BUDGET 2013 EKONOMIPLAN

Fullmäktige 13.12.2012, BILAGA 5 BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2013 2015 Osa 1 (3): Samkommunen samt bilagor Styrelsen 3.12.2012

HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2013 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2013 2015 Innehåll Del 1 (3): Samkommunen samt bilagor ALLMÄN MOTIVERING...1 Utgångspunkter för budgetberedningen...1 Förändringar i verksamheten under planeperioden... 4 MÅL SOM RÖR KONCERNEN OCH SAMKOMMUNEN... 10 HNS:s strategi 2012 2016... 10 Strategiska insatsområden och nyckelmål för 2013... 11 MÅL SOM RÖR KONCERNEN OCH SAMKOMMUNEN... 19 Specialiserade sjukvårdstjänster...19 Mål för tillgången till vård och avtal om ordnande av sjukvård på specialnivå...23 Mål för koncernens verksamhet och ekonomi...26 Extern och intern kontroll samt riskhantering... 28 Redogörelse för intern kontroll, riskhantering och koncernövervakning... 28 BUDGETENS STRUKTUR OCH BINDANDE KARAKTÄR...30 Budgetens och ekonomiplanens struktur...30 Budgetens bindande verkan...31 PRODUKTIFIERING, PRISSÄTTNING OCH FAKTURERING ALLMÄN MOTIVERING...34 Produktifiering och prissättning... 34 Prehospital akutsjukvård och på invånarantalet baserade avgifter för specialskyldigheter... 35 Utjämning av dyr vård... 37 Praxis för faktureringen av kommunerna... 37 FORSKNING, UNDERVISNING OCH UTVECKLING... 38 Undervisning och forskning... 38 Målen för undervisningen och forskningen... 38 Finansiering av undervisningen och forskningen samt budgetbehandling... 39 Utveckling... 41 Mål för utvecklingen... 41 Budgetbehandlingen av utvecklingsanslaget...42 PLANERING AV VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN... 43 Resultatbudget... 43 Investeringsbudget... 47 Finansieringsbudget... 50 Personalplanering... 51 BILAGOR TILL BUDGETEN 1. Befolkningsutveckling och åldersfördelning i medlemskommunerna... 54 2. Principerna för produktifiering och servicedebitering för vårdtjänster... 57 3. Andel av Giftinformationscentralens kostnader som debiteras utgående från folkmängden 68 4. Andelar av medicinsk verksamhet som anknyter till läkarhelikopterverksamheten och som debiteras utgående från folkmängden/användningen. 69 5. Utjämning av dyr vård; förskottsavgift i relation till folkmängden... 70 6. Antal anställda och årsverken... 71 7. Samkommunen HNS resultatbudget och finansieringsbudget... 82 8. Ränta på grundkapitalet som erläggs till medlemskommunerna... 84 9. Kriterier för avskrivningar enligt plan... 85 10. Serviceproduktion för medlemskommunerna åren 2008 2013... 93 11. Euro per invånare och medlemskommun 2008 2013...98 12. Betalningsandel och fakturering per medlemskommun, tabeller... 99

Del 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna DRIFTSBUDGET Förändringar i sjukvårdsområdenas verksamhet...125 Resultatområdenas och balansenheternas budgeter och verksamhetsplaner...128 HUCS sjukvårdsområde...128 Västra Nylands sjukvårdsområde... 145 Lojo sjukvårdsområde... 161 Hyvinge sjukvårdsområde... 175 Borgå sjukvårdsområde... 189 HNS-Lokalcentralen 205 Resultatområdet Koncernförvaltning..... 216 Resultatområdet Företagshälsovård... 222 Resultatområdet Extern revision 227 Balansenheten Hjälpmedelscentralen..229 Balansenheten IT-förvaltning... 241 Del 3 (3) Stödtjänstenheterna AFFÄRSVERKENS OCH DOTTERBOLAGENS BUDGETER OCH VERKSAMHETSPLANER Affärsverket HNS-Apotek...251 Affärsverket HNS-Bilddiagnostik 268 Affärsverket HUSLAB..281 Affärsverket Ravioli...... 292 Affärsverket HNS-Desiko. 302 Affärsverket HNS-Logistik.. 317 Affärsverket HNS-Servis.. 325 DOTTERBOLAGENS MÅL FÖR VERKSAMHETEN HNS-Fastigheter Ab... 337 Uudenmaan Sairaalapesula Oy. 343

1 ALLMÄN MOTIVERING Allmän motivering 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen Lagar som styr budgetberedningen Enligt 65 1 mom. i kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för samkommunen för det följande kalenderåret. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planeperiod). Samkommunens budget ska bestå av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel (KommL 65 4 mom.). Enligt 65 2 mom. i kommunallagen godkänns målen för samkommunens verksamhet och ekonomi i budgeten och ekonomiplanen. I budgeten ska tas in de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt ska visas hur finansieringsbehovet ska täckas utöver genom inkomstfinansiering. Budgeten ska iakttas i samkommunens verksamhet och ekonomi. Budgeten och ekonomiplanen är bindande för samkommunens organ och anställda och utgör samtidigt redskap för styrningen och övervakningen av dem. Beslut om ändringar i budgeten fattas av fullmäktige. Vid upprättandet av budgeten ska man i nära samarbete med ägarkommunerna beakta att anslagen är tillräckliga och målsättningarna realistiska. Anslag ska reserveras i enlighet med de uppställda målen så att de tider som har fastställts för remissbehandling och intagning till vård kan inom den specialiserade sjukvården kan följas. Vid förhandlingarna med kommunerna avtalas om de konkreta åtgärder som eventuella budgetöverskott/-underskott ger orsak till. Om budget och ekonomiplan för affärsverk bestäms särskilt i 87 e och 87 f i kommunallagen. Fullmäktige fattar beslut om målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi (KommL 13 ). Ett affärsverk ska tillämpa samma ekonomiplaneperiod som samkommunen. I budgeten för en samkommuns affärsverk ska ingå en resultaträkningsdel, en investeringsdel och en finansieringsdel (KommL 87 e 2 mom. och 87 f 2 mom.). Direktionen ska besluta om affärsverkets budget och om ändringar i den (KommL 87 e 4 och 5 mom., 87 f 4 mom.). Budgeten ska följa fullständighetsprincipen. I 84 2 mom. i grundlagen föreskrivs att anslagen i budgeten ska täckas av inkomstposterna. Enligt fullständighetsprincipen ska budgeten uppta samtliga kända inkomster och anslag, vilka ska täcka budgetårets utgifter. En investeringsplan upprättas för tre år. Utgångspunkter för budgetberedningen Samkommunen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) är Finlands största sjukvårdsdistrikt. HNS producerar specialiserade sjukvårdstjänster till över 1,5 miljoner invånare i de 26 medlemskommunerna. Utöver det egna distriktet omfattar HNS specialupptagningsområde inom den specialiserade sjukvården även Carea (samkommunen för sjukvårds- och socialtjänster i Kymmenedalen) och Eksote (Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt). HNS svarar dessutom för vissa centraliserade högspecialiserade tjänster i hela landet. Cirka en halv miljon patientkunder får varje år vård vid HNS tjugoen sjukhus. Samkommunen sysselsätter cirka 22 000 yrkesutbildade personer inom hälsovården. HNS-koncernen omfattar utöver moderorganisationen, samkommunen HNS, även självständiga dotter- och fastighetsbolag. I budgeten för samkommunen HNS beaktas de två största dotterbolagen, HNS-Fastigheter Ab och Uudenmaan Sairaalapesula Oy. Bolaget HYKSin kliiniset palvelut Oy beaktades inte i budgetberedningen eftersom bolaget vid tidpunkten för beredningen ännu inte hade fått koncession. Av den anledningen har försäljning av sjukvårdstjänster till andra än de betalande kommunerna även till den del försäljningen i framtiden planeras ske genom HYKSin kliiniset palvelut Oy i budgeten tagits upp i sjukvårdsområdenas externa 1

