är ett mindre samhälle ca 20 km norr om Östersund, vackert belägen där älven Hårkan möter Indalsälven. Geografiskt är Lit samhälle bebyggelsen som finns på Indalsälvens norra sida, till skillnad från bebyggelsen söder om Indalsälven kallad Södra Söre. Men ur ett historiskt perspektiv är Lit och Södra Söre en enhetlig by/tätort (i denna rapport kommer ortsnamnen användas ur ett geografiskt perspektiv). Dessa båda samhällen har i många år förbundits med en bro över Indalsälven, Litsbron, vilken har verkat som en viktig nod mellan samhällena. Utöver Litsbron finns ytterligare två broar på väg E 45 strax öster om Lit. Bild 1. Översiktskarta Lit samhälle ligger på Indalsälvens norra sida. Samhällets västra delar består till stor del av kultiverad mark, medan den östra delen av samhället gränsar till skogsmark, där väg E 45 och älven Hårkan bildar en naturlig barriär mot samhället. Sedimentation från Hårkans inflöde i Indalsälven har bildat ett naturligt delta, direkt öster om Lit (Hårkmon), som utnyttjas som ett rekreations- och sportområde. Södra Söre vid Litbrons södra landfäste, har inte en lika tydlig tätortskaraktär som Lit, utan här är bebyggelsen mer utspridd. Terrängen på den södra sidan är också mer kuperad än den norra, med kraftiga höjdskillnader. 8

2.2. Planläggningsprocessen Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Bild 2. Planläggningsprocessen. 2.3. Geografisk avgränsning Granskningshandlingen omfattar vägförslag- och broförslag för utbyte av bro 23-260-1 över Indalsälven mellan Lit och Södra Söre längs väg 796, se bild 3. 9

Bild 3. Utredningsområde för vägplan 2.4. Tidigare utredningar Förstudie I augusti år 2012 upprättades en Förstudie - Samhällsanalys väg 796, Litsbron. Med den som underlag har Trafikverket beslutat att gå vidare och ta fram en vägplan för att byta ut Litsbron på väg 796. I det beslutsunderlag som togs fram i juni 2008 Beslutsunderlag Väg 796, bro över Indalsälven i Lit redovisas ett antal tidigare projekt och analyser. Bl.a. ett uttalande från Knut Svedjetun, VM 1998:1023, som i en skriftlig bedömning av bron, sade att: Stödens stenmursverk har stora brister i fogarna och en del stöd uppvisar även rörelser. Stålbalkarna och räcket har korrosionsskador och även lager och övergångs-konstruktioner har skador. Broplattan och kantbalkarna har en mängd skador med bortspjälkad betong och rostig synlig armering på grund av karbonatisering1. I april år 2000 upprättades en förstudie, där ett förslag till en ny bro parallellt med den befintliga skulle projekteras, med en brobredd på minst sju meter. Kostnaden estimerades till ca 30 miljoner kronor. I förstudien belystes även alternativet att inte ersätta dagens Litsbro, med en ny, utan istället leda om en ny gång- & cykelväg via väg E45. Ett alternativ som innefattade ca 600 meter ny gång- & cykelväg (inkl. tillbyggnad på väg E 45), där kostnaden uppskattades till ca 15 miljoner kronor. En förstudie har upprättats av Vägverket Region Mitt med beslutshandling från april 2000. Under förstudiearbetet har samråd hållits med Länsstyrelsen i Jämtlands län, Östersunds kommun, handelskammaren, intresseföreningar och allmänhet. En samrådsredogörelse har 10

redovisats för länsstyrelsen, som sedan beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Arbetsplan En arbetsplan utarbetades i juni 2003, men har legat vilande en längre tid och Trafikverket har beslutat att bortse från de analyser som kom fram där. Projektledare för Arbetsplanen var Bo Nilsson, Vägverket Region Mitt. 2.5. Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål, funktionsmål och hänsynsmål. Funktionsmålet Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. 11

3. Miljöbeskrivning 3.1. Läsanvisning I denna vägplan finns miljöfrågeställningarna framställda i en integrerad miljöbeskrivning. Denna integrering innebär att befintliga miljöer, påverkan och konsekvenser redovisas samordnat med andra teknikområden i ett antal kapitel i vägplanebeskrivningen och inte i ett eget kapitel. Det innebär att: - befintliga miljöförhållanden redovisas i kapitel 4, - miljöförhållanden och konsekvenser i kapitel 6, - att en samlad bedömning utifrån de nationella miljökvalitetsmålen redovisas i kapitel 7. 3.2. Avgränsning Miljöbeskrivningen har avgränsats till att fokusera på följande identifierade miljöaspekter: Konsekvenser för hälsa och säkerhet Bulleremissioner Verksamhet som kan beröra skyddsområde för grundvatten Vattenverksamhet vid byggnation av bro och utrivning av befintlig bro Inverkan på natur-och kulturmiljö Förorenade älvsediment (naturlig förekomst av arsenik) Vattenverksamheten vid byggnation av ny bro och utrivning av befintlig bro behandlas endast översiktligt i vägplanens miljöbeskrivning. I samband med ansökan om tillstånd för vattenverksamheten kommer detaljerad beskrivning ske i samrådsunderlag och den MKB som ingår i ansökan. 3.3. Redogörelse av Natura 2000-områden och andra riksintressen Hårkan är ett särskilt skyddat naturområde, vilket regleras i miljöbalkens 7 kap, 27. Älven mynnar nedströms Litsbron, strax öster om Lit centrum. Land- och vattenområden med särskilt stort bevarande- eller utnyttjandevärden kan förklaras vara av riksintresse för en viss samhällssektor. Områden av riksintresse har inarbetats i miljöbalkens 3:e och 4:e kapitel, hushållningsbestämmelserna. Riksintresseområden uppfyller en viktig funktion vid avvägningar inom samhällsplaneringen. Inga riksintressen eller Natura 2000-områden enligt ovan berörs av vägprojektet. I förstudien Samhällsanalys väg 796, Litsbron nämns följande om ett riksintresse: Området kring Indalsälven utgör Riksintresse med särskilda bestämmelser för geografiskt utpekade områden enligt 4 kap. 2 miljöbalken. Med dagens mer detaljerade kartunderlag kan man dock se att detta område inte sträcker sig inte fram till Lits samhälle utan följer Indalsälven och slutar vid Litsnäset väster om Lit. 12

