Godkänd av fullmäktige

Transkript

1 Godkänd av fullmäktige Kuva Rajja Härkönen

2

3 BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN Innehåll Sidan 1 ALLMÄN MOTIVERING Utgångspunkter för budgetberedningen Förändringsfaktorer i omvärlden under planeperioden 3 2 STRATEGISKA INSATSOMRÅDEN OCH NYCKELMÅL Strategi för HNS Strategiska insatsområden och nyckelmål för BUDGETENS STRUKTUR OCH BINDANDE KARAKTÄR Budgetens och ekonomiplanens struktur Budgetens bindande verkan 19 4 MÅL SOM GÄLLER KONCERNEN OCH SAMKOMMUNEN Tjänster inom den speciliserade sjukvården Målen för tillgången till vård och erhållandet av vård Mål som gäller koncernens verksamhet och ekonomi Intern kontroll och riskhantering Redogörelse för intern kontroll, riskhantering och koncernkontroll 34 5 PRODUKTIFIERING, PRISSÄTTNING OCH FAKTURERING Produktifiering och prissättning Prehospital akutsjukvård och på invånarantalet baserade avgifter för 36 specialskyldigheter 5.3 Utjämning av dyr vård Praxis för faktureringen av kommunerna 38 6 FORSKNING, UNDERVISNING OCH UTVECKLING Undervisning och forskning Utveckling 43 7 PLANERING AV VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN Resultaträkning Investeringsbudget Finansieringsbudget Personalplanering 59 8 BUDGETAR OCH VERKSAMHETSPLANER FÖR AFFÄRVERKEN HNS-Apotek HNS-Desiko HNS-Servis Ravioli HNS-Logistik 90 9 DOTTERBOLAGENS MÅL FÖR VERKSAMHETEN OCH 96 EKONOMIN 9.1 HNS-Fastigheter Ab Uudenmaan Sairaalapesula Oy HYKSin kliiniset palvelut Oy 105

4 Sidan 10 MÅL OCH NYCKELTAL FÖR SJUKVÅRDS- OCH 108 RESULTATOMRÅDENA 10.1 HUCS sjukvårdsområdet Hyvinge sjukvårdsområde Lojo sjukvårdsområde Västra Nylands sjukvårdsområde Borgå sjukvårdsområde HNS-Lokalcentralen HNS-IT-förvaltningen Samförvaltning Extern revision Företagshälsovård 119 BILAGOR TILL BUDGETEN 121 Liite 1 Befolkningen i HNS-distriktet enligt ålder, sjukvårdsområde och 123 kommun, prognos för år 2017 Liite 2 Principerna för produktifiering och prissättning av vårdtjänster Liite 3 Giftinformationscentralen 135 Liite 4 Patientförsäkring 136 Liite 5 Akutvård 137 Liite 6 Andelar av akutvård som anknyter till läkarhelikopterverksamheten och som debiteras utgående från folkmängden/användningen 138 Liite 7 Liite 8 Specialiserings- och grundundervisningskostnader för tandläkare som täcks enligt antalet invånare år 2017 Förskottsavgift enligt invånarantal för förfarandet med utjämning av dyr vård Liite 9 Antal anställda och årsverken 141 Liite 10 Samkommunen HNS resultatbudget och finansieringsbudget 142 Liite 11 Kriterierna för avskrivningar enligt plan fr.o.m Liite 12 Ränta på grundkapitalet som erläggs till medlemskommunerna 152 Liite 13 Serviceprotuktion för medlemskommunerna åren Liite 14 HNS medlemskommunernas euro/invånare åren Liite 15 Medlemskommunernas produktifierade tjänster och 159 kapitationsbaserade tjänster inom den specialiserade sjukvården

5 1 ALLMÄN MOTIVERING BU Allmän motivering 1.1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR BUDGETBEREDNINGEN Lagar som styr budgetberedningen Enligt kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för HNS för det följande kalenderåret. Samtidigt godkänner fullmäktige en ekonomiplan för tre år (planperiod) och en investeringsplan för fyra år. Budgetåret är planperiodens första år (KomL ). I budgeten och ekonomiplanen godkänns de centrala målen för HNS verksamhet och ekonomi och slås fast grunderna för ekonomin, finansieringen och placeringsverksamheten. Fullmäktige godkänner budgeten för 2017 på HNS-samkommunnivå. Dessutom fastställer fullmäktige affärsverkens och dotterbolagens mål i enlighet med kommunallagen. Styrelsen fastställer i sin tur sjukvårdsområdenas och de övriga resultatområdenas (IT-förvaltningen, Samförvaltningen, Företagshälsovård, Lokalcentralen, Extern revision och HNS-Apotek) driftsplaner efter att fullmäktige fastställt budgeten. Sjukvårdsområdenas planer behandlas i nämnden för respektive sjukvårdsområde och affärsverkens budgetar fastställs av affärsverkens direktion efter att samkommunens budget har fastställts. Affärsverkens och dotterbolagens budgeter är en separat del som fogas till samkommunens budget. Även dotterbolagen upprättar en budget för varje kalenderår. Budgeten och ekonomiplanen görs upp så att förutsättningarna för skötseln av samkommunens uppgifter tryggas (KomL ). I budgeten tas in de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt visas hur finansieringsbehovet ska täckas vid sidan av den interna finansieringen (KomL ). Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. I driftsekonomidelen fastställs servicemålen och budgeteras för de utgifter och inkomster som ordnandet av dem kräver. I investeringsdelen budgeteras anskaffning, finansieringsandelar och försäljning av egendom i anslutning till produktionsmedel med lång verkningstid, såsom byggnader, fasta konstruktioner och materiel. I resultaträkningsdelen påvisas hur den interna finansieringen täcker driftskostnaderna och avskrivningarna. I finansieringsdelen påvisas ett sammandrag över källorna till och användningen av medlen. Samkommunens affärsverk planeras som separata helheter som en del av samkommunens budget. Affärsverkets budget och ekonomiplan består av en resultaträknings-, investeringsoch finansieringsdel. Bestämmelser om budgeten I 110 i kommunallagen bestäms följande: i budgeten tas in de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt visas hur finansieringsbehovet ska täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. budgeten ska iakttas i kommunens/samkommunens verksamhet och ekonomi. Beslut om ändringar i den fattas av fullmäktige. även en samkommun berörs av den bestämmelse i kommunallagen som säger att ekonomiplanen ska vara i balans eller visa ett överskott under en planperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. I fortsättningen berörs även en samkommun av den bestämmelse i kommunallagen (KomL ) enligt vilken ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott under 1

6 BU Allmän motivering en planperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Genom ändringarna strävar man efter en mer planmässig ekonomi samt enklare och mer exakta bestämmelser om balansering av ekonomin särskilt i en situation där kommunens/samkommunens ackumulerade underskott uppgår till ett betydande belopp. Skyldighet att täcka underskottet uppkommer när kommunens balansräkning för det innevarande året beräknas visa ett underskott. Balansräkningen visar ett underskott när det sammanräknade beloppet av det senast fastställda bokslutet och överskotts- och underskottsposterna i det innevarande årets budget är negativt. En kommun vars ekonomi visar ett underskott ska avbryta uppkomsten av underskott inom högst fyra år genom att upprätta en ekonomiplan som är i balans eller visar ett överskott. Om det icke täckta underskottet i balansräkningen inte kan täckas under planperioden ska kommunen upprätta ett separat specificerat åtgärdsprogram för att täcka underskottet. Budgeten och ekonomiplanen iakttas i HNS verksamhet och de binder organen och personalen och fungerar som ett verktyg för styrning och övervakning av dem. Beslut om ändringar i budgeten fattas av fullmäktige. Vid upprättandet av budgeten iakttas prestationsoch realiserings- samt fullständighetsprinciperna Utgångspunkter för budgetberedningen Samkommunen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) är Finlands största sjukvårdsdistrikt. HNS producerar specialiserade sjukvårdstjänster och tjänster för omsorg om utvecklingsstörda till över 1,6 miljoner invånare i 24 medlemskommuner. Universitetssjukhuset HUCS utgör en del av HNS och svarar, inom ett specialupptagningsområde som sträcker sig utöver distriktets gränser, dessutom för produktionen av vård för patienter som lider av sällsynta sjukdomar och patienter som annars behöver krävande vård. För vissa sjukdomar har HUCS ett riksomfattande ansvar. Hucs specialupptagningsområde omfattar förutom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt även Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt Eksote och samkommunen för sjukvårdsoch socialtjänster i Kymmenedalen Care. Samkommunen HNS har 21 sjukhus. Dessutom vårdar HNS patienter i Aurora och Hertonäs sjukhus. HNS vårdar cirka en halv miljon patientklienter om året. Samkommunen sysselsätter cirka yrkesutbildade personer inom hälsovården. HNS-koncernen omfattar utöver moderorganisationen, samkommunen HNS, även självständiga dotter- och fastighetsbolag. I budgeten för samkommunen HNS beaktas de tre största dotterbolagen HNS-Fastigheter Ab, Uudenmaan Sairaalapesula Oy och HYKSin kliiniset palvelut Oy. HNS sjukvårdsområden och sjukhus

7 BU Allmän motivering 1.2 FÖRÄNDRINGSFAKTORER I OMVÄRLDEN UNDER PLANEPERIODEN Allmänna utsikter för den ekonomiska utvecklingen och den offentliga ekonomins utveckling I finansministeriets ekonomiska översikt från hösten (publikation 31a/2016) är prognosen att Finlands ekonomi år 2016 växer med 1,1 % jämfört med året innan. Trots det lilla uppsvinget anses det att den ekonomiska situationen i Finland kommer att vara svag under de närmaste åren. Med en årlig tillväxt på 1 % kommer bruttonationalprodukten år 2018 att vara cirka 3 % lägre än vad den var år Den internationella ekonomiska tillväxten är totalt sett ringa. Tillväxten i den globala köpkraftsjusterade bruttonationalprodukten landar på 3,1 % år 2016 och tilltar en aning under följande år. Tillväxten har mattats av i många utvecklingsekonomier och industriländer. I industriländerna beror den anspråkslösa tillväxten på långsam löneutveckling och svag efterfrågan bland konsumenterna och låga investeringar till följd av denna. Den svaga tillväxten i efterfrågan visar sig som långsam tillväxt i den globala handeln, låga nyttighetspriser och låg inflation. Finlands marknadsandel av den globala handeln har fortsatt att krympa, men nedgången håller på att avta. Världshandeln genererar dock inte kraftig efterfrågan i Finland. Euroområdets ekonomi befinner sig fortsättningsvis i ett långsamt tillväxtspår. Importprisernas nedgång och den försvagade eurokursen har främjat tillväxten. Utlåningen och finansieringsförhållandena har förbättrats, finans- och penningpolitiken måste fortfarande stimuleras. Dessa omständigheter ökar efterfrågan bland privata konsumenter och investeringsaktiviteten. Storbritanniens utträde ur EU skapar osäkerhet, vilket å sin sida har en motsatt effekt på konsumtionsefterfrågan och investeringsviljan. Finlands ekonomiska tillväxt grundar sig i huvudsak på privat konsumtion och privata investeringar. Under innevarande år upprätthålls den privata konsumtionen av de ökade realinkomsterna: en lite bättre sysselsättningssituation och en långsam uppgång i konsumentpriserna. Enligt prognoserna avtar dock uppgången i den privata konsumtionen under kommande år i och med den tilltagande inflationen, utgiftsnedskärningarna i sociala transfereringar och måttliga avtalsförhöjningar. Lönesumman ökar inte heller nästa år i samma förhållande som sysselsättningen De privata investeringarna kommer att öka på årsnivå under hela prognosperioden Tillväxten är kraftigast under innevarande år. De svagare utsikterna för den internationella ekonomin påverkar investeringarna endast en aning, eftersom tillväxten i dessa i huvudsak grundar sig på bygge. Investeringarna i såväl bostadsbyggen som byggen av andra hus ökar kraftigt och reparationen av byggnader är livlig. Det förutspås att maskinoch anläggningsinvesteringarna ökar avsevärt. Däremot lider forsknings- och utvecklingsverksamheten på kort sikt såväl av den krympta offentliga finansieringen som av uppsägningen av privat forskningspersonal. Den hyfsade ekonomiska tillväxten i Finlands viktigaste exportländer och den förbättrade finländska konkurrenskraften väntas vända exporten mot måttlig tillväxt år 2016, en tillväxt på 3 % år 2017 och en tillväxt på 4 % år Den offentliga ekonomin kommer att uppvisa underskott fram till slutet av decenniet. Underskottet i den offentliga ekonomin har inte krympt avsevärt trots de omfattande anpassningsåtgärder som olika regeringar vidtagit. Den långsamma ekonomiska tillväxten genererar inte tillräckligt med skatteintäkter för att finansiera de offentliga utgifterna. Därtill ökar den åldrande befolkningen de offentliga utgifterna. På grund av dessa orsaker har den offentliga sektorn skuldsatt sig i snabb takt redan i flera års tid och skuldsättningen fortsätter under de närmaste åren. De offentliga samfundens skuld ökade ifjol till 131 miljarder euro, 3

8 BU Allmän motivering vilket är dubbelt mer än skuldnivån vid utgången av år På samma gång överskred förhållandet mellan den offentliga skulden och BNP referensvärdet på 60 % i EU-fördraget. Sänkningen av socialskyddsavgifter och nedskärningen i semesterpenningar i konkurrenskraftsavtalet minskar statens utgifter från och med nästa år i och med att arbetskraftskostnaderna minskar. Lokalförvaltningens underskott krymper en aning också under år Liksom under senaste år fortsätter konsumtionsutgifterna att öka i måttlig takt om kommunerna fortsätter att effektivisera sin verksamhet och anpassa sin ekonomi med åtgärder som dämpar utgifternas uppgång. Samverkan av de statliga åtgärderna har en stärkande effekt på den kommunala ekonomin. Statsandelarna utökas av den lagstadgade revideringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, där grundpriserna och finansieringen justeras så att de svarar mot de faktiska kostnaderna. Tillväxten i skatteintäkterna blir svag, eftersom den temporära höjningen av samfundsskatteandelen för kommunerna undanröjdes under innevarande år och eftersom den genomsnittliga kommunalskatteprocenten steg enbart en aning i början av året. Det centrala målet med konkurrenskraftsavtalet är att öka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Under följande år omfattar konkurrenskraftsavtalet element som såväl stärker som försvagar den kommunala ekonomin: avtalet krymper konsumtionsutgifterna i den kommunala ekonomin klart, men på samma gång krymper det också skatteintäkterna och statsandelarna. Förändringen i befolkningens åldersstruktur och också den ökade invandringen ökar behovet av tjänster som produceras av kommunerna Konkurrenskraftsavtalets inverkan på budgetplaneringen Ett förhandlingsresultat avseende tjänste- och arbetskollektivavtal enligt konkurrenskraftsavtalet har uppnåtts för kommunsektorn för avtalsperioden Avtalet täcker 100 % av personalen i kommunsektorn. Under avtalsperioden görs inte avtalshöjningar av lönerna. Vid sitt möte godkände delegationen för kommunarbetsgivare tjänste- och arbetskollektivavtalen för kommunsektorn enligt konkurrenskraftsavtalet för tidsperioden Tjänste- och arbetskollektivavtalet innehåller följande överenskommelser: 1) Den årliga arbetstiden förlängs i enlighet med konkurrenskraftsavtalet med i snitt 24 timmar per år utan att den årliga inkomstnivån förändras. I kommunsektorn varierar genomförandet enligt avtalsbransch. Förlängningen av arbetstiden genomförs i regel genom att öka den veckovisa arbetstiden med 30 minuter. Arbetstiden för sjukhusläkare (HNS:s läkare är sådana läkare) ändras inte, dvs. att deras arbetstid inte förlängs. Vid HNS utfördes sammanlagt årsverken år En ökning med 24 timmar per år för andra än läkare innebär en ökning av antalet årsverken med cirka 200. Målet är att förlängningen av arbetstiden minskar bl.a. behovet av vikarier. 2) Semesterpenningarna för kommunalt anställda skärs ned med 30 % från den nuvarande nivån under perioden Den personalkostnadssänkande inverkan av detta är i HNS år 2017 uppskattningsvis 14 miljoner euro, inklusive arbetsgivarens lönebikostnader. Förutom detta har beslutet i fråga en kostnadssänkande inverkan också på semesterlöneskulden åren 2016, 2017 och Den uppskattade inverkan för år 2016 är cirka 11,2 miljoner euro och den har inkluderats i prognosen för år Utöver de element som ingår i tjänste- och arbetskollektivavtalet innehåller förslaget till konkurrenskraftsavtal åtgärder av landets regering för att sänka arbetspensionsavgiften, arbetslöshetsförsäkringspremien och sjukförsäkringsavgiften för arbetstagare. Enligt nuvarande uppgifter och uppskattningen utifrån dessa har ovan nämnda åtgärder en sänkande inverkan på cirka 14 miljoner euro på de lönebikostnader för arbetsgivare som HNS betalar år

9 BU Allmän motivering De fördelar som uppnåtts med konkurrenskraftsavtalet ökar stegvis under kommande tre år. Inverkan år 2017 på personalkostnaderna på samkommunnivå och utvecklingen för kostnadsnivån i samkommunen har bedömts enligt följande: Vid beredning av budgetramen för HNS-samkommunen, som fastställdes på våren, beaktades inte inverkan av konkurrenskraftsavtalet på grund av att förhandlingarna fortfarande pågick. I planeringen på hösten har inverkan av konkurrenskraftsavtalet beaktats såväl på kommun- som på enhetsnivå i bedömningen av medlemskommunernas betalningsandelar och i beredningen av ramen för prissättning och intern fakturering för stödtjänster för stödtjänstenheterna. Konkurrenskraftsavtalet har avsevärda konsekvenser också för planeringen under kommande år i samkommunen HNS. I tabellen nedan presenteras den uppskattade årliga inverkan av konkurrenskraftsavtalet (miljoner euro) på personalkostnaderna jämfört med utgångsnivån år 2016 före konkurrenskraftsavtalet. Inverkan av konkurrenskraftavtalet 2017 Nuvarande läge Förändring BUF Minskning Semesterpenning (inkl. lönebikostnader) 100 % -30 % Pensionsavgifter 17,51 % -0,06 % Arbetslöshetsförsäkringspremie 3,90 % -0,45 % Sjukförsäkringspremie (socialskyddsavgift) 2,12 % -0,94 % Andra (förtida ålderspension, olycksfallsförsäkring) Vederlagsfri förlängning av arbetstiden av personalutgifterna ÅRSV ,04 % 0,16 % Max. 200 ÅRSV år % Sammanlagt år 2017: Inverkan av konkurrenskraftsavtalet har beaktats till fullt belopp i budgeten för åren enligt tabellen ovan. Eftersom nedskärningen av semesterpenningar ger en kostnadsfördel på 11,2 miljoner euro år 2016, uppgår den extra kostnadssänkande inverkan av konkurrenskraftsavtalet sammanlagt till 19,5 miljoner euro år Befolkning och sjukdomsprevalens Befolkningen åldras till följd av att livslängden blir längre, och av denna anledning blir prevalensen och antalet patienter i fortsättningen betydligt större. Hjärt- och kärlsjukdomar, som måste betraktas som kroniska folksjukdomar i Finland, samt diabetes, astma och allergier, kroniska lungsjukdomar, cancersjukdomar, minnessjukdomar, sjukdomar i muskuloskeletala organen och psykiska problem ökar i praktiken också i Nylands område trots att invånarna i Nyland har en fördelaktigare riskprofil än befolkningen i det övriga Finland. Befolkningen väntas öka med cirka 1 procent om året, vilket bidrar till att öka behovet av tjänster i de yngre årsklasserna. Cirka finländare har diabetes och antalet ökar varje år. Ökningen av diabetes har en koppling både till genetisk benägenhet och till ökningen av övervikten och minskningen av motionen. Cirka procent av finländarna har astma medan procent har allergier, och mängderna ökar årligen. Mängden personer med minnessjukdomar och problem med behandling av information ökar starkt i takt med att befolkningen åldras. Över finländare har en minnessjukdomsdiagnos, och dess förekomst bland åringar är över 10 procent och bland personer som är 85 eller äldre över 30 procent. Hjärt- och kärlsjukdomar är fortsättningsvis den vanligaste dödsorsaken (cirka 50 procent) trots att läkemedelsbehandlingarna och vårdingreppen blivit bättre. Åldrandet ökar antalet patienter 5

10 BU Allmän motivering även inom denna grupp. Var tredje finländare insjuknar i cancer under sin livstid och det sammanlagda antalet cancerpatienter just nu är cirka Tack vare de nya behandlingarna har överlevnadsprognosen blivit bättre, vilket bidrar till att öka antalet patienter vid sidan av åldrandet. Psykiska problem, särskilt depression, ökar jämnt varje år. Sammanfattningsvis kan man konstatera att trots de nya effektiva behandlingsformerna kommer hälsoförändringar som främst beror på åldrandet och levnadsvanorna att öka prevalensen ytterligare, och genom detta ökar servicebehovet betydligt även inom den specialiserade sjukvården. En särskild utmaning förknippas med den ökade invandringen och behovet av social- och hälsovårdstjänster hos dem som stannar i Finland Ändringar i lagstiftningen Landskaps- och social- och hälsovårdsreformen Statsrådet offentliggjorde grunderna och riktlinjerna för social- och hälsovårdsreformen och de självstyrande områdena Enligt dem inrättas i Finland 18 självstyrande områden av vilka 15 ordnar social- och hälsovårdstjänsterna själva, medan tre stödjer sig delvis på andra självstyrande områden Den omfattande jourverksamheten dygnet runt koncentreras i sin tur till 12 sjukhus som upprätthålls av självstyrande områden. Nylands självstyrande område kommer att ordna sina tjänster själv och upprätthålla en omfattande jour dygnet runt. De självstyrande områdena kommer att vara sektorsövergripande. Utöver tjänsterna för social- och hälsovård ansvarar de bl.a. för organiseringen av räddningsväsendet, uppgifter inom regionutveckling och den regionala planeringen av markanvändningen. I statsrådets riktlinjer ingår även införandet av lagstiftning om valfrihet i anslutning till reformen. Med valfrihet avses att patienten kan själv välja producenten av tjänsterna på den offentliga, privata eller tredje sektorn. Enligt riktlinjerna är valfrihet i fortsättningen huvudregeln på basnivå och används till tillämpliga delar även inom socialoch hälsovårdstjänster på specialiserad nivå. Reformernas innehåll preciserades i regeringens utkast till propositioner som offentliggjordes och som skickades ut på en omfattande remissrunda till olika statliga och kommunala myndigheter och aktörer inom den tredje sektorn. Remisstiden går ut De viktigaste lagarna som ingår i helheten är landskapslagen, lagen om ordnandet av socialoch hälsovården, den gemensamma lagen om verkställighet av dessa lagar samt finansieringslagen som gäller landskapens finansiering. I helheten ingår dessutom de förändringar i den övriga lagstiftningen som dessa lagar förutsätter. De 18 självstyrande områden som bildas i reformen kallas landskap. Landskapens högsta beslutsfattande organ är landskapsfullmäktige, som väljs genom val. Landskapets förvaltningsstruktur som skapas genom landskapslagen motsvarar allmänt taget strukturerna för baskommunen i enlighet med kommunallagen. Enligt lagen om ordnande har landskapet ansvaret för ordnandet av social- och hälsovården i sitt område. För den prehospitala akutsjukvårdens del har ansvaret för ordnandet centraliserats till de fem landskap som upprätthåller universitetssjukhus. Inom landskapet skiljs ordnandet av tjänsterna och produktionen av tjänsterna från varandra. För den offentliga produktionen ansvarar landskapets serviceinrättning som är en del av landskapet men som utgör en självständig juridisk person. Landskapets verksamhet kommer i huvudsak att finansieras genom statlig finansiering och delvis genom klientavgifter. Finansieringen fastställs delvis utifrån invånarantalet och delvis utifrån faktorer som gäller förhållandena. Den övriga lagstiftningen justeras utan att skattesatsen höjs på så sätt att beskattningens tonvikt flyttas tillsammans med finansieringsansvaret från kommunerna till staten. Personalen inom kommunernas och samkommunernas social- och hälsovårdstjänster överförs till landskapen i enlighet med principerna om överlåtelse av rörelse. För sjukvårdsdistriktens del är det fråga om en generalsuccession, vilket innebär att sjukvårdsdistriktens alla rättigheter och skyldigheter överförs till landskapen. Från kommunerna övergår endast den lösa egendom som använts för produktion av social- och hälsovården, medan lokalerna förblir i kommunernas ägo. Dessutom överförs en del av kommunernas och samkommunernas personal och egendom till fyra bolagsformade 6

11 BU Allmän motivering landsomfattande servicecenter som sörjer för landskapens lokaltjänster, personal- och ekonomiförvaltning, upphandling och tjänster inom informationsförvaltning och informationsteknik. I anslutning till reformen ska också beredas separat lagstiftning om patienternas valfrihet, som dock inte ingår i den remissrunda som nämns ovan. Avsikten är att reformen träder i kraft från och med , varvid ansvaret för ordnande av social- och hälsovården övergår från kommunerna och samkommunerna till landskapen. För samkommunen HNS kommer åren 2017 och 2018 vara en period av förberedelser inför reformen. Det är ändamålsenligt att skapa sådana strukturer som motsvarar riktlinjerna för reformen i så hög grad som möjligt redan innan reformen träder i kraft. Dessa strukturella förändringar kommer att planeras både inom HNS-koncernen och tillsammans med medlemskommunerna. Som mål borde fastställas att HNS-koncernen är så kompatibel med social- och hälsovårdsreformen som möjligt när reformen träder i kraft. Mätt med antalet anställda torde HNS utgöra den största delen av landskapets serviceinrättning. I dagens läge upprätthåller även baskommunerna funktioner som övergår till serviceinrättningen. Sådana funktioner finns inte bara inom social- och hälsovården utan även t.ex. inom räddningsväsendet. Vissa delar av HNS-koncernens nuvarande funktioner ska enligt lagförslagen förflyttas till andra enheter (bl.a. HNS-Fastigheter Ab överförs till ett riksomfattande servicecenter). Reformen av upphandlingslagen Regeringens proposition till upphandlingslag (RP 108/2016 rd) lämnades till riksdagen i juni Syftet med lagen är att verkställa de nya direktiven om offentlig upphandling och om tilldelning av koncessioner. Den nya lagen underlättar i viss mån upphandlingsväsendets praktiska verksamhet och ger den nya möjligheter: till exempel tröskelvärdena höjs och nya upphandlingsförfaranden införs. Samarbetet mellan upphandlande enheter, till exempel mellan sjukvårdsdistrikt, inom serviceproduktionen regleras i fortsättning i lag. Förändringarna har dock inga väsentliga effekter. Regleringen av anknutna enheter blir däremot strängare, och ett aktiebolag som fungerar som anknuten enhet kan i fortsättningen endast sälja tjänster eller produkter till ett belopp som motsvarar 5 procent eller högst euro av dess omsättning till andra kunder än till sin ägare. Detta har inga direkta effekter på samkommunens nuvarande verksamhet, men efter social- och hälsovårdsreformen kan detta göra det svårare till exempel att inrätta gemensamma serviceenheter för landskapets serviceinrättning och för aktörer i den privata sektorn. Verkställandet av kommunallagen Den nya kommunallagen trädde i kraft , men i enlighet med dess övergångsbestämmelser tillämpas en del av lagen först från början av den nya kommunalvalperioden, dvs. från och med På grund av den nya lagen ska vissa ändringar göras i samkommunens grundavtal (bl.a. föreskrifterna om rapporteringen till medlemskommunerna). En mer omfattande reform kommer att göras i förvaltningsstadgan under första hälften av 2017 till följd av att lagen träder i kraft. Dessutom ska vissa andra ändringar av den praktiska verksamheten göras bl.a. i fråga om den elektroniska publiceringen av administrativa handlingar och anmälan av beslutsfattarnas förbindelser HNS som organisation HNS bildades 2000 då Helsingfors stads specialiserade sjukvård, Nylands sjukvårdsdistrikt och Kommunalförbundet för Helsingfors universitets centralsjukhus gick samman. HNS är en tvåspråkig samkommun där det finns fler med svenska som modersmål än i något annat sjukvårdsdistrikt. Eftersom sjukhussamkommunen HNS ägs gemensamt av medlemskommunerna utgör förtroendet mellan HNS och ägarkommunerna grunden för all framgång. HNS är indelat i fem 7

12 BU Allmän motivering sjukvårdsområden: HUCS, Västra Nyland, Lojo, Hyvinge och Borgå. HUCS producerar dessutom krävande specialsjukvårdstjänster för huvudstadsregionen och för alla kommuner i Nyland. Utöver detta har HUCS vissa rikstäckande specialansvar. Varje sjukvårdsområde har ett nära samarbete med ansvarskommunerna i sitt område. I samarbete med primärvården utvecklas verksamheten långsiktigt genom en effektivisering av processer som omfattar hela servicekedjan. År 2016 har HNS 10 dottersammanslutningar (BS 2015: 10), 2 joint venture-bolag (BS 2015: 2) och 8 intressebolag (BS 2015: 8). Organisationsförändringar De viktigaste ändringarna i arbetsfördelningen mellan HNS och medlemskommunerna i budgetpropositionen: Ändringar i arbetsfördelningen i medlemskommunernas betalningsandelsfakturering - Nedläggning av Havukoski psykiatriska avdelning och överföring av verksamheten till Vanda stad ( 0,25 miljoner euro) - Överföring av barnfoniatriska verksamheten från Helsingfors stad till HUCSsjukvårdsområdet (0,39 miljoner euro) - Överföring av missbrukarpsykiatriska verksamheten vid kommunerna i Hyvinge sjukvårdsområde till Hyvinge sjukvårdsområde (0,1 miljoner euro). Den missbrukarpsykiatri som hittills upphandlats som en köpt tjänst i kommunerna i området ordnas av Hyvinge sjukvårdsområde fr.o.m. år Andra ändringar i arbetsfördelningen som ingår i sjukvårdsområdenas övriga serviceinkomster; - Överföring av praktiken inom den kliniska grundundervisningen i odontologi från Helsingfors social- och hälsovårdsverk till HNS fr.o.m (5,0 miljoner euro) - Dygnet runt-hemsjukvård av svårbehandlade barn vid Borgå sjukhus (0,6 miljoner euro) - Överföring av Helsingfors stads icke-brådskande sjuktransport till HUCSsjukvårdsområdet (1,0 miljon euro) - Överföring av verksamheten vid hvc-uppöljningsavdelningen från Lojo sjukhus till Lojo stad ( 1,2 miljoner euro) Nya stödtjänster för medlemskommunerna och HUCS:s specialupptagningsområde vilka ingår i verksamhetsintäkterna för stödtjänstenheterna (nettotillägg från år 2016 på tot. 10,0 miljoner euro) - Esbo sjukhus stödtjänster - Läkemedelsförsörjningstjänsterna i Kyrkslätt och Mäntsälä - Måltidstjänster för patienter i Haartmanska sjukhuset i Helsingfors (1/2017-) - Upphandlings- och logistiktjänster i Kyrkslätt (9/2016-) - Careas (10/2016-) upphandlings- och logistiktjänster Utöver ovan nämnda nya kundrelationer inom stödtjänster pågår i samband med upprättandet av budgeten en utredning över inledningen av samarbetet mellan upphandlings- och logistiktjänsterna och anstaltsvårdstjänsterna vid Helsingfors social- och hälsovårdsverk under år Dessa ingår dock inte ännu i detta skede i budgetpropositionen för år Careas bilddiagnostik- och laboratoriefunktioner övergår fr.o.m till verksamhet vid HNS-Bilddiagnostik och HUSLAB. Överföringen av bilddiagnostik- och laboratoriefunktionerna vid Carea (Samkommunen för sjukvårds- och socialtjänster i Kymmenedalen) ökar HNS:s verksamhetsintäkter i budgeten för år 2017 med 26,5 miljoner euro, verksamhetskostnaderna med 25,8 miljoner euro och avskrivningarna med 0,7 miljoner euro. Antalet anställda ökar med 275 personer och arbetsinsatsen med 219 årsverken. 8

13 BU Allmän motivering Av de interna ändringarna i arbetsfördelningen i sjukhusen i HNS utgörs den viktigaste av den administrativa överföringen av vuxen- och ungdomspsykiatrin i Västra Nylands sjukvårdsområde till en del av HUCS:s psykiatriska resultatenhet. Förlossningsverksamheten vid Borgå sjukhus överförs till HUCS:s resultatenhet för kvinnosjukdomar och partiellt till Hyvinge sjukhus. Därtill överförs från Borgå sjukhus verksamheten vid dygnet runtbäddavdelningen för barn till HUCS:s resultatenhet för barn- och ungdomssjukdomar. Dessutom omfattar beredningen interna organisatoriska ändringar i HNS; överföringen av verksamheten vid HUSLAB och HNS-Bilddiagnostik till egna resultatenheter i HUCSsjukhusområdet fr.o.m. år I november 2016 ska man också göra en bedömning av den eventuella sammanslagningen av stödtjänstaffärsverken (Ravioli, HNS-Desiko och HNS- Servis) och organiseringen av dessa till ett resultatområde fr.o.m , liksom också av organiseringen av affärsverket HNS-Logistik och affärsverket HNS-Apotek till ett resultatområde fr.o.m Helsingfors stadsstyrelse gav i augusti ett yttrande om propositionerna med förslag till ändring av hälso- och sjukvårdsvårdslagen och jourförordningen: "I Helsingfors kommer anordnandet och produktionen av jouren som en samjour att granskas enligt de framställda målen. Det är mest ändamålsenligt att göra detta senast som en del av social- och hälsovårds- och landskapsreformen eller en eventuell separat lösning för huvudstadsregionen." Avsikten är att under år 2017 i samarbete med Helsingfors stads social- och hälsovårdsverk bereda överföringen av jourfunktionerna i Malm och Haartmanska sjukhuset till verksamhet vid HNS fr.o.m I detta skede har inte ovan nämnda funktioner inkluderats i verksamhets- och ekonomisiffrorna för ekonomiplaneperioden Tillgången på personal En yrkeskunnig och kompetent personal har avgörande betydelse för att HNS verksamhet ska kunna genomföras framgångsrikt. Tillgången till personal som motsvarar behovet spelar en väsentlig roll för tryggandet av verksamheten kontinuitet och kvalitet. En särskild utmaning under de närmaste åren är att säkerställa att yrkeskunnig personal stannar i tjänsten och att förbättra personarbetets produktivitet. God personalpolitik och bra chefsarbete är en förutsättning för att HNS ska kunna rekrytera och behålla kompetenta anställda. Personalarbetets produktivitet ökas bland annat genom att öka det patient- och verksamhetsorienterade tänkandet inom planeringen av arbetsskift. I vikariatsarrangemang används kostnadseffektiva lösningar. Inom rekryteringen görs satsningar på att göra HNS välkänt och utveckla dess arbetsgivarimage. I den årliga arbetsmiljöbarometern skulle 82 procent (2015) av de svarande rekommendera HNS som arbetsgivare. Det personalbostadspolitiska programmet uppdaterades våren På grund av bostadsläget i huvudstadsregionen gör personalbostäder det lättare för personer som kommer från andra delar av Finland för att arbeta vid HNS att slå sig ned. Under de närmaste åren blir nästan 200 bostäder färdiga, de första på Busholmen hösten De båda projekten uppskattas vara objekt som passar in i den s.k. ARA-prisnivån, som erbjuder de boende en rimlig hyresnivå. Enligt planerna ska de bostadsprojekt som presenterats för samkommunens styrelse genomföras så att bostäderna kommer att ägas av bolaget Kiinteistö Oy HUS-Asunnot Teknisk utveckling Väntade förändringar inom IT under planeringsperioden Inom hälso- och sjukvården framskrider digitaliseringen med stormsteg och före utgången av år 2018 har den nuvarande styrningen av patienter som grundar sig på remisser partiellt ersatts av en digital vårdväg, där klienten/patienten står i centrum och själv tar ett större ansvar för sin hälsa i enlighet med riktlinjerna i social- och hälsovårdsreformen. Med ODAsystemet, som ska inrättas inom primärvården, och Hälsobyn, som tillhandahåller öppna 9