Allmän motivering försäljning. Bolagets effekt på samkommunen HNS budget beaktas vid behov genom en ändring av budgeten under 2013, när verksamhetens volym och servicekonceptet klarnar. HNS-koncernens budget består av tre delar. I del 1 finns avsnitt och bilagor som gäller de allmänna budgetmotiveringarna, de ur strategin härledda insatsområdena och nyckelmålen, koncernens och samkommunens mål, budgetens struktur och bindande karaktär, produktifiering, prissättning och fakturering, forsknings-, undervisnings- och utvecklingsverksamheten samt planeringen av verksamheten och ekonomin. Del 2 är driftsbudgeten med resultatområdenas och balansenheternas budgeter och verksamhetsplaner. Del 3 utgörs av affärsverkens och dotterbolagens budgeter och verksamhetsplaner. År 2013 förändras HNS ledningssystem i enlighet med ett fullmäktigebeslut så att det bildas två affärsverksdirektioner i stället för nuvarande sju. Affärsverken som producerar sjukvårdsrelaterade stödtjänster (HNS-Apotek, HNS-Bilddiagnostik och HUSLAB) har en gemensam direktion, liksom affärsverken som producerar andra stödtjänster (HNS-Desiko, HNS-Logistik, Ravioli och HNS-Servis). Fullmäktige Styrelsen Revisionsnämnden Sjukvårdsområdenas nämnder Nämnden för psykiatrisk sjukvård Sjukvårdsområdenas nämnder HUCS-sjukvårdsområde Hyvinge sjukvårdsområde Lojo sjukvårdsområde Västra Nylands sjukvårdsområde Borgå sjukvårdsområde Direktionen för affärsverken inom de medicinska stödtjänsterna Direktionen för affärsverken inom de icke-medicinska stödtjänsterna Samkommunen HNS ledningssystem 1.1.2013 2

Allmän motivering HNS sjukvårdsområden och sjukhus 1.1.2013 HNS ekonomiplan har i enlighet med gällande strategi utarbetats för att förbättra produktiviteten och därmed stödja kostnadshanteringen. Utmaningen för HNS under ekonomiplaneperioden 2013 2015 är att genomföra och finansiera ett omfattande investeringsprogram. Den försvagade statliga och kommunala ekonomin till följd av den ekonomiska recessionen tillspetsar konflikten mellan behoven och de till buds stående resurserna. Medlemskommunernas knappa resurser har bidragit till att budgeten enligt beredningen kommer att uppvisa ett underskott på 7 miljoner euro. Underskottet påverkas dessutom av HNS och medlemskommunernas gemensamma patientdatasystemprojekt Apotti, där den totala kostnadseffekten för HNS uppskattas till 1,2 miljoner euro, inklusive kostnaderna för det gemensamma projektkansliet på 0,5 miljoner. Utvecklingskostnaderna för det datasystem (Uranus) som avvecklas i och med Apotti-systemet blir dessutom årskostnader med en kostnadseffekt på uppskattningsvis 2,0 miljoner euro. Att beakta de ekonomiska realiteterna innebär att sjukvårdsdistriktets kostnader förutsätts öka mycket måttligt under ekonomiplaneperioden. För att nå målet måste servicekapaciteten även inom primärvården vara betydligt bättre än den är för närvarande, så att patienterna inte längre i ökad omfattning söker sig till den specialiserade sjukvården. En utgångspunkt för arbetet med ekonomiplanen för 2013 2015 är att produktiviteten i enlighet med strategin ökar med minst 1,5 procent (1,0 procent i Västra Nylands sjukvårdsområde till följd av strukturomvandlingen). I arbetet med ekonomiplanen har man dessutom med en befolkningsförändringskoefficient (BUF 1,65 %) beaktat hur behovet av tjänster påverkas av den prognostiserade befolkningsökningen (1,0 %) och den åldrande befolkningen. Budgeten beaktar en ökning av personalkostnaderna med 2,5 procent, vilket omfattar en ökning på 2,3 procent enligt tjänste- och arbetskollektivavtalet samt HNS belöningselement på 0,4 procent. Kostnadseffekten av lönebikostnaderna är 3,6 procent. Ökningen av personalkostnaderna för 2014 2015 uppskattas till 3,0 procent. I utvecklingen av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och dess dotterbolag identifieras de striktare randvillkoren i den konkurrens- och skatterättsliga regleringen, och funktionerna utvecklas enligt detta. Den minskade statliga finansieringen av undervisning och forskning på universitetsnivå kräver att finansieringsunderskottet kompenseras med samkommunens egen 3