4. Förutsättningar 4.1. Vägen och Litsbrons funktion och standard Väg 796 är ca 6,6 meter bred och belagd med asfalt och räknas som en BK 1 väg förutom delen över Indalsälven (Litbron) som har nedsatt bärighet BK3 med bredden 5 m. Nettobredden på bron är endast 4 meter då körbanan avgränsas med slirstockar. Bruttovikten är 4 ton med en fri höjd av maximalt 3 m. Bron kan endast passeras av fordon i en riktning, vilket regleras av ljussignaler från respektive sida. Staten står som väghållare och gällande hastighet över bron är idag max 30 km/tim. Befintlig bro är en s.k. balkbro i 12 spann med spännvidderna 31,3 m. Den totala brolängden uppgår till ca 385 m. Bron har elva brostöd placerade i vattnet och brostöden har huggna granitstenar i ytan runt en inre kärna av betong samt två stenklädda landfästen i betong. Brostöden i vattnet är grundlagda på träpålar och fyra av stöden liksom landfästen och överbyggnad är uppförda år 1932. Resterande sju brostöd i vattnet är uppförda under 1890- talet och har en osäker träpålsgrundläggning. 4.2. Trafik och användargrupper 4.2.1. Trafik Bron har en skyltad hastighet på 30 km/h. Vägen trafikeras med en årsmedeldygnstrafik (ÅDT) på 960 fordon varav 5 % tung (enl. Trafikverkets trafikmätning 2013). Bron har sedan många år varit avstängd för tung trafik med undantag för bussar i linjetrafik. Våren 1999 stängdes bron av även för bussarna. Trafikmängden förväntas öka till ca 980 lätta fordon/dygn år 2030. Bild 4. Litbrons norra landfäste, vilket visar bron och att endast fordon under 4 ton är tillåtna och att bron är ljussignalreglerad. 13

Övrig fordonstrafik Gamla Litsbron fungerar i dag som skoterled för att passera Indalsälven. Östersund Snöskoter Klubb (ÖSSK) uppskattar antalet snöskotrar i Östersund kommun till ca 9000. På skoterleden mellan Östersund och Södra Söre (fram till Litbrons södra landfäste) har inte någon mätning/beräkning av snöskotertrafik genomförts. Litsbron är viktig för snöskotertrafiken då bron fungerar som en länk mellan Indalsälvens södra sida och den norra sidan där leden fortsätter mot bl.a. Hammerdal och Strömsund. Försvinner Litsbron betyder det att närmaste passage för skoterfordon att passera älven blir via väg 745 och Kattstrupeforsens kraftstation, ca 15 km väster om Lit, alternativt ca 25 km öster om Lit vid Näveredeforsen. Att korsa älven på isen är inte ett alternativ, då isen oftast kan vara mycket svag vid huvudströmfåran. Här krävs en bro för en säker passage över älven. Skolskjuts Tre skolskjutsturer passerar Litsbron varje dag och antal elever med skolskjutsrätt som tillhör Treälvsskolan uppgår till totalt 176 st (2014-12-08). Utöver det är det 8 st som har dispens av olika anledningar, så totalt 184 st är skolskjutsberättigade. Av dessa går 68 st (ca 37 %) i årskurs F-3, 47 st (ca 25,5 %) i årskurs 4-6 och 69 st (ca 37,5 %) i årskurs 7-9. För läsåret 2014/2015 är det ca: 63 st (ca 34 %) som åker skolskjuts från den södra sidan av Indalsälven. De resterande barnen ca: 121 st (ca 66 %) har sitt geografiska område på den norra sidan av älven. 4.2.2. Kollektivtrafik Totalt finns det 7 olika linjer, inräknat både lokalbussar (stadsbussarna) och fjärrbussar (länstrafiken), som på ett eller annat sätt berör Lit och Södra Söre. Dessa är linje 140, 141, 142, 143, 144, 145 och linje 92 (nattbussen). Kollektivtrafiken mellan Lit, Södra Söre och Östersund är väl fungerande, med flertalet turer per vardagsdygn samt lördagar och söndagar. Litsbron är en BK3 bro och är endast upplåten för trafik med en fordonsvikt av 4 ton eller mindre. Detta medför att inga bussar kan passera Litsbron idag. Inga ändringar av befintliga busshållplatser i området planeras. 4.2.3. Oskyddade trafikanter Den enda möjligheten som oskyddade trafikanter (gående, cyklister, mopedister etc) idag har för att ta sig över Indalsälven är via Litsbron (väg 796), eller via den tungt trafikerade E45. Ingen av dessa passager är idag anpassade för oskyddade trafikanter. I övrigt finns inga bra separerade gång- & cykelvägar inom tätorten utan det som finns är smala gångbanor utmed väg 796 på båda sidor om bron. Oskyddade trafikanter passerar och rör sig längs bron med omnejd och skolan ligger i samhället på norra sidan älven och har sitt upptagningsområde även på södra sidan av älven. Uppgifter om hur många oskyddade trafikanter som passerar bron saknas. 14