14 BU Allmän motivering tjänster för medborgarna, styrs medborgarna med symptomnavigatorer till rätt vårdställen eller så ges de egenvårdsanvisningar i situationer där yrkesutbildade personer inom hälsooch sjukvård inte behövs. Efter diagnostiseringen är det möjligt att enligt sjukdom fortsätta vården inom den specialiserade sjukvården, där Hälsobyns e-tjänster för patienter och yrkespersoner används i hög grad. I slutet av utvärderingsperioden består Hälsobyn av 30 virtuella sjukhus enligt symptom/sjukdom eller specialitet. I bakgrunden av tjänsterna används algoritmer som grundar sig på artificiell intelligens, som utöver att de stöder valet av rätt vårdväg också hjälper de yrkesutbildade personerna att ge rätt vård med genomslagskraft. Dataanalys som grundar sig på artificiell intelligens och data pool-teknologi kommer att tas i bruk i stor utsträckning inom forskning och därmed i patientvården. Apotti-projektets första Epic-installation tas i bruk vid Peijas sjukhus i slutet av år 2018 och Uranus-produktutvecklingen läggs ned vad gäller HNS. Utbredningen av distansmätanordningar och idrifttagandet av Epic ökar utnyttjandet av mobila teknologier och distanskonsultationsmöjligheter tillsammans med Hälsobyns distanskonsultationer och nätterapier och -behandlingar. Robotik kommer att användas i allt högre grad för att bistå vårdpersonalen i tunga och ofta återkommande arbetsuppgifter och RPA ersätter arbetsuppgifter som gäller manuell inmatning eller överföring av data mellan program. I det nya Barnsjukhuset börjar man använda nya program och ny teknologi för att stöda kommunikationen mellan barnpatienter, anhöriga och vårdpersonalen, förbättra trivseln i sjukhuset och främja revideringen av vårdprocesser och arbetssätt. I och med idrifttagningen av det nya Barnsjukhuset gör lokaliseringstekniken sitt egentliga genombrott i apparat- och personlokaliseringen. Betydelsen och vikten av Mejlans campusområde som hela Finlands centrum för specialiserad sjukvård växer i och med att nya funktioner koncentreras till Mejlans. När kunskapsintensiteten i Mejlans campusområde ökar, tas ett nytt datacenter i bruk i Mejlansområdet under år 2017 för att trygga kontinuiteten i IKT-tjänsterna. Det är ett måste att under de kommande åren satsa såväl ekonomiska resurser som personalresurser på tryggandet av kontinuiteten och datasäkerheten för IKT-tjänster. Riskerna med tanke på den prognostiserade utvecklingen är de ändringar i informationssystemet och organiseringen av IKT-tjänster vilka den framtida social- och hälsovårdsreformen kräver och vilka ännu är svåra att förutsäga. De obligatoriska IKTändringar som hänför sig till social- och hälsovårdsreformen kan avsevärt skjuta på idrifttagningen av ny teknologi och möjligheten att satsa på utveckling av en ny form av IKTserviceproduktion. Medicinsk utrustning och smittsamma sjukdomar Den medicinska tekniken torde utvecklas i snabb takt även under den kommande ekonomiplaneperioden. Nya undersöknings- och behandlingsmetoder samt läkemedel tas i bruk. Behandlingarnas genomslagskraft förbättras, vilket höjer befolkningens funktionsförmåga och livslängd. I och med att resurserna krymper krävs emellertid en allt noggrannare bedömning av hur effektiv och kostnadseffektiv ny teknik och nya läkemedelsbehandlingar är, samtidigt som även de etiska aspekterna måste beaktas. Behoven av förmedling och lagring av klinisk data som samlas in med medicintekniska produkter ökar t.ex. i stödsystemen för kliniskt beslutsfattande som grundar sig på artificiell intelligens. Integrationsgränssnitten kommer att ändras vad gäller Apottipatientdatasystemet. Den trådlösa överföringen av information kommer att öka såväl inne på sjukhusen som i hemvården. Nya former av medicintekniska produkter, såsom BNCTstrålbehandlingsanordningar, öppnar nya möjligheter i patientvården. I en allt mer global värld kan spektret av sjukdomar förändras snabbt och plötsligt. Icke smittsamma sjukdomar är det överlägset största hotet mot funktionsförmågan, men epidemier av smittsamma sjukdomar och sjukhusinfektioner utgör en ökande risk inom HNS. 10

15 BU Allmän motivering Forskning Universitetsforskningen driver den medicinska utvecklingen framåt. För att kunna följa med i den medicinska utvecklingen måste HNS egen expertkompetens ständigt underhållas. Finansieringen av forskningen utgör en växande utmaning. Den internationella och inhemska konkurrensen inom forskning har ökat och endast starka, välorganiserade forskningsenheter och forskningsmiljöer med stora resurser kommer att bibehålla sin attraktionskraft. I HNSbudgeten har man bl.a. beaktat de självfinansieringsandelar som förutsätts av finansiering som erhålls av Finlands Akademi. Dessutom har HNS egen forskningsfinansiering utökats för att kompensera minskningen av statens forskningsfinansiering från upprätthållandet av resurser som betjänar forskningen, såsom från utrustnings- och lokalkostnader. Apotti-patientsystem Hälsotekniken och den medicinska tekniken kommer att utvecklas snabbt även i fortsättningen, vilket medför omvälvningar i vårdprocesserna och -förfarandena. HNS håller på att skaffa och ta i bruk utrustningar för kirurgi och cancerbehandlingar för att förbättra vårdresultaten och vårdens kvalitet. Särskilt mobil teknik erbjuder stora möjligheter att förnya verksamhetsmodellerna. Projektet för det virtuella sjukhuset, som HNS inlett, har godkänts som ett nationellt spetsprojekt under namnet Hälsobyn.fi. Inom ramen för projektet skapar universitetssjukhussjukvårdsdistrikten hälsohus i hälsobyn, till exempel ett hus för viktkontroll som innehåller egna avsnitt för klienter, patienter och yrkesutbildade personer. De olika avsnitten ger tillförlitlig grundläggande information om ämnet, tips för personens egen diagnos och vård samt virtuella undersöknings- och vårdtjänster från hela landet. På det allmänna planet kommer de olika elektroniska tjänsterna att effektivisera kundtjänsten och personalens arbete ytterligare. En aktuell och transparent informationsgång förutsätter allt mer av datasystemen. HNS deltar tillsammans med fyra kommuner i huvudstadsregionen i projektet Apotti (Asiakas- ja POTilasTIetojärjestelmä, Klient- och patientdatasystemet). Åren förbereds ibruktagandet av systemet. Förberedelserna binder flera hundra yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården till förnyandet av processerna och anpassning av programvaran. Denna nödvändiga satsning medför en klar utmaning för serviceproduktionen och kostnadshanteringen åren Systemet tas först i bruk i Vanda och Pejas sjukhus under den senare hälften av Ett år senare introduceras systemet i HUCS och i det övriga HNS och därefter i Helsingfors, Grankulla och Kyrkslätt. Med hjälp av datasystemet Apotti blir patienten en viktig del av vårdprocessen samtidigt som de yrkesutbildade personernas dagliga arbete blir smidigare och arbetets kvalitet förbättras. Transparensen och aktualiteten möjliggör en effektivare styrning och ledning, vilket ökar kostnadseffektiviteten och tjänsternas effektivitet Befolkningsförändringar i medlemskommunerna I slutet av 2015 var antalet invånare i medlemskommunerna , vilket utgjorde 29,5 procent av befolkningen i hela Finland. De tre största medlemskommunernas, dvs. Helsingfors, Esbos och Vandas, andel av HNS-distriktets befolkning var 68,8 procent ( invånare). Helsingfors andel var 38,9 procent. Befolkningsmängden i HNS medlemskommuner ökade med 1,0 procent år 2015 (ca invånare). Befolkningsökningen i hela landet var 0,3 procent år Förändring BEFOLKNINGSUTVECKLING Befolkning PROG 2017 PROG 2016 prog/ 2017 prog Förändr.-% HUCS sjukvårdsområde ,2 % Västra Nylands sjukvårdsområde ,4 % Lojo sjukvårdsområde ,3 % Hyvinge sjukvårdsområde ,6 % Borgå sjukvårdsområde ,4 % HNS totalt ,0 % 11

16 BU Allmän motivering Förändring BEFOLKNINGSUTVECKLING Befolkning PROG 2017 PROG 2016 prog/ 2017 prog Förändr.-% 0-14 år ,8 % år ,8 % år ,1 % år ,8 % 75+ år ,0 % HNS totalt ,0 % Källa: Statistikcentralen; antalet invånare , befolkningsprognos för åren 2016 och Över 65-åringar, som utgjorde 16,5 procent av medlemskommunernas befolkning år 2015, använde utifrån faktureringen 33,5 procent av HNS tjänster. Befolkningen i medlemskommunerna fortsätter att åldras. I HNS-distriktet ökar andelen personer över 65 år enligt befolkningsprognosen med cirka 15 procent från 2015 till 2020 och med 29 procent fram till år Förändringen av befolkningsmängden i HNS-distriktet per åldersgrupp Källa: Statistikcentralen; antalet invånare , befolkningsprognos för åren 2020 och Befolkningen i HNS-distriktet har under hela 2000-talet ökat med en årstakt på 1 procent, och enligt Statistikcentralens senaste befolkningsprognos (2015) fortsätter ökningen i samma takt under resten av detta årtionde. Finlands befolkning ökade under samma period, och ökningen väntas fortsätta med 0,5 procent varje år. I följande diagram presenteras befolkningsmängdens prognostiserade utveckling i HNS-distriktet och i sjukvårdsområdena åren Utvecklingen av befolkningsmängden i HNS-distriktet per sjukvårdsområde Källa: Statistikcentralen; antalet invånare , befolkningsprognos för åren

17 BU Allmän motivering HNS-distriktets befolkningsprognos för år 2017 per åldersgrupp, sjukvårdsområde och kommun presenteras i bilaga Samarbete med primärvården Det intensifierade partnersamarbetet med primärvården innebär ett sömlöst och smidigt samarbete som bygger upp förtroende mellan den specialiserade sjukvården och primärvården. Vi strävar efter att nå målet genom att arbeta på många fronter i sjukvårdsområdena och mellan resultatenheter och kommuner. Åtgärdsförslag som gäller samarbetet i den av HNS fullmäktige godkända planen för ordnande av hälsovården utgör en bra grund för samarbetet. Enheten för primärvård inom HNS handlar aktivt för att förstärka primärvården i området och för att sammanpassa den specialiserade sjukvården, primärvården samt till tillämpliga delar även socialvården i de multiprofessionella expert- och utvecklarnätverken i hela HNS-området. I verksamheten inom HNS enhet för primärvård betonas en Lean- och mikrosystemteoribaserad utvecklarutbildning för arbetsgemenskaper och arbetslag, regionalt främjande av hälsa och välfärd och stöd till dess ledning samt uppgifter som gäller utbildningen av specialiserade läkare inom allmänmedicin. 13

18 BU2017 Strategiska insatsområden och nyckelmål 2 STRATEGISKA INSATSOMRÅDEN OCH NYCKELMÅL 2.1 STRATEGI FÖR HNS Uppställandet av mål på samkommunsnivå och de operativa målen i budgeten för 2017 och ekonomiplanen för grundar sig på den gällande strategin, som godkändes av fullmäktige den 19 oktober Innevarande strategiperiod upphör vid utgången av Styrelsen behandlade behovet av att förnya strategin för HNS och vid behandlingen beslöts det att ingen vittgående förnyelse av strategin startas, utan att nuvarande strategi iakttas under den pågående fullmäktigeperioden. Ledningen för HNS har beslutat att den strategiska visionen dock uppdateras i samband med beredningen av budgeten för 2017 och att ett beslut fattas enligt beslutsprocessen för budgeten. Den strategiska visionen uppdateras vid behov år 2017 för år Under förbereder man sig aktivt på verksamhetsmiljön enligt den social- och hälsovårdsmodell som tas i bruk Därtill anpassas produktionsorganisationen för den specialiserade sjukvården efter denna modell. Beredningsresurser allokeras såväl till arrangemangsfunktioner som till genomförandefunktioner. Genomförandefunktionerna syns dock inte ännu i målen för 2017, eftersom planeringen av denna verksamhet inleds först i slutet av Den strategiska visionen är att HNS utvecklas till en konkurrenskraftig producent av specialiserad sjukvård som en del av landskapets serviceinrättning och att det landskap som fungerar som arrangör är en effektiv serviceintegratör. Medlemskommunernas ekonomiska situation beaktas i uppställandet av mål och i de operativa målen. Långsiktiga operativa utvecklingsprogram genomförs i alla sjukvårdsområden och inom stödtjänsterna i samarbete med medlemskommunerna. I verksamhets- och ekonomiplanen för HNS och i driftsplanerna för resultatområdena fastställs konkreta och strategibaserade mål för följande budgetår för hela koncernen och separat för resultatområdena och affärsverken. VERKNINGSFULL VÅRD FÖR PATIENTENS BÄSTA I enlighet med den gällande strategin är visionen för HNS den följande: HNS är en internationellt högklassig, kunskapsgenererande sjukhusorganisation, där undersökningen och vården av patienterna är av hög kvalitet, rättidig, trygg och patientorienterad. HNS tjänsteproduktion är konkurrenskraftig och dess sjukhus och enheter erbjuder eftertraktade arbetsplatser. 14

19 BU2017 Strategiska insatsområden och nyckelmål 2.2 STRATEGISKA INSATSOMRÅDEN OCH NYCKELMÅL FÖR Valkriterierna för de strategiska nyckelmål som ingår i den årliga budgeten är HNS:s vision, de förväntade förändringarna i verksamhetsmiljön för hälso- och sjukvården och de krav på förändringar i HNS:s verksamhet vilka dessa medför, liksom även optimalt utnyttjande av förändringarna i verksamhetsmiljön och branschen. Ett centralt syfte med de strategiska nyckelmålen är att informera organisationen om prioriteringar i utvecklandet av verksamheten och att förbättra prestationsförmågan genom att i så hög grad som möjligt engagera hela personalen vid HNS i det gemensamma arbetet för att förbättra verksamheten. I samband med budget- och ekonomiplaneringsprocessen görs en bedömning och ett val av de utvecklingsprogram och åtgärder som behövs för att uppnå målen och därtill definieras de nödvändiga resurserna. Åtgärdsprogrammen uppdateras och kompletteras regelbundet utifrån hur målen uppnåtts. De strategiska insatsområdena för är: 1. Genomslagskraft, kundorientering och kundupplevelse 2. Konkurrenskraft 3. Primärvårdssamarbete och 4. Forskning och undervisning Jämfört med 2016 har forskning och undervisning lagts till bland den strategiska insatsområdena. Följande servicelöften ingår i de strategiska insatsområdena: Löfte till patienten Vi ger högklassig, genomslagskraftig och kostnadseffektiv vård och behandling Löfte till ägaren Vi arbetar effektivt och konkurrenskraftigt som en del av servicekedjorna för patienten De strategiska insatsområdena konkretiseras i form av nyckelmål. Nyckelmålen och den anknutna delmålen på detaljnivå för är: 1. HNS är det mest eftertraktade vårdstället; patientvården ger genomslag och är den högklassigaste i landet patientens vård ges vid rätt tidpunkt jourprocessen är effektiv verksamheten är högklassig och säker patienterna rekommenderar HNS som vårdställe patienterna väljer HNS 2. HNS är en innovativ, konkurrenskraftig och nationellt sett den mest kostnadseffektiva producenten i servicekedjan inom social- och hälsovården medlemskommunernas kostnader är under kontroll verksamheten är effektiv priserna är konkurrenskraftiga HNS är ett aktivt forskningssamfund den strukturförändring som stärker preventionen inom social- och hälsovårdstjänsterna och basservicen framskrider i Nyland 3. HNS är en professionellt ledd yrkesövergripande arbetsplats med de främsta sakkunniga inom branschen ledningen är högklassig personalen rekommenderar HNS som vårdställe personalen är engagerad En/flera indikatorer och riktvärden har fastställts för varje strategiska nyckelmål för den regelbundna uppföljningen av hur målen uppnås. 15

20 BU2017 Strategiska insatsområden och nyckelmål Det finns sammanlagt 13 strategiska mål och 17 indikatorer för dem. 1. Nyckelmål: HNS är det mest eftertraktade vårdstället Mål Indikator/Indikatorer Riktvärde 2017 och 2018 Uppföljningsfrekvens 1. Patienten ges vård vid 1a. När vårdavdelningsvård börjar efter ett 2017: 60 % av patienterna har vårdats Varje månad rätt tidpunkt vårdbeslut inom 3 månader 2018: 80 % av patienterna har vårdats inom 3 månader 2017: 90 % inom 10 veckor, 50 % inom 6 veckor 2018: 100 % inom 10 veckor, 50 % inom 4 veckor 2. Jourprocessen är effektiv 2a. Patientens genomloppstid i jouren 2017: 90 % av patienterna igenom på 4 timmar i snabba linjen, på 6 timmar i operativa linjen och på 8 timmar i medicinska linjen Varje månad 3. Verksamheten är högklassig och säker 4. Patienterna rekommenderar HNS som vårdställe 1b. Förstabesök efter behandling av remiss (elektiv verksamhet) 3a. 30 dygn, dödlighet (efter avslutad sjukhusvård) 3b. Incidens av trycksår bland vårdade patienter 3c. Antalet fall som orsakat men för patienten/1 000 patientdagar 3d. Täckningen på bedömningen av risken för undernäring hos vårdavdelningspatienter 4a. FFT (undersökning av kundtillfredsställelse, rekommendation av vårdstället) 5. Patienterna väljer HNS 5a. Nettofakturering av patienter som fritt valt vårdställe (fakturering av patienter som kommit till HNS från andra distrikt fakturering av patienter som valt ett annat distrikt än HNS) 2018: 95 % av patienterna igenom på 4 timmar i snabba linjen, på 6 timmar i operativa linjen och på 8 timmar i medicinska linjen 2017 och 2018: 5 %:s nedgång jämfört med året innan 2017 och 2018: Incidensen av trycksår (grad 2) är < 1,9 % av de vårdade patienterna (i enheterna för akutvård < 7 % av de vårdade patienterna) 2017 och 2018: Antalet fall som orsakat men för patienten/1 000 patientdagar är < 0, och 2018: Patienter i vårdavdelningsvård har bedömts med en preliminär bedömning upp till 80 % och patienter som identifierats som riskpatienter i den preliminära bedömningen har bedömts med indikatorn för risk för undernäring upp till 80 % (% av de vårdade patienterna) 2017 och 2018: > 97 % av patienterna rekommenderar HNS som vårdställe Minst 30 % av patienterna besvarar undersökningen 2017: 7,5 milj. euro 2018: 10 milj. euro (I kalkylen beaktas patienter som gjort ett fritt val inom offentliga sektorn och tjänster som sålts via HUCS Ab) Varje månad Varje tertial Varje månad Varje månad Varje månad Varje tertial Varje månad 2. Nyckelmål: HNS är en innovativ och konkurrenskraftig producent i servicekedjan inom social- och hälsovården Mål Indikator/Indikatorer Riktvärde 2017 och 2018 Uppföljningsfrekvens 6. Medlemskommunernas 12 mån. rullande utfall kostnader är under kontroll per månad 6a. Medlemskommunernas sammanräknade deflaterade betalningsandel euro/invånare (deflatering enligt prisindex för offentliga utgifter) 2017 och 2018: Ökar inte från nivån för 2016 (med beaktande av eventuella förändringar i arbetsfördelningen mellan HNS och medlemskommuner)*) 7. Verksamheten är effektiv 7a. Produktivitet (deflatering enligt prisindex 2017: På samkommunsnivå en Varje månad för offentliga utgifter): förbättring av produktiviteten med 1,8 procent från 2016 Somatik: Deflaterad DRG-poängkostnad Psykiatri: Deflaterad euro/vårdad patient *) Jämförelsevärdet för år 2016 omfattar inte återbäringen av överskott från år : På samkommunsnivå en förbättring av produktiviteten med 2 16

21 BU2017 Strategiska insatsområden och nyckelmål Mål Indikator/Indikatorer Riktvärde 2017 och 2018 Uppföljningsfrekvens 8. Priserna är Varje tertial konkurrenskraftiga 9. HNS är ett aktivt forskningssamfund 10. Den strukturförändring som stärker preventionen inom social- och hälsovårdstjänsterna och basservicen framskrider i Nyland 8a. Prisjämförelse för volymprodukter: prisutvecklingen för produkter som ingår i univ.sjukvårdsd. produktkorg 9a. Antalet biobankprover/vårdade patienter (olika personbeteckningar) 10a. Man förhandlar med varje HNS medlemskommun (24/24) och kommer överens om de konkreta åtgärder för år 2017, med vilka man främjar ovannämnda mål och 2018: De deflaterade priserna sjunker eller hålls på oförändrad nivå i förhållande till nivån 2015; HNS:s pris är det förmånligaste för minst 25 % av produkterna i produktkorgen och det dyraste för högst 25 % av produkterna 2017: 10 % 2018: 25 % 2017: Konkreta åtgärder för att främja uppnåendet av detta mål har överenskommits med varje medlemskommun och genomförandet av åtgärderna har inletts år 2018: De åtgärder som överenskommits med medlemskommunerna genomförs Varje tertial Två gånger per år (rapportering till HNS:s styrelse) 3. Nyckelmål: HNS är en professionellt ledd arbetsplats med de främsta sakkunniga inom branschen Mål Indikator/Indikatorer Riktvärde 2017 och 2018 Uppföljningsfrekvens 11. Ledningen är 11a. TOB index för chefsarbete 2017: 3,9 Årsnivå högklassig 2018: 3,9 12. Personalen rekommenderar HNS som arbetsgivare 13. Personalen är engagerad 12a. TOB arbetsgivarrekommendation 2017: > 85 % rekommenderar Årsnivå 2018: > 85 % rekommenderar 13a. Personalomsättning, fast anställda 2017: 5,5 % 6,5 % Varje tertial 2018: 5,5 % 6,5 % Förutom strategiska nyckelmål inkluderas i budgeten operativa mål för den dagliga verksamheten, som bidrar till att uppnå de strategiska nyckelmålen. Till exempel de mål som gäller influensavaccinationstäckningen bland personalen och användningen av handsprit påverkar tjänsternas kvalitet och genomslagskraft, men de har en karaktär av operativa mål för den dagliga verksamheten. De utvecklingsprojekt (s.k. genombrottsprojekt) och åtgärder på samkommunsnivå vilka är en förutsättning för att uppnå de strategiska nyckelmålen bearbetas som en del av budgetberedningen under slutet av Slutresultatet är tydligt definierade genombrottsprojekt och ett åtgärdsprogram på samkommunsnivå jämte ansvarspersoner och tidtabeller för att genomföra de strategiska nyckelmålen. De pågående utvecklingsprojekten (bl.a. förbättring av verksamheten enligt lean-modellen, det virtuella sjukhuset, JCI-ackreditering, magnetsjukhuset) inkluderas i genombrottsprojekten och åtgärdsprogrammen. De budgetmål som är bindande i förhållande till fullmäktige och som definieras i kommunallagen utgörs av fem ekonomiska mål (resultatmål, bindande nettoutgifter, det sammanlagda investeringsbeloppet, nettoförändringen i långfristiga lån och nettoförändringen i utlåningen). Ovan nämnda mål ingår i de operativa ekonomiska målen för den dagliga verksamheten. 17

22 BU2017 Budgetens struktur och bindande karaktär 3 BUDGETENS STRUKTUR OCH BINDANDE KARAKTÄR 3.1 BUDGETENS OCH EKONOMIPLANENS STRUKTUR Ekonomiplanen är uppgjord för tre år, varav det första är budgetåret. På framställan av styrelsen godkänner fullmäktige målen för verksamheten och ekonomin för samkommunen. En investeringsplan upprättas för fyra år. Som jämförelsegrund för budgetpropositionen för år 2017 används prognosen 7+5 för år 2016, vilken upprättats i september. I allt budgetmaterial används konsekvent såväl på samkommunnivå som på enhetsnivå den årsprognos som upprättats i september Den prognos för år 2016 vilken presenteras i budgetmaterialet beaktar inverkan av konkurrenskraftsavtalet på den semesterlönereservering som ska göras i personalkostnaderna i HNS:s bokslut för år Den inledande delen av budgeten utgörs av utgångspunkterna för upprättandet av budgeten, de strategiska insatsområdena och nyckelmålen för samkommunen HNS, en beskrivning av budgetens struktur och ett sammandrag av förpliktelserna gentemot fullmäktige. I delen med driftsplanen för budgeten presenteras målen för verksamheten och ekonomin, tjänsterna inom specialiserad sjukvård inklusive den serviceproduktion som ingår i medlemskommunernas betalningsandel samt målen för tillgången till vård och erhållande av vård. Dessutom presenteras principerna för produktifiering, prissättning och fakturering samt undervisnings-, forsknings- och utvecklingsverksamhet. I delen om planering av verksamheten och ekonomin ingår resultaträkningsdelen, som behandlar utgångspunkterna för budgetberedningen, och i bilaga 10 finns samkommunens sammanställda resultaträkning och finansieringsanalys för år I investeringsdelen presenteras de strategiska målen för investeringarna, investeringsplanens struktur och investeringsplanerna för resultatområdena för åren I finansieringsdelen presenteras samkommunen HNS:s finansiella ställning och finansieringsplan för åren I personalplandelen presenteras de prioriterade områdena i personalledningen, kompetensutvecklingsplanen och personalstrukturplanen, medan bilaga 9 innehåller den numeriska personalplanen. I den budgethandling som ska behandlas av fullmäktige har man enligt revisorsanvisningarna lagt till centrala nyckeltal enligt resultatområde, trots att styrelsen godkänner driftsplanerna för resultatområdena. Vad gäller affärsverk presenteras budgetar och ekonomiplaner för affärsverk och budgetar för dotterbolag (HNS-Fastigheter Ab, Uudenmaan Sairaalapesula Oy ja HYKSin Oy) jämte som gäller verksamheten och ekonomin. Samkommunens fullmäktige godkänner de mål som uppställs för affärsverkens och dotterbolagens verksamhet och ekonomi. Styrelsen godkänner driftsplanerna efter att fullmäktige fastställt budgeten. Förutom budgeten för samkommunen HNS har varje sjukvårds- och resultatområde och stödtjänstenhet upprättat en mer detaljerad driftsplan. Sammandrag upprättas över planerna för specifika enheter: Sjukvårds- och resultatområden, Sjukvårdsrelaterade stödtjänster, Övriga stödtjänster. 18

23 BU2017 Budgetens struktur och bindande karaktär 3.2 BUDGETENS BINDANDE VERKAN Bindande mål och resultatmål Samkommunen På samkommunnivå utgörs de mål som är bindande gentemot fullmäktige av fem ekonomiska mål. Målet för ekonomiplaneperioden är en balanserad ekonomi. Resultatmålet för år 2017 är dock ett underskott på 0,9 miljoner euro. Underskottet hänför sig till den prehospitala akutvården vid Västra Nylands funktionella område. Om social- och hälsovårdsreformen genomförs , måste samkommunen balansera de underskott som ackumulerats under föregående år i balansräkningen senast i bokslutet för år Därför är resultatmålet för år 2018 i ekonomiplanen positivt upp till beloppet på de ackumulerade underskotten (3,9 miljoner euro) och år 2019 är resultatmålet ett nollresultat, då årsbidraget = avskrivningarna. Det bindande ekonomiska målet på samkommunnivå för budgetåret 2017 utgörs av samkommunens bindande nettokostnader, vilket gör det möjligt att flexibelt beakta verksamhetsintäkter, förändringar i finansiella poster och annan försäljning än försäljning till medlemskommunerna. Med bindande nettokostnader avses kostnader för produktion av tjänster inom den specialiserade sjukvården vilka hänför sig till medlemskommunerna. De bindande nettokostnaderna är lika stora som medlemskommunernas betalningsandel med avdrag för resultatet under räkenskapsperioden (underskott ökar de bindande nettokostnaderna och överskott minskar å sin sida de bindande nettokostnaderna). Samkommunen HNS:s bindande nettokostnader: Bindande nettokostnader (1 000 euro) BS 2015 BU 2016 PROG 2016 BUF 2017 Verksamhetskostnader Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar sammanlagt Kostnader för verksamhet Övriga försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga finansiella intäkter + statens ersättning för undervisning och forskning Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Verksamhetens nettokostnader Försäljningsintäkter av sjukvårdsverksamhet Bindande nettokostnader Förändr-% jämfört med föreg. år -0,5 % 0,4 % 0,7 % Förändr-% jämfört med budgeten 0,9 % 1,6 % Som bindande mål för investeringar ställs det sammanlagda beloppet på resultatområdenas investeringar, inkl. små utrustnings- och byggprojekt. Varje projekt med ett uppskattat kostnadsvärde på minst 10 miljoner euro ska godkännas av fullmäktige. Som bindande mål för samkommunens finansieringsdel fastställs nettoförändringen av de långfristiga lånen och nettoförändringen av utlåningen. Samkommunen betalar ränta på 3 % på grundkapitalet till medlemskommunerna. 19

24 BU2017 Budgetens struktur och bindande karaktär Bindande mål euro Räkenskapsperiodens resultat 910 Bindande nettokostnader Tot. belopp på resultatom. inv Nettoförändringar i långfristiga lån Nettoförändringar i utlåningen Affärsverken Som bindande ekonomiskt mål för affärsverken fastställdes ett nollresultat för räkenskapsperioden. För affärsverken fastställs dessutom för varje stödtjänstenhet en tillåten förändringsprocent för prisnivån, vilken härletts ur det bindande produktivitetsmålet på 1,8 3,5 %. Förändringsprocenten är viktad enligt volymerna per produktgrupp. Räkenskapsperiodens Bindande mål Ökning av resultat Produktivitetsmål Förändring i långfristiga lån Ränta på (1 000 euro) prisnivå (Milj. euro) grundkapitalet HNS-Apotek*) 0,0 2,5 % 0,3 % 0,0 3,0 % Ravioli 0,0 1,8 % -1,0 % 0,0 3,0 % HNS-Desiko 0,0 1,8 % -2,2 % 0,0 3,0 % HNS-Logistik *) 0,0 3,5 % -0,4 % 0,0 3,0 % HNS-Servis 0,0 2,5 % -1,7 % 0,0 3,0 % *) I produktivitetsmålet har andelen läkemedel och förbruknigsartiklar som förmedlas inte tagits i beaktande. Behovet av långfristiga lån bedöms och maximigränsen för uttag av dessa lån fastställs i samband med affärsverkens budgetberedning. Affärsverken betalar en ränta på 3 % på grundkapitalet. I samband med beredningen av bokslutet bestäms hur affärsverkens över- /underskott för räkenskapsperioden ska behandlas. Fullmäktige fastställer i samband med godkännandet av samkommunens budget målen för varje affärsverk. Direktionerna för affärsverken godkänner affärsverkens egna budgetar, som följer den av fullmäktige godkända koncernpolicyn och de mål som ställts upp för verksamheten och ekonomin. Dotterbolag Mål för verksamheten och ekonomin ställs upp även för HNS-Fastigheter Ab och, i samråd med Helsingfors stad, för Uudenmaan Sairaalapesula Oy. Vad gäller HNS-Fastigheter Ab och Uudenmaan Sairaalapesula Oy fastställs ett produktivitetsmål på 2 % som ekonomiskt mål för räkenskapsperioden För enheterna uppställs därtill ett mål om ett nollresultat. För HYKSin kliiniset palvelut Oy fastställs ett positivt resultatmål och ett mål om en kapitalavkastning på 7,0 %. Dotterbolag Bindande mål Räkenskapsperioden resultat (1 000 euro) Produktivitetsmål Mål för kapitalavkastning HNS-Fastigheter Ab 0,0 1,8 % Uudenmaan Sairaalapesula 0,0 1,8 % Hyksin Kliiniset palvelut Oy positivt 7,0 % Affärsverkens direktioner och aktiebolagens styrelser ska genom sina beslut främja uppnåendet av koncernens mål. 20