Allmän motivering forskningsfinansiering. Samkommunen HNS egen forskningsfinansiering med tyngdpunkt på forskningens infrastruktur uppgår i budgeten för 2013 till 5 miljoner euro (BU 2012 3 miljoner euro). Den extra satsningen säkerställer att det fortsättningsvis inom HNS är möjligt att bedriva högklassig forskning för att främja en patientvård av god kvalitet. 1.2 Förändringsfaktorer i omvärlden under planeperioden Allmänna utsikter för den ekonomiska utvecklingen och den offentliga ekonomins utveckling Finansministeriets prognos bygger på uppfattningen att det inte sker några dramatiska förändringar i euroområdets struktur. Prognosen inkluderar en presumtion om att problemen inom euroområdet fortsätter. Samtidigt håller den ekonomiska tillväxten i Finland på att försvagas på ett varaktigt sätt då den arbetsföra befolkningen har börjat minska, och eftersom även investeringsgraden verkar ha minskat på ett varaktigt sätt. Osäkerheten beträffande den ekonomiska trenden har varit stor från och med den senare hälften av 2011. Den ökade osäkerheten avspeglar sig särskilt i de privata investeringarna. Den dämpade efterfrågan särskilt inom euroområdet leder till att exporten krymper något. I år förutspås totalproduktionen öka med 1 procent och tillväxten är helt beroende av den inhemska efterfrågan. Med hänsyn till konjunkturläget förblir situationen på arbetsmarknaden överraskande bra: arbetslöshetsgraden sjunker och årsmedeltalet förutspås bli 7,6 procent. Också 2013 ökar totalproduktionen med 1 procent, men tillväxten blir mångsidigare. Den privata konsumtionen förblir den viktigaste tillväxtkällan, men exporten förutspås börja öka långsamt. Den historiskt sett anspråkslösa produktionsnivån räcker inte till för att upprätthålla sysselsättningsökningen, och arbetslösheten börjar öka. År 2014 förutspås den ekonomiska tillväxten bli två procent. Den ökade efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster till följd av att befolkningen blir äldre samt nedskärningarna av statsandelarna till kommunerna belastar kommunernas ekonomi och även deras finansiella situation hotar att uppvisa ett klart underskott. Höjningen av arbetspensionsavgifterna och fonderingen av avgiftsintäkterna ser i sin tur till att socialskyddsfondernas finansiella situation uppvisar ett överskott. Den förutspådda tillväxten och de beslutade anpassningsåtgärderna räcker inte till för att undanröja det hållbarhetsunderskott som uppstått i finansieringen av den offentliga ekonomin. Vid sidan av direkta anpassningsåtgärder är det nödvändigt med reformer av de ekonomiska strukturerna för att förbättra förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och trygga finansieringen av välfärdsstaten. (FM: Ekonomisk översikt, hösten 2012) År 2013 kommer förvärvsinkomsterna att öka långsammare, och ökningen uppskattas bli 3,4 procent. Nästa år uppskattas redovisningarna av kommunalskatt uppgå till 17,5 miljarder euro, dvs. 4,2 procent mer än i år. Den relativt optimistiska uppskattningen av ökningen av redovisningarna 2013 justeras dock nedåt om sysselsättningsläget försämras ännu mer än beräknat. För närvarande uppskattas redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna år 2012 i sin helhet uppgå till knappt 1,3 miljarder euro, vilket är cirka 23 procent mindre än år 2011. Redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna 2013 ser ut att stanna på 2012 års nivå. Kommunernas uppgifter kommer att utvidgas i synnerhet inom äldreomsorgen. Äldreomsorgslagen träder i kraft den första juli 2013. Det är fortfarande svårt att uppskatta kostnaderna för genomförandet av äldreomsorgslagen på årsnivå. Utöver äldreomsorgslagen stramas kommunernas ekonomi åt av lösningarna inom bland annat trafikövervakningen och byggnadstillsynen. Enligt finansministeriets uppskattning stramar regeringens budgetproposition åt den kommunala ekonomin 2013 med cirka 160 miljoner euro jämfört med 2012. Detta ökar trycket på kommunalskattehöjningar och leder till ökad skuldsättning i kommunerna. (Kommunalekonomi 3/12) 4

Allmän motivering Förändringar i lagstiftningen Hälso- och sjukvårdslagen, som till stora delar ersätter lagen om specialiserad sjukvård och folkhälsolagen, trädde i kraft den 1 maj 2011. Målsättningen med lagen är särskilt att öka klientorienteringen i hälso- och sjukvårdstjänsterna, förbättra primärvårdens verksamhetsbetingelser, främja befolkningens hälsa och minska hälsoskillnaderna, höja kvaliteten på hälso- och sjukvården samt att dämpa kostnadsökningen. Efter att lagen trädde i kraft kan patienten i samförstånd med den remitterande läkaren fritt välja mellan alla offentliga enheter för specialiserad sjukvård inom det aktuella specialupptagningsområdet. År 2014 utvidgas valfriheten till landets samtliga offentliga enheter för specialiserad sjukvård, vilket återspeglas på HNS verksamhet under ekonomiplaneperioden 2012 2014. Patienternas valfrihet kommer att göra det svårare att uppskatta antalet patienter som behöver vård och därmed att planera resurserna som behövs för att producera tjänsterna. Patientens valfrihet kan också leda till konkurrens om vissa patientgrupper mellan producenterna. Stärkandet av primärvården kräver att sjukvårdsdistriktet hittar nya åtgärder för att förbättra kompetensen inom primärvården och få till stånd väl fungerande vårdkedjor för de centrala sjukdomsgrupperna. Det förutsätter att samarbetet mellan sjukvårdsdistriktets experter och kommunernas primärvård är intimt och inte hindras av organisationsgränserna. Målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen har beaktats i samband med uppdateringen av HNS strategi. Enligt ikraftträdelsebestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen ska ansvaret för den prehospitala akutsjukvården och sjuktransporterna senast den 1 januari 2013 överföras från hälsocentralerna till sjukvårdsdistrikten. Under planeperioden torde beredningen av en reform av hela social- och hälsovårdens finansiering, utveckling och övervakning slutföras. Avsikten är att ändringarna genomförs 2015 2016. Reformen har avsevärda effekter på HNS verksamhetsformer. Också bestämmelser i kommunallagen och på EU-nivå (bl.a. direktivet om hälso- och sjukvårdstjänster) påverkar HNS omvärld. Bestämmelserna i direktivet om hälso- och sjukvårdstjänster torde sättas i kraft i Finland vid ingången av 2014. Befolkning och sjukdomsprevalens HNS-distriktets befolkning väntas fortsätta öka med cirka 1,0 procent per år under ekonomiplaneperioden. Ökningen är snabbast i åldersgruppen över 65 år. Förändringarna i medlemskommunernas befolkningsstruktur tas upp närmare i slutet av detta kapitel. De stora åldersklasserna blir allt äldre och deras behov av hälso- och sjukvårdstjänster ökar. I den här åldersgruppen belastas den specialiserade sjukvården avsevärt i synnerhet av cancersjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar (inkl. blodcirkulationsstörningar i hjärnan), bristande syn och hörsel samt sjukdomar i rörelseorganen som kräver kirurgisk behandling. Andra betydande sjukdomar som begränsar befolkningens funktionsförmåga är bland annat diabetes, demensorsakande sjukdomar och depression. I takt med att en ökande del pensioneras blir antalet personer som inte omfattas av företagshälsovård större. Det höjer trycket på de offentliga hälso- och sjukvårdstjänsterna. Övervikt hos barn och unga och ökningen av diabetes i de yngre åldersgrupperna ökar servicebehovet i framtiden. I Finland är hälsoskillnaderna mellan olika socialgrupper påtagliga. Detta är en följd av många samverkande sociala faktorer, men har även att göra med hälsovårdssystemets strukturer och arbetssätt. Den specialiserade sjukvårdens klientel har blivit mer medvetet om de olika behandlingsalternativen. Klienterna är även vana att kräva den service de vill ha. Den valfrihet som hälso- och sjukvårdslagen medför gör det möjligt för patienten att söka sig till den serviceproduktion som bäst svarar på hans eller hennes önskemål. En betydande del av den offentliga specialsjukvårdens resurser läggs på mycket krävande och dyr vård. Skyldigheterna i vårdgarantin reglerar tämligen noggrant den specialiserade sjukvårdens omfattning. För att de nuvarande servicevolymerna ska kunna minskas krävs antingen revolutionerande genombrott inom den förebyggande verksamheten och nya innovativa 5