4.2.4. Trafiksäkerhet Utdrag ur STRADA, informationssystem för olyckor och skador, visar att under åren 2003-2013 har det inträffat tre olyckor på väg 796 i närheten av Litsbron. Alla dessa olyckor är av lindrig art och singelolyckor. Två av dem skedde på södra sidan av landfästet till bron (en mc-olycka 2003 och personbilsolycka 2008) och den tredje (mopedolycka 2004) skedde på den norra sidan av bron intill järnvägsövergången. 4.3. Bebyggelse, befolkning och målpunkter 4.3.1. Bebyggelse Samhället Lit är uppbyggt kring vattendraget och bron betraktas som en del av samhället. Den gynnar sambandet mellan boendemiljöerna i Lit och Söre. Norr om bron ligger några bostadshus tätt intill vägen. På södra sidan finns också några bostadshus på tomter som gränsar till vägen. 4.3.2. Befolkning Folkmängden uppgick 2014-01-01 till 4 208 personer i Häggenås Lit Kyrkås församling. Av dessa var 2 206 män och 2 002 kvinnor (www.scb.se). Befolkningsstatistik från Östersund kommun visade att i oktober 2014 fanns 1 087 personer i Lit och 224 personer i södra Söre. 4.3.3. Målpunkter Viktiga målpunkter i området är Treälvskolan, sporthall, butiker, pizzeria och bensinstation. Centralt i Lit ligger också Häradsgården, som fungerar som servicehus, med bl.a. hälsocentral och apotek. Bilverkstad i Södra Söre. Camping och idrottsanläggning ligger vid E45. Vid Södra Söre ligger också en slalombacke. I Lit finns Treälvsskolan vilken tillhandahåller både undervisning och barnomsorg. I Treälvsskolans förskola finns idag totalt cirka 99 barn i åldrarna 0-5 år och i skolans fritidshem går totalt cirka 84 barn i åldrarna 6-12 år. Treälvsskolan undervisar även barn på grundskolenivå, årskurs 1 9 d.v.s. barn och ungdomar i åldrarna 7 15 år. Det totala antalet grundskoleelever vid Treälvsskolan uppgår idag till cirka 350 elever. 4.4. Miljöförhållanden 4.4.1. Landskap Vägplaneområdet för Väg 796 Litsbron är beläget i anslutning till Lits samhälle nordost om Östersund kring Indalsälven och dess tillflöden Hårkan och Långan. Området ingår i en odlingsbygd utmed vattendragen. Landskapet kan beskrivas som ett älvdalslandskap präglat av öppna småskaliga jordbruksmarker ned mot älven. Jordbruksmarkerna omges av en mjukt kuperad och myrrik skogsbygd med höjder som når 460 meter över havet. Litsbron korsar den breda Indalsälven mellan en brant sluttning i söder och ett flackare landskap på den norra sidan. Norr om bron ligger huvuddelen av Lits samhälle. Söder om bron finns spridd bebyggelse längs väg 796 som ansluter till väg 45. Litsbron utgör ett viktigt kommunikationsstråk som förbinder Lits samhälle med bostadsbebyggelsen i Södra Söre. Litsbron utgör ett viktigt landskapselement som har en lång historisk kontinuitet som identitetsskapande element i landskapet. Den första bron över Indalsälven vid Lit byggdes redan 1711. 15

Ett viktigt landmärke i landskapet är även Lits kyrka väster om Lits samhälle. Värdefulla utblickar är från väg 796 på södra sidan Indalsälven mot älven, Lits samhälle och odlingslandskapet på den norra sidan av bron. Värdefulla är även utblickarna från Litsbron där man ser ut över älven och längs älvdalen i östlig och västlig riktning. Mot väster syns Lits kyrka och odlingslandskapet i Klösta. Mot öster domineras utblickarna av vägbron för väg E45 samt skogslandskapet norr om Indalsälven. Strandskydd gäller för Indalsälvens stränder och det finns inga uppgifter om att någon form av biotopskydd ska gälla. 4.4.2. Natur- och kulturmiljö Vid den nya brons landfästen förekommer sparsamt med egentliga naturmiljöer. Vid Södra Söre förekommer strandzon mestadels bestående av erosionsskydd bevuxen med gräs, örter och enstaka träd. Bild 5. Läge för ny broanslutning vid Södra Söre uppströms befintlig bro. Vid Lit är det snarlika förhållanden avseende ståndplatser och befintlig vegetation. Den befintliga brobankens erosionsskydd är i stort sett obeväxt och först vid strandzonen 16

förekommer det gräs, örter och mindre träd. Strax efter brobanken på västra sidan om vägen mot Lits samhälle står ett bestånd av trädliknande äldre Salix. På norra sidan av Indalsälvens strand och strax bortom den nya brons anslutning finns ett blandbestånd av lövträd som växer fram till nedre strandzonen. En översiktlig naturvärdesinventering vid de nya brolägena har genomförts sommaren 2015. Inventeringen visar att det inte finns något naturvärdesskydd att ta hänsyn till. Bild 6. Läge för ny broanslutning vid Lit uppströms befintlig bro. Det finns kulturhistoriska lämningar i området. Ingen av dessa ligger i Litbrons absoluta närhet. Närmaste fornlämning (RAÄ-nummer Lit 176:1) är ett större område inom Södra Söre ca 150 meter söder om Litbrons södra landfäste (Fornsök, www.raa.se). Enligt Länsstyrelsens underlagsmaterial finns omedelbart norr om bron bebyggelse som är viktig för förståelsen av framväxten av Lit som tätort. Bebyggelsen är kommunikationsanknuten, strategiskt placerad vid brofästet och infarten till Lit. Den representerar även de vanliga funktionerna som etablerades i de unga stationssamhällena, som hotell och affärsfastigheter med magasinsbyggnader. 17