25 BU2017 Budgetens struktur och bindande karaktär Sammandrag av utfallet för anslag och resultatprognoser I tabellen nedan anges de bindande målen för år 2017 i fråga om anslag och beräknade inkomster i resultaträkningsdelen, investeringsdelen och finansieringsdelen. (1 000 euro) Bindning 1) ANSLAG 2) BERÄKNADE INKOMSTER RESULTATRÄKNINGSDEL B / N BUF2017 BUF2017 Samkommunen HNS:s bindande nettokostnader2) N Övriga finansiella kostnader B INVESTERINGSDEL HNS:s resultatområden B Affärsverken B FINANSIERINGSDEL Förändringar i utlåningen N Ökning i utlåningen Minskning i utlåningen Förändringar i lånestocken N Ökning i långfristigt lånebestånd Minskning i långfristigt lånebestånd TOTALT ) N = bindning enligt nettoanslag; B = bindning enligt bruttoanslag 2) Anslag = Samkommunens bindande nettokostnader (medlemskommunernas betalningsandel med tillägg för räkenskapens underskott; om räkenskapsperiodens resultat är noll = medlemskommunernas betalningsandel) Se formeln för bindande nettokostnader i tabellen HNS-samkommunens bindande nettokostnader i början av detta stycke. 21

26 BU2017 Mål som gäller koncernen och samkommunen 4 MÅL SOM GÄLLER KONCERNEN OCH SAMKOMMUNEN 4.1 TJÄNSTER INOM DEN SPECIALISERADE SJUKVÅRDEN Medlemskommunernas betalningsandelar och planerad service till medlemskommunerna Planeringen av 2017 års verksamhet och ekonomi inleddes i mars med beredningen av medlemskommunernas betalningsandelar. Principerna för bestämning av betalningsandelarna behandlades vid mötena för medlemskommunernas och HNS:s gemensamma arbetsgrupp HUSTRA och vid HNS:s styrelses möten och Medlemskommunernas betalningsandelar innefattar serviceproduktionen inom den egentliga specialiserade sjukvården (DRG-, vårddags- och besöksprodukter, elektroniska distanstjänster, patienthotell, köpta tjänster, vårdtjänster från andra sjukhus, servicesedlar samt läkemedel mot smittsamma sjukdomar, medicinsk genetik och patientförsäkring). Tjänster som omfattas av separata avtal med medlemskommunerna, såsom hälsovårdscentraljour, prehospital akutvård, tjänster som produceras direkt till medlemskommunerna av HNS:s affärsverk och fördröjningsvårddagar som faktureras hör till HNS:s övriga försäljning av tjänster och faktureringen av dessa ingår inte i medlemskommunernas betalningsandelar. Den slutliga faktureringen av en medlemskommun grundar sig på den faktiska användningen av tjänster enligt priserna i de prislistor som fastställts på förhand. Medlemskommunernas sammanlagda betalningsandelar i budgeten för år 2017 beräknades utifrån följande antaganden och principer: - Utgångspunkten är bokslutet för år 2015 med avdrag för den kalkylmässiga återbäringen av överskott - Det förmodas att kommunprofilen (de tjänster som anlitas) och användningen av tjänster i relation till kommunens invånarantal är oförändrad. Med andra ord förmodas det att inga väsentliga förändringar sker i den kommunspecifika profilen på kort sikt, det vill säga under kommande två år. - Inverkan på betalningsandelarna av den prognostiserade folkmängden och förändringen i åldersstrukturen åren 2016 och 2017 beaktas med en kommunspecifik befolkningsförändringskoefficient. Med inverkan av förändringen i folkmängden och åldersstrukturen avses uppgång i efterfrågan av tjänster på HNS-nivå och därmed ökad produktionsvolym - Den uppskattade genomsnittliga förändringen av kostnadsnivån på samkommunnivå beaktas; bl.a. prognosen på 1,0 % för prinsindexet för primärtjänster har använts till stöd för beräkningen (2016 jfr. med 2015) och 0,9 % (2017 jfr. med 2016) till den del som det inte finns någon närmare uppskattning av förändringen i kostnadsnivån för kostnadsslaget i fråga. I beräkningen beaktas också inverkan av konkurrenskraftavtalen på personalkostnader och utvecklingen för kostnadsnivån år Inverkan av nya ändringar i verksamheten vilka planerats för år 2017 beaktas. Ändringar i verksamheten avser nödvändiga projekt som förbättrar kvaliteten, tillgången och effektiviteten. Möjligheterna att år 2017 inleda nya ändringar i verksamheten vilka ökar kostnaderna är dock mycket begränsade. - Produktivitetsmålet på 1,8 % för år 2017 beaktas. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer invånarantalet i samkommunen HNS:s medlemskommuner år 2017 att öka med totalt cirka 1,0 % ( personer) från år Befolkningstillväxten är särskilt kraftig bland personer över 65 år (tillväxt på 3,0 % från 2016 till 2017). HNS har utrett hur medlemskommunernas tjänster använts av olika åldersgrupper. 22

27 BU2017 Mål som gäller koncernen och samkommunen Enligt utredningen har användningen av tjänster i åldersgruppen över 65 år ökat klart snabbare än befolkningstillväxten. För att beakta inverkan av befolkningsförändringen och förändringen i åldersstrukturen i åldersgruppen över 65 år beräknades medlemskommunspecifika befolkningsförändringskoefficienter som beaktar befolkningsökningen separat för åldersgruppen 0 64 år och åldersgruppen över 65 år. Den kommunspecifika befolkningsförändringskoefficienten är ett viktat medelvärde för befolkningsförändringsprocenten med åldersgruppernas faktureringsandel som vikt. Beräknad enligt ovanstående principer är befolkningsförändringskoefficienten på HNS-nivå år ,39 % och 1,37 % från år 2016 till år Även om behovet och användningen av tjänster ökar i takt med att befolkningen växer och blir äldre, har man i budgeten satt upp ett mål om att den uppgång i efterfrågan som beror på detta och kostnaderna inte ska växa lika snabbt. I beredningen av budgeten för år 2017 har man uppskattat att den sammanlagda inverkan av befolkningstillväxten och förändringen i åldersstrukturen på betalningsandelarna uppgår till 18,5 miljoner euro (1,23 %). Den viktade förändringsprocenten för kostnadsnivån på samkommunnivå har fastställts enligt kostnadsslag och kontogrupp. Följande tabell presenterar den uppskattade förändringen i kostnadsnivån per kostnadsslag, vilken använts vid beräkningen av medlemskommunernas betalningsandel. Uppskattad förändring i kostnadsnivån Uppskattad förändring i kostnadsnivån enligt kostnadsslag Viktad förändring i kostnadsnivån Personalkostnader -1,0 % -0,5 % Inköp av tjänster 0,8 % 0,1 % Material, förnödenheter, varor 1,6 % 0,3 % Övriga rörelsekostnader 1,6 % 0,1 % Driftsekonomi -0,1 % Avskrivningar 3,4 % 0,2 % Finansiella poster -14,3 % -0,1 % Avskrivningar och finansiella poster 0,1 % Viktad för. i kostnadsn., tot. 0,0 % I budgetpropositionen för år 2017 föreslås det att 7,2 miljoner euro för nya ändringar i verksamheten inkluderas i medlemskommunernas betalningsandel, vilka riktas till sjukvårdsområdena för att stöda projekt som gäller serviceproduktion inom sjukvård, i syfte att förbättra kvalitet, tillgänglighet och genomslagskraft vad gäller samkommunen HNS:s verksamhet och 4,6 miljoner euro för år 2017 till nya ändringar i verksamheten inom dataförvaltningen. Räknat enligt ovan redogjorda principer uppgår den sammanräknade betalningsandelen för medlemskommunerna i budgetpropositionen för år 2017 till 1 531,7 miljoner euro exklusive de nya ändringar i arbetsfördelningen mellan ägarkommuner och HNS. En förutsättning för att betalningsandelsramen för medlemskommunerna för år 2017 ska vara realistisk är att prognosen för år 2016 inte överskrids avsevärt. I en situation där efterfrågan på tjänster ökar till följd av att befolkningen växer och dess åldersstruktur förändras innebär produktivitetsmålet i enlighet med HNS:s strategi att man med nuvarande resurser måste åstadkomma en större produktion än tidigare genom att effektivisera förfaringssätt och strukturer. Detta syns i beräkningen av nedan redogjorda betalningsandelsram för medlemskommunerna på så sätt att man med den produktivitetsökning som ställts upp som mål eliminerar den kostnadshöjande inverkan av den växande och åldrande befolkningens serviceefterfrågan. 23

28 BU2017 Mål som gäller koncernen och samkommunen Medlemskommunernas betalningsandelar, milj. euro milj. euro milj. euro Effekt i % BS ,0 Kalkylmässig återbäring av överskott -54,6 BS 2015 justerad enligt återbäringen av överskott 1 515,3 Befolkningens tillväxt och åldersstruktur (2016 jfr. med 2015), ökning i produktionsvolymen 18,9 1,3 % Förändr. av kostnadsnivån (2016 jfr. med 2015) 12,1 0,8 % Produktivitetsmål ,3-1,8 % Ändringar i verksamheten ,5 0,6 % Kalkylmässig prognos ,6 0,9 % Befolkningens tillväxt och åldersstruktur (2017 jfr. med 2016), ökning i produktionsvolymen 18,8 1,2 % Förändr. av kostnadsnivån (2017 jfr. med 2016) 0,0 0,0 % Produktivitetsmål ,5-1,8 % Ändringar av verksamheten inom dataförvaltningen 4,6 0,3 % Andra ändringar i verksamheten år 2017 (projekt som förbättrar kvaliteten, tillgången och effektiviteten) 7,2 0,5 % Sammanl. betalningsandelar BUF2017 exkl. ändringar i arbetsfördelningen (utgångspunkt BU2015) 1 531,7 0,2 % Ändringar i arbetsfördelningen mellan kommunerna och HNS 0,2-100,0 % Sammanl. BUF TAE 2017 betalningsandelar 1 531,9 0,2 % Faktorer som påverkar utvecklingen av medlemskommunernas betalningsandelsram Jämfört med bokslutet för år 2015 justerat med den kalkylmässiga återbäringen av överskott ligger uppgången på HNS-nivå på 1,1 % (två års tillväxt). Jämfört med budgeten för år 2016 är uppgången 1,7 % och i förhållande till den kalkylmässiga prognos (2016) som grundar sig på uppgifterna i BS 2015 är den årliga tillväxten 0,2 % fram till år I budgetpropositionen för år 2017 föreslås det att ändringar i arbetsfördelningen inkluderas i medlemskommunernas betalningsandel mellan sjukvårdsområdena och medlemskommunerna enligt följande: - Flytten av Hyvinge missbrukarpoliklinik till Hyvinge sjukvårdsområde +95 tusen euro - Flytten av Havukoski psykiatri från HUCS till Vanda stad -250 tusen euro - Flytten av Helsingfors fysiatri från Helsingfors stad till HUCS +390 tusen euro Ändringarna i arbetsfördelningen uppgår sammanlagt till euro i medlemskommunernas betalningsandelar. I allokeringen enligt kommun av medlemskommunernas betalningsandelar beaktas bokslutsuppgifterna för de två senaste åren (2014 och 2015) och kumulerade faktureringsuppgifter från en fyramånadersperiod under innevarande år. Utifrån dessa kommunspecifika faktureringsuppgifter räknas ett medelvärde, enligt vilket faktureringsandelen på HNS-nivå för medlemskommunerna riktats till kommuner i budgeten för år Följaktligen svarar medlemskommunernas betalningsandelar bättre mot såväl den planerade verksamheten som den faktiska användningen av tjänster enligt kommun. I allokeringen enligt kommun beaktas därtill ändringar i arbetsfördelningen vilka överenskommits med kommunerna år

29 BU2017 Mål som gäller koncernen och samkommunen I tabellen nedan presenteras ett sammandrag av betalningsandelarna enligt medlemskommuner. BS 2014 BS 2015 *) Ändrad **) BU 2016/2 Fördändr.-% BU 2016/2 / BS 2015 Prog (7+5) ***) Betalningsandel år 2017 (exkl. ändringar i arbetsfördelningen vilka överenskoms med kommunerna) Ändringar i arbetsfördelningen vilka överenskommits med kommunerna Betalningsandel BUF HUCS svo kommuner ,4 % Esbo ,1 % Helsingfors ,0 % Grankulla ,5 % Kervo ,2 % Kyrkslätt ,5 % Vanda ,8 % Västra Nylands svo ,5 % Hangö ,0 % Ingå ,5 % Raseborg ,4 % Lojo svo ,5 % Högfors ,6 % Lojo ,2 % Sjundeå ,7 % Vichtis ,0 % Hyvinge svo ,5 % Hyvinge ,6 % Träskända ,2 % Mäntsälä ,0 % Nurmijärvi ,6 % Tusby ,4 % Borgå svo ,3 % Askola ,1 % Lappträsk ,3 % Lovisa ,6 % Borgnäs ,7 % Borgå ,6 % Sibbo ,7 % Totalt ,5 % *) Återbäringen av överskott i BS 2015 har beaktats i siffrorna för år 2015 och på motsvarande sätt avlägsnats i den justerade BU 2016 **) I fullmäktige ***) 7+5 prognos med beaktande av den prognostiserade återbäringen av överskott år 2016 på 59,3 miljoner euro Bilden nedan presenterar utvecklingen för medlemskommunernas deflaterade betalningsandelar och betalningsandelen i euro/invånare

30 BU2017 Mål som gäller koncernen och samkommunen Medlemskommunernas deflaterade betalningsandel euro/invånare åren visas i följande tabell. I budgeten för år 2017 uppgår medlemskommunernas sammanräknade betalningsandelar beräknat utifrån den prognostiserade befolkningsmängden till 930,5 euro per invånare. Den odeflaterade kostnaden per invånare sjunker med 0,2 % från prognosen för år 2016 och med 0,8 % från bokslutet för år 2015 justerat enligt återbäringen av överskott. *) Återbäringen av överskott BS 2015 har beaktats **) Den prognostiserade återbäringen av överskott 2015 har beaktats Källa: Statistikcentralen. Deflaterat till nivån för år 2016 med prisindex för offentliga utgifter ( , år 2016 = medelvärde för januari juni) Befolkningsmängd åren , befolkningsprognoser åren Serviceproduktion som ingår i medlemskommunernas betalningsandelar Medlemskommunernas betalningsandelar i euro har utifrån principerna för produktifiering och prissättning brutits ned till produktionsplaner enligt produkter. De planerade produktvolymerna bygger på betalningsandelarna i euro för varje medlemskommun och på produkternas pris per enhet med beaktande av användningen av tjänster enligt kommun i januari juni 2016 och planerade ändringar i verksamheten. I samband med produktprissättningen planerar sjukvårdsområdena produktionsprofilen för budgetåret vid behov genom att ändra produktionsprofilen för den faktiska serviceproduktionen antingen på produktnivå eller på produktgruppsnivå. Under en längre tid har serviceproduktionen blivit mer öppenvårdsinriktad, vilket fortfarande syns i serviceplanerna för enskilda produkter som en uppgång för NordDRG-grupper och besöksprodukter inom öppenvård och som en nedgång för vårddagsprodukter jämfört med budgeten för år NordDRG-gruppernas andel av den s.k. klassiska vårdavdelningsvården väntas sjunka ( 8,7 %) jämfört med budgeten för

31 BU2017 Mål som gäller koncernen och samkommunen Produkter (medlemskommuner) (st.) BS 2015 BU 2016 PROG 2016 BUF 2017 Förändr.-% BUF 2017/ BU 2016 Förändr.-% BUF 2017/ PROG 2016 Produktifierade vårddagar ,4 % -3,3 % NordDRG-produkter ,3 % -0,1 % DRG-grupper ,7 % -5,4 % DRG-O-grupper ,1 % 0,2 % Endoskopi ,9 % 2,1 % Mindre ingrepp ,9 % 1,3 % 900-gruppen ,6 % 2,2 % Kostnadsbaserad period ,9 % -15,0 % Öppenvårdsbesök ,2 % 0,4 % E-tjänster ,0 % 51,6 % Volymförändring viktad enligt faktureringsandel 1,6 % -0,1 % Produkter (medlemskommuner) (1 000 euro) BS 2015 BU 2016 BUF 2017 Förändr.-% BUF 2017/ BU 2016 Förändr-% BUF 2017/ PROG 2016 Egen serviceproduktion ,7 % -2,8 % Produktifierade vårddagar ,0 % -1,1 % NordDRG-produkter ,1 % -3,3 % DRG-grupper ,5 % -3,1 % DRG-O-grupper ,4 % -3,6 % Endoskopi ,3 % 3,8 % Mindre ingrepp ,3 % -3,8 % 900-gruppen ,6 % -4,8 % Kostnadsbaserad period ,7 % 29,1 % Öppenvårdsbesök ,2 % -2,1 % E-tjänster ,0 % 93,8 % Övrig serviceproduktion ,2 % -5,5 % Köptjänster ,8 % -3,5 % Vårdtjänster från andra sjukhus ,2 % -5,7 % Servicesedlar ,3 % -1,1 % Patienthotell 0 1 0,0 % 15,8 % Läkemedel mot smittsamma sjukdomar ,2 % -4,3 % Patientförsäkring ,6 % -14,6 % Korrigeringar och räkenskapsper. utjämningsposter *) ,0 % -100,0 % MEDLEMSKOMM. BETALNINGSANDELAR ,5 % 0,5 % Övr. försäljning t. medlemskomm. **) ,5 % -6,1 % SAMTLIGA TOTALT ,4 % 0,3 % *) Inkl. gruppen Oklassificerad, projekt och periodiseringen av pat. som saknar diagnos **) Inkluderar hc-jourprodukter och fakturerbara vårddagar vid fördröjd förflyttning (inkl. köptjänster) Den planerade totalfaktureringen för HNS:s egen serviceproduktion till medlemskommunerna minskar med 2,8 % jämfört med prognosen för år 2016, medan volymen, viktad enligt produkternas andel av totalfaktureringen, minskar med 0,1 %. Jämfört med år 2015 minskar den planerade faktureringen för egna serviceprodukter som planerats för medlemskommunerna med totalt 3,2 %. Den med produkternas andel av totalfaktureringen viktade volymen minskar med 1,8 %. Totalt 61,4 % av faktureringen av medlemskommunernas betalningsandelar bygger på NordDRG-produkter. Den planerade faktureringen för medlemskommunernas NordDRGprodukter är sammanlagt 920,3 miljoner euro, vilket är 3,3 % mindre än prognosen för år Jämfört med prognosen för år 2016 beräknas antalet NordDRG-produkter minska med 0,1 %. Jämfört med 2015 minskar den planerade faktureringen för NordDRG-produkter med 3,7 % och antalet med 1,7 %. Besöksprodukternas andel av faktureringen av medlemskommunernas betalningsandelar är 26,1 %. Den planerade faktureringen för besöksprodukter uppgår till totalt 399,9 miljoner 27

32 BU2017 Mål som gäller koncernen och samkommunen euro, vilket är 2,1 % mindre än i prognosen för Antalet besök väntas öka med 0,4 % jämfört med prognosen för år Jämfört med år 2015 ökar den planerade faktureringen för besök med 1,5 % medan antalet minskar med 0,8 %. Antalet vårddagsprodukter har sjunkit kraftigt de senaste åren i och med att betoningen i den psykiatriska vården i allt högre grad legat på öppenvård. Målet är att antalet vårddagar sjunker med 3,3 % jämfört med prognosen för år Den planerade faktureringen för medlemskommunernas vårddagar är 91,2 miljoner euro, vilket är 1,1 % mindre än i prognosen för Faktureringen av vårddagsprodukter utgörs i huvudsak av vårddagar inom psykiatri (90,9 %). Vårddagar inom psykiatri utgörs av vårddagar på grund av psykos (28,7 %), vårddagar inom akut psykiatri (23,6 %), vårddagar inom äldrepsykiatri (12,3 %), vårddagar inom ungdomspsykiatri (12,1 %), vårddagar inom barnpsykiatri (6,8 %), vårddagar på grund av affektiva störningar (6,3 %), vårddagar inom långtidspsykiatri (6,0 %), vårddagar inom rättspsykiatri (2,6 %), vårddagar inom neuropsykiatri (1,3 %) och övriga vårddagar inom psykiatri (0,3 %). Jämfört med år 2015 minskar den planerade faktureringen för vårddagsprodukter som produceras för alla medlemskommuner med 7,6 %. De vårdtjänster som ingår i medlemskommunernas betalningsandelar har specificerats enligt kommun i bilagorna 13 och Planerad serviceproduktion till samtliga betalare Produkter (alla betalare) (antal) BS 2015 BU 2016 PROG 2016 BUF 2017 Förändr.-% BUF 2017/ BU 2016 Förändr.-% BUF 2017/ PROG 2016 Produktifierade vårddagar ,9 % -3,5 % NordDRG-produkter ,2 % -0,1 % DRG-grupper ,2 % -5,0 % DRG-O-grupper ,7 % 0,1 % Endoskopi ,1 % 3,2 % Mindre ingrepp ,1 % 1,4 % 900-gruppen ,3 % 2,0 % Kostnadsbaserad period ,8 % -17,3 % Öppenvårdsbesök ,7 % 0,7 % E-tjänster ,0 % 54,2 % Fördröjningsvårddagar ,0 % -100,0 % Hälsocentraljour, besök ,5 % 4,3 % Hälsocentraljour, vårddagar ,1 % -58,7 % Volymförändring vägd enligt faktureringsandel 1,5 % 0,0 % 28

33 BU2017 Mål som gäller koncernen och samkommunen Produkter (alla betalare) (1 000 euro) BS 2015 BU 2016 PROG 2016 BUF 2017 Förändr.-% BUF 2017/ BU 2016 Förändr.-% BUF 2017/ PROG 2016 Egen serviceproduktion ,1 % -2,2 % Produktifierade vårddagar ,4 % -0,8 % NordDRG-produkter ,7 % -2,7 % DRG-grupper ,5 % -2,5 % DRG-O-grupper ,9 % -3,7 % Endoskopi ,8 % 4,1 % Mindre ingrepp ,5 % -2,9 % 900-gruppen ,1 % -4,5 % Kostnadsbaserad period ,8 % 37,4 % Öppenvårdsbesök ,6 % -1,8 % E-tjänster ,0 % 96,0 % Fördröjningsvårddagar ,0 % -100,0 % Hälsovårdscentraljour, besök ,2 % 14,6 % Hälsovårdscentraljour, vårddagar ,1 % -53,5 % Övrig serviceproduktion ,9 % -6,8 % Köpta tjänster ,2 % -6,7 % Vårdtjänster från andra sjukhus ,3 % -5,9 % Servicesedlar ,4 % -1,1 % Patienthotell ,0 % 106,4 % Läkemedel mot smittsamma sjukdomar ,2 % -4,3 % Patientförsäkring ,6 % -14,6 % Korrigeringar och räkenskapsper. utjämningsposter *) ,0 % -100,0 % TOTALT ,4 % 0,5 % Varav: 0,0 % Övr. försäljning t. medlemskomm. **) ,5 % -6,1 % Försäljning till andra betalare ,2 % 1,8 % Förs. till spec.upptagningsomr ,9 % 3,8 % *) Inkl. gruppen Oklassificerad, projekt och periodiseringen av pat. som saknar diagnos **) Inkluderar hc-jourprodukter och fakturerbara vårddagar vid fördröjd förflyttning (inkl. köptjänster) Den planerade totalfaktureringen för HNS:s egen serviceproduktion till alla betalare minskar med 2,2 % jämfört med prognosen för år 2016, medan volymen, viktad enligt produkternas andel av totalfaktureringen, ligger på oförändrad nivå (0,0 %). Jämfört med år 2015 sjunker den planerade faktureringen för egna serviceprodukter till alla betalare med totalt 1,3 %, medan volymen, viktad enligt produkternas andel av totalfaktureringen, ökar med 0,01 %. HNS producerar hälsovårdscentraljourprodukter och fördröjningsvårddagar främst till medlemskommunerna, men faktureringen för av dessa ingår inte i medlemskommunernas betalningsandel. Sjukvårdsområdena har inte som mål att producera fördröjningsvårddagar och dessa planeras inte heller i budgeten. Det har planerats att faktureringen av hälsovårdscentraljourprodukter kommer ökar med 6,8 % jämfört med prognosen för år Jourverksamheten vid hälsovårdscentralerna utvidgades under år 2015 till HNS:s alla sjukvårdsområden, men under år 2016 har uppgången mattats av. Andelen för HUCS:s sjukvårdsområde av samjourens planerade fakturering för år 2016 är 48,5 %. Andelen för Hyvinge sjukvårdsområde är 21,0 %, 13,0 % för Lojo sjukvårdsområde, 10,3 % för Borgå sjukvårdsområde och 7,3 % för Västra Nylands sjukvårdsområde. HNS producerar en ansenlig mängd tjänster inom den specialiserade sjukvården till andra sjukvårdsdistrikt och andra kunder, såsom försäkringsbolag. Det har planerats att produktionen av sjukvårdstjänster till andra betalare uppgår till 171,7 miljoner euro. Planen överskrider budgeten för år 2016 med 5,2 % och prognosen för år 2016 med 1,8 %. Största delen (95,5 %) av dessa tjänster produceras av HUCS:s sjukvårdsområde. 29

34 BU2017 Mål som gäller koncernen och samkommunen 4.2 MÅLEN FÖR TILLGÅNGEN TILL VÅRD OCH ERHÅLLANDET AV VÅRD Patienterna har tillgång till icke-brådskande vård vid HNS inom de tidsgränser som fastställs i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010). Det centrala i uppföljningen av erhållandet av vård är tidsgränserna för att få vård inom den specialiserade sjukvården enligt 52 och 53 i hälsooch sjukvårdslagen. För att en person ska kunna intas på ett sjukhus för icke-brådskande sjukvård krävs enligt hälso- och sjukvårdslagen en på läkar- eller tandläkarundersökning grundad remiss. Enligt 52 i hälso- och sjukvårdslagen ska bedömningen av vårdbehovet inledas inom tre veckor från det att remissen anlände till ett sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet för specialiserad sjukvård som samkommunen ansvarar för. Om bedömningen av vårdbehovet förutsätter en bedömning av en specialist, särskild bilddiagnostik eller särskilda laboratorieundersökningar, ska bedömningen och de behövliga undersökningarna göras inom tre månader från det att remissen anlände till ett sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet för specialiserad sjukvård inom sjukvårdsdistriktet. Vård, behandling och rådgivning som utifrån bedömningen av vårdbehovet konstaterats nödvändiga ska, med beaktande av hur brådskande den är, ordnas och inledas inom sex månader från det att vårdbehovet slogs fast. I brådskande fall ska patienten dock få vård och behandling omedelbart. Enligt 53 i hälso- och sjukvårdslagen ska bedömningen av vårdbehovet inom mentalvårdstjänsterna för barn och unga inledas inom tre veckor från det att remissen anlände till ett sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet för specialiserad sjukvård som samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt ansvarar för eller till en verksamhetsenhet för specialiserad sjukvård i samband med primärvården. Om bedömningen av vårdbehovet förutsätter en bedömning av en specialist, särskild bilddiagnostik eller särskilda laboratorieundersökningar, ska bedömningen och de behövliga undersökningarna göras inom sex veckor från det att remissen anlände till ett sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet för specialiserad sjukvård inom sjukvårdsdistriktet. Vård eller behandling som utifrån en bedömning av vårdbehovet konstaterats vara nödvändig ska i fråga om personer under 23 år, med beaktande av hur brådskande vården är, ordnas inom tre månader från det att vårdbehovet konstaterades, om inte medicinska, terapeutiska eller andra motsvarande omständigheter kräver något annat. Remisser Antalet externa elektiva remisser (exklusive specialistkonsultationer) har legat på cirka per år (år 2015 var antalet remisser cirka ). Andelen elektiva remisser från hälsovårdscentraler av alla elektiva remisser låg på cirka 60 % ( remisser år 2015). Andelen remisser från företagshälsovården och privata sektorn var cirka 35 % av alla remisser. Dessutom har cirka elektiva sakkunnigkonsultationer (svar av läkare till läkare, utan vårdansvar för HNS) årligen begärts under de fem senaste åren. Andelen för HUCS:s sjukvårdsområde av dessa är cirka 85 %. Antalet begäran om sakkunnigkonsultation har ökat i jämn takt sedan år Verksamhetsenheterna ska iaktta registreringsanvisningarna och handlägga sina remisser inom 21 dygn eftersom Valvira årligen anmärkt att vissa specialiteter inom HNS har långa handläggningstider. De redogörelser över remissernas handläggningstider vilka HNS gett år 2015 har tillfredsställt Valvira, som inte vidtagit fortsatta åtgärder. Valvira ansåg också i sitt beslut från mars 2015 att den utredning som HNS gett i slutet av februari 2015 visade att behandlingen av remisser och tillgången till icke-brådskande vård i området för samkommunen HNS låg på en sådan nivå att det inte fanns grunder för att döma ut det vite som Valvira förelagt i augusti

35 BU2017 Mål som gäller koncernen och samkommunen För att förkorta handläggningstiderna riktas oavbrutet särskild uppmärksamhet mot handläggningen av remisser och registreringen av remisserna i datasystemet för patientadministrationen. Handläggningstiderna för remisser har förkortats. Antalet remisser vars handläggningstid översteg 21 dygn var 0,9 % 1 9/2016, 1,0 % 1 9/2015 och 2,7 % 1 9/2014. Det finns stora skillnader i handläggningstiderna mellan sjukvårdsområden och specialiteter, vilket delvis beror t.ex. på processen för remisshandläggning i vissa enheter. Erhållande av icke-brådskande vård På HNS kan patienten oftast redan på basis av remissen placeras i vårdkö, t.ex. om de nödvändiga undersökningarna av patienten gjorts vid den remitterande enheten. Remissen kan även återsändas tillsammans med vårdanvisningar eller alternativt kan ett konsultationssvar ges. Av alla patienter som väntar på att få vård väntar drygt hälften på kirurgisk vård (mest inom ortopedi). Valvira har under tidigare år begärt utredningar om erhållandet av vård i synnerhet avseende ögonsjukdomar. Också under åren 2015 och 2016 har tiden för att erhålla vård inom specialiteten ögonsjukdomar fortsättningsvis varit lång. HNS har haft som mål att bland alla universitetssjukvårdsdistrikt ha de kortaste väntetiderna till icke-brådskande vård/ invånare. Brådskande vård Patienterna får brådskande vård utgående från grunderna för jourvård och oberoende av var de är bosatta. Vid en jourenhet med jour dygnet runt ges omedelbar och nödvändig lagstadgad bedömning eller behandling som gäller akut sjukdom, kroppsskada, försämring av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Social- och hälsovårdsministeriets förordning om grunderna för brådskande vård och villkoren för jour inom olika medicinska verksamhetsområden trädde i kraft i början av år 2015 och vad gäller förlossningar. År 2015 gjordes cirka jourbesök hos HNS (innehåller besöksprodukter som fakturerats som DRG-produkter). Det kumulativa antalet jourbesök i januari september 2016 var sammanlagt cirka , medan antalet under motsvarande period det föregående året var Ordnande av högspecialiserad sjukvård I den förordning om ordnande och centralisering av den högspecialiserade sjukvården (trädde i kraft i maj 2011) finns det bestämmelser om de undersökningar, de åtgärder och den vård som hör till den högspecialiserade sjukvård som på grund av sjukdomens sällsynthet eller krävande natur eller de särskilda krav som ordnandet ställer ska centraliseras till ett eller flera universitetssjukhus. Undersökningen och behandlingen av 25 sjukdomar eller skador på högspecialiserad nivå har genom förordning centraliserats till Helsingforsregionens universitetscentralsjukhus (HUCS). 4.3 MÅL SOM GÄLLER KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Koncernledningens uppgifter fastställs i kommunallagen. Koncernledningen ansvarar för att leda och styra kommunkoncernen och ordna koncernkontrollen. Funktionerna och uppgifterna inom HNS-koncernen ska ordnas och skötas produktivt, ekonomiskt, effektivt och kostnadseffektivt så att 31

36 BU2017 Mål som gäller koncernen och samkommunen 1. de av fullmäktige uppställda målen för verksamheten och ekonomin uppnås, 2. nödvändiga effektiviseringar, omstruktureringar och samordningar av verksamheten genomförs, 3. det reserveras medel i budgeten för ordnande av undervisning och forskning i hälsovetenskaper på universitetsnivå, 4. samkommunens ekonomi är i balans, 5. ansvaret för det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet är klart och tydligt inom varje sjukvårdsområde, annat resultatområde, affärsverk, balansenhet och dotterbolag, 6. det på varje nivå och i alla funktioner inom organisationen finns en tillräcklig internkontroll och så att ansvaret för en ändamålsenlig övervakning åligger varje organ och varje person i chefsställning, 7. befintliga risker som hänför sig till verksamheten, ekonomin eller andra omständigheter utreds och undviks samt har beredskap för skador så att de eller kostnaderna för dem inte orsakar störningar för HNS-koncernens verksamhet och finansiering, 8. betalningsrörelsen, finansieringen och placeringsverksamheten sköts produktivt, tryggt och ekonomiskt, 9. räntebärande främmande kapital utnyttjas endast när det är motiverat på ekonomiska eller verksamhetsmässiga grunder, och så att 10. verksamhetsstyrningen ordnas så att man i skötseln och användningen av rörelsekapital fäster uppmärksamhet vid att så lite kapital som möjligt binds vid funktionerna. I ekonomiplanen framläggs målen för utvecklingen av HNS-koncernens funktioner och en utredning över hur funktionerna och investeringarna ska finansieras. Utgångspunkten för budgeten och den årliga verksamhetsplanen är de strategiska huvudmålen, förutsättningarna för hur de ska uppnås och de mål i ekonomiplanen som härleds ur dem. Fullmäktige uppställer målen för ekonomin, verksamheten och produktiviteten samt anvisar de resurser som krävs för att målen ska uppnås. Målet med förbättringen av HNS:s produktivitet är att avkastningen ökar mer än kostnaderna. Förbättrad produktivitet förutsätter ett långsiktigt utvecklingsprogram. De centrala objekten inom förbättringen av HNS:s produktivitet är följande: 1. förbättring av processernas och vårdkedjornas smidighet, 2. ökning av arbetets produktivitet (bl.a. genom korrekt dimensionering av personal, flexibla arbetstider, främjande av kompetens och engagemang, utnyttjande av incitament samt belöning av produktivitetsförbättringar), 3. effektivare utnyttjande av kapacitet (lokaler och utrustning), 4. eliminering av överlappningar, ändamålsenlig centralisering av funktioner samt skalfördelar, 5. nya förfaringssätt och innovationer. Produktivitetsmålet beaktas i sjukvårdsområdenas produktpriser till medlemskommunerna och övriga betalare. Produktpriserna måste stiga mindre än kostnaderna jämfört med föregående års jämförbara volymer. För stödtjänstenheterna fastställs en produktgruppsspecifik och volymviktad maximiförändring avseende prisnivån, vilken utgår från produktivitetsmålet. Budgeten och ekonomiplanen uppgörs i enlighet med de av fullmäktige godkända målen för verksamheten och ekonomin och med beaktande av produktivitetsmålen och de organisatoriska förändringarna. Ekonomiplanen uppgörs för tre år, varav det första är budgetåret. En investeringsplan upprättas för fyra år. Om budgetens bindande karaktär bestäms i motiveringarna till budgeten. 32