Allmän motivering vårdformer som ersätter sjukhusvård, betydande ändringar i servicesystemet beträffande arbetsfördelningen eller inskränkningar av de i lag bestämda skyldigheterna. HNS som organisation HNS bildades 2000 då Helsingfors stads specialiserade sjukvård, Nylands sjukvårdsdistrikt och Kommunalförbundet för Helsingfors universitets centralsjukhus gick samman. HNS är en tvåspråkig samkommun där det finns fler med svenska som modersmål än i något annat sjukvårdsdistrikt. Eftersom sjukhussamkommunen HNS ägs gemensamt av medlemskommunerna utgör förtroendet mellan HNS och ägarkommunerna grunden för all framgång. HNS är indelat i fem sjukvårdsområden: HUCS, Västra Nyland, Lojo, Hyvinge och Borgå. HUCS producerar dessutom krävande specialsjukvårdstjänster för huvudstadsregionen och för alla kommuner i Nyland. Utöver detta har HNS/HUCS vissa rikstäckande specialansvar. Varje sjukvårdsområde har ett nära samarbete med ansvarskommunerna i sitt område. I samarbete med primärvården utvecklas verksamheten långsiktigt genom en effektivisering av processer som omfattar hela servicekedjan. HNS organisation har under dess korta existens ändrats ett flertal gånger. Den 1 juli 2012 överfördes den kliniska neurologins och fysiologins samt nukleärmedicinens funktioner från HUSLAB till HNS-Bilddiagnostik. Före utgången av 2012 ska de fastighetsbolag som till 100 procent ägs av HNS fusioneras och införlivas i HNS-Fastigheter Ab. Bolaget Hyksin kliiniset palvelut Oy torde inleda sin verksamhet i början av 2013. Avsikten är att bolaget ska betjäna patienter som betalar själva, patienter vars vård betalas av försäkringsbolag och utländska patienter. Bolaget hyr lokaler och utrustning och köper tjänster av HNS under tider då de annars skulle stå tomma eller underutnyttjas. Vid tidpunkten för budgetberedningen var HNS ägarandel i bolaget 100 procent, men avsikten är att andelen ska sjunka till 75 procent när koncessionen har beviljats. Tillgången på personal HNS har landets största koncentration av hälso- och sjukvårdspersonal, med kapacitet att sköta även den mest krävande specialiserade sjukvård. En särskild utmaning under de närmaste åren är att behålla den yrkeskunniga personalen och förbättra arbetets produktivitet. För att svara på denna utmaning strävar HNS efter att utnyttja alla metoder och möjligheter inom personalledning. Tekniska framsteg I sjukhusvärlden skapar framstegen inom medicin, tangerande områden och informationsteknik i snabb takt nya möjligheter att utveckla verksamheten. Avancerad teknik (t.ex. mobil teknik) utnyttjas också då patientens hela vårdkedja utvecklas över de nuvarande gränserna för primärvården och specialsjukvården. När patienten slussas från en aktör inom vårdkedjan till följande understryks betydelsen av enhetliga patientuppgifter för att säkerställa patientsäkerheten och en smidig vård. Patientens ökade frihet att välja vårdplats ökar behovet av tillgång till patientuppgifter i realtid. Patienternas användning av elektroniska medel ökar ytterligare. I enlighet med ett samarbetsavtal med kommunerna fortsätter HNS fram till hösten 2014 sköta samordningsuppgifterna gällande införandet av informationshanteringstjänster. År 2013 planerar HNS-IT-förvaltning i samarbete med hälsocentralerna i området införandet av ett elektroniskt patientdataarkiv. Det år 2012 inledda införandet av elektroniska recept fortsätter inom HNS företagshälsovård och på vissa hälsocentraler i HNS-området. 6

Allmän motivering Kommunerna i huvudstadsregionen har tillsammans med HNS startat ett projekt som syftar till att ta fram ett gemensamt kund- och patientdatasystem för den offentliga sektorns primärvård, specialiserade sjukvård samt i tillämpliga delar även för socialväsendet. År 2013 genomförs konkurrensutsättningen och upphandlingsförhandlingarna för projektet. Nya undersöknings- och behandlingsmetoder samt läkemedel tas i bruk. Behandlingarnas effektivitet förbättras, vilket höjer befolkningens funktionsförmåga och livslängd. I och med att resurserna minskar krävs emellertid en allt noggrannare bedömning av hur effektiv och kostnadseffektiv ny teknik och nya läkemedelsbehandlingar är, samtidigt som även de etiska aspekterna måste beaktas. Satsningarna på bedömning av kostnadseffektiviteten i vården och av nya behandlingar och tekniker kommer att öka, och bedömningarna får en starkare formell status. Det finländska samhället förväntar sig med rätta att HNS utför sådan sjukdomsdiagnostik och vård som är baserad på den nyaste kunskapen. En nödvändig förutsättning för att uppnå detta mål är en högklassig hälsovetenskaplig forskning. Forskningsarbetet är även en lagstadgad uppgift för HNS. Forskningsarbetet förbättrar diagnostiken och vården inom HNS på två sätt; genom direkta forskningsinnovationer och genom det lärande som sker i forskningsarbetet. En utredning som färdigställdes 2012 visade att den expertis som uppstår genom forskningsarbetet inom HUCS är massiv och omfattar nästan alla specialiteter och enheter i sjukhuset. Resultatet är att den senaste informationen ofta först kommer till nytta för patienterna inom HNS och därefter sprids till resten av landet och även internationellt. HNS, Helsingfors universitets medicinska fakultet och Institutet för molekylärmedicin i Finland bildar tillsammans Helsinki Academic Medical Center, en mycket betydande forskningsenhet; den bedöms vara ett av Europas fem främsta forskningscentra inom klinisk medicin. Finansieringen av forskningen utgör en växande utmaning. Statlig finansiering för hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå (tidigare kallad specialstatsandelen för forskning) är den viktigaste finansieringskällan för forskningen inom HNS. Finansieringsbeloppet har emellertid minskat till cirka en tredjedel under de senaste femton åren. För att säkerställa utvecklingen av den medicinska nivån på vården har i HNS budget inkluderats anslag för att finansiera infrastruktur som i synnerhet är nödvändig för forskningen och för att täcka de egenfinansieringsandelar som vissa stipendier (t.ex. av EU, Tekes och Finlands Akademi) förutsätter. Befolkningsförändringar i medlemskommunerna Den 31 december 2011 hade medlemskommunerna i HNS 1 544 043 invånare (28,6 % av Finlands befolkning). Under 2011 ökade befolkningen i HNS-distriktet med nästan 17 000 personer. I hela landet uppgick ökningen 2011 till cirka 26 000 personer. Befolkningsökningen i HNS-distriktet utgjorde 64,5 procent av befolkningsökningen i hela landet 2011. Befolkningen i HNS-distriktet har under hela 2000-talet ökat med en årstakt på 1 procent, och enligt Statistikcentralens senaste befolkningsprognos (2012) fortsätter ökningen i samma takt under resten av detta årtionde. Under samma period ökade Finlands befolkning med 0,5 procent per år, och ökningen väntas fortsätta på samma nivå. I slutet av 2011 var cirka 133 800 av invånarna i HNS medlemskommuner svenskspråkiga, dvs. 8,7 procent av befolkningen i medlemskommunerna och 45,9 procent av hela Finlands svenskspråkiga befolkning. De största andelarna svenskspråkiga i HNS-distriktet fanns i Helsingfors (26,6 %), Esbo (15,1 %), Raseborg (14,2 %) och Borgå (11,3 %). I Västra Nyland utgjorde de svenskspråkiga 59,5 procent av hela befolkningen i sjukvårdsområdet, i Borgå sjukvårdsområde 31,0 procent, i HUCS sjukvårdsområde 6,3 procent, i Lojo sjukvårdsområde 4,5 procent och i Hyvinge sjukvårdsområde 1,1 procent. År 2011 var 7