Bron innehar bevarandeklass B enligt den Regionala bevarandeplanen över kulturhistoriskt värdefulla broar. Mer om brons historik kan läsas i dokumentet Bro över Indalsälven vid Lit, Z 260 dokumentation av bron inför utrivning, se Trafikverkets hemsida. 4.4.3. Vattenmiljö Den nya bron kommer att anläggas i en uppdämd del av Indalsälven som utgör ett vattenmagasin för Midskogs vattenkraftverk. Dämningen innebär bland annat att medelvattenhastigheten är relativt lågt och att sedimentation av relativt fin sand ackumuleras på bottnen. Vid strandkanterna och någon meter ut i älven har finmaterialet sköljts ut och där är bottnen stenig. Den omgivande bergrunden är rik på arsenik, vilket även återspeglas i arsenikhalterna i djupt ned i sedimenten och till viss del även i vattnet. Uppströms vid Hissmofors har det tidigare förekommit förorenande verksamhet som påverkat både Indalsälvens sediment och vatten. I Indalsälven vid Lit förekommer bland annat sik, abborre, gädda, lake och vitfiskar. Därutöver finns även öring och harr. Vattendjupet vid det nya broläget och vattenfärgen i Indalsälven innebär att bottenvegetation saknas till stora delar. 4.4.4. Grundvatten En vattentäkt, vilken löper parallellt från E 45:ans norra brofäste och vidare norr ut strax innan korsningen mellan väg E 45:an och väg 763, finns på det som kallas Hårkmon, öster om Lit centrum. Data om privata vattentäkter har inte framkommit. Förekomst av enskilda brunnar intill vägen och om dessa kommer att påverkas utreds inför byggskedet. 4.4.5. Rekreation och friluftsliv Lit och Södra Söre med omnejd har både under vinter- och sommarhalvåret, lokaler där individer kan bedriva friluftsaktiveteter så som jakt, fiske, svamp- och bärplockning och skoterkörning. Cirka 2 km väster om Litbrons södra landfäste i Södra Söre, finns en skidbacke, som frekvent utnyttjas av både lokalbefolkningen och av besökande turister. En skyltad skoterled löper parallellt på Indalsälvens norra sida, där skoterförarna utnyttjar Litsbron, för vidare färd mot den södra sidan. Området från älven Långans utlopp i Indalsälven fram till kraftverksdammen i Midskog tillhör Lits Fiskevårdsområde. Årliga utsättningar av yngel och fångstfärdig öring bedrivs. Sport- och fritidsfiske är en viktig turistnäring för Lit och Södra Söre, både under sommarsom vinterperioden. Midskogsmagasinet ingår i Litsbygdens fiskevårdsområde. Sommartid förekommer ett relativt omfattande båtfiske i magasinet och vintertid utgör området mellan broarna ett välbesökt pimpelfiskeområde nära Lits tätort. 18

Skotertrafiken rekommenderas att använda bron för att passera Indalsälven eftersom bärkraftiga isar saknas efter senaste vattenregleringen. 4.4.6. Hälsa och säkerhet Idag finns inga problem med buller eller vibrationer vid Litsbron. Oskyddade trafikanter är inte separerade från övrig vägtrafik på bron. Farligt gods transporteras idag över E45-bron. 4.4.7. Rennäring I enlighet med miljöbalkens 3 kap 5, ska mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens bedrivande. Skyddet av rennäringens intressen syftar till att bibehålla förutsättningarna för näringen genom att ge de viktigaste områdena i varje sameby ett särskilt skydd. I området kring Lit verkar Jovnevaerie, Jiingevaerie och Raedtievaerie sambyar. Samtliga samebyar brukar området som vinterbetesland. Ett antal flyttleder av riksintresse passerar också relativt nära Lit, men berörs ej av tilltänkta åtgärder för Litsbron. För rennäringen finns varken betesområden, strategiska platser eller riksintresse vid Lit. 4.5. Byggnadstekniska förutsättningar. 4.5.1. Geologiska och geotekniska förhållanden Bild 7 och 8 visar ett utsnitt av jord- respektive bergartskartorna vilka visar förekommande jord- och bergarter i området. Enligt jordartskartan består området för Litsbron av lerig morän och moränlera. Enligt bergartskartan består bergarterna i området till största delen av kalksten och karbonatbergart, där Dolomit är den dominerande bergarten. Dolomit är en bergart i vilket mineralet dolomit är det dominanta inslaget. Till skillnad från t.ex. mineralet kvarts, är Dolomit ett relativt mjukt mineral. Dolomit innehåller mycket magnesium och används bl.a. vid framställning av tegel. Bild 7, 8. Bergartskarta, samt jordartskarta över Lit och Södra Söre med omnejd. SGU Bakgrund Copyright Lantmäteriet. Enligt utförda geotekniska undersökningar längs planerad bro utgörs älvbotten i huvudsak av sediment. Sedimenten består främst av silt, finsand och sand. I mittre delen av älven 19

samt mot brons ändar förekommer inslag av lera en bit ner i sedimenten. Lerinslagens mäktighet är som mest ca 2 m. Mellan den norra och södra strömfåran samt vid stränderna förekommer ställvis inslag av organiskt material i form av dy och växtdelar ovan sedimenten. Dessa lager är mestadels av ringa mäktighet. Sedimenten underlagras av siltmorän, lermorän och grusmorän. Områdena vid sidorna av älven utgörs av fast moränmark. Djupet till berg varierar längs planerad bro mellan 2,5 till 34,0 m med djup angivna från älvbotten. Största djupet återfinns i den södra delen av älven. Hydrologiska förhållanden, översvämningskartering (Indalsälven) Indalsälven räknas till en av de större norrlänska älvarna. En prognostiserad beräkning av 100-årsflöde är utförd vid en mätpunkt strax nedströms älven Långans utflöde i Indalsälven (nära Lit). Flödet beräknades till 1330 m3/s (www.msb.se) vilket kan jämföras med medelvattenföringen nedan Kattstrupeforsen, ca 14 km väster om Lit, på 238 m3/s (www.kuhlins.com). Lägsta tillåtna nivå vid pegeln (SG) vid Litsbron är 249,00 m.ö.h. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), har tillsammans med Statens Meterologiska och Hydrologiska Institut (SMHI), beräknat att vattenståndet vid ett 100-årsflöde vid Litsbron, kommer att uppgå till 253,8 m.ö.h. (Björn Norell, Vattenregleringsföretagen). Det dimensionerade flödet, framtaget enligt Flödeskommitténs riktlinjer beräknades till 255,0 m.ö.h. Ett dimensionerat flöde åsyftar den mest extrema avrinningen i ett område, beräknat utifrån klass 1 dammar. Bild 9 nedan, är ett utdrag ur Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps översvämningskartering, som visar vilka områden vid Lit och Södra Söre, som berörs vid ett 100-årsflöde, samt vid ett dimensionerat flöde. 20