37 4.3.1 Koncernstyrning BU2017 Mål som gäller koncernen och samkommunen HNS-koncernen leds som en enda helhet i enlighet med den godkända strategin och dess värden och mål. Varje organisatorisk nivå har klara ansvarsroller och befogenheter i enlighet med principen om en chef med övergripande ansvar. Förhållandet mellan HNS-koncernens sjukvårdstjänster och dess stödtjänster grundar sig på beställar-utförar-modellen (3 i förvaltningsstadgan ). I enlighet med bestämmelserna i kommunallagen leds HNS-koncernen av en samkommunsstyrelse som lyder under fullmäktige. Styrelsen har till uppgift att övervaka att de samfund där samkommunen har bestämmande inflytande handlar enligt de mål för verksamheten och ekonomin som fastställts av HNS:s fullmäktige. Det hör till styrelsen att övervaka att samfunden har en verksamhetspolicy som är förenlig med samkommunens mål och syften. Samkommunens verkställande direktör ansvarar för den operativa ledningen av koncernen. Verkställande direktören ska med hjälp av strategin och ledningssystemet sörja för verkställandet av koncernstyrningen och ägarstyrningen samt svara för att de mål som fullmäktige och styrelsen satt upp nås Ekonomi- och koncernsektionen Vid sitt möte beslutade fullmäktige att ändra koncernsektionens uppgifter och beslutanderätt från och med I detta sammanhang ändrades sektionens namn till ekonomi- och koncernsektionen. Koncernsektionen lyder under styrelsen och lägger fram förslag om riktlinjer och principer för koncernstyrningen samt om målen för dotterbolagen. Koncernsektionen följer upp att dotterbolagen och intressebolagen handlar i enlighet med de mål fullmäktige och styrelsen ställt upp och sörjer inom sitt arbetsfält för att koncernövervakningen fungerar. Dessutom har ekonomi- och koncernsektionen till uppgift att följa upp samkommunens verksamhet och ekonomi och besluta om dess upphandling i enlighet med 6 a i förvaltningsstadgan. 4.4 INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Riskhanteringen stödjer genomförandet av HNS:s strategi. Syftet med riskhanteringen är att trygga uppnåendet av målen och de operativa grundläggande förutsättningar som behövs för att HNS ska kunna fungera effektivt och produktivt och ge patienterna högklassig, säker och verkningsfull vård i enlighet med HNS:s kärnuppgift. Riskhanteringen är föregripande och den reagerar på förändringar. Centrala risker som hotar verksamhetsprocesser och verksamhetsmiljöer identifieras och bedöms på samtliga organisationsnivåer. I fråga om risker fattas beslut om nödvändiga riskhanteringsåtgärder. Riskläget följs upp och betydande risker rapporteras. Den interna kontrollen är en del av helheten för riskhantering och en del av det dagliga chefsarbetet. Målet med intern kontroll är att säkerställa att verksamheten är effektivt och resultatrik, förenlig med anvisningar och bestämmelser samt att minimera fel, misstag och missbruk. Helheten av genomförandet av riskhanteringsåtgärder definieras i det dokument om riskhanteringsprinciper som HNS:s fullmäktige fastställt (12/2013). Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för organiseringen av den interna kontrollen och riskhanteringen. Enligt lagen ska fullmäktige fatta beslut om grunderna för kommunens och HNS-koncernens interna kontroll och riskhantering. Föreskrifter bl.a. om behörigheten och fördelningen av uppgifter finns i förvaltningsstadgan, samförvaltningens verksamhetsdirektiv och i koncerndirektivet. För att de strategiska nyckelmålen och de mål som gäller verksamheten ska uppnås har åtgärdsprogram uppgjorts. Risker som hotar uppnåendet av målen bedöms. Beslut fattas om riskhanteringsåtgärder, och läget inom riskhanteringen följs upp och bedöms. Ledningen styr och övervakar riskhanteringen, och var och en som är 33

38 BU2017 Mål som gäller koncernen och samkommunen anställd på HNS ansvarar för att riskhanteringen omsätts i praktiken med hänsyn till deras egna arbetsuppgifter. All verksamhet är förknippad med risker. En del av riskerna hänför sig till omständigheter inom HNS, medan andra är externa risker. Riskhanteringen fokuserar på väsentliga och betydelsefulla risker på ett övergripande plan. Ledningen behandlar centrala nyckeltal i uppföljnings- och rapporteringsprocesserna för verksamhet och ekonomi, indikatorer som används i uppföljningen och bedömningar av riskhanteringssituationen. Med e- riskhanteringssystemet (HNS-Risker) och t.ex. Haipro är det i verksamhetsenheterna möjligt att ingående identifiera och följa olika risker, hot och nära ögat-situationer. HNS har med försäkringar överfört ansvaret för en del risker till försäkringsbolagen. Skadehändelser och -statistik följs regelbundet och det granskas årligen om försäkringsskyddet är à jour och tillräckligt med behovskartläggningar och försäkringsskyddsanalyser. Under planeringsperioden är målet att effektivisera den interna kontrollen och hanteringen av personalrisker genom att ta i bruk nya anmälnings-, uppföljnings- och utbildningsfunktioner i systemet HNS-Risker. Ett ytterligare mål är att utveckla riskhanteringen inom betydande projekt genom att skapa enhetliga riskhanteringsverktyg. I enlighet med upphandlingsstrategin strävar HNS efter att harmonisera avtalspraxis för att minska avtalsriskerna. Ett ytterligare syfte är att omsätta HNS:s beredningsanvisning i praktiken och skapa ett enhetligt förfaringssätt för att identifiera, bedöma och hantera externa hot, risker och inbördes beroenden på sjukhusen. Riskhanteringsstrukturerna utvecklas i HNS enligt kommunallagen och med beaktande av centrala riskhanterings-, säkerhets- och kvalitetsstandarder. 4.5 REDOGÖRELSE FÖR INTERN KONTROLL, RISKHANTERING OCH KONCERNKONTROLL Enligt den allmänna anvisningen av bokföringsnämndens kommunsektion ska samkommunen i sin verksamhetsberättelse lämna en utredning över hur den interna kontrollen och den därtill knutna riskhanteringen har ordnats. I utredningen anges även om det påvisats brister i kontrollen under räkenskapsperioden och hur man har för avsikt att utveckla den interna kontrollen och riskhanteringen under den gällande ekonomiplanperioden. Om brister och fel upptäckts i den interna kontrollen, ska ett förslag om hur de ska åtgärdas läggas fram. Redovisningsskyldiga är ansvariga för att den interna kontrollen och riskhanteringen ger resultat. Styrelsen ska i verksamhetsberättelsen lägga fram en redogörelse (bekräftelse) om organiseringen av den interna kontrollen och koncernkontrollen. Redogörelsen ska grunda sig på dokumenterad information. HNS:s verksamhetsenheter och dotterbolag gör analyser i systemet HNS-Risker som självvärdering. Vid uppgörandet av självvärderingarna för den interna kontrollen används den internationellt etablerade bedömningsramen (COSO-ERM). Avsikten är att upprätta tydligare anvisningar om självvärdering för HNS:s verksamhetsenheter och dotterbolag. Därtill revideras självvärderingsmodellen och e- genomförandesättet för att ännu bättre svara mot anvisningarna av Bokföringsnämndens kommunsektion, den reviderade kommunallagen och referensramen och standarder för riskhantering. 34

39 BU2017 Produktifiering, prissättning och fakturering 5 PRODUKTIFIERING, PRISSÄTTNING OCH FAKTURERING 5.1 PRODUKTIFIERING OCH PRISSÄTTNING I enlighet med HNS grundavtal utgörs samkommunens inkomster av medlemskommunernas serviceavgifter och samkommunens övriga inkomster. Principerna för prissättningen bestäms av fullmäktige medan styrelsen godkänner priserna vid de olika sjukhusen. Målet är en mer flexibel och marknadsorienterad produktifiering och prissättning som reagerar snabbare på förändringar i omvärlden. I fråga om produktifieringen tillämpas samma principer vid alla sjukhus och enheter i sjukvårdsdistriktet. Produktifieringen och faktureringen av vård- och behandlingstjänsterna bygger på NordDRG-, vårddags- och öppenvårdsbesökstjänster samt på andra tjänster och på tjänster som bygger på kapitationsfakturering. Dessutom kan mellanprestationer enligt prestationsprislistan säljas som separata tjänster eller som delar av tjänstepaket. Vårdtjänsternas priser har fastställts sjukvårdsområdesvis så att de motsvarar kostnaderna och så att servicepriserna motsvarar de kostnader som produktionen av tjänsterna medför. Priserna per produkt fastställs utifrån en kostnadsberäkning som görs separat för varje sjukvårdsområde. Kostnadsberäkningen och prissättningen görs upp enligt enhetliga principer i hela sjukvårdsdistriktet. Sjukvårdsområdenas produktspecifika priser varierar efter hur krävande vården är samt på grund av skillnader mellan patienterna och skillnader i kostnadsstrukturen och verksamhetssätten. Den vård som ges vid universitetssjukhuset är ofta mer krävande än den som ges vid samkommunens andra sjukhus eller enheter, även om vården hänförs till samma NordDRG-grupp. Fullmäktige fastställde i december 2015 i anslutning till godkännandet av budgeten för år 2016 principerna för produktifieringen och prissättningen för åren 2015 och I produktifieringen och förfarandet för fakturering av kommunerna föreslås inga betydande förändringar för åren , och kommunerna faktureras efter den faktiska användningen av tjänsterna till de priser som definieras i serviceprislistorna. Principerna för produktifiering och prissättning av vård- och behandlingstjänsterna för åren presenteras i bilaga 2. Huvudprinciperna för prissättningen av tjänster förblir oförändrade år 2017 och målet är att betalningsandelsbelastningen på kommunerna inte ökar i samma förhållande som mängden tjänster som produceras åt dem. Målet för 2016 är en förbättring av produktiviteten inom samtliga sjukvårdsområden och inom stödtjänsterna. Ökad produktivitet och effektiv kostnadshantering möjliggör en konkurrenskraftig prissättning som täcker kostnaderna. Vid prissättningen av tjänsterna ska även den allmänna prisnivån för motsvarande tjänster beaktas och processerna för serviceverksamheten utvecklas på så sätt att det är möjligt att producera tjänsterna till kostnader som motsvarar den allmänna prisnivån. Ett centralt mål för prissättningen år 2017 är att differentiera prissättningen för elektiv verksamhet och jourverksamhet så att priserna på elektiva bastjänster sjunker och priserna på jourtjänster stiger. Prissättningen under budgetåret 2017 grundar sig på utfallet av kostnaderna för mellanprestationer år 2015, och dessa justeras med den vid budgetberedningen uppskattade förändringen i kostnadsnivån åren 2016 och 2017 samt förändringarna i verksamheten åren 2016 och De slag av mellanprestationer för vilka HNS beräknar priserna per enhet är vårddagar, poliklinikbesök, operationer, andra behandlingsåtgärder, bilddiagnostiska undersökningar, laboratorieundersökningar, patientspecifikt beställda läkemedel, dyra läkemedel, patientspecifikt bokförda förbrukningsartiklar och hjälpmedel. Serviceprodukter inom sjukvård prissätts utifrån de mellanprestationer som hänförs till produkterna och deras genomsnittliga kostnader. Produktivitetsmålet beaktas i produktpriserna. Sjukvårdsområdenas produktivitetsmål har härletts ur samkommunens produktivitetsmål, och i dem har de förändringar i arbetsfördelningen mellan sjukhusen som upptas i budgeten 35

40 BU2017 Produktifiering, prissättning och fakturering beaktats. År 2017 är produktivitetsmålet för HUCS sjukvårdsområde 1,79 procent, Västra Nylands sjukvårdsområde 1,2 procent, Borgå sjukvårdsområde 1,3 procent och för Hyvinge och Lojo sjukvårdsområden 1,7 procent. Det för verksamheten uppställda produktivitetsmålet beaktas till fullt belopp i prissättningen av NordDRG-, vårddags- och öppenvårdsbesöksprodukter. För att minimera risken i anslutning till övriga betalare och subvention av utomstående kommuner har produktivitetsmålet inte tidigare beaktats i priserna på mellanprestationer, och den prestationsbaserade faktureringen som bygger på dem har således inte inbegripit produktivitetsmålet. Andelen prestationsbaserad fakturering väntas öka något även hos medlemskommunerna och därför beaktas hälften av det sjukvårdsområdesspecifika produktivitetsmålet i den prestationsbaserade faktureringen. Härigenom minimeras risken för att externa kommuner och andra betalare subventioneras på medlemskommunernas bekostnad. På samkommunnivå får den genomsnittliga ökningen i priserna på serviceprodukter inom sjukvård inte överskrida den tillåtna förändringen av prisnivån, vilket är -3,65 procent i jämförelse med bokslutet för år 2015 under antagandet att det inte sker betydande förändringar i produktionsprofilen. I bildningen av den tillåtna förändringsprocenten i prisnivån har man beaktat den genomsnittliga förändringen av kostnadsnivån på samkommunsnivå åren 2016 och 2017, de i budgetberedningen överenskomna operativa ändringarnas inverkan, överskottet i bokslutet för 2015 och produktivitetsmålen för åren 2016 och PREHOSPITAL AKUTSJUKVÅRD OCH PÅ INVÅNARANTALET BASERADE AVGIFTER FÖR SPECIALSKYLDIGHETER På HNS sjukvårdsdistrikts område har akutsjukvården ordnats som sju funktionella helheter på de olika sjukvårdsområdena på så sätt att HUCS sjukvårdsområde indelas i tre områden. HUCS sjukvårdsområdes tre funktionella områden är Helsingfors område, Jorvs område (Esbo, Kyrkslätt och Grankulla) och Pejas område (Vanda och Kervo). Inom Helsingfors stads område har räddningsverket varit den enda kontraktsleverantören av prehospital akutsjukvård. I Jorvs område sköts denna service av Västra Nylands räddningsverk och i Pejas område av Mellersta Nylands räddningsverk. Den prehospitala akutsjukvården i HUCS sjukvårdsområde sköts av HUCS akutsjukvårdslinje vid resultatenheten HUCS Akut, som själv producerar läkarjour samt ansvarsläkartjänster och experttjänster inom akutsjukvården. HUCS sjukvårdsområde betalar dessutom en del av HNS kostnader för datasystem och apparatur som behövs i den prehospitala akutsjukvården. 36

41 BU2017 Produktifiering, prissättning och fakturering Västra Nylands sjukvårdsområde har avtal om produktion av prehospitala akutsjukvårdstjänster med Västra Nylands räddningsverk. I enlighet med HNS styrelses beslut åtar sig Västra Nylands räddningsverk att sköta den prehospitala akutsjukvårdstjänsten i Lojo sjukvårdsområde från och med början av mars I januari februari ansvarar MedGroup för den prehospitala akutsjukvården. Den prehospitala akutsjukvården i Hyvinge sjukvårdsområde ordnas delvis genom samarbete med områdets räddningsväsende och delvis som egen produktion. Partnersamarbetet med Mellersta Nylands räddningsverk fortsätter. Kostnaderna för den prehospitala akutsjukvården faktureras av kommunerna till 70 procent enligt kapitationsprincipen och till 30 procent enligt antalet registrerade uppdrag hos nödcentralen. Utöver de avgifter för den prehospitala akutvården som kommunerna betalar erhålls även avgiftsintäkter för tjänsten. Sjukvårdsområdet ordnar också kommunernas patienttransporter. Genom konkurrensutsättning har utsetts en ny serviceproducent, som inleder verksamheten i början av I Borgå sjukvårdsområde upphandlas akutsjukvårdstjänsterna av Östra Nylands räddningsverk. Sjukvårdsområdets egen personal utgörs av ansvarsläkaren för den prehospitala akutsjukvården, akutsjukvårdschefen och de ansvariga förstavårdarna. HNS debiterar kommunerna i området för kostnaderna för ordnande av akutsjukvård enligt kapitationsprincipen. Kapitationsdebiteringen år 2017 bestäms utifrån de budgeterade kostnaderna för den prehospitala akutsjukvården i området samt enligt invånarantalet Faktureringen utjämnas i slutet av året utifrån de faktiska kostnaderna för akutsjukvården. Avvikande från principerna för produktifiering och prissättning definieras Västra Nylands sjukvårdsområdes kommunandelar för den prehospitala akutsjukvården år 2017 på så sätt att verksamheten visar på ett underskott om 0,910 milj. euro. I området för ordnande av prehospital akutsjukvård i Hyvinge sjukvårdsområde grundar sig faktureringen dels på kapitationsbaserad debitering (70 procent), dels på debitering enligt antalet uppdrag (30 procent). Medlemskommunernas kostnader för akutsjukvård presenteras i bilaga 5. HNS ansvarar för den prehospitala akutsjukvården i samband med läkarhelikoptrar inom sitt distrikt. HNS medlemskommuner, med undantag av Helsingfors, deltar i finansieringen av verksamheten utgående från antalet invånare. Utryckningar i Helsingfors samt utryckningar till kommuner i andra sjukvårdsdistrikt faktureras per utryckning. Resultatenheten HUCS Akut svarar för verksamhetskostnaderna för den prehospitala akutsjukvårdens läkarpersonal i samband med läkarhelikopterverksamheten. Den invånarbaserade avgiften för 2017 är 1,14 euro/invånare (1,12 euro/invånare år 2016) och den prestationsbaserade debiteringen euro/utryckning (1 098 euro/utryckning 2016). En kalkyl över avgifterna för enskilda medlemskommuner presenteras i bilaga 6. Kostnaderna för Giftinformationscentralen och den anknytande teratologiska informationstjänsten, vilka samkommunen ansvarar för, faktureras år 2017 utgående från de totala kostnaderna år 2015 och befolkningsmängden Giftinformationscentralen och den teratologiska informationstjänsten ingår i verksamheten vid resultatenheten HUCS Akut. Tjänstens uppskattade totalkostnader för 2017 är totalt euro ( euro år 2016), varav medlemskommunernas andel är euro ( euro år 2016). En kalkyl över avgifterna för enskilda medlemskommuner och sjukvårdsdistrikt presenteras i bilaga 3. Kostnaderna för HNS patientförsäkring faktureras invånarbaserat av medlemskommunerna. Patientförsäkringen täcker alla personskador som ska ersättas i enlighet med patientskadelagen som eventuellt uppkommer under vården av patienten i det aktuella sjukvårdsdistriktets verksamhet samt inom primärvården och socialvården i dess medlemskommuner. Från patientförsäkringen ersätts även återbetalningsyrkanden som 37

42 BU2017 Produktifiering, prissättning och fakturering kommunerna lämnat med stöd av handikappservicelagen. Kapitationsdebiteringen år 2017 bestäms utifrån de budgeterade kostnaderna för patientförsäkringen samt enligt invånarantalet År 2017 är den invånarbaserade avgiften 7,24 euro/invånare (2016: 8,57 euro/invånare). Faktureringen utjämnas i slutet av året utifrån de faktiska kostnaderna för patientförsäkringen. Den post som faktureras invånarbaserat av medlemskommunerna läggs på de övriga betalarnas fakturering med en faktureringskoefficient. En kalkyl över avgifterna för enskilda medlemskommuner presenteras i bilaga 4. Social- och hälsovårdsnämnden i Helsingfors beslutade säga upp avtalet om klinisk undervisning för odontologie kandidater mellan Helsingfors universitet, HNS och Helsingfors stad. Praktiken inom den grundläggande kliniska utbildningen i odontologi överförs från och med från hälsovårdsverket till HNS i enlighet med 65 i hälsooch sjukvårdslagen. Enligt förslaget i rapporten av den arbetsgrupp som chefsöverläkaren tillsatt integreras tandläkarnas specialiseringsutbildning och grundläggande utbildning administrativt och operativt med HUCS klinik för mun- och käksjukdomar, resultatenheten huvud- och halscentrum För organiseringen av inledandet av tandläkarnas specialiseringsutbildning och grundläggande utbildning har i budgeten reserverats 1,0 milj. euro, som faktureras invånarbaserat av medlemskommunerna. Den avgift som debiteras är 0,62 euro/invånare. En kalkyl över avgifterna för enskilda medlemskommuner presenteras i bilaga UTJÄMNING AV DYR VÅRD Kostnaderna för mycket dyr vård under budgetåret jämnas ut mellan medlemskommunerna. Utjämningen av dyr vård omfattar år 2017 alla patienter vars vårdkostnader i hela HNS överskrider euro per kalenderår. Genom utjämningssystemet täcks 80 procent av de kostnader som överskrider kostnadsgränsen. Kommunerna debiteras en avgift som baseras på invånarantalet och 20 procent (dvs. de kostnader som överskrider utjämningsgränsen för dyr vård) av kostnaderna för dyr vård debiteras patientens hemkommun. Den faktiska avgiften vid utjämningsfaktureringen för 2015 var 48,73 euro/invånare (2014: 45,75 euro/invånare). Medlemskommunerna debiteras en förskottsavgift på 28 euro per invånare för utjämningen av dyr vård (28 euro/invånare åren ). Förskotten uppbärs av kommunerna i januari och utjämningen görs två gånger per år; den första utjämningen görs på grundval av siffrorna för januari juni och den andra i samband med bokslutet. I anslutning till utjämningen skickas krediteringsnotor till medlemskommunerna. Utjämningen för dyr vård är för samkommunen HNS del en genomgångspost i balansräkningen. Förskotten för varje kommun visas i bilaga PRAXIS FÖR FAKTURERINGEN AV KOMMUNERNA Medlemskommunerna faktureras månatligen i förskott för en tolftedel (1/12) av det sammanlagda beloppet för de betalningsandelar som avtalats med dem. Det månatliga förskottet ändras, om kommunens betalningsandel ändras under året. Utfallet av serviceanvändningen faktureras i enlighet med principerna för produktifieringen av tjänsterna utgående från de använda produkterna och fastställda priserna per sjukhus. Den faktiska debiteringen utjämnas fyra gånger om året utgående från användningen av tjänsterna. I fakturering av avtalskommuner, externa kommuner och andra betalare tillämpas samma principer som i faktureringen av medlemskommuner, såvida inget annat avtalats med sjukvårdsdistrikten, avtalskommunerna eller de övriga betalarna. Från och med början av år 2015 har kostnaderna för patientförsäkringen debiterats av medlemskommunerna kapitationsbaserat. Kostnaderna för patientförsäkringen har inte beaktats i HNS listpriser och deras andel beaktas i faktureringen av övriga betalar med en faktureringskoefficient som läggs på produktpriserna. 38

43 BU2017 Forskning, undervisning och utveckling 6 FORSKNING, UNDERVISNING OCH UTVECKLING Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) är på ett nationellt och internationellt plan ett betydande centrum för forskning och undervisning inom medicin och hälsovetenskap, vilket tillämpar och producerar ny information för patientens bästa och främjar företagssamarbete och -verksamhet inom hälsovård. I fråga om forskning och undervisning för HNS ett nära samarbete med Helsingfors universitet, dess medicinska fakultet och andra högskolor och yrkesläroanstalter. Tillsammans med Helsingfors universitets medicinska fakultet och Helsinki Institute of Life Science (HiLIFE/FIMM) inrättar HNS Akademiska medicincentret Helsingfors (AMCH). Målet med utvecklingsarbetet är att hålla kvar HNS:s verksamhetsprocesser på en så hög nivå som möjligt i fråga om bland annat servicens smidighet och kostnadseffektivitet. 6.1 UNDERVISNING OCH FORSKNING Mål för undervisningen och forskningen - Förbättra och utveckla verksamhetsförutsättningarna för klinisk och tillämpad forskning kring medicin och hälsovetenskap, inkl. nödvändig forskningsinfrastruktur, såsom biobanken - Utveckla och strömlinjeforma processerna för forskningsförvaltningen till en funktion som stöder forskarna - Tydliggöra användnings- och delningsprinciperna för forskningslokaler - Främja företagsverksamhet inom hälsovård och den offentliga debatten inom området - Ta ansvar för genomförandet av klinisk vårdpraktik inom odontologi som en del av HNS:s verksamhet - Utveckla kvaliteten på specialistläkar-/tandläkarutbildningen och delta i grundundervisningen Under budgetåret och ekonomiplanperioden upprätthålls och förstärks de grundläggande förutsättningarna för forsknings- och undervisningsverksamhet: - Den separata statliga finansieringen är inte tillräcklig, varför HNS under senaste åren utökat den egna budgetfinansieringen för forskning. Den biobankverksamhet som inletts vid AMCH fortsätter och etableras år Den nationella koordineringsuppgiften i nätverket för cancerforskning (Comprehensive Cancer Center) etableras. - HNS:s verksamhetsområden har ansvariga direktörer för forskning och undervisning, vilka ansvarar för att upprätta budgetplaner för forskning och undervisning och genomföra budgeten. - Ett avtal har ingåtts med Helsingfors universitet om att specialistläkare och läkare under specialistutbildning, tandläkare, psykologer och talterapeuter fungerar som universitetsforskare för HNS. Helsingfors universitet har finansierat denna verksamhet under de två första ansökningsomgångarna. Detta system bidrar till att trygga förutsättningarna för vetenskaplig fortutbildning för kliniska forskare. - E-tjänster som underlättar forskarnas arbete utvecklas och utvidgas. - I samarbete med HU, Aalto-universitetet och företagen inom området har HNS initierat forskning kring life science och hälsoteknologi, vilken stödjer dess serviceproduktion. I detta syfte medverkar HNS i programmet Health Capital Helsinki och Aalto-universitetets program Digital Health. Strukturer och verksamhetssätt som planerats för verksamheten för att utveckla sjukhuset (det virtuella sjukhuset, testbed-konceptet, framework-avtalen med företag, Biodesignprojektet) skapar finansierings- och samarbetspotential inom sjukhusets forskningsverksamhet. 39

44 BU2017 Forskning, undervisning och utveckling - HNS ingår ramavtal med betydande medicinska företag och hälsoteknologiföretag. - Efter att Helsingfors stads social- och hälsovårdsnämnd sagt upp avtalet om klinisk undervisning av odontologie kandidater mellan Helsingfors universitet, HNS och Helsingfors stad, övergår ansvaret för genomförandet av praktiken i den kliniska grundundervisningen i odontologi till HNS. År 2017 är budgeten för denna odontologiundervisning 5,2 miljoner euro och av denna täcker den statliga finansieringsandelen enbart 2,4 miljoner euro. - HNS deltar i den grundläggande utbildningen och specialiseringsutbildningen av läkare och tandläkare vilken ges vid medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet och erbjuder skötarstuderande vid yrkeshögskolorna en praktikmiljö och handledning under praktikperioderna. Vid HNS utbildas bland annat forskningspersonal (t.ex. sjukhuskemister och sjukhusfysiker) som behövs vid sjukhusen. Samtidigt riktas uppmärksamhet mot identifieringen av kompetens- och utbildningsbehoven inom primärvården. Genom högklassig grund-, specialiseringsoch fortutbildning är det möjligt att trygga den höga kompetensen och säkerställa tillgången till kvalificerad arbetskraft på lång sikt. - HNS bedriver ett aktivt samarbete med yrkeshögskolorna i sitt område i enlighet med de reviderade samarbetsavtalen. Målet för den grundläggande utbildningen för vårdpersonal är att utbildningen bättre svarar mot behoven i arbetslivet. Fortbildningen utvecklas för att uppfylla behovet av utbildning och utbildningsinnehåll inom hälso- och sjukvården. För dessa uppgifter har man bildat en FoU-styrgrupp och en styrgrupp som behandlar praktikfrågor. HNS inleder en forskningsskötarutbildning. - Tillsammans med Vasa universitet har en magisterutbildning inom social- och hälsoförvaltningsvetenskap inletts i Helsingfors år 2016, då 20 studerande började studera. Följande 20 börjar i januari Finansiering av undervisningen och forskningen samt budgetbehandling I statens budgetproposition för år 2017 är anslaget för hälsoforskning 15 miljoner euro. Ersättningen motsvarar inte tillnärmelsevis de kostnader som utbildningen och forskningen förorsakar sjukvårdsdistriktet. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den statliga forskningsfinansieringen beviljas projekt efter ansökan. Finansieringen kan alltså inte täcka forskningens infrastrukturkostnader eller resultatenheternas grundläggande behov av forskningsfinansiering. För att upprätthålla de strukturer som forskningen inom HNS kräver och för att garantera en sådan fortsatt klinisk forskning med så få störningar som möjligt vilken är nödvändig för utvecklingen av det medicinska innehållet i verksamheten, har HNS i budgeten inkluderat ett eget forskningsanslag på 11,0 milj. euro för resurser som främjar forskningen och för basfinansiering av resultatenheternas forskning. Det belopp som delas ut till verksamhetsenheterna vid HNS:s universitetssjukhus är 4,9 miljoner euro, som beviljas för forskning som är nödvändig för att upprätthålla forskningsverksamhetens struktur och det medicinska innehållet. Verksamhetsenheternas andel delas ut till HUCS:s sjukvårdsområde i enlighet med den princip som överenskommits i universitetskommittén. Verksamhetsenheterna får besluta om allokeringen av detta anslag t.ex. till kostnader för löner, tillbehör, resor och andra liknande poster, när allokeringen anknyter till forskningsarbete. HNS:s eget forskningsanslag används i huvudsak för avtalsbundna och redan existerande kostnader, som inte längre kan täckas med statlig finansiering. De största av dessa gemensamma kostnader är kostnaderna för de av HNS ägda lokalerna i Kiinteistöosakeyhtiö Biomedicum Helsinki, det avtal som gäller BioMag-laboratoriet, lokalhyror, kostnader för Helsingfors Biobank (0,6 milj. euro), Comprehensive Cancer Center (0,5 milj. euro) och kostnaderna för gemensamma tjänster (apotek, litteratur, IT, tjänster för forskare och etiska kommittéer (1,4 milj. euro). En ytterligare avsikt är att med HNS:s egen 40

45 BU2017 Forskning, undervisning och utveckling finansiering täcka bl.a. självriskandelarna i anknytning till EU:s, Finlands Akademis och Tekes forskningsfinansiering (0,5 milj. euro) samt finansiering i anknytning till stöd till innovationsverksamhet och bedömning av anmälda uppfinningar (0,2 milj. euro). Ett särskilt mål är att HNS:s forskare söker och får mer forskningsfinansiering från Finlands Akademi (FA) och EU än för närvarande. HNS allokerar 1,2 milj. euro av det egna forskningsanslaget till samförvaltningen. Det är möjligt att använda denna reserv för verksamhetsutgifterna för resultatenheternas forskning enligt en plan som godkänts av forskningsdirektören och ekonomiledningens anvisningar. Det statliga anslaget för den hälsovetenskapliga forskningen på universitetsnivå (nedan statens forskningsanslag) delas ut på ansökan i form av projekt via forskningsutskottet för universitetssjukhusets specialupptagningsområde (erva). Andelen för respektive specialupptagningsområde av det årliga anslaget för forskning i statsbudgeten fastställs utifrån kalkylmässiga grunder som SHM fastställer. Andelen av det statliga forskningsanslaget för HUCS:s specialupptagningsområde är 39 procent åren (36,4 % åren ). Statens anslag för hälsoforskning på universitetsnivå kommer i sin helhet att delas ut i form av prioriterade projekt. Finansieringen till enheterna kommer att ökas ur HNS:s eget forskningsanslag. Det kommer att ersätta den krympta statliga forskningsfinansieringen. milj. euro BS 2013 BS 2014 BU 2015 BS 2015 BU 2016 BUF 2017 HNS eget forskningsanslag 4,4 5,8 8,0 6,1 9,0 11,0 HNS:s eget forskningsanslag åren Statens ersättning för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildningen är 94,1 miljoner euro i budgetpropositionen för år 2017 (98,6 miljoner euro år 2016 och 97,0 miljoner euro år 2015). Den preliminära separata budgeten (BUF) för den statliga examensersättningen från utbildningsanslaget för HNS år 2017 är 18,0 milj. euro. Den uppskattade ersättningen för utbildningsmånader till HUCS:s och HNS:s övriga sjukvårdsområden år 2017 är 1,1 milj. euro. Användningen av statens utbildningsersättning och statens forskningsanslag till universiteten uppskattas utgöra sammanlagt 25,5 miljoner euro år 2017 (förändring på -7,8 %). Den justerade budgeten (BU) kan upprättas först när riksdagen beslutat om budgeten, social- och hälsovårdsministeriet fattat beslut om utbetalning av den statliga ersättningen och specialupptagningsområdets forskningskommitté fattat beslut om statens anslag för hälsoforskning. Den preliminära separata budgeten (BUF) för det statliga anslaget för forskning och för undervisning för HNS år 2017 bygger på budgetförslaget och på en uppskattning av fördelningen av anslagen mellan universitetssjukhusen och inom universitetssjukhusens specialupptagningsområden samt på en uppskattning av den utbildningsersättning som HNS:s sjukvårdsområden får. Staten ersätter HNS med kostnaderna för grundläggande utbildning och specialiseringsutbildning av läkare och tandläkare. Den kalkylmässiga grunden för utbildningsersättningen är antalet avlagda examina, antalet studerande som påbörjat utbildning och antalet utbildningsmånader. HNS får statlig ersättning för läkar- och tandläkarutbildningen, men ersättningsbeloppet räcker inte för att täcka kostnaderna. I statens budgetproposition för år 2017 är finansieringen för hälsoforskning på universitetsnivå fortfarande på nedgång. Beloppet på den statliga utbildningsersättningen beaktar inte 41