Allmän motivering Raseborg den mest svenskspråkiga kommunen i HNS-distriktet (65,6 % svenskspråkiga) och Mäntsälä den mest finskspråkiga (97,4 % finskspråkiga). I slutet av 2011 hade 8,6 procent (cirka 133 400 personer) av befolkningen i HNS-distriktet ett annat modersmål än finska eller svenska, medan motsvarande siffra för hela landet var 4,5 procent. I HNS-distriktet bodde 54,7 procent av alla personer i Finland med främmande modersmål. Andelen personer med främmande modersmål var 10,6 procent i HUCS sjukvårdsområde, 3,4 procent i Västra Nylands sjukvårdsområde och Borgå sjukvårdsområde, 3,0 procent i Lojo sjukvårdsområde och 2,9 procent i Hyvinge sjukvårdsområde. Andelen personer med främmande modersmål var störst i Helsingfors (11,5 %), Vanda (10,8 %) och Esbo (10,3 %). De vanligaste främmande språken i HNSdistriktet är ryska, estniska och somali. De vanligaste främmande språken i hela landet är ryska, estniska och engelska. Befolkningsutveckling Befolkning 31.12.2011 2012 PROG 2013 PROG Förändring 2012 prog/ 2013 prog Föränd. % HUCS sjukvårdsområde 1 131 372 1 144 766 1 157 980 13 214 1,2 % Västra Nylands sjukvårdsområde 43 937 43 976 44 032 56 0,1 % Lojo sjukvårdsområde 91 293 92 139 93 002 863 0,9 % Hyvinge sjukvårdsområde 182 640 184 273 185 886 1 613 0,9 % Borgå sjukvårdsområde 95 792 96 413 97 034 621 0,6 % HNS totalt 1 545 034 1 561 567 1 577 934 16 367 1,0 % Källa: Statistikcentralen; befolkning 31.12.2011; befolkningsprognos 2012 De tre största medlemskommunernas, dvs. Helsingfors, Esbos och Vandas, andel av HNSdistriktets befolkning den 31 december 2011 var 68,0 procent (1 050 824 invånare). Enligt Statistikcentralens senaste prognos ökar befolkningen i HNS-distriktet med 16 367 invånare åren 2012 2013. Den största procentuella ökningen sker i HUCS sjukvårdsområde (1,2 %) och bland medlemskommunerna i hela sjukvårdsdistriktet sker den största ökningen i Sjundeå (1,9 %), Sibbo (1,5 %), Mäntsälä (1,4 %) och Esbo (1,4 %). BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING Befolkning 31.12.2011 2012 PROG 2013 PROG Förändring 2012 prog/ 2013 prog Föränd. % 0-14 år 261 503 263 453 266 170 2 717 1,0 % 15-44 år 641 245 644 136 646 696 2 560 0,4 % 45-64 år 417 182 417 220 417 105-115 0,0 % 65-74 år 132 770 141 617 149 400 7 783 5,5 % 75+ år 92 334 95 141 98 563 3 422 3,6 % HNS totalt 1 545 034 1 561 567 1 577 934 16 367 1,0 % Källa: Statistikcentralen; befolkning 31.12.2011; befolkningsprognos 2012. Den 31 december 2011 var andelen barn under 14 år 16,9 procent av medlemskommunernas befolkning (16,5 procent i hela landet). Enligt den senaste befolkningsprognosen beräknas åldersgruppens andel förbli den samma till slutet av årtiondet för att därefter börja minska. I slutet av 2011 var andelen kvinnor i barnafödande ålder (15 44 år) i HNS medlemskommuner 20,7 procent (i hela landet 18,1 %). År 2013 väntas andelen kvinnor i barnafödande ålder vara 20,4 procent av hela HNS befolkning (17,9 % av hela landets befolkning). I hela landet väntas andelen kvinnor i barnafödande ålder minska med 0,1 procentenheter per år. Den förväntade minskningen av gruppen kvinnor i barnafödande ålder sker något långsammare i HNS-distriktet än i resten av landet. Befolkningen i medlemskommunerna fortsätter åldras. Faktorer som höjer efterfrågan på specialiserad sjukvård och kostnadstrycket är ökningen av invånarantalet samt förändringarna i åldersstrukturen och sjukdomsprevalensen. I slutet av 2011 utgjorde personer i pensionsåldern 14,6 procent av befolkningen i HNS-distriktet. Det är 3,5 procentenheter mindre än i hela landet. Det förekommer dock stora skillnader mellan kommunerna inom HNS. Borgnäs, Kyrkslätt, Esbo och Nurmijärvi har den lägsta andelen, medan Lappträsk, Karislojo, Hangö och Lovisa har de högsta andelarna. År 2013 väntas 8

Allmän motivering andelen personer över 65 år i HNS-distriktet vara 15,7 procent. I hela landet väntas åldersgruppens andel av befolkningen vara 19,4 procent. I slutet av 2011 hade HNSdistriktet 6,0 procent invånare över 75 år, medan siffran för hela landet var 8,2 procent. År 2013 väntas 6,2 procent av befolkningen i HNS-distriktet höra till denna grupp, medan motsvarande siffra för hela landet är 8,5 procent. Gruppen över 65 år, vars andel av medlemskommunens befolkning var 14,6 procent, använde 2011 30,3 procent av HNS:s tjänster, räknat enligt fakturering. Gruppen över 75 år utgjorde 6,0 procent av befolkningen och använde 14,6 procent av servicen. Befolkningsutvecklingen och åldersstrukturen presenteras i bilaga 1. Den relativa andelen invånare i arbetsför ålder minskar och den demografiska försörjningskvoten försämras Den mest betydande förändringen i befolkningsstrukturen är att de äldre åldersklasserna ökar. Andelen personer i pensionsåldern ökar kraftigt samtidigt som andelen invånare i arbetsför ålder minskar. Också andelen barn och ungdomar minskar, och ingen betydande förändring i nativiteten är att vänta i framtiden. Även om befolkningens åldrande berör varje kommun i landet förekommer det märkbara skillnader i åldersstrukturens utveckling mellan kommunerna. Under de tio senaste åren har andelen personer i arbetsför ålder minskat i drygt två tredjedelar av landets kommuner medan andelen har ökat i en tredjedel av kommunerna. Bland medlemskommunerna i HNS-distriktet har andelen personer i arbetsför ålder minskat i tre kommuner: i Hangö (-13,5 %), Lappträsk (-3,2 %) och Grankulla (-2,1 %). I HNS-distriktet väntas antalet personer i arbetsför ålder (15 64-åringar) öka med 80 000 personer fram till 2030. I hela landet väntas denna åldersgrupp minska med 117 000 personer fram till 2030 jämfört med nuläget. Efter detta väntas antalet personer i arbetsför ålder långsamt öka även i hela landet. Fram till 2030 väntas andelen personer över 65 år i HNS-distriktet öka med 6 procentenheter från nuvarande cirka 15 procent och i hela landet med 8 procentenheter från nuvarande 18 procent. Den demografiska försörjningskvoten, dvs. antalet barn och äldre per hundra personer i arbetsför ålder, stiger inom den närmaste framtiden. I slutet av 2011 var den demografiska försörjningskvoten 46,0 i HNS-distriktet och 52,9 i hela landet. Enligt befolkningsprognosen kommer gränsen på 60 personer som måste försörjas att överskridas 2032 i HNS-distriktet och 2017 i hela landet. Om den inre flyttningsrörelsen i landet fortsätter på samma sätt som de senaste åren väntas befolkningen öka proportionellt mest på Åland och i Nyland. År 2020 kommer befolkningen på Åland i så fall att vara 10,2 procent större och i Nyland 9,1 procent större än 2011. Med samma utveckling kommer befolkningen 2030 att vara 21,3 procent större på Åland och 17,3 procent större i Nyland jämfört med nuläget. 9