Bild 9. Översvämningskartering för Lit och Södra Söre Vattenregleringsföretagen har låtit upprätta en hydraulisk modell för en specifik punkt nära Litsbron, där Vattennivån, flöde och hastighet mättes upp för normalvattenföring, samt för 100-års- flöde (se tabell 1). Vattennivå (möh RH70) Flöde (m3/s) Hastighet (m/s) Qnormal 251,7 278 0,1 Q100 252,6 1240 0,5 Tabell 1. Hydrauliska beräkningar för specifik punkt nära Litsbron På broritningen har vi redovisat vattenstånd för Indalsälven jämte dämningsgräns + 251,7 samt vattenflöden från WSP PM daterat 2015-02-15. 4.5.2. Vägavvattning Idag sker vägavvattning via dagvattenbrunnar som leds ut i älven. Både vid södra- och norra landfästena. 4.5.3. Ledningar En tryckvattenledning ligger uppströms Litsbron på Indalsälvens botten. Längs med den västra sidan av väg 796 i södra Söre går en dagvattenledning som går ut vid södra landfästet för Litsbron. En dagvattenledning går också längs med västra sidan av väg 796 och ut i vattnet vid norra landfästet. Dag- och spillvattenledning ligger uppströms Litsbron. Vid södra landfästet går den längs med en enskild väg vid Södra Söre och korsar väg 796. Vid norra landfästet går den längs med väg och korsar väg 796. El- och teleledning går längs med väg 796 och följer bron över. 21

5. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 5.1. Val av lokalisering I förstudien analyserades behoven av åtgärder enligt Fyrstegsprincipen, se bild 10. Bild 10. Fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen beskriver ett förhållningsätt i analyser av åtgärder för att lösa identifierade problem och brister. Trafikverket använder sig av principen vid planering av transportsystemet. Principen bör ses som ett allmänt förhållningsätt i åtgärdsanalyser och inte som en modell som ska tillämpas i något specifikt planeringsskede. Den har utvecklats till en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av transportsystemets negativa effekter. I förstudien som togs fram 2012 gjordes bedömningen att åtgärder för att påverka transportbehov och val av färdsätt kan inte kan lösa behovet av åtgärder på Litsbron enligt steg 1. Problemet med Litsbrons bärighetsbrister kan härledas till grundläggningen, där brons stödpelare börjat ruttnat sönder. Bron är i behov av en grundförstärkning, vilket innebär att åtgärderna är så kostsamma att det inte är ekonomiskt försvarbart i förhållande till en ny bro. De brister och problem som konstaterats i det aktuella projektet har bedömts vara av sådan karaktär att endast åtgärder enligt steg 3 och steg 4 är aktuella. Den nya bron över Indalsälven vid Lit förläggs strax väster om och parallellt med befintligt broläge. Placeringen av bron möjliggör en god anpassning av linjeföringen mot väg 796 vid det södra brofästet. Anslutningen på norra sidan görs med så stor horisontalradie som möjligt i syfte att skapa en naturlig övergång till väg 796. 22

5.2. Val av utformning 5.2.1. Allmänt Ny bro över älven föreslås utformad som en kontinuerlig balkbro i 7 spann med spännvidderna 51+56+3x62,6+56+51 meter. Brolängden uppgår till 415,8 m. Bron utformas och dimensioneras för BK1 och den fria brobredden föreslås bli 8 meter och innehåller en GC-bana utmed västra sidan och en körbana med två körfält utmed östra sidan. Denna brobredd medför att signalreglering inte erfordras för trafiken på bron. Den nya bron medger en segelfri höjd av ca 3 meter över dämningsgränsen i en minst 20 meter bred del av mittspannet. Bild 11. Alternativ 2: Bro med välvd profil och votad balk. Vy mot sydväst. Bild 12. Alternativ 2: Bro med välvd profil och votad balk. Vy mot nordost. Bild 13. Vy mot väst (från E45) 23

Bild 14. Vy mot väst, befintlig bro (Från E45) Brobalkarna utförs votade och konstruktionshöjden varierar mellan ca 2,3-3,3 meter. Alternativet innebär en höjning av anslutande vägar med ca 1-1,5 meter. Den välvda profilen möjliggör en bra anpassning av brons landfästen genom att brobankarna kan göras något lägre. Genom att balkarna är votade har höjden på balkarna kunnat minskas i mitten av spannen. Detta ger ett smäckrare och mindre kompakt intryck än en rak balk. Härigenom minskar också det dominerande intrycket och bron upplevs inte på samma sätt som en bärriär i landskapet. Alternativet har större spännvidder och färre antal brostöd än befintlig bro, vilket också bidrar till att skapa ett lättare och mindre kompakt intryck. 5.2.2. Vägutformning Väg 796 över Litsbron utformas med två körfält samt gång- och cykelbana på brons uppströmssida som separeras med kantstöd. För nya bron gäller 40 km/h som högsta tillåtna hastighet. Vägbredd föreslås bli 8,o5 meter vilket inkluderar en körbana på 6,3 meter som innefattar två körfält samt och en gång- och cykelbana om 1,75 meter. En kantsten kommer att skilja körbanan och gång- och cykelbana. Vid södra landfästet ansluter bron till befintlig väg 796. Anpassningar kommer att göras till befintlig väg vid södra landfästet. En gång- och cykelbana planeras på brons uppströmssida. Vid norra landfästet ansluter den till befintlig trottoar. Även vid södra landfästet ansluter gång- och cykelbana till befintlig trottoar. Vid norra landfästet ansluter bron till befintlig väg 796. Vägsektion finns på ritning 101T0901. Brosektion finns på ritning 141K2001 5.2.3. Ledningar Jämtkraft AB har en kraftledning som ligger på botten uppströms planerad bro. Kraftledningen kommer inte att påverkas av den nya bron. 24