46 BU2017 Forskning, undervisning och utveckling uppgången i antalet studeranden. Den ersättning som ska betalas ut till samkommuner som driver universitetssjukhus kan minska i framtiden på grund av att en del av anslaget för yrkesinriktad fortbildning i fortsättningen betalas ut direkt till universiteten. Den statliga utbildningsersättningen har inte minskat lika drastiskt som forskningsanslaget. Studievolymen har dock ökat och följaktligen kan inte den nuvarande nivån på den statliga ersättningen på ett omfattande sätt täcka kostnaderna för den undervisningsverksamhet som ålagts ett undervisningssjukhus. Utvecklingen för statlig undervisnings- och forskningsersättning åren milj. euro BS 2015 BU 2016 BUF 2017 *) Förändr. (milj. euro) BUF PROG 2016 Föränd-% HUCS-sjukvårdsområdet/ Universitetssjukhuset (Beviljat) Statlig ersättning för utbildning, SHM 18,3 18,3 18,0-0,3-1,4 % Statligt anslag för forskning 7,2 5,1 5,2 0,1 2,6 % Övriga HNSsjukvårdsområden (beviljas Statlig ersättning för utbildning (ersättning för utbildningsmånader) Statligt anslag för forskning och utbildning HNS totalt Totalt 25,5 23,3 23,2-0,1-0,5 % 1,7 1,5 1,1-0,4-28,6 % 27,2 24,9 24,3-0,6-2,3 % Fleråriga forskningsprojekt Periodisering av fleråriga forskningsprojekt 1,7 2,8 1,2-1,6-57,1 % RESULTATRÄKNING TOT 28,9 27,7 25,5-2,2-7,8 % *) preliminära uppgifter från statsbudgeten i september En kompletterad budget som bygger på den slutliga beviljade finansieringen görs på våren Utvecklingen för beviljandet av statlig undervisnings- och forskningsersättning åren I tabellen nedan presenteras den preliminära budgeten för statens utbildningsersättning och statens forskningsanslag samt den preliminära planen för HNS:s egna forskningsanslag för budgetperioden Användning av statlig undervisnings- och forskningsersättning åren milj. euro BS 2015 BU 2016 BUF 2017 *) Förändr. (milj. euro) BUF 2017/ 2016 Förändr. % BUF 2017/ 2016 HUCS-sjukvårdsområdet/ Universitetssjukhuset Statlig ersättning för utbildning, SHM 18,3 18,3 18,0-0,3-1,4 % Statligt anslag för forskning 8,9 7,9 6,4-1,5-18,7 % Totalt 27,2 26,1 24,4-1,7-6,6 % Övriga HNSsjukvårdsområden Statlig ersättning för utbildning (ersättning för utbildningsmånader) 1,7 1,5 1,1-0,4-28,6 % Statligt anslag för forskning och utbildning HNS totalt 28,9 27,7 25,5-2,2-7,8 % Medlemskommuner Ersättning av grundundervisning i odontologi 1,0 1,0 Medlemskommuner HNS eget forskningsanslag 6,1 9,0 11,0 2,0 22,2 % Anslag för forskning och utbildning HNS totalt 35,0 36,7 37,5 0,8 2,3 % *) preliminära uppgifter från statsbudgeten i september En kompletterad budget som bygger på den slutliga beviljade finansieringen görs på våren Användning av statlig undervisnings- och forskningsersättning åren

47 BU2017 Forskning, undervisning och utveckling Bild: Preliminär budget för statens utbildnings- och forskningsersättning och preliminär plan för användningen av HNS:s egna forskningsanslag för budgetperioden, tusen euro. Regionförvaltningsverket betalar varje månad forskningsfinansiering till specialupptagningsområdets forskningskommitté, som vidareförmedlar finansieringen till de organisationer som genomför projekten. Användningen av medel kontrolleras med ett kontooch bokföringssystem som grundar sig på funktionskoder, ansvarsenheter och projekt. Ansvaret för användningen av medel och uppföljningen och rapporteringen ligger på varje operativ och ekonomisk ansvarsenhet. 6.2 UTVECKLING Målen för utvecklingsverksamheten Samförvaltningens utvecklingsenhet betjänar alla resultatområden. Utvecklingsenhetens verksamhet bygger på ett nära samarbete med de olika enheterna vid HNS. Viktiga partner är också samförvaltningens ledning för vårdarbetet och HNS:s IT-förvaltning. Utvecklingsenhetens uppgift är att bidra till att samkommunens strategiska mål uppnås. Ledningen för vårdarbetet vid samförvaltningen samordnar planeringen och utvecklingen av vårdarbetet på koncernnivå i enlighet med modellen för magnetsjukhus. Utvecklandet av vårdarbetet baserar sig på samkommunens strategi och genomförs som ett nätverksbaserat samarbete mellan vårdarbetets ledare och inom ramen för uppgifterna för de olika multiprofessionella expertgrupper som verkställande direktören tillsatte år 2015 och inom ramen för uppgifterna för ledningsgruppen för HNS:s Vårdarbete. Utvecklandet av vårdarbetet enligt modellen för magnetsjukhus sm godkänts som en del av samkommunens strategi fortsätter i sjukvårdsområdena och HUCS:s resultatenheter. Den handlingsplan på HNS-nivå för vårdarbetet vilken varje år görs upp i enlighet med ramverket 43

48 BU2017 Forskning, undervisning och utveckling för magnetsjukhusmodellen styr utvecklingen, forskningen, undervisningen och ledningen med anknytning till vårdarbetet på alla organisationsnivåer. Planen stöder HNS:s strategiska mål och nyckelmål i syfte att med de metoder som används inom vårdarbetet säkerställa att patienten får trygg, högklassig och effektiv vård och behandling. Det viktigaste målet med magnetsjukhusmodellen är goda resultat inom vården och behandlingen. HNS strävar efter att nå detta mål med kunnig och kompetent personal. Personalens verksamhet och förbindelse till de gemensamma målen stöds med bra ledarskap och fungerande strukturer. Vårdarbetet utvecklas innovativt utifrån senaste forskningsresultat. Målet är att ansöka om status som magnetsjukhus åren för resultatenheten HUCS Barn och unga och HUCS Cancercentralen. Beredningen av ansökan om status inleds i de ansökande resultatenheterna med dokumentering som uppfyller kraven för magnetsjukhusstatus i samarbete med de aktuella resultatenheternas ansvarspersoner och med samförvaltningens ledning för vårdarbetet. Utvecklandet av vårdarbetet enligt kriterierna för ett magnetsjukhus omfattar att ordna olika former av utbildningar för vårdpersonalen, chefer inom vårdarbetet, kliniska experter och lärare inom vårdarbetet. Arbetet för att harmonisera praxis i vårdarbetet omfattar att implementera den professionella verksamhetsmodellen för vårdarbetet inom HNS. Samförvaltningens ledning för vårdarbete stöder harmoniseringen av praxis i vårdarbetet även vad gäller den jämförbara kvaliteten, som utgörs av förebyggande av fallolyckor bland patienter, förebyggande av trycksår, smärtbehandling och näringsbehandling. Magnetsjukhusmodellens effektivitet utvärderas om tre år. Utgångsmaterial har samlats in både i de resultatenheter som ska ansöka om magnetsjukhusstatus och i andra sjukvårdsområden och resultatenheter med hjälp av Nurse Engagement Survey. Genomförandet av vårdarbetet på HNS-nivå omfattar dessutom många helheter som kräver kontinuerliga åtgärder, såsom klassificering av vårdbehov, säkerställande av det kunnande som behövs vid läkemedelsbehandling och handledning av studerande, för vilka utsedda expertgrupper ansvarar utifrån verksamhetsplaner som årligen fastställs i HNS:s ledningsgrupp för vårdarbetet. Insatserna för att införa Lean-verksamhetssätten som en del av det dagliga utvecklingsarbetet fortsätter. År 2016 utbildades 28 Lean-utbildare tillsammans med Aalto EE. Efter detta utförs Lean-utvecklingsarbetet i huvudsak med egna resurser. Temat för 2016 var det dagliga ledarskapet. År 2017 är målet att inrätta en byrå för främjande av Lean (Kaizen promotion office), som för samman dem som är intresserade av och sakkunniga inom Lean. Med Lean-metoder minskades genomloppstiderna i Mejlans jour med nästan två timmar Detta arbete sprids till övriga jourställen år Inom produktionen av klinisk information började man år 2015 regelbundet publicera en rapport som också innehåller köprognoser för den högsta ledningen. Utvecklingsenheten har gett kvalitetsregisterarbetet sitt stöd. I slutet av år 2015 var 18 register i användning, och målet var att införa cirka nya kvalitetsregister under År 2017 börjar förberedelserna för den internationella kvalitetsackrediteringen av JCI. Det handlar om ett omfattande och krävande kvalitetsprogram med vilket det är möjligt att avsevärt höja det internationella värdet för varumärket HNS/HUCS. Huvudmålet är att utföra det grundläggande arbetet för JCI-ackreditering av två resultatenheter. Genomförandet av förändringsprojektet avseende Apotti-verksamheten har börjat. Under år 2017 kommer arbetsflöden för olika branscher och enheter att tillverkas enligt tidtabellen. Tillsammans med de kliniska enheterna och Apotti-arbetstagarna har man byggt en HUSMap servicearkitektur-modell, som nu styr genomförandet. Ibruktagandet av modellen fortsätter under år Utvecklingsenheten vid samförvaltningen ansvarar för koordineringen av det kliniska genomförandet av Apotti. 44

49 BU2017 Forskning, undervisning och utveckling Medborgarnas e-hälsotjänster utvecklas kraftigt. Under år 2016 har en färdplan och strategi för att bygga upp HNS:s e-tjänster genomförts. Under år 2016 har tjänster inom tre nya områden öppnats i samarbete med de kliniska enheterna och koordinerat av dataförvaltningen. E-tjänsternas utvecklingsarbete utförs i samarbete med projektet för förändring av verksamhetsstyrningen Apotti och primärvården. Det väsentliga för att e- hälsotjänsterna ska vara framgångsrika för både klienten och samhällsekonomin på lång sikt är att man utnyttjar lärande system och artificiell intelligens. Ett betydelsefullt samarbetsprojekt mellan HNS:s dataförvaltning och utvecklingsenhet har ingåtts 2016 med internationella IBM. Utifrån detta avtal börjar man under 2017 genomföra åtminstone tre kliniska projekt som drar nytta av Watson-artificiell intelligens. På hösten 2016 inleddes ett riksomfattande samarbete med universitetssjukhusdistrikten för att utveckla e-tjänster som ett statligt spetsprojekt. HNS leder det projekt som pågår fram till slutet av år År 2017 öppnas 5 6 nya servicehelheter, tjänster för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvård. Därtill skapas strukturer för forskning kring e- hälsovårdstjänster. Nationellt sett handlar det om en utveckling på sammanlagt 12 miljoner euro, som till 50 % stöds av staten. OLKA, som verkar tillsammans med patientorganisationerna, utvidgades år 2016 att gälla Jorvs sjukhus. År 2017 utvidgas OLKA-verksamheten såväl inom HNS:s område som internationellt enligt franchise-typ. OLKA är ett registrerat varumärke för HNS, vilket på kort tid blivit en internationell framgångshistoria. Innovationsverksamheten utvecklas tillsammans med startupföretag, Aalto-universitet, Helsingfors stad och medicinska fakulteten samt Biomedicum som en del av projektet HCH (Health Capital Helsinki). Två innovationsworkshoppar hölls Över 30 idéer vidarebefordrades till fortsatt utveckling. Under 2017 hålls en gång i månaden ett HUS- Findery, som är ett gemensamt evenemang för startupföretag, HNS och ThinkCompany Budgetbehandlingen av utvecklingsanslaget Projekten för utveckling av verksamheten är en del av arbetet med att utveckla HNSkoncernen. Samförvaltningen reserverar i sin egen budget pengar för forsknings- och utvecklingsprojekt som kan sökas årligen. Syftet är att stödja och uppmuntra personalen att utveckla den egna verksamheten. Vid valet av mottagare betonas kopplingen till de strategiska nyckelmålen. För år 2017 man reserverat ett anslag på 0,4 miljoner euro som delas ut till resultatenheter och resultatområden för projekt som främjar strategiska mål. 45

50 BU2017 Resultatbudget 7 PLANERING AV VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 7.1 RESULTATRÄKNING Utgångspunkter för budgetberedningen och resultaträkning De mål som fastställs i budgeten utgör verktyg för styrningen av HNS-koncernens, sjukvårdsområdenas, affärsverkens, resultatområdenas och dotterbolagens verksamhet och ekonomi samt för genomförandet av strategin. De fastställda målen ska vara klara, beskrivande, utmanande, så realistiska som möjligt samt bundna till anslagen. Utvärderingsoch beräkningskriterierna ska vara exakta och mätbara eller grunda sig på nyckeltal. Grunderna för beräkning av medlemskommunernas betalningsandelar antogs vid styrelsens möte Medlemskommunernas sammanlagda betalningsandelar i budgeten för 2017 är 1 531,9 miljoner euro. I samband med förhandlingarna på sommaren och hösten gjordes överenskommelser med samkommunerna om tre ändringar i arbetsfördelningen mellan HNS och medlemskommunerna, vars sammanräknade inverkan på medlemskommunernas betalningsandel är euro. Från början av år 2017 överförs missbrukarpsykiatriska verksamheten vid kommunerna i Hyvinge sjukvårdsområde till Hyvinge sjukvårdsområde. Den uppskattade inverkan på verksamhetskostnaderna är sammanlagt euro. Överföringen av Helsingfors fysiatri från Helsingfors stad till HUCS-sjukvårdsområdet höjer på motsvarande sätt uppskattningen av HUCS:s verksamhetskostnader med euro. Därtill överförs psykiatrin i Havukoski från HUCSsjukvårdsområdet till Vanda stad. Detta förväntas på motsvarande sätt sänka verksamhetskostnaderna med cirka euro. Av ändringarna i verksamheten har 4,6 miljoner euro hänförts till ändringar som gäller informationssystem och IT och 7,2 miljoner euro till nya ändringar i verksamheten i sjukvårdsområdena för att stöda projekt för serviceproduktionen inom sjukvården i syfte att förbättra kvaliteten på, tillgången till och genomslagskraften för HNS-samkommunens verksamhet. Styrelsen behandlade vid sitt möte de allmänna principerna för uppställningen av mål och beredningen av budgeten för år 2017 på samkommunnivå samt riktlinjerna för ekonomiplanen för åren Därtill fastställde styrelsen uppställningen av mål för varje enhet. År 2017 är produktivitetsmålet för HUCS sjukvårdsområde 1,79 %, Västra Nylands sjukvårdsområde 1,2 %, Borgå sjukvårdsområde 1,3 % och för Hyvinge och Lojo sjukvårdsområden 1,7 %. Individuella produktivitetsmål fastställdes för affärsverken (1,8 % 3,5 %). Produktivitetsmålet för resultatområdena IT-förvaltning och Lokalcentralen fastställdes till 1,8 %. För dotterbolagen (Uudenmaan Sairaalapesula Oy och HNS- Fastigheter Ab) fastställdes ett produktivitetsmål på 1,8 % för år Vidare behandlade styrelsen de föreslagna riktlinjerna för den ekonomiska planeringen åren och för planeringen av investeringarna åren Centrala faktorer och antaganden som inverkat på budgetberedningen Utgångspunkter för budgetberedningen: - Det uppskattas att personalkostnaderna ändras med sammanlagt 1,0 % år Den uppskattade kostnadsinverkan + 0 % av nedgången i löneglidningen och semesterpenningen -30% (2016: 0,3%, inkl. 9 mån. periodisering av semesterpenningen) - Lönebikostnads-% (exkl. förtidsavgiften) 22,78 % (2016: 24,06 %) - Koefficienten för förtidsavgiften är 0,99 - Räntan på grundkapitalet föreslås vara oförändrad, dvs. 3 % - Vid uppskattningen av ränta på nya långfristiga lån under ekonomiplaneperioden tillämpas en årsränta på 1,0 % 46

51 BU2017 Resultatbudget - Vid granskningen av verksamhetskostnaderna har en viktad förändring av kostnadsnivån per kostnadsslag använts, där t.ex. konkurrensutsättningen av läkemedel och utrustning beaktats. Den statliga ersättningen för forskning och undervisning (exkl. ersättning för läkares utbildningsmånader) väntas minska med cirka 7,8 % från nivån år 2016 (finansieringens totalbelopp BUF 2017: 25,5 milj. euro). I verksamhetskostnaderna ingår ett separat forskningsanslag på 11,0 miljoner euro, som är 2,0 milj. euro större än i budgeten för år För affärsverkens clearingkonton räknas inte någon uppskattad krediteringsränta eftersom den uppskattade räntan är 0 %. En årsränta på 0,5 % används som uppskattad debiteringsränta. På clearingkontots dagliga saldo erläggs år 2017 krediteringsränta enligt en veckas euribor månatligen i efterskott. Clearingkontots debiteringsränta beräknas månatligen i efterskott enligt 1 månads euribor + 0,50 % p.a. Räntan på grundkapitalet är oförändrad, dvs. 3,0 %. Soliditetsmålet för år 2017 är minst 35 %. Samkommunen HNS:s resultaträkning och finansieringsanalys för år 2017 finns i bilaga Samkommunens resultaträkning, inklusive affärsverk I tabellen nedan presenteras resultaträkningen för varje år under perioden BS 2011 BUF Prognosen för år 2016 ( 7+5 ), som utgör jämförelsegrunden för budgeten år 2016, gjordes upp enligt enhet i september och grundar sig på utfallet för januari juli och delvis för augusti. Prognosen beaktar återbäringen av operativt överskott till medlemskommunerna (59,3 miljoner euro), vilken ska göras i samband med att bokslutet upprättas. Resultaträkning (1 000 euro) BS 2015 BU 2016 BUF 2017 Förändr. % Förändr. % BU2016 Verksamhetsintäkter ,0 % 7,2 % joista jäsenkuntien maksuosuus ,5 % 5,5 % Verksamhetskostnader ,0 % 4,3 % Driftsbidrag ,1 % 83,3 % Finansiella intäkter och kostnader to ,4 % -12,9 % Årsbidrag ,3 % 108,8 % Avskrivningar och nedskrivningar ,0 % 4,2 % Räkenskapsperiodens resultat ,4 % -98,4 % Nedan presenteras en jämförbar proformaresultaträkning där återbäringen för år 2015 på 54,8 miljoner euro, vilken gjordes i juni 2016, eliminerats såväl från prognosen som från budgeten för år 2016 och behandlats som ett avdrag i medlemskommunernas betalningsandelsfakturering år Prognosen för år 2016 beaktar därtill den uppskattade återbäringen av överskott på 59,3 miljoner euro enligt prognosen för år 2016 som en post som minskar medlemskommunernas betalningsandelsfakturering. Resultaträkning (1 000 euro) BS 2015 BU 2016 BUF 2017 Förändr. % Förändr. % BU2016 Verksamhetsintäkter ,2 % 4,2 % joista jäsenkuntien maksuosuus ,8 % 1,7 % Verksamhetskostnader ,0 % 4,3 % Driftsbidrag ,4 % 3,0 % Finansiella intäkter och kostnader to ,4 % -12,9 % Årsbidrag ,0 % 5,1 % Avskrivningar och nedskrivningar ,0 % 4,2 % Räkenskapsperiodens resultat ,3 % -49,7 % 47

52 BU2017 Resultatbudget Edellä mainituilla muutoksilla vuoden 2015 tilinpäätöksen sekä 2016 talousarvion ja ennusteen alijäämä on Länsi-Uudenmaan sairaanhoitoalueen ensihoitotoiminnan alijäämä Verksamhetsintäkter och -kostnader samt finansierings- och kapitalkostnader enligt budgeten I tabellen nedan presenteras resultaträkningen för varje år under perioden BS 2011 BUF 2017 ja HUS-kuntayhtymän sitovat nettokulut PT2015 TAE2017. Prognosen för år 2016 ( 7+5 ), som utgör jämförelsegrunden för budgeten år 2016, gjordes upp enligt enhet i september och grundar sig på utfallet för januari juli och delvis för augusti. Prognosen beaktar återbäringen av operativt överskott till medlemskommunerna (59,3 miljoner euro), vilken ska göras i samband med att bokslutet upprättas. Resultaträkning (1 000 euro) BS 2015 BU 2016 BUF 2017 Förändr. % Förändr. % BU2016 Medlemskommunernas betalningsan ,5 % 5,5 % Övriga serviceintäkter ,5 % 12,9 % Övriga försäljningsintäkter ,5 % 29,7 % Statens forsknings- och utbildningse ,3 % -8,0 % Försäljningsintäkter ,4 % 7,3 % Avgiftsintäkter ,3 % 3,9 % Understöd och bidrag ,8 % 6,4 % Övriga verksamhetsintäkter ,4 % 7,3 % Verksamhetsintäkter totalt ,0 % 7,2 % Löner och arvoden ,4 % 3,4 % Lönebikostnader ,3 % 0,5 % Personalkostnader ,4 % 2,9 % Inköp av tjänster totalt ,5 % 7,9 % Material, förbrukningsartiklar och varor ,1 % 4,1 % Understöd ,5 % 17,1 % Övriga verksamhetskostnader totalt ,6 % 13,9 % Verksamhetskostnader totalt ,0 % 4,3 % Avskrivningar och nedskrivningar ,0 % 4,2 % Verksamhetskostnader och avskrivn ,1 % 4,3 % Driftsbidrag efter avskrivningar ,2 % -128,5 % Ränteintäkter ,1 % -73,5 % Övriga finansiella intäkter ,7 % 0,0 % Räntekostnader ,7 % -64,7 % Övriga finansiella kostnader ,7 % 0,1 % Finansiella intäkter och kostnader tot ,4 % -12,9 % Räkenskapsperiodens resultat ,4 % -98,4 % 48

53 Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter BU2017 Resultatbudget Toimintatuotot yhteensä (1 000 euroa) muutos % (1 000 euroa) muutos % Talousarvio / Ennuste Jäsenkuntien maksuosuus ,3 % ,4 % Jäsenkuntien ylijäämän palautus ,8 % ,0 % Carean kuvantamis- ja laboratoriotoiminnot ,4 % ,4 % Tukipalveluiden uudet kuntaasiakkaat, mm. Espoon Uusi sairaala Talousarvio 2016 Ennuste 2016 (7+5) ,5 % ,5 % Ulkoiset vuokratilat, Tilakeskus ,1 % 269 0,0 % HYKS, muiden maksajien palvelutuotot ,7 % ,4 % Porvoon sha, Itäinen silmäyksikkö ,1 % ,1 % Porvoon sha, lasten kotisairaanhoito 599 0,0 % 599 0,0 % Yhtymähallinto, muut ulkoiset myyntitulot ,1 % ,1 % Ensihoito ,1 % ,1 % Maksutuotot ,1 % 229 0,0 % Tuet ja avustukset 458 0,0 % 490 0,0 % Valtion tutkimus- ja opetuskorvaus ,1 % ,1 % Muut 873 0,0 % ,1 % Talousarvio ,2 % ,0 % Medlemskommunernas betalningsandelar omfattar den egentliga produktionen av specialiserade sjukvårdstjänster. Den andel som producerats i egen regi faktureras enligt produktifieringen som DRG-, vårddags- och besöksprodukter. I betalningsandelarna ingår även köpta tjänster inom den specialiserade sjukvården, vårdtjänster hos andra sjukhus, servicesedlar, hjälpmedel, läkemedel mot smittsamma sjukdomar, medicinsk genetik och patientförsäkring. Medlemskommunernas betalningsandelar utgör 73,5 % av HNS:s totala finansiering. Kontogruppen Övriga serviceintäkter tar upp försäljning till andra sjukvårdsdistrikt, inrättningar och staten samt försäljning av andra sjukvårdsrelaterade tjänster till bl.a. kommunernas primärvård (t.ex. försäljningsintäkter för samjour och prehospital akutsjukvård, som inte ingår i medlemskommunernas betalningsandelar). Hit hör även avgifterna för fördröjd förflyttning. Dessa avgifter budgeteras inte. Utöver ovan nämnda tar denna kontogrupp upp även försäljningsintäkter för hjälpmedel och intäkter från sjukvårdsrelaterade stödtjänster (laboratorietjänster, blod och blodpreparat, patologiska tjänster, terapitjänster, radiologiska tjänster samt läkemedel och apotekstjänster). De övriga serviceintäkternas andel av den totala finansieringen av HNS:s verksamhet är 17,9 %. Kontogruppen Övriga försäljningsintäkter utgörs av intäkterna från affärsverk som producerar andra tjänster än sjukvårdsrelaterade stödtjänster. Hit hör medicin- och IT-tjänster, lokaltjänster, kontors- och experttjänster (IT-expertis, utbildning, företagshälsovård och dokument- och kontorstjänster), anstaltsvård och instrumentunderhåll samt kosttjänster. De övriga försäljningsintäkternas andel av HNS intäkter är 3,3 %. Kontogruppen Statlig forskning och utveckling innefattar det statliga forskningsanslaget och den statliga utbildningsersättningen. Den statliga utbildningsersättningen innefattar det statliga stödet för grund- och specialiseringsutbildning av läkare och tandläkare. Den kalkylmässiga grunden för utbildningsersättningen är antalet avlagda examina, antalet studerande som påbörjat utbildning och antalet utbildningsmånader. Forskningsanslaget ska å sin sida täcka de direkta kostnaderna för forskning och kostnaderna för resurser som stödjer forskningen. Den statliga ersättningen för forskning och undervisning utgör 1,2 % av HNS:s intäkter. 49

54 BU2017 Resultatbudget Avgiftsintäkter Samkommunen HNS kan bestämma om klientavgifternas storlek inom de gränser som fastställs i klientavgiftslagen och -förordningen. Styrelsen beslöt den 24 november 2008 (177 ) att klientavgifterna i fortsättningen justeras i enlighet med de indexjusteringar som görs med stöd av klientavgiftsförordningen, såvida inte styrelsen särskilt beslutar något annat. HNS:s styrelse lät bli att höja priserna på de klientavgifter som tas ut av patienterna med beloppet på tilläggshöjningen. De poliklinik- och vårddagsavgifter som tas ut av klienterna utgör 3,4 % av HNS totala intäkter. Talousarvioesitys on laadittu nykyisten asiakasmaksujen mukaisesti, kuten hallituksen kokouksen lähetekeskustelussa linjattiin. Stöd och bidrag Statsunderstöden för åren utgörs av stöd för forsknings- och utvecklingsprojekt vilka beviljas av Tekes, EU och social och hälsovårdsministeriet och av statsunderstöd som är avsedda för den psykiatriska vården och rehabiliteringen av barn och unga. I stöden och bidragen har även inkluderats den uppskattade andelen av FPA:s ersättning för företagshälsovård och donerade medel och andra bidrag. Stödens och bidragens andel av HNS:s totala finansiering är 0,4 %. Övriga verksamhetsintäkter Övriga verksamhetsintäkter utgörs huvudsakligen av hyresintäkter. De övriga verksamhetsintäkternas andel av den totala finansieringen av HNS:s verksamhet är 0,3 %. Verksamhetskostnader I tabellen nedan redovisas den jämförbara förändringen i verksamhetskostnaderna i budgeten jämfört med prognosen för år De jämförbara verksamhetskostnaderna i budgeten stiger med 31,9 miljoner euro (1,7 %) jämfört med prognosen för år milj. euroa TAE 2017 ENN 2016 Muutos TAE ENN2016 Muutos % Vertailukelpoiset toimintakulut TAE 2017 vs ennuste (ilman uusia tai siirtyviä toimintoja ja kilpailukykysopimuksen vaikutusta) 1 931, ,2 31,9 1,7 % Kilpailukykysopimuksen vaikutus, muutos vuodesta 2016 (30,7 milj. euroa - 11,2 milj. euroa) -19,5 Jäsenkunnilta siirtyvät toiminnot vuonna 2017 Havukoskenpsykiatrisen osaston sulku ja toiminnan siirto Vantaan kaupungille ( HYKS) -0,3 Helsingin kaupungin lasten foniatrian toiminnan siirto HYKSsairaanhoitoalueelle 0,4 Hyvinkään sairaanhoitoalueen kuntien päihdepsykiatrian toiminnan siirto Hyvinkään sairaanhoitoalueelle (Hyvinkään sha) 0,1 Helsingin kaupungin kiireetön sairaankuljetus HYKS Akuutti tulosyksikköön (HYKS) 1,0 Hammaslääketieteen kliinisen perusopetuksen käytännön harjoittelun toteuttaminen Helsingin sotevirastolta HUS:lle alkaen (HYKS) 5,0 Porvoon sairaalan vaikeahoitoisten lasten ympärivuorokautinen kotisairaanhoito (Porvoon sha) 0,6 TK seurantaosaston siirto Lohjan kaupungille (Lohjan sha) -1,2 Jäsenkunnilta/-kunnille siirtyvät toiminnot yhteensä 5,6 Carean kuvantamis- ja laboratoriotoiminnot (TA esitys täydentyy seuraavaan hallituksen käsittelyyn 27,9 THL:sta HUS:in siirrettävät toiminnot (menetelmäarviointi, kansallinen apuvälinekeskus) 0,2 Apotti - Apotti Oy:ltä veloitettava asiantuntijatyö 1,4 Tukipalveluyksiköiden uudet jäsenkunta-asiakkuudet 10,0 Toimintakulut yhteensä tuloslaskelmassa 1 956, ,2 57,5 3,0 % Toimintakulumuutokset yhteensä 25,6 Uudet toiminnot yhteensä ilman kilpailukykysopimuksen vaikutusta 45,1 50

55 BU2017 Resultatbudget Personalkostnader En nedgång i kostnadsnivån för löner och arvoden på i snitt 0,1 % har budgeterats. Av inverkan av nedskärningen på 30 % av semesterpenningen i konkurrenskraftsavtalet tas en andel som motsvarar 9 mån. upp redan i semesterlönereserven för år För lönebikostnader (bikostnadsprocent: 22,78 %) budgeteras en nedgång på 5,2 % i snitt. Utöver lönebikostnaderna har en uppskattad förändringskoefficient på 0,99 för förtidsavgiften (Varhe) beaktats. Den genomsnittliga nedgången i kostnadsnivån för personalkostnader är sammanlagt 1,0 %. Med beaktande av förtidsavgiften ökar personalkostnaderna med 2,5 % jämfört med prognosen för år 2016 och med 2,9 % jämfört med budgeten för år Henkilöstökulujen yhteismäärän kasvu aiheutuu HUS:lle vuonna 2017 jäsenkunnilta siirtyvistä uusista toiminnoista sekä Carealta siirtyvistä kuvantamis- ja laboratoriotoiminnoista. Köp av tjänster Totalt har 326,4 miljoner budgeterats för köp av tjänster. Beloppet är 2,4 % större än prognosen 7+5 för år 2016 och 7,9 % större än de köpta tjänsterna som budgeterats för år Material, förnödenheter och varor För material, förnödenheter och varor har man budgeterat 380,8 miljoner euro, vilket är 4,1 % mer än i "7+5"-prognosen för 2016 och en ökning med 4,1 % jämfört med budgeten för år Övriga verksamhetskostnader De största posterna i kontogruppen Övriga verksamhetskostnader är hyror av externa verksamhetsställen, maskiner och anordningar samt fastighetsskatt. Också eventuella kreditförluster tas upp i på kontogruppen. Den budgeterade uppgången från prognosen år 2016 är 5,5 miljoner euro (7,9 %) och den utgörs till största del av kostnader för externa hyreslokaler (den viktigaste är lokalerna för den kliniska undervisningen i odontologi 0,7 miljoner. euro). Finansiella poster och avskrivningar Ränteintäkterna och -kostnaderna har budgeterats enligt räntenivån i början av september Vid uppskattningen av räntan på de nya lån som upptas under ekonomiplaneperioden tillämpas en årlig ränta på 1,0 %. Räntekostnaderna höjs av att de långfristiga lånen ökar till följd av finansieringsbehovet i samband med investeringarna. Enligt grundavtalet ska ränta betalas på grundkapitalet. Räntans storlek bestäms av fullmäktige. I budgetberedningen har en fast ränta på grundkapitalet på 3 % tillämpats. Räntan har beaktats i prissättningen av tjänsterna. Den uppskattade avskrivningsnivån för år 2017, dvs. 116,5 milj. euro, är en ökning på 4,2 % jämfört med budgeten för år 2016 och en ökning på 5,0 % jämfört med prognosen för år Ökningen grundar sig på genomförda och för budgetåret föreslagna investeringar. I beräkningen av avskrivningar har den avskrivningsplan som presenteras som bilaga 10 iakttagits i budgethandlingen. Denna plan grundar sig på anvisningarna av bokföringsnämndens kommunsektion Ekonomiplaner för åren Antaganden bakom planeringen av EP Det förväntas att den ekonomiska tillväxten blir knapp och att den kommunala ekonomin återhämtar sig långsamt under kommande år. Kommunernas möjligheter att göra större 51