Strategiska insatsområden och nyckelmål för 2013 2 STRATEGISKA INSATSOMRÅDEN OCH NYCKELMÅL FÖR 2013 2.1 HUS strategi 2012 2016 Med strategin avses vid HNS det mål- och verksamhetsprogram som samkommunens fullmäktige godkänt. Strategin revideras varje fullmäktigeperiod. De värderingar som styr HNS vision och verksamhet samt de strategiska målen och förutsättningarna för att de ska uppnås har fastställts i HNS strategi för 2012 2016. Strategin godkändes av HNS fullmäktige den 19 oktober 2011. HNS strategi är ett åtgärdsprogram på principiell nivå. Det konkretiseras genom de årliga budgeterna och genom verksamhets- och ekonomiplanerna, som upprättas för flera år. HNS föregångare Effektiv vård för patientens bästa M Å L Patientorienterad och rättidig vård Högklassig forskning och undervisning Intensivare partnerskap med primärvården Effektiv och konkurrenskraftig verksamhet V I L L K O R Kunnig och motiverad personal Kontrollerad och balanserad ekonomi Fungerande lokaler, teknologi och miljöansvar Reformvänlig ledning och organisation Ägarsamfundens och intressentgruppernas förtroende V Ä R D E N Jämlikhet mellan alla människor Aki Lindén Patientorienterad verksamhet Kreativitet och innovativitet Hög kvalitet och effektivitet Öppenhet, förtroende och inbördes respekt HNS åren 2012-2016 (vision) HNS är en internationellt högklassig, kunskapsgenererande sjukhusorganisation där undersökningen och vården av patienterna är av hög kvalitet, rättidig, säker och kundorienterad. HNS tjänsteproduktion är konkurrenskraftig och dess sjukhus och enheter erbjuder eftertraktade arbetsplatser. Varje mål i strategin samt förutsättningarna för att de ska uppnås har konkretiserats genom specifika delmål. För de flesta av delmålen kan man skapa användbara indikatorer och därigenom kontrollera utfallet. Med hänsyn till HNS verksamhet innehåller strategin även mål som inte kan mätas konkret. Stategin genomförs med hjälp av årsplanerna och budgeten. För varje punkt i strategin utarbetas en konkret genomförandeplan. Ansvaret för genomförandet är tydligt och genomförandet kontrolleras regelbundet. Den av fullmäktige godkända budgeten innefattar de årliga insatsområdena och nyckelmålen samt indikatorer och målvärden för dessa. Insatsområdena och målen härleds ur strategin. 10

Strategiska insatsområden och nyckelmål för 2013 2.2 Strategiska insatsområden och nyckelmål för 2013 Måluppställningen och målen för verksamheten på samkommunsnivå i budgeten för 2013 och ekonomiplanen för 2013 2015 bygger på den gällande strategin. Stategin genomförs med hjälp av årsplanerna och budgeten. Budgeten, som ska godkännas av fullmäktige, innefattar de årliga nyckelmålen samt indikatorer och målvärden för dessa. Insatsområdena och målen härleds ur strategin. Med tanke på ledningens egna, regelbundna uppföljning har man för varje nyckelmål även uppgjort en konkret, tidsbunden åtgärdsplan och utsett ansvariga personer för dessa. Nyckelmålen är huvudsakligen långsiktiga och täcker hela strategiperioden. Framställningen av nyckelmålen har gjorts klarare genom att de grupperat enligt styrkortets fem perspektiv: Patienten/kunden och samhälleliga verkningar Undervisning och forskning Processer, strukturer och ledning Personalen Ekonomin Patienten/kund en och samhälleliga verkningar Undervisning och forskning Processer, strukturer och ledning Personalen Ekonomin HNS STRATE- GISKA INSATS- OMRÅDEN Patientorienterad vård rätt tid Ägarsamfundens och intressenternas förtroende Högklassig forskning och utbildning Fungerande lokaler, teknologi och miljöansvar Effektiv och konkurrenskraftig verksamhet Kunnig och motiverad personal Kontroll över ekonomin Intensifierat samarbete med primärvården Ledarskap och organisation i förnyelse MÅL 2013 - Kvalitetsjämförelse av vårdresultaten - Patientsäkerhet - Vårdens effektivitet - Lika tillgång till vård och vård i rätt tid - Ledningen av hälso- och sjukvården i dess helhet - Friktionsfritt samarbete mellan specialiserad sjukvård och primärvård samt kontroll över - Ökning av forskningsfinansie ringen - Utbildningsnivån hos yrkespersonerna inom hälso- och sjukvården svarar mot behoven i servicesystemet - Priskonkurrens - Ökad produktivitet för IKT (informationsoch kommunikationstekni k) ur kärnverksamhetens perspektiv - Arbetsfördelning mellan HNS sjukhus; graden av öppenvård inom verksamheten - Intraprenörskap som verksamhetskoncept - Utnyttjande av forskningsresultat i det kliniska arbetet - Tillräckligt antal anställda, rekrytering samt en personalstruktur som möjliggör en effektiv och kostnadseffektiv verksamhet - Personalens kompetens - Ledarskap som grundar sig på dialog - Effektiv verksamhet - Ökad produktivitet - Investeringarna förbättrar verksamhetens kvalitet, effektivitet och produktivitet efterfrågan - Främjande av ägarstyrningen och samhällelig påverkan 11

Strategiska insatsområden och nyckelmål för 2013 Patienten/kunden och samhälleliga verkningar MÅL INDIKATOR MÅLVÄRDE 2013-2016 Kvalitetsjämförelse av vårdresultaten Patientsäkerhet Den del av verksamheten där jämförelsen av vårdresultaten är ett led i styrningen av verksamhetsenheterna Rapporteringspraxis som bygger på patientsäkerhetsplanen har införts i samtliga sjukvårdsenheter I verksamhetsplanerna ingår de säkerhetsfrämjande förändringar i verksamheten som förutsätts utifrån HaiPro-anmälningarna - 2013 startas minst fyra samordnade (på HNS-nivå) pilotprojekt för harmonisering av handlingsmodellerna (förebyggande av trycksår, smärthantering, förebyggande av fall och säkerställande av näringsintag) - 2014: de harmoniserade handlingsmodellerna tillämpas på minst fyra sjukdomsrelaterade patientgrupper inom hela HNS, och kvalitetsjämförelsen täcker minst 40 % av verksamheten - 2016: kvalitetsjämförelserna och de harmoniserade handlingsmodellerna täcker 80 av den kliniska verksamheten - 2013: rapporterna har behandlats planenligt och förändringar som höjer patientsäkerheten har genomförts - 2016: i mätningar av patientsäkerhetskulturen hör HNS till landets tre bästa hälso- och sjukvårdsenheter - Standardiserade handlingsmodeller som bevisligen höjer patientsäkerheten tillämpas i funktioner som motsvarar minst 80 % av de funktioner som är föremål för anmälningar av olyckor och tillbud - Resultaten från objektiva, internationellt godkända indikatorer för patientsäkerhet är minst lika höga som vid de ledande universitetssjukhusen i de andra nordiska länderna 12