Jämtkraft har en kraftledning nedströms befintlig bro. Ledning kan eventuellt påverkas vid rivningsarbetet. Detta utreds vidare. En vatten- och spillvattenledning ligger uppströms planerad bro. Ledningarna kommer ej att påverkas. Det finns ingen möjlighet att förlägga eventuella nya ledningar i nya bron, då bottenplattan är för tunn. Eventuella nya ledningar måste isåfall förläggas utvändigt på ny bro. Behov av detta utreds vidare i senare skede. 5.2.4. Vägavvattning och vattenmiljö Vägavvattning föreslås ske genom befintliga brunnar både vid södra och norra landfästet. Vid Södra brofästet finns en befintlig trumma som kommer att behöva flyttas uppströms. 5.2.5. Geotekniska åtgärder Angående geotekniska åtgärder, se 1G140001, daterat 2015-09-30. Erforderliga geotekniska åtgärder utreds vidare i nästa skede. 5.2.6. Broar och andra byggnadsverk Befintlig bro över Indalsälven är en s.k. stålbalkbro med brobana av betong i 12 spann med spännvidderna ca 31,3 m. Den totala brolängden uppgår till ca 385 m. Befintliga brobredden är 5 meter och har begränsats till endast 4 meter genom utlagda slirstockar längs brobanan för att förhindra fordonstrafik närmast räckena. Bron har elva brostöd placerade i vattnet och brostöden har huggna granitstenar i ytan runt en inre kärna av betong samt två landfästen i betong. Brostöden i vattnet är grundlagda på träpålar och fyra av stöden liksom landfästen och överbyggnad är uppförda år 1932. Resterande sju brostöd i vattnet är uppförda under 1890-talet och har en osäker träpålsgrundläggning. Bron har idag nedsatt bärighet, BK3, med en tillåten fordonsvikt av 4 ton och en begränsad fordonshöjd av 3 m. Bron kan endast passeras av fordon i en riktning, vilket regleras av ljussignaler från respektive sida och har en upplåten hastighet över bron av max 30 km/tim. Ägare till bron är Trafikverket som har beslutat att ersätta bron med en ny bro strax uppströms befintlig. Under byggnadstiden nyttjas befintlig bro som idag och utrivs först sedan trafiken förts över till den nya bron. Ny bro över Indalsälven föreslås bli belägen ca 13 meter uppströms befintlig bro och föreslås utförd som en kontinuerlig balkbro med spännvidderna 51+56+62,6+62,6+62,6+56+51 meter. Den totala brolängden uppgår till ca 416 meter och samtliga sex mellanstöd blir placerade parallellt med strömriktningen i vattnet i enlighet med förslagsskiss 141K2001. Bron får en fri brobredd om 8 meter. Brobredden medger en gång-och cykelbana på 1,75 meter utmed västra sidan och en körbana med två körfält utmed östra sidan. Brons höjdläge över vattenytan har bestämts av dels dämningsgränsen +251,7, men även av de uppkommande flödena i Indalsälven. Dessutom tillåter brons höjdläge passage av fritidsbåtar med samma höjd, ca 3 m, som kan passera under broarna nedströms vid väg E45. Framför respektive landfäste föreslås även gångväg som medger passagemöjlighet utmed vattnet och inspektion av landfästena. 25

Utöver bron över Indalsälven föreslås inga ytterligare byggnadsverk inom föreslagen vägplan. 5.2.7. Gestaltning Övergripande målsättningar för gestaltningen Den övergripande målsättningen för gestaltningen av bron och dess sidoområden är att uppnå en hög grad av anpassning till landskapsbilden och det omgivande natur- och kulturlandskapet så att en sammanhållen helhet bildas. Utformningen av själva bron beskrivs närmare under rubrikerna 5.2. Val av utformning och 5.2.8. Broar och andra byggnadsverk. Särskild vikt ska läggas på gestaltningen av den nya brons bankslänter och landfästen i syfte att reducera det visuellt dominerande intrycket. Stor vikt ska även läggas vid utformningen av befintliga brobankar så att dessa får en naturlig form och ansluter väl till de nya brobankarna. Bild 15. Förslag till utformning av den norra brobanken Utformning av brobankar och landfästen De nya brobankarna utformas med släntlutning 1:2. Utformningen ska möjliggöra passage under bron för fiskare och andra friluftsutövare. Befintliga brobankar terrängmodelleras så att den nya brons landfästen blir synliga och så att de ansluter väl till de nya brobankarna. De befintliga bankarna modelleras så att en mjukt ondulerande form med höjdpartier och svackor skapas. Lutningen varieras mellan 1:2-1:4 i syfte att åstadkomma detta. Utformningen av brobankar redovisas i plan och sektion på ritning 100L0101. Vyer redovisas på ritning 100L0201-100L0202. Vegetation Nyplantering av träd och buskvegetation föreslås för att minska det visuella intrycket av brobankarna och för att ersätta befintlig vegetation som påverkas av den nya bron. Träd-och buskvegetationen placeras i mindre dungar och som spridda solitärträd på lämpliga platser på och i anslutning till brobankarna. Vegetationen koncentreras till de befintliga brobankarna på den östra sidan av den nya bron. Trädvegetationen ska bestå av 26