56 BU2017 Resultatbudget satsningar på den specialiserade sjukvården under planeringsperioden är små. Till följd av den växande och allt äldre befolkningen orsakar ökningen av efterfrågan på service ett tryck att höja medlemskommunernas betalningsandelar. För att ökningen av medlemskommunernas betalningsandelar ska hålla sig högst till takten för ökningen av efterfrågan på service på grund av befolkningsökningen och förändringen i åldersstrukturen, måste åtgärderna för att anpassa verksamheten och utvecklingsprojekten för att uppnå produktivitetsmålet i praktiken vara fortsatt effektiva. Konkurrenskraftsavtalets inverkan i form av måttligare personalkostnader bidrar till att främja uppnåendet av målet. För åren 2018 och 2019 har det uppskattats att tillväxten i medlemskommunernas betalningsandelar är 1,2 %. Uppskattningen innefattar inte eventuella förändringar i arbetsfördelningen mellan HNS och medlemskommunerna åren 2018 och Efter indexhöjningarna av klientavgifterna år 2016 beräknas avgiftsintäkterna år 2017 ligga kvar på samma nivå som år 2016, och efter följande indexjustering öka något år År 2019 förväntas det att avgiftsintäkterna ökar enbart på grund av tillväxten i serviceanvändningen. Ökningen av avgiftsintäkterna bromsas å andra sidan upp av den ökade betoningen av öppenvård. Övriga försäljningsintäkter ökar år 2017 med cirka 15 %. Tillväxten grundar sig på nya kommunkunder och överföringen av Careas bilddiagnostik- och laboratorietjänster till funktioner hos HNS. Det förväntas att övriga försäljningsintäkter stiger ännu under år 2018 med 10 % i och med de nya stödtjänsterna och tillväxten i kommunsamarbetet. År 2019 förväntas det att intäkterna hålls på måttlig nivå. Det förväntas att den undervisningsoch forskningsersättning som staten beviljar fortsätter att krympa. År 2018 uppskattas det att verksamhetskostnaderna växer från föregående år med 3,4 % och år 2019 med 1,6 %. Det förutses att ändringen i kostnadsnivån för personalkostnaderna i och med konkurrenskraftsavtalet ligger på 0,6 % år 2018 och på 0,3 % år Uppskattningen av andra verksamhetskostnader bygger på Statistikcentralens senaste prisindexprognos för offentliga utgifter, som är 1,3 % för år 2018 och 1,6 % för år Andra faktorer som påverkar verksamhetskostnaderna är bl.a. volymökningen i och produktivitetsmålet för serviceproduktionen. För åren ingår i enlighet med strategin ett förbättringsmål på minst 1,0 % för produktiviteten. De byggnadsinvesteringar som färdigställs under planeringsperioden, liksom de nya handlingsmodeller som införs i samband med detta, väntas ge betydande möjligheter att effektivisera produktiviteten och verksamheten. Slutförandet av den renoverade och utvidgade tillbyggnaden vid Kvinnosjukhuset möjliggör år 2017 att behandlingen av kvinnosjukdomar koncentreras inom HUCS och att förlossningsverksamheten återupptas vid Kvinnokliniken samt att förutsättningarna för intensivvård av nyfödda barn förbättras avsevärt. I HUCS-sjukvårdsområdet förväntas det att produktiviteten förbättras i och med andra investeringar som också tas i drift. De underjordiska tekniska lokalerna i Mejlansområdet vilka färdigställs år 2018 möjliggör bl.a. att PET-avbildningen utvidgas. Detta projekt är också en förutsättning för att starta Brosjukhusprojektet. Andra lokaler som färdigställs och stöder de strukturella ändringarna och följaktligen ger möjlighet till produktivitetsutveckling utgörs av det nya barnsjukhuset (2018) och de utrymmen som därmed frigörs av Barnkliniken och bl.a. köksprojektet i Jorvs sjukhus som bidrar till att främja det regionala samarbetet. År 2018 färdigställs nya lokaler för psykiatrin i Lojo sjukhus. Arrangemang som gäller den psykiatriska verksamheten görs också i Borgå (2017). Det byggprojekt som gäller fastighetsbolaget Hyvinkään Sairaalanmäki och Esbo stads sjukhus som tas i drift på Jorvs fastighet år 2017 medför synergifördelar också som gemensamma stödtjänster. Avskrivningarna grundar sig på investeringsplanen och ökar i och med att de nya investeringarna slutförs under kommande år. Under år 2018 sker en tydlig nivåsänkning vad gäller antalet avskrivningar då avskrivningsprogrammet för några gamla bygginvesteringar upphör under åren Därtill avlägsnas det gamla 52

57 BU2017 Resultatbudget patientdatasystemet helt innan Apotti-systemet tas i drift. Avskrivningarna för ekonomiplaneåret 2018 uppskattas till 110,4 miljoner euro och till 112,5 miljoner euro för Resultaträkning för åren I tabellen nedan presenteras resultaträkningen för varje år under perioden BS 2011 BUF Prognosen för år 2016 ( 7+5 ), som utgör jämförelsegrunden för budgeten år 2016, gjordes upp enligt enhet i september och grundar sig på utfallet för januari juli och delvis för augusti. Prognosen beaktar återbäringen av operativt överskott till medlemskommunerna (59,3 miljoner euro), vilken ska göras i samband med att bokslutet upprättas. (1 000 euroa) TP 2015 TA 2016 ENN 2016 TAE 2017 Muutos % TAE17/ ENN16 Muutos % TAE17/ TA16 TS 2018 Muutos % TS 18/ TAE 17 TS 2019 Muutos % TS 19/ TS 18 Jäsenkuntien maksuosuus ,5 % 5,5 % ,2 % ,2 % Muut palvelutulot ,5 % 12,9 % ,7 % ,8 % Muut myyntitulot ,5 % 29,7 % ,5 % ,0 % Valtion tutkimus- ja opetuskorvaus ,3 % -8,0 % ,5 % ,1 % Myyntituotot ,4 % 7,3 % ,2 % ,5 % Maksutuotot ,3 % 3,9 % ,5 % ,3 % Tuet ja avustukset ,8 % 6,4 % ,0 % ,0 % Muut toimintatuotot ,4 % 7,3 % ,9 % ,0 % Toimintatuotot yhteensä ,0 % 7,2 % ,2 % ,5 % Toimintakulut yhteensä ,0 % 4,3 % ,4 % ,6 % Toimintakate ,1 % 83,3 % ,5 % ,1 % Korkotuotot ,1 % -73,5 % 100-5,7 % 100 0,0 % Muut rahoitustuotot ,7 % 0,0 % 60 0,0 % 60 0,0 % Korkokulut ,7 % -64,7 % ,3 % ,3 % Muut rahoituskulut ,7 % 0,1 % ,0 % ,0 % Rahoitustuotot ja -kulut yht ,4 % -12,9 % ,5 % ,7 % Vuosikate ,3 % 108,8 % ,1 % ,6 % Poistot ja arvonalentumiset ,0 % 4,2 % ,2 % ,8 % Tilikauden tulos ,4 % -98,4 % Alla olevassa taulukossa on esitetty HUS-kuntayhtymän taseen kertynyt yli/alijäämä vuosina

58 BU2017 Resultatbudget 7.2 INVESTERINGSBUDGET Strategiska mål för investeringarna Förberedelserna inför den nationella social- och hälsvårdsreformen påverkar för sin del styrningen av HNS investeringar. Investeringsprogrammet för åren överlappar den nya organisationens tid under två år. Den allmänna anvisningen har dock varit att investeringarna planeras för hela fyraårsperioden utifrån HNS nuvarande uppgifter och befolkningsbas samt för dess behov av utveckling av verksamheten, byggnadernas, utrustningen och datasystemen. Dessutom beaktas arrangemangen i samarbetsområdet. HNS förbereder sig till strukturomvandlingen år 2019 i ett handlings- och konkurrenskraftigt tillstånd. Även om effekterna av social- och hälsovårdsreformen fortfarande är delvis öppna är det klart att den specialiserade sjukvårdens andel av den totala finansieringen inte kommer att öka under de närmaste åren och att en del av efterfrågan i fortsättningen möjligen kan styras till andra producenter. Målet är att undvika alla investeringar som ökar kärn- och stödfunktionernas totala kapacitet tills de nuvarande HNS-sjukhusens ställning i den nya organisationen preciseras. Detta gäller särskilt investeringar i sådan verksamhet för vilken det finns eller kan etableras alternativa konkurrenskraftiga producenter. En stor del av HNS investeringsbehov, som prioriterats strängt sedan tidigare, stödjer den riksomfattande reformens mål och är nödvändiga för utvecklingen av servicestrukturen och tjänsterna i Nylands område och för tryggandet av tillgången till dem. Med stöd av lagen som trädde i kraft är det i sista hand social- och hälsovårdsministeriet som avgör vilka stora byggnadsinvesteringar kan inledas före Under de närmaste åren är HNS och landskapet Nylands viktigaste investering inom den specialiserade sjukvården det nya Brosjukhuset, som planeras på Mejlans campus. Sjukhuset har också en framträdande roll på riksplanet. Projektet, som ersätter Tölö sjukhus och en del av klinikbyggnaden för Cancersjukdomar, har förberetts i flera års tid. Brosjukhuset har blivit en mycket tidtabellskritisk investering eftersom de två gamla sjukhusbyggnaderna som nämns ovan är i ett mycket dåligt skick och har därför delvis tagits ur bruk redan nu. Andra prioriterade objekt för investeringar under perioden är fortsättningen av de stora ombyggnaderna i Jorv och Hyvinge sjukhus. Både Jorv och Hyvinge är orenoverade centralsjukhus som byggdes på 1970-talet. De ansvarar för den specialiserade sjukvården för ett stort befolkningsunderlag. Det är centralt för servicehelheten i Nyland att de reparations- och utvecklingsplaner som uppgjorts för dessa sjukhus blir genomförda. Som ett strategiskt viktigt projekt betraktas också moderniseringen av de gamla sjukhusfastigheterna i området i Mejlans samt åtgärderna att hålla dem i effektiv användning och fortsätta ombyggnaden av dem på så sätt att risker som hotar sjukhusens funktionssäkerhet kan begränsas till ett minimum. För finansieringsbeslutets del måste en betydande del av dessa investeringar avgöras efter att den nya landskapsförvaltningens införts, trots att HNS utför förberedelserna för projekten och utarbetar planerna för projektens ordningsföljd. De lokaler som ska tas i användning under de närmaste åren, till exempel det nya barnsjukhuset, Kvinnoklinikens tillbyggnad och de underjordiska tekniska utrymmena i Mejlans förknippas med betydande anläggnings- utrustnings- och datasystembehov, och reserveringar för dem görs också i programmet för Samtidigt fortsätter ersättningsinvesteringarna i undersöknings- och behandlingsutrustning i alla sjukhus enligt de uppgjorda planerna. De nya investeringar som inleds under perioden väljs ut efter HNS:s strategiska prioriteringar på så sätt att de främjar en positiv kundupplevelse och god konkurrenskraft, verkningsfulla tjänster samt samarbete med primärvården och förutsättningarna för undervisning och forskning. I en omvärld som är under kontinuerlig förändring är det allt viktigare att tillförlitligt 54

59 BU2017 Resultatbudget analysera de operativa och ekonomiska effekterna av varje investering och att investeringarna har klara produktivitets- och kvalitetsmässiga mål. Genom investeringsprogrammet söker HNS konkurrenskraftsmässiga fördelar och tillgodoser utmaningarna inom den offentliga ekonomin genom att göra strukturella reformer i sin verksamhet, öka tjänsternas smidighet och investera i lokaler och undersöknings- och behandlingsteknik som stödjer de nya vårdprocesserna. En del av investeringarna är reparations- och ersättningsprojekt som säkerställer att de gamla sjukhusbyggnaderna kan hållas i bruk och undviker dyra temporära arrangemang och driftsavbrott. En sådan nivå för reparationsinvesteringar som presenteras i HNS fastighetspolitik kan dock inte finansieras till alla delar under de närmaste åren, vilket ökar de operativa riskerna. Investeringsramen för perioden hålls i cirka 600 milj. euro. Finansieringen av Brosjukhuset, som ingår i ramen, bidrar till att strama åt urvalsgrunderna för de övriga projekten. Detta innebär att flera strategiskt viktiga projekt på alla sjukvårdsområden blir senarelagda och att investeringarna måste anpassas även inom sjukvårdstjänsterna och ITförvaltningen. Stora investeringar vilkas beredning fortsätter med vilkas prioritering och finansieringsbeslut överförs till det nya förvaltningssystemets tid är bl.a. de omfattande ombyggnaderna av Barnets Borg och Ögon-öronsjukhuset, det i Mejlans planerade nybygget för sjukhusapoteket och huvudstadsregionens nya psykiatriska sjukhus. Planens struktur De nya investeringarna för åren och de vid ingången av år 2017 pågående investeringarna bildar ett projektprogram, som i enlighet med förvaltningsstadgan ska föreläggas styrelsen för fastställande. I praktiken kommer beslut om många investeringar som ingår i programmet att fattas på projektnivå år 2019 och senare. Programmets struktur har ändrats så att den motsvarar de organisationsändringar som görs i början av Bindande mål i investeringsbudgeten är det sammanlagda beloppet för investeringar som är på resultatområdenas, dvs. koncernförvaltningens, HNS-Lokalcentralens och IT-förvaltnings ansvar investeringar värda minst 10 miljoner euro anges projekt för projekt. Efter godkännandet av budgeten fastställer styrelsen programmet för stora projekt vars kostnader uppgår till minst euro, och kan under verksamhetsåret justera resultatområdenas investeringsplaner inom gränserna för den totala ramen. Alla enskilda projekt som uppgår till minst 10 miljoner euro är dock bindande. I förvaltningsstadgan bestäms vilka tjänsteinnehavare som ska fastställa upphandlingsprogram för små investeringar efter att styrelsen godkänt beloppen för programmen. Investeringsplan för I budgeten för 2017 har euro reserverats för investeringar i hela samkommunen, varav resultatområdenas andel är 165 miljoner euro i enlighet med tabellen nedan. I affärsverkens budgetar uppgår de sammanlagda investeringarna till 3,4 miljoner euro. Investeringarnas belopp år 2017 är cirka 28,7 milj. euro (+ 20 procent) större än i den ursprungliga budgeten för Under fyraårsperioden utgör investeringarna inom hela HNS 610 milj. euro, av vilket Brosjukhuset-projektets andel är 127,5 milj. euro. Budgetperiodens investeringsplan är 176 milj. euro mindre än de framställningar som gjorts av sjukvårdsområdena och övriga HNS-enheter. 55

60 BU2017 Resultatbudget Dessutom planeras för åren med annan än samkommunens/landskapets eller statens finansiering lokal- och utrustningsprojekt för permanent användning av HNS och den organisation som fortsätter dess verksamhet för cirka 180 milj. euro. Sådana projekt är, vid sidan av det nya barnsjukhuset, den sjukhusbyggnad som byggs av fastighetsaktiebolaget Hyvinkään Sairaalanmäki och lokalerna för psykiatri på Västra Nylands sjukvårdsområde som finansieras av Raseborgs stad, samt ett betydande antal undersöknings- och behandlingsutrustningar som anskaffas genom bruksavgiftsförfarandet och andra förfaranden. Avtalen om och ansvarsfrågorna i anslutning till externt finansierade projekt avgörs alltid genom separata beslut euro *BU 2016 BUF2017. EP 2018 EP 2019 EP 2020 Samförvaltningen sammanl. Aktier och andelar Övriga långfristiga HNS-Lokalcentralen Byggprojekt Sjukvårdsområdenas anskaffning av utrustning HUCS sjukvårdsområdet Västra Nylands sjukvårdsområde Lojo sjukvårdsområde Hyvinge sjukvårdsområde Borgå sjukvårdsområde HNS IT-förvaltning Resultatområdena totalt Affärsverken totalt Samkommunen totalt * Investeringsdelen i den ursprungliga budgeten som fullmäktige fastställde HUCH sjukvårdsområdet inkluderar HUSLAB och HNS-Bilddiagnostik. I investeringsplanen ingår följande investeringar som fullmäktige godkänt projektvis redan tidigare och som är ofullbordade vid ingången av år 2017: - Utbyggnad och ombyggnad av Kvinnoklinikens tillbyggnad 50,8 miljoner euro. - Underjordiska tekniska utrymmen i anslutning till kliniken för cancersjukdomar 16,1 milj. euro - Nybyggnad för psykiatri i Lojo sjukhusområde 16,55 miljoner euro - Tillbyggnad för operationsavdelningen vid Hyvinge sjukhus 23,9 milj. euro. - Projektet för strålbehandlingsanläggningarna ,5 milj. euro Kvinnoklinikens tillbyggnadsprojekt slutförs i årsskiftet och medför kostnader fortfarande under Innehållet av det av fullmäktige godkända projektet för strålbehandlingsanläggningarna har preciserats genom att besluta att en linjäraccelerator anskaffas senare. Till följd av detta har den uppskattade kostnaden ändrats till 12,5 milj. euro. Innehållet av fas 1 av investeringen i den fortsatta användningen av Barnkliniken, som fullmäktige godkände i december 2015, justeras ytterligare, och projektet läggs senare fram på nytt för godkännande. Fullmäktige fattade principbeslut om byggnad av det nya Traumacentret och Cancercentret (=Brosjukhuset) år Finansieringsbeslutet läggs fram som ett separat ärende för fullmäktige på mötet i oktober Till samma möte bereds som en ny stor investering byggandet av operationsenheten för kirurgi med korta behandlingstider i Jorv sjukhus. 56

61 BU2017 Resultatbudget När de stora byggprojekten som fullmäktige fastställt avancerar, kan deras totalkostnader förändras och budgeteringen av dem kan efter fullmäktigebeslut justeras enligt byggnadskostnadsindex. Byggandets andel av investeringarna på totalt cirka 168 milj. euro år 2017 är 88 milj. euro. Dessutom innehåller planen en donation på 13,4 milj. euro till det nya barnsjukhuset samt 40 milj. euro för utrustningsprojekt för laboratorie- och bilddiagnostikverksamhet som överförs till HUCS resultatenheter. Till datasystem och informationstekniska investeringar föreslås 23,7 milj. euro, vilket även inkluderar Apotti-projektets kapitaliseringskostnader. Investeringarna för affärsverken är sammanlagt 3,4 milj. euro år Investeringsplanen omfattar en minst 1 promilles reservering av beloppet av de årliga bygginvesteringarna för förvärv av konst i samband med projekten. År 2017 är reserveringen euro (2,3 ). 7.3 FINANSIERINGSBUDGET Av finansieringsbudgetens poster för verksamhetens och investeringarnas kassaflöde framgår hur stort underskottet är, när investeringarna har avdragits från verksamhetens årsbidrag. I finansieringens kassaflöde anges hur underskottet finansieras. I den ursprungliga budgeten för 2016 uppskattades det belopp som skulle täckas genom finansieringens kassaflöde till 30,4 miljoner euro, men beloppet som ska täckas väntas nu bli 9,2 miljoner euro mindre. I budgeten för 2016 väntades att de långfristiga lånen skulle öka med 50,0 milj. euro, men långfristigt lån ska enligt planerna tas till ett belopp om högst 25 milj. euro. Utfallet av investeringarna väntas vara något lägre än den ursprungliga budgeten. Soliditeten beräknas överskrida målnivån 35 procent i slutet av år Samkommunen HNS kassaflöde från verksamheten och investeringarna år 2017 visar ett underskott på 52,8 miljoner euro. Investeringsutgifterna inklusive affärsverkens investeringar är sammanlagt 168,4 milj. euro år Investeringsutgifterna år 2017 innefattar en donation för byggandet av barnsjukhuset. Investeringarna kommer enligt planerna att finansieras genom långfristiga lån. Enligt planerna kommer långfristiga lån på högst 70,0 miljoner euro att tas år Låneamorteringen uppskattas till 12,2 miljoner euro. I slutet av år 2017 beräknas samkommunens långfristiga lån uppgå till 316,9 miljoner euro (196 euro per invånare). Vid behov tas kortfristiga lån för att trygga likviditeten. De planerade förändringarna i utlåningen inkluderar nya lån på 4,0 miljoner euro till dotterbolag och låneamorteringar på 2,0 miljoner euro. Samkommunens fullmäktige beslutar från fall till fall om beviljande av proprieborgen för dotter-, sam- och intressesammanslutningars lån hos banker eller finansinstitut. Samkommunens likviditet anges i kassans tillräcklighet i dagar. Nyckeltalet anger hur många dagars kassautbetalningar samkommunens penningmedel täcker. Den målsatta kassalikviditeten i slutet av 2017 är 15 dagar. Balansräkningens struktur övervakas med hjälp av soliditeten. Målvärdet för soliditeten vid utgången av 2017 är minst 35 procent. Målsättningen med finansverksamheten är att upprätthålla en tillförlitlig finansieringsplan på kort och lång sikt, ge skydd mot finansiella risker, säkerställa en förmånlig, tillräcklig och rättidig finansiering samt att placera likvida medel säkert och produktivt med bibehållen likviditet. Samkommunens lånestock och placeringar anges i euro. Lån som tas upp för investeringar är långfristiga och omfattar ett flertal amorteringar. Härvid beaktas dock tillgången på finansiering samt koncernens aktuella finansiella ställning. 57

62 Finansieringsanalys för BU2017 Resultatbudget FINANSIERINGSANALYS BS 2015 BU 2016*PROG 2016 BUF 2017 EP 2018 EP 2019 Kassaflöde från verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter 938 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående ak Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring i kortfristiga lån Förändringar i eget kapital 0 Övriga förändringar i likviditeten Inverkan på likviditeten Likvida medel Likvida medel Mål och målvärden för nyckeltalen Likviditet, dgr 18, Soliditetsgrad, % 40, * Finansieringsdelen i den ursprungliga budgeten som fullmäktige fastställde

63 7.4 PERSONALPLANERING BU2017 Resultatbudget Syftet med personalplanen är att stödja uppnåendet av de mål för verksamheten och ekonomin som har härletts ur HNS strategi. Planen är att också förutse och styra organisationens verksamhet så att de rätta personalresurserna finns patient- och verksamhetsorienterat på rätt plats i rätt tid. Huvudvikten i personalplanerna för år 2017 ligger på de praktiska åtgärder för personalledning på HNS resultatområden och i dess stödtjänstenheter som vidtas i syfte att göra HNS till en uppskattad arbetsplats som har en professionell ledning och de bästa experterna i branschen i sin tjänst. Ett ytterligare mål med åtgärderna är bl.a. öka produktiviteten och utveckla en högklassig och effektiv verksamhet som har nyckelposition inte bara med tanke på patientvårdens kvalitet utan även i fråga om förberedelserna inför social- och hälsovårdsreformen. I planerna beaktas riskerna och möjligheterna i samband med kompetens, organisationen av arbetet, reformeringar av verksamhetsprocesserna, förändringar i verksamheten, investeringarnas personaleffekter, personalöverföringar mellan organisationerna samt gemensamma resurser, personalutveckling och rekreationsverksamhet, nödvändiga rekryteringar samt personalavgång. Det riksomfattande konkurrenskraftsavtalets inverkan på HNS personal: Den årliga arbetstiden förlängs i enlighet med konkurrenskraftsavtalet med i genomsnitt 24 timmar per år utan att den årliga inkomstnivån förändras. Detta gäller alla personalgrupper utom läkare. Semesterpenningarna för kommunalt anställda skärs ned med 30 procent från den nuvarande nivån under perioden Utöver element som ingår i kollektivavtalen innehåller konkurrenskraftsavtalet åtgärder av landets regering för att sänka arbetsgivarens arbetspensionsavgift, arbetslöshetsförsäkringspremie och sjukförsäkringsavgift. I bilaga 9 presenteras en numerisk personalplan för åren Särskilda insatsområden för personalledningen År 2017 är nyckelmålet att HNS är en professionellt ledd multiprofessionell arbetsplats för de bästa experterna. Målet är att HNS är branschens mest uppskattade arbetsgivare som lyckas rekrytera kompetent personal och behålla dem. De multiprofessionella arbetsgemenskaperna leds genom kompetent chefsarbete som bidrar till en låg personalomsättning och till en god professionell utveckling, arbetshälsa och resursallokering. Det interaktiva, rejäla och klara ledarskapet främjar arbetets produktivitet och personalens ork i arbetet. Chefsarbetets och ledarskapets allmänna framgång mäts. Cheferna ges stöd med utbildningar och arbetsgivaren förutsätter att cheferna också deltar i utbildningarna Resursfördelningen omfattar bl.a. att planeringen av arbetsscheman utvecklas mot allt större patient- och verksamhetsorientering och frågor som gäller arbetsfördelningen mellan olika personalgrupper. Inom HNS har personalens arbetsförmåga hållit sig på en god nivå i flera års tid även i en jämförelse på riksplanet. Programmet för arbetshälsa omfattar mål och åtgärder som stödjer ledningen av personalresurserna bl.a. genom en minskning av olycksfall i arbetet, invalidpensioner och sjukfrånvaron. Kompetensutvecklingen är systematisk och siktar på att upprätthålla och utveckla kunnandet på delområden som är strategiskt viktiga för verksamheten. Rätt personalstyrka, personalstruktur och kompetens bland personalen möjliggör en kostnadseffektiv och patientorienterad verksamhet 59

64 BU2017 Resultatbudget Antal anställda, årsverken samt inhyrd arbetskraft Antalet anställda enligt personalansvaret för år 2016 (31.12) budgeteras till personer. I personalplanerna bedöms att HNS har anställda år 2017, personer år 2018 och totalt personer år För år 2017 har budgeterats ,6 årsverken (BU 2016: ,1, Prognos 2016: ,5). Antalet årsverken enligt budgetförslaget ökar med 2,0 procent från prognosen för januari oktober 2016 och ökar med 5,0 procent från budgeten för år Arbetsinsatsen år 2017 har dimensionerats enligt den serviceproduktion som ingår i budgeten under beaktande av produktivitetsmålet på 1,8 procent. Alla olevassa taulukossa on esitetty talousarvioesitykseen sisältyvien henkilötyövuosien vertailukelpoinen muutos vuoden 2016 ennusteeseen verrattuna. Talousarvion vertailukelpoiset henkilötyövuodet kasvavat 36,4 henkilötyövuodella (0,2 %) vuoden 2016 ennusteeseen verrattuna. Taulukossa on eritelty HUS:lle siirtyvien uusien toimintojen vaikutus sekä HUS:lta pois siirtyvien vaikutus. ENN2016 HTV Muutos TAE ENN2016 Muutos % TAE 2017 Vertailukelpoiset henkilötyövuodet TAE 2017 vs ennuste (ilman uusia tai siirtyviä toimintoja) , ,5 36,4 0,2 % Jäsenkunnilta siirtyvät toiminnot vuonna 2017 Havukosken psykiatrisen osaston sulku ja toiminnan siirto Vantaan kaupungille (HYKS) -5,0 Helsingin kaupungin lasten foniatrian toiminnan siirto HYKSsairaanhoitoalueelle 3,7 Hyvinkään sairaanhoitoalueen kuntien päihdepsykiatrin siirto Hyvinkään sairaanhoitoalueelle 1,0 Helsingin kaupungin kiireetön sairaankuljetus HYKS Akuutti tulosyksikköön 15,2 Hammaslääketieteen kliinisen perusopetuksen käytännön harjoittelun toteuttaminen Helsingin sotevirastolta HUS:lle alkaen (HYKS) 30,2 Porvoon sairaalan vaikeahoitoisten lasten ympärivuorokautinen kotisairaanhoito (Porvoon sha) 10,0 Jäsenkunnilta/-kunnille siirtyvät toiminnot yhteensä 55,1 Carean kuvantamis- ja laboratoriotoiminnot 218,6 THL:sta HUS:in siirrettävät toiminnot (menetelmäarviointi, kansallinen apuvälinekeskus) 3,0 Espoon sairaalan toiminnan käynnistyminen ja tukipalveluyksiköiden uudet kunta-asiakkuudet 46,0 Henkilötyövuodet yhteensä , ,5 359,1 2,0 % HTV uudet toiminnot yhteensä 322,7 Enligt en prognos som utgår från uppgifterna från januari oktober blir kostnaderna för inhyrd arbetskraft år 2016 cirka 12,3 milj. euro. I budgetförslaget för år 2017 har reserverats 11,1 miljoner euro för anlitande av hyrd arbetskraft. 60

65 BU2017 Affärsverket HNS-Apotek 8 BUDGETAR OCH VERKSAMHETSPLANER FÖR AFFÄRSVERKEN 8.1 AFFÄRSVERKET HNS-APOTEK Vision och verksamhetsidé HNS-Apoteks vision är att vara en trendsättare inom sjukhusfarmaci. HNS-Apoteks mission är att producera den bästa servicen för patientens bästa. HNS-Apoteks strategiska mål är: Mångprofessionellt främjande av medicineringssäkerheten Konkurrenskraftiga processer och tjänster under utveckling Tryggande av välbefinnandet i arbetet och kompetensen hos personalen Satsning på forskning och undervisning Samhällspåverkan Affärsidé För kundernas och patienternas bästa producerar HNS-Apotek högklassiga och säkra tjänster inom läkemedelsförsörjning och klinisk farmaci på ett yrkeskunnigt och kostnadseffektivt sätt i ett resultatgivande samarbete med den specialiserade sjukvården, primärvården och övriga samarbetspartner. HNS-Apoteks särskilda roll inom HNS-samkommunen Övervaka att läkemedelslagstiftningen iakttas och ansvara för läkemedelsförsörjningen till avdelningarna och för kvalitetskontrollen Öka och upprätthålla medvetenheten om läkemedel och kompetensen hos anställda som hanterar läkemedel t.ex. med avdelningsfarmaci Ansvara för HNS-samkommunens läkemedelsberedskap Konkurrensutsätta läkemedelsupphandlingen inom den upphandlingsring som HNS- Apoteket bildar Tillgodose de mest krävande behoven inom den specialiserade sjukvården med hjälp av den egna tillverkningen av läkemedel och importen Främja medicinerings- och patientsäkerheten med tjänster inom klinisk farmaci Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Centrala förändringar i stödtjänstenhetens egen verksamhet Social- och hälsovårdsmyndigheter och aktörer inom läkemedelsbranschen har satt upp gemensamma mål för läkemedelspolitiken fram till år Social- och hälsovårdsministeriet leder uppnåendet av de läkemedelspolitiska målen med hjälp av de resultatavtal som ministeriet och dess underlydande ämbetsverk ingår. Läkemedelspolitik 2020 utgör en del av social- och hälsovårdsministeriets strategi. Målet med genomförandeprogrammet för rationell läkemedelsbehandling, vilket ingår i regeringsprogrammet, är att förbättra den helhetsinriktade vården av patienter och människornas funktionsförmåga och skapa förutsättningar för kostnadseffektiv läkemedelsbehandling ur såväl patientens som samhällets synvinkel. I samband med social- och hälsovårdsreformen revideras också läkemedelslagen. Den åldrande befolkningen ökar läkemedelskonsumtionen och försämrar försörjningsförhållandet. Den offentliga sektorn gör ansträngningar för att sköta ett större 61

66 BU2017 Affärsverket HNS-Apotek antal uppgifter med krympande resurser, vilket förutsätter fokusering på kärnuppgifterna och effektivisering av processerna. Säkerheten i läkemedelsbehandlingen påverkas av produktsäkerheten, men också av medicineringssäkerheten, det vill säga hur läkemedel skrivs ut, behandlas och används i de behandlingsrelaterade processerna. Av de skadliga händelser som anknyter till läkemedel är största delen avvikelser av sådan karaktär att de hade kunnat förebyggas i processerna. Eftersom de processer som styr läkemedelsbehandlingen sträcker sig från den som skriver ut läkemedlet till patientens anhöriga via den övriga hälso- och sjukvårdspersonalen, måste förbättringen av processerna ske i ett brett samarbete mellan olika aktörer. Läkemedelsförsörjningen är en integrerad del av social- och hälsovården och patientens vårdhelhet. I framtiden kommer HNS-Apotek att ha en allt viktigare roll i utvecklingen av läkemedelsförsörjningen, i synnerhet vad gäller processer som anknyter till medicineringssäkerheten och hanteringen av läkemedelskostnader. Ändringarna i läkemedelslagen kan understryka sjukhusapotekens roll och ställning hälso- och sjukvårdssystemet och föra med sig nya möjligheter i patienternas öppenvård. I planen för patientsäkerheten har en tjänst som koordinator av medicineringssäkerheten vid HNS- Apotek införts för år Koordinatorn av medicineringssäkerheten har till uppgift att undersöka, utveckla och auditera säkra läkemedelsbehandlingsprocesser som ett mångprofessionellt arbete. I syfte att förbättra medicineringssäkerheten erbjuder HNS-Apotek en säkerhetskontroll av medicineringen som en ny tjänst. Denna tryggar genomförandet av rationell läkemedelsbehandling av patienter och löser medicineringsrelaterade problem. Minskning av onödig och icke-ändamålsenlig användning av läkemedel förbättrar vårdresultaten och minskar kostnaderna i läkemedelsbehandlingen. I praktiken innebär detta undanröjande av överlappande läkemedelsbehandlingar, avslutad användning av onödiga eller skadliga läkemedel eller ökad användning av uteblivna läkemedel. I likhet med tidigare år ökar efterfrågan på sakkunnigtjänster inom klinisk farmaci vid avdelningarna. Avdelningsfarmacitjänsten produceras för alla sjukvårdsområden och för tre medlemskommuner inom primärvården. Det har konstaterats att avdelningsfarmacin främjar medicineringssäkerheten på avdelningarna och enheterna: praxis för att anmäla tillbud har blivit bättre, avvikelserna i medicineringen har minskat och skötarna har upplevt att deras kännedom om läkemedel och läkemedelshantering förbättrats. HNS-Apotek är en strategisk partner till farmaceutiska fakulteten vid Helsingfors universitet. Samarbetet mellan Helsingfors universitet och HNS-Apotek gör det möjligt att vid universitetet utveckla och genomföra grundläggande utbildning som bygger på de praktiska behoven och målen vad gäller kliniska farmacitjänster samt att tillhandahålla fortbildning för avdelningsfarmaceuter i HNS-Apotek. Samarbetet medför fler utbildningsmöjligheter för den farmaceutiska personalen. Målet med samarbetet är trygga farmaceuternas yrkeskompetens. I framtiden kunde avdelningsfarmaceuterna utreda patienternas läkemedelsbehandling vid ankomstsituationen, delta i uppdateringen, rationaliseringen och optimeringen av patienternas läkemedelsbehandling under avdelningsvården och ge patienterna läkemedelsrådgivning i utskrivningsfasen. Det utökade kunnandet om klinisk farmaci hos HNS-Apotek medför möjligheter att genomföra läkemedling för patientens bästa som ett mångprofessionellt samarbete vid avdelningen. Maskinell dosering av läkemedel till patientspecifika dospåsar ökar medicineringssäkerheten. Efterfrågan på maskinell doseringsdistribution har minskat eftersom flera kommunerna ändrat långvårdsenheter till servicelägenheter. Den nuvarande läkemedelslagen ger inte möjlighet till försäljning av läkemedel från HNS-Apoteket till invånare av servicelägenheter, utan dessa invånare skaffar sina läkemedel från öppenvårdsapoteket. HNS-Apoteket försöker aktivt värva nya dosdistributionsservicekunder från medlemskommunerna. 62