Strategiska insatsområden och nyckelmål för 2013 MÅL INDIKATOR MÅLVÄRDE 2013-2016 Vårdens effektivitet Lika tillgång till vård och vård i rätt tid Den del av verksamheten och införandet av dyra tekniker som omfattas av bedömningen av vårdens effektivitet Kriterier för brådskande (1-30 dgr) diagnoser och patientgrupper samt utfall Högklassig och effektiv akutvård ordnas i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och servicenivåbeslutet Antal patienter som väntar på vård och undersökning i relation till invånarantalet - 2013 inleds minst 2 effektivitetsbedömningar inom områden som undersökts tidigare samt bedömningar för 2 nya patientgrupper per år - 2013: En Mini-HTA-bedömning (Health Technology Assessment) inkluderas i processen för investeringsansökningar och principerna för användning av effektivitetsbedömningar vid införande av nya vårdmetoder inom specialupptagningsområdet - 2016: Bedömningarna av vårdens effektivitet omfattar 80 % av den kliniska verksamheten, och bedömning av (kostnads)effektiviteten är ett normalt inslag i bedömningen av införandet av ny och dyr teknik - 2013 har kriterier definierats för de 10 vanligaste patientgrupperna och harutfallet för dem bedömts - 2016: tillgången till brådskande vård utfaller till 98 % enligt dessa kriterier - 2013: akutvården ordnas av HNS inom samtliga sjukvårdsområden - 2013-2016: indikationer för akutvårdens kvalitet och effektivitet har definierats och mätresultat har insamlats och validerats - Lägsta siffrorna av alla sjukvårdsdistrikt med universitetssjukhus 13

Strategiska insatsområden och nyckelmål för 2013 MÅL INDIKATOR MÅLVÄRDE 2013-2016 Ledningen av hälso- och sjukvården i dess helhet, friktionsfritt samarbete mellan specialiserad sjukvård och primärvård samt kontroll över efterfrågan Främjande av ägarstyrningen och samhällelig påverkan Funktionen hos de gemensamma servicekedjorna Framtagande av planer för ordnande av hälso- och sjukvården, utfallet av planerna och årlig uppdatering av dem Volymen för den specialiserade sjukvårdens poliklinikverksamhet inom primärvården Antalet elektiva remisser Ägarnas nöjdhet En grupp bestående av olika bedömargrupper (HNS styrelse, ägarkommunerna, representanter för massmedia) ger ett sifferbetyg för HNS samhälleliga påverkan; bedömningen grundar sig på 3-5 påståenden - Åren 2013 2016 fastsälls årligen tre servicekedjor med tillhörande indikatorer i sjukvårdsområdena - År 2013 finns plan för ordnande av vården för alla kommuner i respektive sjukvårdsområde, och planen på HNSnivå har godkänts i fullmäktige - 2013 2014: målen och de planerade åtgärderna genomförs och planerna uppdateras varje år - 20 årsverken år 2013, 50 årsverken 2014, 100 årsverken 2015 och 150 årsverken 2016 - Antalet elektiva remisser ökar med högst 1 % under 2013 2016 - Åren 2013 2016 genomförs en enkät om ägarnas nöjdhet, målvärdet är varje år 8 (skala 4-10) - Åren 2013 2016 är målvärdet varje år 8,5 (skala 4-10) 14

Strategiska insatsområden och nyckelmål för 2013 Undervisning och forskning MÅL INDIKATOR MÅLVÄRDE 2013-2016 Ökning av forskningsfinansierin gen Forskningsfinansieringens belopp - HNS egen forskningsfinansiering, 5,0 milj. euro år 2013 8,0 milj. euro år 2016 - HNS och HU:s medicinska fakultets sammanlagda externa konkurrensutsatta forskningsfinansiering (EU, Tekes, Finlands Akademi, stiftelser) köar med 5 % per år Utbildningsnivån hos yrkespersonerna inom hälso- och sjukvården svarar mot behoven i servicesystemet Utfallet av utbildade på basis av behoven inom servicesystemet - Fakturering för kliniska läkemedelsprövningar 8,0 milj. euro år 2013 9,0 milj. euro år 2016 - De förändringar i utbildningsprogrammen som förutsätts av utredningen av behovet av läkare och tandläkare inom specialupptagningsområdet fram till 2025 ska ha gjorts 2013; utbildningsvolymerna ska ha stabiliserats enligt behovet senast 2016 - De förändringar i utbildningsprogrammen som förutsätts av utredningen av behovet av skötare inom specialupptagningsområdet fram till 2025 ska ha gjorts 2013; utbildningsvolymerna ska ha stabiliserats enligt behovet senast 2016 - Magisterutbildning i hälsovetenskap inletts vid Helsingfors universitet 2016 15

Strategiska insatsområden och nyckelmål för 2013 Processer, strukturer och ledning MÅL INDIKATOR MÅLVÄRDE 2013-2016 Priskonkurrens Prisutveckling för den standardiserade produktkorgen - Det deflaterade priset för produktkorgen sjunker eller ligger kvar 1 Produktkorgarna inom sjukvårdsproduktionen per resultatenhet/specialitet på samma nivå som 2012 2 Produktkorgarna inom stödtjänstenheterna Ökad produktivitet för IKT (informations- och kommunikationsteknik ) ur kärnverksamhetens perspektiv Arbetsfördelning mellan HNS sjukhus; graden av öppenvård inom verksamheten Intraprenörskap som verksamhetskoncept Utnyttjande av forskningsresultat i det kliniska arbetet Konkurrenskraft för jämförbara servicepriser Regelbunden (minst en gång per år) benchmarking mot andra offentliga och utvalda privata organisationer Gemensamt kund- och patientdatasystem för HNS och medlemskommunerna i HUCS svo Plan över arbetsfördelningen mellan sjukvårdsområdena i fråga om olika patientgrupper Öppenvårdens andel i faktureringen av medlemskommunerna Införande av sporrande handlingsmodell för intraprenörskap Andel vårdprocesser som bygger på gängse-vård- och andra evidensbaserade rekommendationer - Servicepriserna är konkurrenskraftiga jämfört med andra organisationernas jämförbara priser - 2013: beslut om upphandling av systemet har fattats - 2016: systemet i produktionsdrift - 2013: plan har uppgjorts - 2014 2016: planen genomförs och följs upp - Öppenvårdens relativa andel av faktureringen (DRGöppenvårdsprodukter och besöksprodukter) av medlemskommunerna ökar med en procentenhet varje år under perioden 2013 2016-2013: pilotprojekt i syfte att fastställa verksamhetsrelaterade och ekonomiska yttre ramar inom vilka en enhet självständigt kan agera enligt intraprenörskapsmodellen (bl.a. handlingsmodell, kundansvar, arbetstid och lönesättning) - 2014 2016: utvärdering och utvidgning av konceptet 2013: Andelen vårdprocesser som bygger på evidensbaserade rekommendationer utreds, och utifrån detta fastställs målen för de kommande åren 16