arter som är naturligt förekommande i det omgivande landskapet som t ex björk, rönn, sälg och asp. Markbehandling av de delar av bankslänterna som är belägna ovan vattenlinjen utförs förslagsvis med erosionsskydd av kokosnät med frösådd av gräs. Gräsfröblandningen ska vara av typen torr-frisk äng och ska vara anpassad till Norra Sverige. Även nya vägslänter besås med samma gräsfröblandning. Ytor i regnskugga (under bron) föreslås täckas med naturgrus 2-8 mm. Återställning av etableringsytor De ytor som har använts som etableringsytor under entreprenaden ska återställas till förutvarande skick. Strax efter brobanken på västra sidan om vägen mot Lits samhälle finns ett blandbestånd bestående företrädesvis av sälg och asp som omfattas av etableringsytorna. Detta ska återställas med samma arter. Vegetationen placeras dels i dungar med häcklandskapsväxter och stamträd och dels som spridda solitärt placerade stamträd. Stamträd ska vara högstam min 16-18 och landskapsväxter min 30-50. Tidigare gräsbevuxna ytor återställs med grässådd, med ängsfröblandning för torra till friska förhållanden. Räcken Broräcken föreslås vara högkapacitetsräcken av rörräckestyp med överliggare och två följare. Räcken ska vara varmförzinkade. Enhetlighet i räckestyper eftersträvas och anslutande vägräcken ska vara av samma typ som broräckena. Belysning Belysning på ersättningsbron föreslås vara av samma typ och omfattning som den som finns på befintlig Litsbro. 5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs 5.3.1. Barriäreffekter Ingen skyddsåtgärd planeras då ingen ytterligare barriäreffekt uppstår på grund av den nya bron. 5.3.2. Buller Inga skyddsåtgärder för buller är aktuella. 5.3.3. Luftföroreningar Inga skyddsåtgärder planeras då inga överskridande av miljökvalitetsnormer sker. 5.3.4. Vibrationer Bro- och vägåtgärden bidrar inte till någon förändring avseende på vibrationer. Inga skyddsåtgärder vidtas i vägplanen. 27

5.3.5. Naturmiljö Inga skyddsåtgärder med avseende på vattenlevande organismer ska fastställas i vägplanen. Skyddsåtgärder kommer att beskrivas för vattenverksamheten och fastställas i dom för vattenverksamheten. 5.3.6. Ekologiska samband Inga skyddsåtgärder planeras då inget ekologiskt samband berörs menligt av åtgärderna. 5.3.7. Kulturmiljö Inga fornlämningar eller andra skyddade kulturmiljöobjekt kommer att beröras av broåtgärden. Inga skyddsåtgärder är nödvändiga. 5.3.8. Landskap Då den nya bron kommer att ha en högre fri höjd över vattenytan än den befintliga bron så innebär det att den kommer att framstå som ett mer dominerande inslag i landskapet. Den högre frihöjden innebär också att brobankarna kommer att bli högre och mer framträdande. 5.3.9. Rekreation och friluftsliv En ny bro har på sikt positiva effekter på rekreation och friluftsliv i området. Profilen på den nya bron kommer att höjas och möjligheten för fritidsbåtar att passera under bron. Inga skyddsåtgärder planeras. Vidare utformas brobankarna så att man kan passera utmed älven under bron. Gång- och cykelbanan ger även bättre möjlighet till nyttjande av båda älvsidorna samt att fiske från bron är möjligt. 5.3.10. Mark- och vattenföroreningar I samband med de geotekniska undersökningarna togs några prover ut för miljöanalys. Det har via utredning och provtagningen framkommit att det förekommer naturligt höga arsenikhalter i omgivningen som också återspeglas i Indalsälvens sediment. Vidare provtagning och utredning samt framtagande av skyddsåtgärder kommer att utföras i samband med att tillstånd söks för vattenverksamheten. Inga skyddsåtgärder planeras i detta skede. Provtagning kommer även ske av beläggning och de delar av vägkonstruktionen som ska rivas samt vid nya brons anslutningspunkter. Proverna kommer att analyseras och utvärderas med avseende på eventuella restriktioner för masshantering. Inventering av brunnar som kan komma att påverkas görs i bygghandlingsskedet. Detta sker i samband med riskanalys för projektet. Åtgärder för att förebygga skador på vattentillgång eller vattenkvalitet ska utföras enligt Trafikverkets normala procedur. Mark utanför det berörda området ska skyddas under byggtiden, beskrivs vidare under påverkan under byggnadstiden. 5.3.11. Yt- och grundvatten Indalsälvens vatten kan komma att påverkas under byggtiden och lämpliga skyddsåtgärder kommer att vidtas. Vilka skyddsåtgärder som kommer att krävas fastställs i dom för vattenverksamheten. 28

5.3.12. Skyddsåtgärder under byggnadstiden Då största delen av projektet innebär vattenverksamhet kommer skyddsåtgärder att tas fram i samband med tillstånd söks för vattenverksamhet. Dessa skyddsåtgärder kommer att inriktas mot att förhindra störande grumling, så att rivningsmaterial inte hamnar i Indalsälven samt att kemikalier och byggmaterial vid byggnation hindras från att hamna i älven. För byggskedet gäller, förutom de åtgärder som fastställs i vägplanen, Trafikverkets kravdokument Generella miljökrav vid entreprenadupphandling (TDOK 2012:93). Dessa krav representerar en basnivå som ska upprätthållas i alla entreprenaduppdrag. Temporära störningar kommer att vara ofrånkomliga under byggtiden, men minimeras normalt sett genom krav på entreprenörens miljöarbete. Skyddsåtgärder och restriktioner för byggtiden kommer att tas fram. 29