67 BU2017 Affärsverket HNS-Apotek Förhandlingar om överföring av tjänster inom läkemedelsförsörjning och klinisk farmaci till HNS-Apotek förs fortfarande med medlemskommunerna. Målet är att det i HNS-området finns en enhet som producerar läkemedelsförsörjning för sjukhusen, vilken tillhandahåller tjänster inom klinisk farmaci för både den specialiserade sjukvården och primärvården. Under år 2017 blir Mäntsälä och Kyrkslätt nya primärvårdskunder hos HNS-Apotek. De personer som eventuellt flyttar i samband med integreringen påverkar inte HNS-Apotekets produktivitetssiffror. Utvidgandet av HNS-Bilddiagnostiks och affärsverket HUSLAB:s tjänster till Careas och Eksotes diagnostiska funktioner ökar till denna del användningen av HNS- Apotekets läkemedelsförsörjningstjänster. Centrala budgetantaganden Budgeten har beretts enligt samförvaltningens anvisningar. Produktivitetsmålet på 2,5 % och den ränta på 3 % som ska betalas på grundkapital har beaktas då budgeten upprättats. Den genomsnittliga förändring i prisnivån vilken härletts ur förändringen av kostnadsnivån och produktivitetsmålet uppgår till + 0,3 % år En förändring på 1 % i kostnadsnivån på personalkostnaderna har beaktas i beredningen av budgeten. Ändringen är en följd av konkurrenskraftsavtalets inverkan och nedgången i lönebikostnaderna. HNS-Apoteks budgetmål för år 2017 är ett nollresultat. En förutsättning för att med produktionsvolymerna enligt budgeten uppnå målet om en tillväxt på +2,5 % i produktiviteten är att anpassa personalresurserna med 1,6 årsverken. I syfte att uppnå produktivitetsmålet ökar HNS-Apoteket användningsgraden av insamlings- och lagerautomaten genom att överföra nuvarande klienter till användare av automaten och genom att anpassa personalresurserna i motsvarande grad. De planerade nya klientrelationerna inom primärvården år 2017 orsakar inte behov av extra personal (Mäntsälä, Kyrkslätt). Målet med den ändamålsenligare koncentrationen och den noggrannare uppföljningen av funktionerna är en jämn fördelning av belastningen i arbetet och en jämn allokering av kompetent och tillräcklig personal med större hänsyn till eventuella periodiska variationer redan i planeringen av verksamheten. Utnyttjandet av teknologiska lösningar (insamlingsautomaten, smarta medicinskåp, cytostatikaroboten), vidareutvecklingen av processerna och satsningen på dagligt ledarskap (LEAN) bidrar till en gynnsam produktivitetsutveckling också i fortsättningen. Med måluppställningen tryggas främjandet av helheten och övergripande optimering i HNS med tanke på såväl primärvården vid medlemskommunerna som den specialiserade sjukvården. Av HNS-Apoteks verksamhetskostnader utgörs 89 % av läkemedelsinköp som förmedlas vidare. Syftet med den konkurrensutsättning av läkemedel som görs med två års mellanrum är att hålla kostnadsutvecklingen för läkemedel på en så låg nivå som möjligt. Läkemedlen har konkurrensutsatts för upphandlingsperioden 2016 och 2017, varför den prissänkande inverkan av konkurrensutsättningen av läkemedel vilken ägde rum år 2016 inte kommer att upprepas år Vid behov, om ett läkemedelspatent upphör och om generiska och biosimilarpreparat lanseras på marknaden, konkurrensutsätter HNS-Apoteket dock det aktuella läkemedlet på nytt även under upphandlingsperioden Efter att patenten för biologiska läkemedel gått ut finns det skäl att i vården dra nytta av sparpotentialen hos biosimilarer som lanseras på marknaden. 63

68 BU2017 Affärsverket HNS-Apotek Bindande mål Mål och indikatorer Förändr.-% BUF 2017/ BU 2016 Förändr.-% BUF 2017/ PROG 2016 Bindande mål (1 000 euro / %) BS 2015 BU 2016 PROG 2016 BUF 2017 Räkenskapsperiodens resultat *) ,0 % -100,0 % Produktivitetsmål-% (total produktivitet) 0,6 % 3,0 % 3,3 % 2,5 % Förändring i prisnivå, % -1,1 % -5,0 % -4,0 % 0,3 % Ökning av långfristiga lån 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Ränta på grundkapitalet 3,0 % 3,0 % 3,0 % 3,0 % *) Resultat före erhållna och givna kundkrediteringar och återbäring av samförvaltningens överskott. Strategiskt mål Genombrottsprojekt Mål Mångprofessionellt främjande av medicineringssäkerheten Konkurrenskraftiga processer och tjänster under utveckling Konkurrenskraftiga processer och tjänster under utveckling Ibruktagande av smarta medicinskåp Samordning av medicineringssäkerheten inom omsorgsdistriktet och nya tjänster Processautomatisering Serviceutbud och prissättningsmodeller skapas för kunderna Kundorienterat och kostnadseffektivt verksamhetsnätverk Smarta medicinskåp används i Tornsjukhuset, Barnsjukhuset och Pejas Pilotprojekt inom lagerhantering med handdatorstyrda läkemedelsskåp (Opaali) vid avdelningsfarmaciavdelninge Indikatorer och Uppföljningsfrekvens målvärde En verksamhetsmodell har Q1 4 / 2017 skapats för avdelningen / ett smart medicinskåp har tagits i bruk År 2017 används 30 smarta medicinskåp i Pilotprojektet har H1 2 / 2017 genomförts/inte genomförts Servicekoncept för Sålda säkerhetskontroller, säkerhetskontroll av st. medicinering (primärvården, År 2017 mål 150 st. den specialiserade sjukvården, jour, servicehus) och utvidgning Som en del av HNSpatientsäkerhetsplan inleds auditeringar av medicineringssäkerheten Antal genomförda auditeringar År 2017 mål 20 st. Idrifttagning av handdatorer i Handdatorer i insamlingen insamlingen vid alla användningsgrad-% verksamhetsställen för HNS- Apotek År 2017 mål 100 % En robot har tagits i drift för tillverkning av cytostatika Centraliserad automatisk fyllnadstjänst för infusionsvätska En kundorienterad beskrivning av de tjänster som HNS-Apotek tillhandahåller, prissättningen av priserna och en läkemedelsprislista enligt beteckning Kund-/patientorienterade öppettider vid öppenvårdsapoteket Plan på lång sikt för antalet verksamhetsställen Q1 4 / 2017 Q1 4 / 2017 I drift/ inte i drift 12/2017 Fyllnadstjänst, st., antalet kunder, personalresurser Serviceproduktions- % År 2017 mål st. Produktifiering / prissättning av tjänsterna har gjorts Prislistan för läkemedelsurvalet har uppdaterats Har realiserats / Har inte realiserats År 2017 är målet att Har realiserats / Har inte realiserats Q1 4 / 2017 K1 12 / 2017 H1 2 / / /

69 BU2017 Affärsverket HNS-Apotek 65

70 BU2017 Affärsverket HNS-Apotek Servicemål Alla betalare totalt Produkter Förändr.-% (alla betalare) BUF 2017/ (1 000 euro) BS 2015 BU 2016 PROG 2016 BUF 2017 BU 2016 Förändr.-% BUF 2017/ PROG Läkemedelsleverans ,7 % -1,1 % - Läkemedelstillverkning ,9 % 1,9 % - Cytostatikatillverkning ,9 % 2,4 % - Doseringsdistribution ,9 % 0,0 % - Avdelningsfarmaci ,4 % 0,8 % - Obligatorisk lagring ,2 % -1,2 % - E-recept (genomfakturering) ,8 % 0,0 % SAMTLIGA TOTALT ,8 % -0,2 % Ekonomi Resultaträkning Resultaträkning (1 000 euro) BS 2015 BU 2016 PROG 2016 BUF 2017 EP 2018 EP 2019 Förändr.-% BUF17/ PROG16 Förändr.-% BUF17/ PROG16 Verksamhetsintäkter ,2 % -0,8 % Verksamhetskostnader ,2 % -0,7 % Driftsbidrag ,5 % -55,0 % Finansiella intäkter och kostnader totalt ,1 % -0,1 % Årsbidrag ,9 % -21,5 % Avskrivningar och nedskrivningar ,4 % -21,5 % Räkenskapsperiodens resultat ,0 % -50,0 % Av HNS-Apoteks verksamhetskostnader utgörs 89 % av läkemedelsinköp som förmedlas vidare. För att undvika att de budgeterade verksamhetskostnaderna överskrids måste utgångsnivån för intern läkemedelsförsäljning vara realistisk i budgeten. Jämfört med prognosen för år 2016 är budgeten för den interna läkemedelsförsäljningen 0,2 % (0,2 miljoner euro) högre. En förutsättning för att uppnå den budgeterade tillväxtvinkeln för den interna läkemedelsförbrukningen är en avsevärt måttligare utveckling av läkemedelsförbrukningen eller idrifttagning av fler läkemedel än under år Trots de nya primärvårdsklienterna (Mäntsälä, Kyrkslätt) minskar de externa försäljningsintäkterna, eftersom den utlagda behandlingen av ögonsjukdomar överförs till HNS:s enheter. Jämfört med budgeten för år 2016 har 7 miljoner euro (26 %) mindre budgeterats för medlemskommunernas läkemedel mot smittsamma sjukdomar. Nedgången i budgeten har påverkats av ändrad praxis avseende läkemedelsleverans i HNS-Apotek. Tidigare levererades läkemedel mot smittsamma sjukdomar till en mängd som motsvarade 6 månaders användning till klienterna, men från början av år 2016 ändrades praxis på så sätt att läkemedel till en mängd som motsvarar 3 månaders konsumtion levereras åt gången. Därtill har kostnaden och användningen av de nya läkemedel som ska användas för att behandla C-hepatit avsevärt minskat år 2016 jämfört med år Dessutom konkurrensutsätter HNS-Apotek nya interferonfria C-hepatitläkemedelspreparat för år En förutsättning för att inte överskrida budgeten är att kostnaderna och bruket av nya C- hepatitläkemedel hålls på samma nivå som år Hantering av egna kostnader och bra produktivitetsutveckling gör det möjligt för HNS-Apotek att även i fortsättningen erbjuda konkurrenskraftiga priser. 66

71 BU2017 Affärsverket HNS-Apotek Investeringsplan för stödtjänstenheten I investeringsprogrammet för år 2017 uppgår reserveringen till euro. Projektet för upphandling av en cytostatikarobot har inletts med ett definitionsarbete år Investeringsplanen för IT-system innefattar i första hand projekt i anknytning till utvecklingen av HNS-Apoteks affärssystem. Systemet utvecklas i samarbete med sjukhusapoteken på de andra universitetssjukhusen. Investeringsplan för åren , euro. Investeringar (1 000 euro) varav Investeringsutgift föreg. genomf. totalt år Tillverkningsrobot för cytostatika PROG 2016 BUF 2017 EP 2018 EP 2019 EP 2020 Datasystem Individuell läkemedelsautomat för patientern Utrustningsprojekt INVESTERINGAR TOTALT Finansieringsdel FINANSIERINGSANALYS BS 2015 BU2016PROG 2016 BUF 2017 EP 2018 EP 2019 Kassaflöde från verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöd Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån från samkommunen Minskning av långfristiga lån till samkommunen Förändring av kortfristiga lån från samkommunen Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Inverkan på likviditeten Likvida medel Likvida medel Personalplan Organisation och personal Antalet anställda vid HNS-Apotek har ökat avsevärt i och med integreringen av medlemskommunernas läkemedelsförsörjning. I samband med integreringen har särskilda insatser gjorts avseende introduktion av och kompetensupprätthållande utbildning för 67

72 BU2017 Affärsverket HNS-Apotek personalen. I och med idrifttagningen av en insamlings- och lagerautomat för läkemedel har HNS-Apotek beaktat tryggandet av personalens teknologiska kompetens vad gäller användning av anordningar. Antal anställda, årsverken och inhyrd arbetskraft Produktivitetsmålen och rekryteringen av en koordinator av medicineringssäkerheten från början av år 2017 har beaktats i personalplanen. Det finns inget behov av inhyrd arbetskraft. Antal anställda BS 2015 BU 2016 PROG 2016 BUF 2017 Förändr.-% BUF 2017/ BU 2016 Förändr.-% BUF 2017/ PROG 2016 Vårdpersonal ,0 % 0,0 % Läkare ,0 % 0,0 % Övrig personal ,8 % 0,0 % Specialmedarbetare ,5 % 1,2 % TOTALT ,6 % 0,8 % Årsverken BS 2015 BU 2016 PROG 2016 BUF 2017 Förändr.-% BUF 2017/ BU 2016 Förändr.-% BUF 2017/ PROG 2016 Vårdpersonal 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 % 0,0 % Läkare 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 % 0,0 % Övrig personal 53,9 60,0 63,3 62,5 4,2 % -1,3 % Specialmedarbetare 104,7 123,0 128,5 128,5 4,5 % 0,0 % TOTALT 158,6 183,0 191,8 191,0 4,4 % -0,4 % 68

73 8.2 AFFÄRSVERKET HNS-DESIKO Vision Vision och affärsidé BU2017 Affärsverket HNS-Desiko HNS-Desikos vision är att under hållbara former främja hälsan i en trygg vårdmiljö och som ett led i vårdprocessen. Affärsidé Affärsverket HNS-Desiko är Finlands största enhet som producerar krävande specialkunnande och högklassig sjukhusunderhåll- och anstaltshygienservice. Vi ansvarar för en högklassig och kostnadseffektiv renhållning och andra anstaltsvårdstjänster med beaktande av behoven hos klienterna inom social- och hälsovårdsområdet. Vi är en föregångare i Finland inom underhålls- och rengöringstjänster för sjukhussängar och bekämpning av infektioner. I samarbete med sina klienter utvecklar HNS-Desiko sin verksamhet och sina tjänster för patientens bästa. Affärsverket HNS-Desiko deltar i planeringen och upphandlingen av lokaler och möbler i anknytning till samkommunen HNS:s och medlemskommunernas sanerings- och byggprojekt. Därtill ger affärsverket utlåtanden om lokalers funktion, renhållning, underhållsanordningar för instrument i underhållsrummen och hygien ur renhållningsperspektiv. Affärsverket HNS-Desikos kundkrets utgörs av HNS:s resultatområden, affärsverk och dotterbolag och därtill av sjukvårdsenheter i HNS-koncernens medlemskommuner och andra tillfälliga externa kunder. Affärsverket bedriver ett systematiskt samarbete med kommunerna i specialupptagningsområde och med andra sjukvårdsdistrikt. Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Centrala förändringar i stödtjänstenhetens egen verksamhet I affärsverkets serviceproduktion, val av arbetsmetoder och bekämpning av infektioner beaktas de förändringar som sker i den specialiserade sjukvårdens och primärvårdens verksamhetsmiljö. Det dagliga arbetet omfattar att trygga säkerheten i patienternas vårdmiljö, upprätthålla de anställdas arbetssäkerhet och hantera risker. Vi bidrar till den krävande bekämpningen av infektioner och desinfektionsuppgifterna på specialnivå med specialtjänster som produceras av infektionsbekämpningsteamet. Vår verksamheten inom rengöringsbranschen är högklassig, infektionssäker och ändamålsenlig. HNS-Desiko fortsätter i enlighet med affärsverkets strategiska riktlinjer att skaffa underentreprenadtjänster för anstaltsvården vid avlägsna objekt och andra objekt enligt prövning där det inte är ändamålsenligt att producera tjänster. Affärsverkets nya underleveransobjekt utgörs av renhållnings- och övriga anstaltsvårdstjänster för verksamhetslokalerna för laboratorier och bilddiagnostik vilka överförs från Carea till HUCS i början av året. De centrala ändringarna som syftar till att minimera kostnaderna på lång sikt är: Det andra verksamhetsåret för tillbyggnaden av Jorvs jour och de ändringar i arbetsfördelningen som planerats tillsammans med kunden (vårdlogistiktjänster inom anstaltsvård och renhållningstjänster för de nya lokalerna) ökar kundfaktureringen och på motsvarande sätt kostnaderna för den egna produktionen med cirka euro. Antalet årsverken ökar med cirka tre årsverken. Idrifttagningen av Esbo sjukhus ökar antalet årsverken med cirka 33 och verksamhetskostnaderna, intäkterna och avskrivningarna med beaktande av alla tilläggstjänster med cirka euro. Verksamheten inleds i mars

74 BU2017 Affärsverket HNS-Desiko Uthyrningen av sjukhussängar till Esbo sjukhus ökar verksamhetsintäkterna med euro och verksamhetskostnaderna och avskrivningarna med euro. Rengörings- och andra anstaltsvårdstjänster för de laboratorie- och bilddiagnostiklokalerna i Careas område vilka överförs till HUCS ökar verksamhetskostnaderna och intäkterna med cirka euro. Tillsammans med Ravioli startas en övergripande granskning av mathållningen i syfte att förbättra tillgången till tjänsten. Tillsammans med Uudenmaan sairaalapesula Oy utvecklas textilvårdsprocesserna genom att slopa onödiga mellanfaser och sköta om textilbeställningarna i kundenheterna. Utvidgandet av rengörings- och desinfektionsverksamheten för sjukhussängar och idrifttagandet av lokaliseringssystemet framskrider enligt planerna. Det samarbete som under den senaste perioden inletts med HNS-Fastigheter avseende utvecklingen av uppföljningssystemet för avfallshanteringen och anstaltsvårdens andel av uppsamlingen och förpackningen av avfall fortsätter och tas i bruk på bred front i enheterna. Därtill eftersträvas gemensamma kostnadsbesparingar i reparationen av anordningar och maskiner i slutet av sin livscykel som en del av utvecklingen av produktiviteten. HNS-Desiko deltar i utredningen om sammanslagningen av anstaltsvården och den städning som produceras som en köpt tjänst vid Helsingfors social- och hälsovårdsväsende med affärsverket HNS-Desiko. Målet är att undanröja överlappningar och producera tjänster på ett kostnadseffektivare sätt jämfört med egen verksamhet som bedrivs av staden. Målet med Helsingfors stads och HNS:s utredning över hjälpmedel har varit en verksamhetsmodell med centraliserad reparation och rengöring av hjälpmedel. HNS-Desiko skulle sköta rengöringen och desinfektionen av hjälpmedel i den nära framtiden. Om utredningarna leder till ändringar i verksamheten, påverkar de budgeten för år 2017 mitt i året. Affärsverket deltar i beredningen av landskaps- och social- och hälsovårdsreformen och anknutna stödtjänster samt i HNS:s uppföljnings-, informations- och sparringgrupp för socialoch hälsovården. Centrala budgetantaganden Förändring i kostnadsnivån på personalkostnader 2017: 1,0 % (2016: +0,7 %) o Den uppskattade kostnadseffekten + 0 % av nedgången i löneglidningen och semesterpenningen 30 % (2016: 0,3%, inkl. 9 mån. periodisering av semesterpenningen) o Lönebikostnadsprocenten (exkl. förtidsavgiften) 22,78 % (2016: 24,06 %) o Koefficienten för förtidsavgiften är 0,99 Räntan på grundkapitalet föreslås vara oförändrad, dvs. 3 % Vid uppskattningen av ränta på nya långfristiga lån under ekonomiplaneperioden tillämpas en årsränta på 1,0 % Vid granskningen av verksamhetskostnaderna har en viktad förändring av kostnadsnivån per kostnadsslag använts, där t.ex. konsekvenserna av konkurrenskraftsavtalet och konkurrensutsättningen av läkemedel och utrustning beaktats. Mål och indikatorer Bindande mål Förändr.-% BUF 2017/ BU 2016 Förändr.-% BUF 2017/ PROG 2016 Bindande mål (1 000 euro / %) BS 2015 BU 2016 PROG 2016 BUF 2017 Räkenskapsperiodens resultat *) ,0 % 0,0 % Produktivitetsmål-% (total produktivitet) 0,9 % 1,5 % 2,8 % 1,8 % 0,3 % yks 1,0 % yks Förändring i prisnivå, % -0,4 % -0,7 % -0,3 % -2,2 % -1,5 % yks -1,9 % yks Ökning av långfristiga lån ,0 % 0,0 % Ränta på grundkapitalet 3,0 % 3,0 % 3,0 % 3,0 % 0,0 % 0,0 % *) Resultat före erhållna och givna kundkrediteringar och återbäring av samförvaltningens överskott. 70

75 BU2017 Affärsverket HNS-Desiko HNS-Desikos genombrottsprojekt, vars mål är att förbättra produktiviteten, utgörs av smidigare anstaltsvårdstjänster och kunskapsledning samt förbättring av produktiviteten med personalresurser. Övriga nyckelmål presenteras i tabellen nedan. 71

76 BU2017 Affärsverket HNS-Desiko Servicemål Alla betalare totalt Produkter (alla betalare) (st.) BS 2015 BU 2016 PROG 2016 BUF 2017 Förändr.-% BUF 2017/ BU 2016 Förändr.-% BUF 2017/ PROG Rengöringstjänster för sjukhusavdelningar och verksamhetslokaler ,2 % 0,6 % - Assisterande tjänster för patientmathållning ,1 % -6,1 % - Insamling av avfall och förpackningstjänst ,0 % 0,0 % - Bäddvård och iordningställande av patientplatser på avdelningarna ,0 % -4,9 % - Underhåll och rengöring av sjukhussängar ,0 % 35,9 % - Fyllnadstjänst för patientrum inom anstaltsvården ,3 % -5,3 % - Vårdlogistiktjänst för anstaltsvården ,0 % 40,4 % - Tjänster som faktureras separat ,4 % -72,3 % - Rengöringstjänster för sjukhusavdelningar och verksamhetslokaler som underleveranser ,9 % 28,0 % - Tvätt och rengöring av hjälpmedel ,0 % 0,0 % SAMTLIGA TOTALT ,5 % 4,8 % Produkter (alla betalare) (1 000 euro) BS 2015 BU 2016 PROG 2016 BUF 2017 Förändr.-% BUF 2017/ BU 2016 Förändr.-% BUF 2017/ PROG Rengöringstjänster för sjukhusavdelningar och verksamhetslokaler ,4 % -2,8 % - Assisterande tjänster för patientmathållning ,8 % -7,7 % - Insamling av avfall och förpackningstjänst ,0 % 0,0 % - Bäddvård och iordningställande av patientplatser på avdelningarna ,9 % -6,7 % - Underhåll och rengöring av sjukhussängar ,8 % 0,9 % - Fyllnadstjänst för patientrum inom anstaltsvården ,3 % -6,7 % - Vårdlogistiktjänst inom anstaltsvården ,9 % 37,9 % - Tjänster som faktureras separat ,6 % -15,7 % - Rengöringstjänster för sjukhusavdelningar och verksamhetslokaler som underleveranser ,0 % 17,4 % - Tvätt och rengöring av hjälpmedel ,0 % 0,0 % - Utjämningsposter och andra poster i bokslutet, Ledningen ,0 % 0,0 % SAMTLIGA TOTALT ,3 % 1,8 % 72

77 BU2017 Affärsverket HNS-Desiko Avfallsinsamlings- och förpackningstjänsterna inom anstaltsvården har separerats från servicepaketen för renhållningen år Målet vad gäller dessa tjänster är att övergå till fakturering enligt utfallet under år Tvätt- och rengöringstjänster för hjälpmedel är en ny servicehelhet i Esbo sjukhus. Ekonomi Resultaträkning Resultaträkning (1 000 euro) BS 2015 BU 2016 PROG 2016 BUF 2017 EP 2018 EP 2019 Förändr.-% BUF17/ PROG16 Förändr.-% BUF17/ PROG16 Förändr.-% BS2015 Verksamhetsintäkter ,0 % 2,3 % 8,6 % Verksamhetskostnader ,7 % 1,8 % 4,5 % Driftsbidrag ,3 % 97,3 % -138,1 % Finansiella intäkter och kostnader totalt ,0 % 248,8 % -10,9 % Årsbidrag ,6 % 86,1 % -131,8 % Avskrivningar och nedskrivningar ,6 % 86,1 % 233,0 % Räkenskapsperiodens resultat ,0 % 0,0 % -100,0 % Försäljningsintäkter Försäljningsintäkterna ökar i och med att Esbo sjukhus tas i drift och andelen för samkommunens externa försäljning ökar klart. Försäljningen till HNS-Bilddiagnostik och HUSLAB ökar i och med Careas lokaler i området. Till övriga delar sjunker samkommunens interna försäljning på ett övergripande plan. Övriga verksamhetsintäkter Stöd och bidrag fås till ett belopp på euro utifrån ungdomsgarantin och social sysselsättning. Köp av tjänster Vad gäller köp av tjänster hänför sig tillväxten till upphandling av IKT-tjänster. Faktureringen av Office-paket grundar sig på antalet anställda i stället för på antalet terminaler under år Också samförvaltningens debitering ökar. Underleveransen av anstaltsvård ökar i och med verksamhetslokalerna i Careas område. Material och förnödenheter Vad gäller upphandling av förnödenheter förnyas maskinbeståndet måttligt i syfte att förbättra produktiviteten i arbetet. Maskin- och anordningsbeståndet harmoniseras i mån av möjlighet. Föregående års nivå reserveras i budgeten för upphandling av material och förnödenheter. Investeringsplan för stödtjänstenheten Investeringsplan för åren , euro. Förutom de maskiner inom rengöringsbranschen vilka behövs för serviceproduktion omfattar investeringarna också upphandling av sjukhussängar och madrasser för vuxna och barn. 73

78 Investeringsprojekt (1 000 euro) BU2017 Affärsverket HNS-Desiko Investeringsutgift totalt varav förverkl. föreg. år PROG 2016 BUF 2017 EP 2018 EP 2019 EP 2020 Sjukhussängar och madrasser Barnsjukhuset Sjukhussängar och madrasser Esbo sjukhus Engångsersättning av gamla sjukhussängar och madrasser Upphandlingar av tillbehör för anstaltsvården vid nya objekt, LNS Upphandling av tillbehör för L avdelningen vid Kvinnokliniken Stora tvättmaskiner 1 2 st Kombinationsmaskiner 2 st Utrusning och första inredning av sjukhusbacken i Hyvinge Lokalisering av sjukhussängar i Mejlans sjukhus, Barnsjukhuset och mobila funktioner i anstaltsvården Övriga projekt INVESTERINGAR TOTALT Finansieringsdel FINANSIERINGSANALYS BS 2015 BU2016 PROG 2016 BUF 2017 EP 2018 EP 2019 Kassaflöde från verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån från samkommunen Minskning av långfristiga lån till samkommunen Förändring av kortfristiga lån från samkommunen Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Inverkan på likviditeten Likvida medel Likvida medel BS2015 har presenterats exklusive Instrumentvård, och den är följaktligen inte förenlig med det officiella bokslutet. Organisation och personal Personalplan Tyngdpunkten i personalledningen ligger på rätt mängd och struktur vad gäller personalen, men också en kompetent, motiverad personal som mår bra i arbetet. Det centrala målet med 74

79 BU2017 Affärsverket HNS-Desiko personalplaneringen är att öka den procentuella andelen för den fast anställda personalen genom systematisk rekrytering. Servicechefernas och servicehandledarnas arbetsroller och arbetsuppgifter tydliggörs och stärks. Cheferna för stöd för att genomföra sina chefsroller så att ansvar tas och operativa personalärenden sköts på närchefsnivå i så hög grad som möjligt. Särskild uppmärksamhet riktas mot utvecklingen av chefernas kostnadsmedvetenhet. Ett av målen är kostnadseffektiv hantering av skiftplaneringen. HNS:s rapporteringssystem (bl.a. HNS-Total) utnyttjas i chefernas månatliga rapportering om verksamhet, ekonomi och personal vad gäller den egna ansvarsenheten. Det uppskattas att antalet sjukfrånvarodagar per person inom anstaltsvården kommer att vara en aning lägre än under föregående år. Målet är att cheferna ska ingripa i problem som anknyter till arbetsförmågan i ett så tidigt skede som möjligt och försöka ta fram metoder för att arbetstagaren ska kunna fortsätta i sitt arbete eller främja återvändandet till arbetet. I det fysiskt påfrestande anstaltsvårdsarbetet förekommer i hög grad sjukdomar i synnerhet i stödoch rörelseorganen, vilka orsakar ett stort antal sjukfrånvaron. Målet på kort och lång sikt är att minska kostnaderna på grund av sjukfrånvaron och att stöda personalens arbets- och funktionsförmåga genom att öka samarbetet med Arbetshälsoinstitutet. Andra mål som anknyter till välbefinnandet i arbetet och arbetarskyddet utgörs av att minska antalet olycksfall, oavbrutet förbättra arbetsklimatet och att kartlägga risker och belastningsfaktorer i arbetet. Med planen för kompetensutveckling tryggas tillräcklig kompetens i alla personalgrupper. Den interna utbildningen av personalen genomförs enligt utbildningsplanen för år I syfte att utveckla närledningen deltar cheferna i de chefscoachningar som HNS anordnar. Utvecklingen av chefernas sakkunnighet grundar sig på principerna för kunskapsledning. Läroavtalsutbildningen inom närchefsarbete, som startades i fjol slutar på våren 2017 och en ny läroavtalsgrupp inleder påbyggnadsutbildningen. Inom ramen för läroavtalsutbildningen för städarbetshandledare för anstaltsvårdare stärks substanskunnandet och i synnerhet hanteringen av teamhandledning. På olika forum för intern kommunikation (vid möten för ansvarsenheten/avdelningsmöten för enheterna/teammöten/i Desikos veckoinfo) behandlas och uppföljs 2017 års produktivitetsvinstprojekt som anknyter till personalen. Antal anställda, årsverken och inhyrd arbetskraft Antal anstälda TP 2015 TA 2016 ENN 2016 TAE 2017 Muutos-% TAE 2017/ TA 2016 Muutos-% TAE 2017/ ENN 2016 Vårdpersonal 0,0 % 0,0 % Läkare 0,0 % 0,0 % Övrig personal ,1 % 0,7 % Specialarbetare 0,0 % 0,0 % TOTALT ,1 % 0,7 % Årsverken BS 2015 BU 2016 PROG 2016 BUF 2017 Föränd-% BUF 2017/ BU 2016 Föränd-% BUF 2017/ PROG 2016 Vårdpersonal 0,0 % 0,0 % Läkare 0,0 % 0,0 % Övrig personal ,4 % 1,2 % Specialarbetare 0,0 % 0,0 % TOTALT ,4 % 1,2 % 75

80 BU2017 Affärsverket HNS-Desiko Idrifttagningen av Esbo sjukhus exkl. uthyrningen av sängar ökar antalet årsverken med cirka 33 och verksamhetskostnaderna och -intäkterna inkl. alla tilläggstjänster med cirka euro i förhållande till budgeten för år Verksamheten startar i mars 2017 Det andra verksamhetsåret för tillbyggnaden av Jorvs jour och de ändringar i arbetsfördelningen som planerats tillsammans med kunden (vårdlogistiktjänster inom anstaltsvård och rengöringstjänster för de nya lokalerna) ökar kundfaktureringen och på motsvarande sätt kostnaderna för och intäkterna av den egna produktionen med cirka euro. Antalet årsverken ökar med cirka tre årsverken. Övriga extra beställningar och ändringar i tjänsterna av kunderna ökar antalet årsverken med 5 jämfört med budgeten för år Produktivitetsmålet minskar antalet årsverken med 22 från nivån i 2016 års prognos. Inhyrd arbetskraft i euro och årsverken PROG 2016 (ÅRSV) PROG 2016 (1000 euro) BUF 2017 (ÅRSV) BUF 2017 (1000 euro) Föränd-% BUF 2017/ PROG 2016 (euro) Föränd-% BUF 2017/ PROG 2016 (ÅRSV) Vårdpersonal 0,0 % 0,0 % Läkare 0,0 % 0,0 % Övrig personal 4, ,5 % -52,4 % Specialarbetare 0,0 % 0,0 % TOTALT 4, ,5 % 3700,0 % Den sociala sysselsättningen av långtidsarbetslösa och partiellt arbetsföra främjas genom att fortsätta samarbetet med PosiVire Oy. Samarbetet med Seure fortsätter också under år 2017 för att åtgärda kortvariga vikariebrister bland anstaltsvårdarna. Användningen av tjänsten prövas noggrannare från fall till fall i fortsättningen. 76

81 8.3 AFFÄRSVERKET HNS-SERVIS Vision Vision och affärsidé BU2017 Affärsverket HNS-Servis HNS-Servis fungerar som serviceproducent i den offentliga sektorn. HNS-Servis har inlett medlemskommunförhandlingar och förbereder sig på att utvidga och koncentrera samarbetet i omsorgsdistriktet såväl med klienter hos kommunen som med HNS:s kliniska klienter. Målet är att betjäna en kundkrets som blir allt bredare med digitaliseringsmetoder med tanke på det ömsesidiga partnerskapet och ömsesidiga intressen. HNS-Servis vision är att vara det bästa offentliga servicecentret. Affärsidé HUS-Servis stöder HNS-koncernen och sina kunder inom den offentliga sektorn att sköta sin grundläggande uppgift med framgång med konkurrenskraftiga textbehandlings-, ärende, personal-, ekonomi-, utbildnings och avdelningssekreterartjänster. HNS-Servis är till nytta för kunderna och ger dem en utmärkt serviceupplevelse. Affärsverket strävar efter produktivitet med automatisering, digitalisering av tjänsterna och robotik, genom att utveckla bl.a. ordigenkänningen, det elektroniska XDS-patientsystemet och Harppi-affärssystemet i samarbete med kunderna. Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Verksamhetsmiljön håller på att ändras under de närmaste åren med anledning av de landskap som inleder sin verksamhet Utredningen av organiseringen av stödtjänster startade på våren 2016 med ett mål om att i linje med styrelsens beslut ge en framställan som beaktar förändringarna i verksamhetsmiljön, behovet hos klienterna och utvecklingsmöjligheterna. Som ett resultat av detta föreslås sammanslagning av tre stödtjänstaffärsverk. Den tredje ändringen i verksamhetsmiljön vilken är under beredning nämns i utkastet till landskapslag och gäller gemensamma servicecenter för staten, av vilka ett är ett servicecenter för ekonomi- och personalförvaltning, vars innehåll och genomförande på praktisk nivå ännu är en relativt öppen fråga. Centrala förändringar i stödtjänstenhetens egen verksamhet År 2017 utgörs de väsentligaste ändringarna i den egna verksamheten och arbetsfördelningen inom HNS-Servis av (tot. ca 2,6 miljoner euro): Starten för avdelningssekreterartjänsten tillsammans med HUCS:s Gastrocentrum och överföringen av sekreterarfunktionerna till HNS-Servis (ca +2,5 miljoner euro) Inverkan av hyran av arkivet i Kånala och centraliseringen av arkiven (ca euro) Administratörstjänsten för arbetstidsuppföljningen (ca euro). Nedläggningen av andra än HUCS-arkiv (ca euro) Nedgången i utlåningen av journalhandlingar minskar HNS-Servis servicefakturering (ca euro) Därtill har följande ändringar i verksamheten planerats mellan HNS-Servis och medlemskommunkunderna (tot. ca 0,8 miljoner euro): Textbehandlingstjänsterna i Nurmijärvi (ca euro). Textbehandlingstjänsterna i Vanda (ca euro). 77