Personalen Strategiska insatsområden och nyckelmål för 2013 MÅL INDIKATOR MÅLVÄRDE 2013-2016 Den fast anställda personalens %- - 81 % år 2013 andel av personalstyrkan - 83 % år 2016 (: 78,6 %) Tillräckligt antal anställda, rekrytering samt en personalstruktur som möjliggör en effektiv och kostnadseffektiv verksamhet Personalens kompetens Andel fast anställda som slutat under året (%) Andel ansvarsenheter som gjort upp en plan över personalstrukturen En kompetensutvecklingsplan har gjorts upp - år 2013 < 10 % - år 2016 < 8 % - 25 % år 2013-100 % år 2016-2013: 100 % av resultatområdena, resultatenheterna och affärsverken har en plan Ledarskap som grundar sig på dialog Index för chefsarbetet (arbetsmiljöbarometern) (2011: 3,8) - 2016: 100 % av ansvarsenheterna har en plan - 3,9 år 2013-4,0 år 2016 17

Ekonomin Strategiska insatsområden och nyckelmål för 2013 MÅL INDIKATOR MÅLVÄRDE 2013-2016 Effektiv verksamhet Medlemskommunernas betalningsandel/invånare - Den deflaterade betalningsandelen överskrider inte nivån för 2012 (med beaktande av eventuella förändringar i arbetsfördelningen) Ökad produktivitet Medlemskommunernas nettokostnader/invånare för specialiserad sjukvård Medlemskommunernas nettokostnader/invånare för hälso- och sjukvården Deflaterad kostnad per DRGpoäng för somatisk serviceproduktion (euro/drgpoäng) För den psykiatriska servicen tillämpas en produktivitetsindikator som tas fram under 2012 Stödtjänsterna (affärsverken, resultatområdena, balansenheterna och dotterbolagen) har alla en egen produktivitetsindikator dels för hela stödtjänstenheten, dels för varje servicehelhet Institutet för hälsa och välfärds nationella produktivitetsjämförelse (episodproduktivitet) - Landes förmånligaste i jämförelse av sjukvårdsdistrikten - Bland de tre förmånligaste sjukvårdsdistrikten På totalnivå (samkommunen och koncernen) förbättras produktiviteten 2013 med 1,5 % och under åren 2014 2016 med 1 % per år Som deflateringskoefficient tillämpas sjukhuskostnadsindex 1. HUCS placerar sig bland de två främsta i universitetssjukhusgruppen 2. Hyvinge sjukhus placerar sig bland de två främsta i centralsjukhusgruppen 3. Övriga HNS-sjukhus placeras sig bland den bättre hälften i gruppen för övriga sjukhus Investeringarna förbättrar verksamhetens kvalitet, effektivitet och produktivitet En modell för uppföljning av stora investeringar (över 10 milj. euro) utvecklas och införs Lönsamhetskalkyleringen för investeringar utvecklas och införs systematiskt för investeringar på mer än 10 milj. euro Soliditet, % Ordnande av extern långfristig finansiering enligt vad som fastställs i finansieringsbudgeten för varje år - Uppföljningsmodellen införs och resultaten analyseras Resultaten utnyttjas i planeringen av nya investeringar - För alla nya investeringar på mer än 10 milj. euro har en heltäckande lönsamhetskalkyl gjorts upp med redskapet Invest for Excel - För bokslutet 2013 är målnivån för soliditeten minst 40 % - Den behövliga finansieringen har ordnats 18

Mål som rör koncernen och samkommunen 3 MÅL SOM RÖR KONCERNEN OCH SAMKOMMUNEN 3.1 Specialsjukvårdstjänster Medlemskommunernas betalningsandelar och planerad service till medlemskommunerna Planeringen av 2013 års verksamhet och ekonomi inleddes i februari med beredningen av medlemskommunernas betalningsandelar. Principerna för fastställandet av betalningsandelarna behandlades i samråd med representanter för sjukvårdsområdena den 1 februari och 5 april 2012. Beräkningsprinciperna för betalningsandelarna behandlades också under den för medlemskommunerna och HNS gemensamma arbetsgruppen HUSTRAs möten och presenterades för medlemskommunernas ledning vid ett kommunevenemang den 7 mars 2012. Styrelsen behandlade medlemskommunernas betalningsandelar i 2013 års budget den 7 maj 2011. Medlemskommunernas betalningsandelar innefattar serviceproduktionen inom den egentliga specialsjukvården (DRG-, vårddags- och besöksprodukter, köptjänster, vårdtjänster från andra sjukhus, servicesedlar samt läkemedel mot smittsamma sjukdomar och medicinsk genetik. Service för vilken det ingåtts separata avtal med medlemskommunerna, så som hälsocentraljour, akutvård, tjänster producerade av HNS affärsverk samt fördröjningsvårddagar hör till HNS övriga serviceförsäljning och faktureringen för den ingår inte i medlemskommunernas betalningsandelar. Medlemskommunernas betalningsandelar för 2013 beräknades i mars 2012 utifrån följande antaganden och principer: utgångspunkten var medlemskommunernas faktiska betalningsandelar 2011 efter återbäring av överskott och utjämning för dyr vård; det antogs att kommunprofilen (vilken service som anlitas) och serviceanvändningen i relation till kommunens invånarantal är oförändrad; effekten på betalningsandelarna av den prognostiserade befolkningsökningen och ändrade åldersstrukturen för 2012 och 2013 beaktades med en kommunspecifik befolkningsförändringskoefficient; den genomsnittliga förändringen i prisnivån på samkommunsnivå 2012 och 2013 beaktades; och produktivitetsmålet om 1,5 procent som uppställts för sjukvårdsområdena för 2012 och 2013 beaktades, med undantag för Västra Nylands sjukvårdsområde där produktivitetsmålet är 1,0 procent. För betalningsandelen strävade man efter en realistisk uppskattning av faktureringen av medlemskommunerna år 2013 utgående från utfallet för år 2011 samt med beaktande av kostnadsökningar, produktivitetsmål och befolkningsprognosen för 2012 2013. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer invånarantalet i samkommunen HNS medlemskommuner åren 2012 och 2013 att öka med totalt ca 2,0 procent (30 423 personer) från 2011. Befolkningsökningen är särskilt kraftig i åldersgruppen över 65 år (ökning 10,3 % från 2011 till 2013). HNS har utrett hur medlemskommunernas service används av olika åldersgrupper. Enligt utredningen har serviceanvändningen ökat kraftigt från 2008 till 2011 i åldersgruppen över 65 år. För att beakta effekten av befolkningsförändringen och den förändrade åldersstrukturen i åldersgruppen över 65 år beräknades medlemskommunspecifika befolkningsförändringskoefficienter som beaktar befolkningsökningen separat för åldersgruppen 0-64 år och åldersgruppen över 65 år. Den kommunspecifika befolkningsförändringskoefficienten är ett viktat medelvärde för befolkningsförändringsprocenten med åldersgruppernas faktureringsandel som vikt. Beräknad enligt ovanstående principer är befolkningsförändringskoefficienten på HNS-nivå 3,5 procent från 2011 till 2013. 19