6. Effekter och konsekvenser av projektet 6.1. Trafik och användargrupper Framkomligheten kommer att förbättras för både fordonstrafiken och de oskyddade trafikanterna då en bredare bro än den befintliga bron byggs. Trafiksäkerheten kommer att förbättras då en separerad gång- och cykelbana anläggs på bron. Hastigheten höjs från dagens 30 km/tim till 40 km/tim. 6.2. Miljö och hälsa 6.2.1. Hälsa och säkerhet Buller Den nya bron innebär en minimal förändring för buller. Dock innebär att nybyggnationen att skarpare riktvärden tillämpas. Därför kan bostadsfastigheter inom 40 meter från vägen vara aktuella för åtgärder beroende på befintlig status på fasad mellan liggande mark etc. En bullerberäkning har genomförts utifrån den trafikbedömning som tagits fram. Den visar att riktvärden för buller i befintlig miljö ej överskrids om fasaden har ett avstånd på över 12 meter från vägkant. Närmsta fasad ligger utanför detta avstånd. Vibrationer Åtgärderna kommer inte att leda till några förändringar vad gäller vibrationer längs sträckan. Barriäreffekter Jämfört med befintlig bro innebär anläggandet av en ny bro en minskning av barriäreffekten genom att bron blir bredare jämfört med idag. Barriäreffekten minskas även då en gång- och cykelbana anläggs för oskyddade trafikanter. Trafiksäkerhet En bredare bro med gång- och cykelbana kommer att leda till en ökad trafiksäkerhet på den aktuella sträckan. Farligt gods Farligt gods transporteras idag på väg E45 och endast i undantagsfall kommer väg 796 att användas. 6.2.2. Natur- och kulturmiljö Enligt tillgänglig information och inventeringar på plats kommer inga betydande naturvärden att påverkas av vägåtgärden. På båda sidor av Indalsälven kommer strandzon att tas i anspråk. De partiellt stenlagda konerna/tillfartsbankarna för befintlig bro utgör ett visst kulturmiljövärde, då de utgör en del av historien från tidigare brobyggen och kommer att bevaras till viss del. Mindre markområden kommer att tas i anspråk på båda sidor om Indalsälven. Vilket innebär att konsekvenserna med avseende på naturmiljö kommer att vara relativt små. Liknande gäller för kulturmiljö. Eftersom utpekade kulturmiljöobjekt saknas utifrån tillgänglig information. 30

6.2.3. Friluftsliv Det rörliga friluftslivet påverkas något gynnsamt av åtgärderna, t ex så möjliggörs passage under bron både vid norra och södra landfästet. Passage möjligheterna längs den aktuella sträckan medför att vägens barriäreffekt minskar något. 6.2.4. Landskapsbild Den nya bron kommer att ha en högre fri höjd över vattenytan än den befintliga bron och kommer även att ha en annan karaktär med välvd istället för rak profil. Bron blir dessutom bredare än befintlig, 8 meter, istället för 5,0 meter. Den högre frihöjden innebär också att brobankarna kommer att bli högre och mer framträdande. Allt sammantaget så innebär det att den visuella effekten kommer bli större och att bron kan komma att upplevas som ett något mer dominerande inslag i landskapet. De visuella effekterna mildras av längre brospann och färre antal brostöd. Bron förses också med votade kantbalkar vilket innebär att de visuella effekterna mildras. Stor vikt läggs också vid att gestalta befintliga och nya brobankar och att förse dessa med träd och buskvegetation så att de smälter in i landskapet. 6.2.5. Vattenmiljö I de översiktliga miljöprovtagningarna av sedimentet i det nya broläget har det påträffats arsenik men inte några av de kända föroreningarna från Hissmofors. I kommande skede av projektet ska detaljerad undersökning utföras av de bottenområden där de nya brostöden placeras. Detta för, baserade på förekomsten av arsenik i sedimenten, ska kunna ta fram för vattenverkssamheten. Likaledes gäller vid vattenverksamheten för utrivning av befintlig bro att lämpliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått ska vidtas. Utgångspunkten är att med vidtagna skyddsåtgärder och försiktighetsmått ska inte föroreningar omsättas mer omfattande än vad som sker naturligt på platsen. 6.2.6. Hydrologi Ny bro klarar med god marginal Trafikverkets kriterier för frigång mellan dimensionerande vattennivå (100 årsflöde) och underkant bro. Enligt TRVK Avvattningsteknisk dimensionering och utformning MB 310 (2014) ska konsekvensen för konstruktioner såsom denna bro även kontrolleras mot flöde högre än dimensionerande. Projekterad ny bro bedöms klara trafik även vid ett 10000-års flöde (klass 1 flöde) och vattenhastigheten vid detta flöde blir ca 1,3 m/s. Vid 1000-årsflöde blir vattenhastigheten endast ca 0,6 m/s och än mindre vid 100-årsflöde. Halverat antal brostöd jämfört med befintlig bro medför att den våta arean under bron ökar med ca 2-3 %. Detta innebär i sin tur en minskad dämning och ny bro bedöms därför dämma än mindre än dagens bro vilken redan har en mycket god flödeskapacitet. Våta arean vid 100-års flöde på ny bro är ca 2400 m2. Detta kan jämföras med E45-broarna som vid samma flöde har en våt area om endast ca 1000 m2 och följaktligen har E45-broarna en betydligt mindre genomströmningskapacitet än Litsbron. Tillfartsbankar och stöd för ny bro kommer att erosionsskyddas. Sammanfattningsvis förväntas den nya bron ha god marginal att klara framtida höga flöden inklusive eventuella ökade flöden på grund av klimatförändringar. Bron har högre 31