82 BU2017 Affärsverket HNS-Servis Receptionstjänsten i Esbo sjukhus (ca euro) Ärendetjänsterna kommer också år 2017 att volymmässigt sett vara HNS-Servis största serviceområde. I slutet av år 2017 beräknas servicefaktureringen för ärendetjänsterna uppgå till cirka 19 miljoner euro. Budgetprognosen för ärendetjänsterna för år 2017 är cirka 1 miljon euro mindre än vad som prognostiserats för år 2016, vilket är en följd av idrifttagandet XDSpatientarkivlösningen och utvidgandet av denna till varje sjukvårdsområde. Den elektroniska patientarkivlösningen (XDS) och centraliseringen av sjukhusspecifika arkiv till ett gemensamt serviceställe för flera sjukhus i Kånala i Helsingfors ger möjlighet till avsevärd effektivisering av patientarkivverksamheten under kommande år genom att verksamhetsmodellerna harmoniseras. Dessa ändringar kommer att sänka kostnaderna på grund av patientarkivverksamheten för sjukvårdsområdena avsevärt under de kommande åren. Det förväntas att servicefaktureringen för den digitala textbehandlingen, som är HNS-Servis näst största serviceområde, ligger kvar på cirka 15,1 miljoner euro vad gäller HNS:s interna kunder år Nurmijärvi och Vanda är nya medlemskommunkunder år Utifrån nuvarande volymer uppskattas det att faktureringen av medlemskommunkunder kommer att ligga på cirka 0,5 miljoner euro. Den sammanlagda volymen på textbehandlingstjänsterna stiger följaktligen till cirka 15,6 miljoner euro. Ordigenkänning är HNS-Servis strategiska genombrottsprojekt och om det lyckas väntas det sänka kostnaderna för dikteringsgenomgång med cirka 30 % senast fyra år efter idrifttagningsåret. Det centrala målet för ekonomi- och personaltjänsterna är att vidareutveckla Harppis (Oracle- Fusion) funktionaliteter och processer år Arbetet för att utveckla systemet Harppi orsakar en avsevärd mängd extra arbete och kostnader för HNS-Servis också under år Därtill kräver stödet för nya verksamhetsprocesser att serviceprocesserna utvecklas i takt med att nya funktionaliteter kan tas i bruk. HNS-Servis måste finansiera de uppkomna extra kostnaderna genom att förbättra effektiviteten och detta är också en central riskfaktor med tanke på det ekonomiska resultatet. Projektet kommer dock på lång sikt att ha en avsevärd inverkan på HNS-Servis förmåga att effektivisera verksamheten, i synnerhet inom personaloch ekonomitjänsterna. Under de närmaste åren deltar ekonomitjänsterna också aktivt i Apotti-projektet och beredningen av eventuella social- och hälsovårdsändringar via systemen för ekonomiförvaltning. Det har uppskattats att beredningen av projektet Apotti binder cirka två personers arbetsinsats. Möjligheten till fortsatt utveckling stärks genom att fortsätta användningen av Leanutvecklingsmetoder. I de olika serviceområdena ordnas Kaizen-utvecklingsdagar, varvid allt fler lär sig att använda Lean-metoden och får delta i utvecklingsarbetet. Centrala budgetantaganden Produktivitetsmålet för HNS-Servis för år 2017 är +2,5 %. Förändringen i den allmänna kostnadsnivån är +0,8 %. På grund av de nämnda faktorerna sjunker den genomsnittliga prisnivån för HNS-Servis tjänster med 1,7 % Den största enskilda bidragande faktorn till förändringen i volym- och prisnivån hos HNS-Servis är inrättandet av avdelningssekreterartjänsten för HUCS:s Gastrocentrum, vars inverkan är cirka 2,5 miljoner euro. Inverkan av externa nya kundrelationer på omsättningen är cirka 0,8 miljoner euro. HUS-Servis resultatmålet för år 2017 är ett nollresultat. 78

83 BU2017 Affärsverket HNS-Servis Bindande mål Mål och indikatorer Förändr.- % BUF 2017/ BU 2016 Förändr.-% BUF 2017/ PROG 2016 Bindande mål (1 000 euro / %) BS 2015 BU 2016 PROG 2016 BUF 2017 Räkenskapsperiodens resultat *) ,0 % -100,0 % Produktivitetsmål-% (total produktivitet) 4,1 % 1,5 % 1,5 % 2,5 % Förändring i prisnivå, % 1,2 % 0,6 % 0,6 % -1,7 % Ökning av långfristiga lån 0,0 % 0,0 % Ränta på grundkapitalet 2,0 % 3,0 % 3,0 % 3,0 % *) Resultat före erhållna och givna kundkrediteringar och återbäring av samförvaltningens överskott. Följande åtgärder som främjar genomförandet av HNS:s strategi har föreslagits som projekt för Servis: 1. Utökande av digitaliseringen i alla serviceområden: taligenkänning, e-patientarkiv och utveckling av Harppi-processer i samarbete med kunden bl.a. i ekonomitjänsterna. 2. Samarbetet med kommunernas social- och hälsovårdsfunktioner byggs och medlemskommunförsäljningen utökas. 3. Tjänster efter kundbehovet vilka främjar konkurrenskraften utvecklas: bl.a. kan synergifördelar uppnås i pilotprojektet för avdelningssekreterare med digitalisering och Harppi genom samarbete mellan processerna för patientvård, textbehandlingen, ekonomi- och personaltjänsterna och telefontjänsterna. Affärsverket uppnå produktivitet genom att utveckla det horisontala samarbetet mellan HNS-Servis nuvarande funktioner och kundbetjäningen genom att förnya och dra nytta av digital teknologi och kundbetjäningspraxis inom alla serviceområden. Tillsammans med den kliniska kunden har ett projekt för utveckling av verksamheten beretts tillsammans med ärendetjänsterna och enheten för stödorgans- och plastikkirurgi. Tavoite Mittari(t) Tavoitearvo 2017 Seurantatiheys Hyvä asiakaskokemus Asiakastyytyväisyys-mittaus 4/5 Syksyllä 2017 Palvelujen saatavuus ja palvelutason pitävyys % tuotetuista palveluista, jotka palvelusopimuksen mukaisia Vuoden keskiarvo 95% Kuukausittain Henkilötyöntuottavuus Suoritteet / HTV - oma henkilöstö ja vuokratyövoima Suorite / HTV - tuottavuus 2,5% Kuukausittain Kilpailukykyinen hintataso Vertailukelpoisen tuotekorin hintatason muutos on alle talousarviotason -1,7 % Kuukausittain Jäsen- ja ulkokuntayhteistyön kehittäminen Jäsen- ja ulkokuntamyynnin kasvu edellisen vuoden tilinpäätökseen nähden Tavoitellaan +10 % kasvua vuodelle 2017 Kuukausittain Henkilöstötyytyväisyys ja vuorovaikutteinen johtaminen Esimiesindeksi 390 % tob HUS-työnantajan suositteleminen Työntekijät suosittelevat HUSia työnantajanaan 86,00 % tob 79

84 Servicemål BU2017 Affärsverket HNS-Servis Produkter (alla betalare) (st.) BS 2015 BU 2016 PROG 2016 BUF 2017 Servicefaktureringen i budgeten för år 2017 för HNS-Servis ligger totalt på cirka 58,6 miljoner euro. Av ändringarna i verksamheten utgörs de största av inledningen av avdelningssekreterartjänsten tillsammans med HUCS:s Gastrocentrum och överföringen av sekreterarfunktionerna till HNS-Servis, vars inverkan kommer att ligga på cirka 2,5 miljoner euro. Därtill kommer servicefaktureringen att öka HNS-Servis försäljning till medlemskommunkunderna med 0,8 miljoner euro. På motsvarande sätt kommer utlåningen av journalhandlingar att minska HNS-Servis servicefakturering med cirka 0,4 miljoner euro. Dessutom syns överföringen av utbildningsbehov inom HNS-Servis till det nya serviceområdet Utbildnings- och sekreterartjänster i totalfaktureringen i Personaltjänster. Ekonomi Resultaträkning Förändr.- % BUF 2017/ BU 2016 Förändr.- % BUF 2017/ PROG Skrivna diktamina ,3 % 1,0 % Skrivna diktamina i minuter ,1 % 0,9 % Sökning av dokument ,1 % -20,0 % Patienttransporter ,0 % 2,0 % Inkomstspecifikationer ,6 % -0,4 % Leverantörsfakturor ,3 % 1,0 % Konteringsrader ,4 % 3,0 % Patientfakturor (endast produkten T ,0 % 4,0 % SAMTLIGA TOTALT ,1 % 0,5 % Produkter (alla betalare) (1 000 euro) BS 2015 BU 2016 PROG 2016 BUF 2017 Förändr.- % BUF 2017/ BU 2016 Förändr.- % BUF 2017/ PROG Affärsverkets ledning ,0 % -7,4 % Huvudförtroendemän och arbetars ,5 % 4,3 % Textbehandlingstjänster ,9 % 0,6 % Ärendetjänster ,0 % -2,8 % Personaltjänster ,6 % -17,0 % Ekonomitjänster ,3 % -2,8 % Utbildnings- och sekreterartjänster ,0 % 0,0 % SAMTLIGA TOTALT ,7 % 1,9 % Resultaträkning (1 000 euro) BS 2015 BU 2016 PROG 2016 BUF 2017 EP 2018 EP 2019 Förändr.-% BUF17/ PROG16 Förändr.-% BUF17/ PROG16 Verksamhetsintäkter ,9 % 3,7 % Verksamhetskostnader ,0 % 3,8 % Driftsbidrag ,3 % -46,8 % Finansiella intäkter och kostnader to ,0 % 0,0 % Årsbidrag ,4 % -48,8 % Avskrivningar och nedskrivningar ,4 % -48,8 % Räkenskapsperiodens resultat ,0 % -96,2 % 80

85 BU2017 Affärsverket HNS-Servis Verksamhetsintäkter totalt I budgeten för år 2017 uppgår verksamhetsintäkterna för HNS-Servis till sammanlagt cirka 58,6 miljoner euro, vilket är cirka 2,1 miljoner euro mer än i budgeten för år Av verksamhetsintäkterna i budgeten utgörs cirka 56,3 miljoner euro av HNS-koncernens interna servicefakturering och återstående 2,3 miljoner euro av extern försäljning. Sammanlagt omfattas HNS-Servis av ändringar i verksamheten på 3,4 miljoner euro år Av ändringarna i verksamheten och uppgången i servicefaktureringen består cirka 2,6 miljoner euro av HNS-koncernens interna ändringar i verksamheten och cirka 0,8 miljoner euro av nya externa ändringar i verksamheten och kundrelationer. Personalkostnader Justerat enligt kostnadsposter ligger det största tillväxttrycket år 2017 på tillväxten i personalkostnader till följd av den nya kundrelationerna och tjänsterna. I budgeten för år 2017 uppgår personalkostnaderna till cirka 35,5 miljoner euro, vilket är cirka 2,1 miljoner euro mer än i budgeten för år Med anpassningsåtgärderna anpassas antalet anställda med cirka 21 personer och priset på ett årsverke kommer i enlighet med budgetantagandena att sjunka med cirka 1,0 procent. Trots dessa åtgärder kommer personalkostnaderna dock att stiga avsevärt eftersom nya kundrelationer och servicebeställningar för år 2017 ökar antalet anställda med cirka 66 personer. Köpta tjänster I budgeten för år 2017 uppgår de köpta tjänsterna till cirka 16,4 miljoner euro, vilket är cirka 0,1 miljoner euro mindre än i budgeten för år 2016 och cirka 0,3 miljoner euro mindre än i prognosen vid slutet av året. Den största enskilda förändringsfaktorn i köpet av tjänster jämfört med föregående års budget är nedgången i informationssystemdebiteringar av HNS- IT-förvaltning från 10,4 miljoner euro till 9,9 miljoner euro i och med att Harppi-projektet avslutats. De köpta tjänsterna belastas dock av kostnaderna för flytten av patientarkivet och nya kundrelationer, som bl.a. förutsätter ökad användning av inhyrd arbetskraft, och på grund av dessa omständigheter är nedgången vad gäller köpta tjänster enbart cirka 0,3 miljoner euro från året innan. Övriga verksamhetskostnader I budgeten uppgår övriga verksamhetskostnader till cirka 6,0 miljoner euro, vilket ligger i linje med nivån i budgeten för år Hyreskostnaderna sjunker i och med XDS-e-patientarkivet och centraliseringen av arkiven, men samtidigt stiger indrivningskostnaderna. Tillväxten i indrivningskostnaderna är en följd av ändringen av indrivningslagen och bytet av indrivningsbolag, vilket ökat indrivningskostnaderna avsevärt i förhållande till den förväntade nivån då budgeten för föregående år upprättades. INVESTERINGSDEL Investeringsplan för stödtjänstenheten Investeringar (1 000 euro) Investeringsutgift totalt varav förverkl. föreg. år PROG 2016 BUF 2017 EP 2018 EP 2019 EP 2020 Andra små investeringar (bl.a. taligenkänning & verk. styr. för digidiktering.) Kaiku-systemet INVESTERINGAR TOTALT

86 BU2017 Affärsverket HNS-Servis FINANSIERINGSDEL FINANSIERINGSANALYS BS 2015 BU2016PROG 2016 BUF 2017 EP 2018 EP 2019 Kassaflöde från verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflö ,219 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån från samkommunen Minskning av långfristiga lån till samkommunen Förändring av kortfristiga lån från samkommunen Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Inverkan på likviditeten Likvida medel Likvida medel Organisation och personal Personalplan Enligt nyckelmålen för HNS:s personal för åren är HNS en professionellt ledd mångsektoriell arbetsplats med de bästa sakkunniga. Utgångspunkten för att trygga bra kundbetjäning är att utveckling av kund- och personalorienteringen på så sätt att klienten får optimala tjänster i rätt tid. I ledningen riktas uppmärksamhet mot interaktiv ledning, beredskapen för förändringar tryggas och den ekonomiska kompetensen i anknytning till personalledning ökas hos cheferna. Systemkompetens, utvecklingskompetens och mångdisciplinär kompetens är prioriterade kompetensområden. Förmågan till dagligt ledarskap och anknuten problemlösning ökas systematiskt i HNS-Servis. Antal anställda, årsverken och inhyrd arbetskraft Antalet anställda vid HUS-Servis påverkas av ändringarna i verksamheten, det produktivitetsmål som fastställts för HNS-Servis, anpassningen av journalhandlingstjänster och konkurrensavtalet. Antalet anställda ökas av ändringarna i verksamheten, såsom inrättandet av serviceområdet Utbildnings- och sekreterartjänster , samarbetet mellan textbehandlingstjänsterna och medlemskommunerna, de receptions- och vaktmästartjänster som Esbo stad köpt och administratörstjänsterna för arbetstidsuppföljningen. De utvecklingsåtgärder som hänför sig till Apotti-projektet och Harppi-affärssystemet orsakar tidvis behov av extra personal. Ändringarna i arbetsfördelningen inom koncernen orsakar ett tillägg på 60 personer. Den största enskilda ändringsfaktorn i de interna ändringarna av arbetsfördelningen är överföringen av Gastrocentrumets avdelningssekreterare till HNS-Servis och inrättandet av avdelningssekreterartjänsten. 82

87 BU2017 Affärsverket HNS-Servis Antal anstälda BS 2015 BU2016 PROG 2016 BUF 2017 Föränd-% BUF 2017/ BU 2016 Föränd-% BUF 2017/ PROG 2016 Vårdpersonal ,0 % 0,0 % Läkare ,0 % 0,0 % Övrig personal ,5 % 7,4 % Specialarbetare ,0 % 0,0 % TOTALT ,4 % 7,4 % Årsverken BS 2015 BU2016 PROG 2016 BUF 2017 Föränd-% BUF 2017/ BU 2016 Föränd-% BUF 2017/ PROG 2016 Vårdpersonal ,5 % -5,0 % Läkare ,0 % 0,0 % Övrig personal ,6 % 7,6 % Specialarbetare ,0 % 0,0 % TOTALT ,4 % 7,5 % Den utökade användningen av inhyrd arbetskraft och annan flexibel arbetskraft har varit en central faktor för den förbättrade produktiviteten i textbehandlingstjänsterna under senaste år. Därför strävar man efter att öka andelen för inhyrd arbetskraft också år 2017 för att utjämna trängseltoppar och förbättra produktiviteten. Inhyrd arbetskraft i euro och årsverken PROG 2016 (ÅRSV) PROG 2016 (1000 euro) BUF 2017 (ÅRSV) BUF 2017 (1000 euro) Föränd-% BUF 2017/ PROG 2016 (euro) Föränd-% BUF 2017/ PROG 2016 (ÅRSV) Vårdpersonal 0,0 % 0,0 % Läkare 0,0 % 0,0 % Övrig personal ,5 % 64,1 % Specialarbetare 0,0 % 0,0 % TOTALT ,5 % 64,1 % 83

88 8.4 AFFÄRSVERKET RAVIOLI Vision Vision och affärsidé BU2017 Affärsverket HNS-Logistik Vi lyssnar till kunden och arbetar professionellt, innovativt och effektivt; vi erbjuder smaklig mat och högklassig näringsbehandling för att du ska må bra. Affärsidé Ravioli är ett kommunalt affärsverk som ingår i samkommunen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Ravioli är en högklassig producent av evidensbaserade tjänster för närings- och nutritionsstyrning, och affärsverket påverkar i betydande grad personalens arbetshälsa och kundernas välfärd genom att erbjuda högkvalitativa måltider, såväl baskost som specialdieter, som utgår från kundernas behov. Inom den specialiserade sjukvården utgör Raviolis kompetens en del av den högklassiga vården. Affärsverket verkar som upphandlingsenhet för livsmedel. Ravioli säljer tjänster till samkommunen HNS, medlemskommunerna, deras personal och personer som besöker sjukhusområdet. Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Centrala förändringar i stödtjänstenhetens egen verksamhet Ravioli har fungerat som ett affärsverk sedan år Affärsverkets verksamhet är inriktad på produktion av mat- och näringsterapitjänster. Ändringarna av lagstiftningen har gjort Raviolis verksamhet som affärsverk svårare. Affärsverket kan inte delta i anbudsförfaranden trots extern efterfrågan. Under samma tid har antalet patienter i bäddavdelningsvård minskat flera år i följd. Det har varit svårt att förutsäga ändringarna och för närvarande har Ravioli ledig produktionskapacitet och dess produktivitet har försvagats. Ravioli har för avsikt att centralisera produktionen till ännu större enheter och övergå till Cook & Chill-produktionssättet. Med detta produktionssätt separeras tillredningen av måltider från distributionen. Därtill är det möjligt att utjämna trängseltoppar i produktionen. Det centrala prioritetsområdet i HNS år 2017 är förbättrade kundupplevelser. Ravioli strävar efter att bidra till lyckade kundupplevelser genom att utveckla det systematiska kundsamarbetet. Ravioli har tillsammans med Helsingfors stad upprättat en plan om den regionala arbetsfördelningen i måltidstjänsterna inom hälso- och sjukvården. Samarbetet ska ytterligare fördjupas och genomföras i etapper på överenskommet sätt. Från början av år 2017 flyttas skötseln av måltidstjänsterna vid Haartmanska sjukhuset till Ravioli Mejlans. Ändringen görs som en överlåtelse av rörelse, då högst 6 gamla anställda överförs till Ravioli. Ravioli Jorv har börjat verka i nya produktionslokaler på hösten 2016 och i mars 2017 utvidgas produktionen så att den betjänar Esbo stads sjukhus, som tas i drift i Jorvs område. Prissättningsprincipen för Raviolis patientmåltider har ändras så att de ännu noggrannare svarar mot de faktiska kostnaderna i serviceproduktionen. Kostnadernas transparens ökas genom att separat meddela transportkostnaden i faktureringen. Ravioli har fortfarande det övergripande ansvaret för serviceproduktionen gentemot kunden och transporten övergår till Raviolis kundfakturering. Servicebeskrivningarna för enheten för klinisk näringsterapi och produktpriserna uppdateras så att de svarar mot nuvarande tjänster och kostnader. På samma gång harmoniseras faktureringspraxis. 84

89 BU2017 Affärsverket HNS-Logistik Ett av de prioriterade områdena för Ravioli år 2017 är att utveckla näringsbehandlingen av patienter som löper risk för undernäring. Detta arbete utförs i samarbete med vårdpersonalen, Desikos personal och Raviolis näringsterapeuter och måltidsproduktion. Ett delområde är utvecklingen av kvaliteten på effektiviserad matkost. Poliklinikerna aktiveras att använda screening av undernäring. Enheten för klinisk näringsterapi deltar aktivt i projektet Hälsobyn (t.ex. Hiilaripeli, vikthanteringshuset). Därtill utreds möjligheten att använda elektroniska blanketter för preliminära uppgifter. Ravioli deltar i utvecklingen av funktionaliteter som anknyter till näringsbehandling. Under år 2016 har en stödtjänstutredning utförts i HNS och också Ravioli har deltagit i denna. Utredningen omfattar en rekommendation om organiseringen av stödtjänsterna, men arbetsgruppen har inte varit enig i sin framställan och inget beslut har ännu fattats i ärendet. En sammanslagning med affärsverket Desiko skulle medföra tydliga fördelar bl.a. i utvecklingen av patientmåltidsprocessen för att uppnå ännu bättre kundupplevelser. En eventuell sammanslagning av affärsverken och de framtida social- och hälsovårdslösningarna kommer att påverka Raviolis verksamhet avsevärt. Centrala budgetantaganden Årsbudgeten dimensioneras så att den främjar ledningsarbetet, kostnadshanteringen och en ökad produktivitet. Raviolis produktivitetsmål är 1,8 %. Fortsatt god utveckling av produktiviteten och god kostnadshantering möjliggör en konkurrenskraftig prissättning som täcker kostnaderna. Den genomsnittliga ökningen av produktpriserna är mindre än kostnadsökningen. Inverkan av konkurrenskraftsavtalet har beaktats då budgeten upprättats. Förändring i kostnadsnivån på personalkostnader 2017: 1,0 % (2016: +0,7 %) o Den uppskattade kostnadseffekten + 0 % av nedgången i löneglidningen och semesterpenningen 30 % (2016: 0,3 %, inkl. 9 mån. periodisering av semesterpenningen) o Lönebikostnads-% (exkl. förtidsavgiften) 22,78 % (2016: 24,06 %) o Koefficienten för förtidsavgiften är 0,99 Vid granskningen av verksamhetskostnaderna har en viktad förändring av kostnadsnivån per kostnadsslag använts, där t.ex. konsekvenserna av konkurrenskraftsavtalet och konkurrensutsättningen av läkemedel och utrustning beaktats. Bindande mål Strategiska nyckelmål och indikatorer Bindande mål (1 000 euro / %) BS 2015 BU 2016 BUF 2017 Föränd % BUF 2017/ BU 2016 Föränd % BUF 2017/ Räkenskapsperiodens resultat*) ,0 % 0,0 % Produktivitetsmål-% (total produktivitet) -3,3 % 1,8 % 0,0 % 1,8 % 0,0 % 0,0 % Förändring i prisnivå-% 0,0 % -1,0 % -1,0 % -1,0 % 0,0 % 0,0 % Ökning av långfristiga lån 0,0 % 0,0 % Ränta på grundkapitalet 3,0 % 3,0 % 3,0 % 3,0 % 0,0 % 0,0 % *) Resultat före erhållna och givna kundkrediteringar samt återbäring av koncernförvaltningens överskott. 85

90 BU2017 Affärsverket HNS-Logistik Mål Indikator/Indikatorer Målvärde 2017 Kundorientering/kundupplev else Tryggande av näringstillståndet under HNS-vården Patientsäkerhet Intensivt samarbete med medlemskommunerna Den skickligaste personalen, personaltillfredsställelse Konkurrenskraft, kostnadseffektiv verksamhet Kundenkäter Patientmåltider mål 3,2/4, Personalmåltider 3,12/4, Catering 3,75/5, Klinisk näringsterapi 3,19/4 Screening av risk för undernäring NRS-2002 screeningar st. ( 2015 ca , 2016 september ca ) Konceptet har utvecklats och pilotavdelningarna har lärt sig att använda det Måltidsalternativ som planerats för patienter med undernäringsrisk och som kan beställas vid avdelningarna, samarbete med Desiko och avdelningspersonalen HAIPRO som en del av Efter behandlingen av verksamhetsställenas verksamhet. utvecklingsåtgärden ges inte Antalet anmälningar och någon ny anmälan. utvecklingsåtgärder. Försäljning till medlemskommunerna enligt serviceavtalen Försäljningen minst 10 % av omsättningen Uppföljningsfrekvens En gång per år En gång per år En gång per år I samband med delårsöversikterna I samband med delårsöversikterna Index för chefsarbetet över HNS:s snitt En gång per år De totala kostnaderna/portion Sjunker med 1 % I samband med delårsöversikterna Prisnivå på tjänsterna enligt affärsverkets prissättningsprincip för HNS:s interna enheter Revidering av produktifieringen och prissättningen inom klinisk näringsterapi Sjunker med 1 % Produktifieringen har förnyats och prissatts enligt kostnaderna. Faktureringen enligt den nya produktifieringen En gång per år En gång per år Arbetsinsats, årsv. Värdeförändring i livsmedelsköpkorgen Sjunker med 1 % I samband med delårsöversikterna Hantering av svinnet Sjunker med 2 % I samband med delårsöversikterna ÅRSV Arbetsinsatsen planeras på så månatligen - egen personal sätt att produktivitetsmålet - inhyrd arbetskraft uppnås, uppgången på ca 3 årsv beror på tillväxten i produktionsvolymen i Jorv och Mejlans Regelbunden närvaro, % (= utfört arbete per år av den teoretiska regelbundna årliga arbetstiden) Räkenskapsperiodens resultat Utfört arbete per år av den teoretiska regelbundna årliga arbetstiden % 80,4 I samband med delårsöversikterna Räkenskapsperiodens resultat, Nollresultat Månatligen Produktivitetsmål Ökning av effektiviteten 0,018 Månatligen Investeringar Investeringar, I linje med budgeten Månatligen Finansiering Nettoförändring av upptagna lån Inget behov av lån Inget behov av lån 86

91 BU2017 Affärsverket HNS-Logistik Servicemål Alla betalare totalt Produkter Förändr.-% (alla betalare) BUF 2017/ (st.) BS 2015 BU 2016 PROG 2016 BUF 2017 BU 2016 Behovet av klinisk näringsterapi (= sakkunnigtjänster) ökar. Skötseln av tjänster vid Haartmanska sjukhuset ökar antalet patientkunder med ca 130 per dag. I och med Esbo nya sjukhus ökar antalet patienter med cirka 180 per dag. Redan för närvarande tillhandahåller Ravioli tjänster till hälsovårdscentralavdelningar och jouravdelningen i Jorv. Lunchrestaurangen/caféet i det nya sjukhuset i Esbo ökar också försäljningen av café- och personalmåltider. Vad gäller övriga tjänster uppskattas det att verksamheten ligger kvar på nivån år Ekonomi Resultaträkning Förändr.-% BUF 2017/ PROG 2016 Sakkunnigtjänster ,6 % 0,0 % Patientmåltider ,9 % 9,1 % Mjölkpreparat för bab ,0 % 0,0 % Personalmåltider ,0 % 1,6 % Studerandemåltider ,0 % 0,0 % SAMTLIGA TOTALT ,1 % 7,0 % Produkter Förändr.-% (alla betalare) BUF 2017/ (1 000 euro) BS 2015 BU 2016 PROG 2016 BUF 2017 BU 2016 Förändr.-% BUF 2017/ PROG 2016 Sakkunnigtjänster ,6 % 0,0 % Patientmåltider ,8 % 9,1 % Mjölkpreparat för bab ,7 % 0,0 % Personalmåltider ,4 % 1,8 % Studerandemåltider ,3 % -2,1 % Caféförsäljning ,7 % 8,4 % Catering ,2 % -5,0 % Daghemsmåltider ,3 % 0,0 % Övriga verksamhetsi ,0 % 0,0 % Kundkreditering ,0 % 0,0 % SAMTLIGA TOTALT ,5 % 5,6 % Resultaträkning (1 000 euro) BS 2015 BU 2016 BUF 2017 EP 2018 EP 2019 Föränd % Föränd % BU2016 Verksamhetsintäkter ,4 % 4,1 % varav serviceintäkter från medlems ,0 % 0,0 % Verksamhetskostnader ,1 % 3,9 % Driftsbidrag ,0 % 12,9 % Finansiella intäkter och kostnader ,2 % 0,0 % Årsbidrag ,2 % 13,6 % Avskrivningar och nedskrivningar ,2 % 13,6 % Räkenskapsperiodens resultat ,5 % -703,9 % 87

92 BU2017 Affärsverket HNS-Logistik Övriga verksamhetsintäkter Det fördjupade medlemskommunsamarbetet med Helsingfors och Esbo ökar Raviolis omsättning med cirka 1,85 miljoner euro. Därefter hänför sig cirka 11 % av Raviolis försäljningsintäkter till medlemskommunerna. Köp av tjänster Transportkostnaderna stiger i och med att antalet avdelningar ökar i Jorvs sjukhus. Det uppskattas att behovet av inhyrd arbetskraft växer i Ravioli Jorv. Användningen av inhyrd arbetskraft kommer dock att följas väldigt noggrant. Material och förnödenheter Volymtillväxten höjer livsmedelskostnaderna. Processen från anbudsförfarandet för livsmedel till hantering av svinnet är dock ett prioriterat område. Raviolis investeringsplan Investeringsplan för åren , euro. Investeringar (1 000 euro) Investeringsutgift sammanlagt varav förverkl. föreg. år Utrustningen för köksprojektet i Jorv PROG 2016 BUF 2017 EP 2018 EP 2019 EP 2020 Övriga apparatanskaffningar Datasystem INVESTERINGAR TOTALT Den grundläggande reparationen av köket vid Jorvs sjukhus slutfördes på hösten Investeringsplanerna för åren omfattar upphandling av ersättande anordningar i Raviolis olika enheter. Finansieringsdel FINANSIERINGSANALYS BS 2015 BU 2016 BUF 2017 EP 2018 EP 2019 Kassaflöde från verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Kollektivposter till internttillförda medel -33 Kassaflöde för investeringarnas del Investeringsutgifter Financieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland beståe 927 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån från samkommunen Minskning av långfristiga lån till samkommunen Förändring av kortfristiga lån från samkommunen Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Inverkan på likviditeten Likvida medel Likvida medel

93 Personalplan Organisation och personal BU2017 Affärsverket HNS-Logistik Nedgången i antalet patientkunder och anpassningsbehovet förutsätter att Ravioli effektiviserar produktions- och serviceprocesserna från köpet av livsmedel och råvaror till tillredningen och serveringen. Användningen av nya produktions- och förfaringssätt för yrkeskök, i huvudsak Cook & Chill-produktionssättet, har spridits i Ravioli. Hög klass på måltider som tillretts med Cook & Chill-produktionsmetoden, jämn kvalitet och tryggande av effektiv verksamhet blir centrala mål och framgångsfaktorer. I utvecklingen och lanseringen av nya produkter och i den tilltagande övergången till centraliserad måltidsdistribution satsar man på genomslagskraft, kundorientering och kundupplevelser. När verksamheten och volymerna ändras är det ytterst viktigt att inrikta personalresurser och kompetens mot rätt åtgärder och att kunna anpassa personalkapaciteten efter servicebehovet. Antal anställda, årsverken och inhyrd arbetskraft Antal anstälda BS 2015 BU2016 PROG 2016 BUF 2017 Föränd-% BUF 2017/ BU 2016 Föränd-% BUF 2017/ PROG 2016 Vårdpersonal 0,0 % 0,0 % Läkare 0,0 % 0,0 % Övrig personal ,6 % 2,6 % Specialarbetare ,3 % 13,0 % TOTALT ,4 % 3,3 % Ökningen i antalet anställda beror på utvidgningen av Ravioli Jorvs sjukhus, flytten av Ravioli Mejlans till ännu mer centraliserad matdistribution och hanteringen av användning av inhyrd arbetskraft. Den kontinuerliga omvärderingen av kundvolymerna, befattningarna och uppgifterna orsakar omplacering av personal. Ravioli Borgå sjukhus sänker måltidsvolymen i och med att förlossningsverksamheten flyttas till huvudstadsregionen. Skötseln av funktionerna vid Haartmanska sjukhuset överförs till Ravioli med en överlåtelse av rörelse. Årsverken BS 2015 BU2016 PROG 2016 BUF 2017 Föränd-% BUF 2017/ BU 2016 Föränd-% BUF 2017/ PROG 2016 Vårdpersonal 0,0 % 0,0 % Läkare 0,0 % 0,0 % Övrig personal 305, ,3 % 0,6 % Specialarbetare ,0 % 6,3 % TOTALT ,2 % 0,9 % Särskild uppmärksamhet riktas mot användningen av inhyrd arbetskraft. Användningen av inhyrd arbetskraft minskar vid Ravioli Mejlans då verksamheten etablerats. I och med den nya verksamheten väntas det att användningen av inhyrd arbetskraft ökar vid Ravioli Jorvs sjukhus. Inhyrd arbetskraft i euro och årsverken PROG 2016 (ÅRSV) PROG 2016 (1000 euro) BUF 2017 (ÅRSV) BUF 2017 (1000 euro) Föränd-% BUF 2017/ PROG 2016 (euro) Föränd-% BUF 2017/ PROG 2016 (ÅRSV) Vårdpersonal 0,0 % 0,0 % Läkare 0,0 % 0,0 % Övrig personal 6, , ,4 % 32,4 % Specialarbetare 0,0 % 0,0 % TOTALT 6, , ,4 % 32,4 % 89

94 8.5 AFFÄRSVERKET HNS-LOGISTIK Vision Vision och affärsidé Rätt tjänster bästa lösningarna BU2017 Affärsverket HNS-Logistik HNS-Logistik är den mest resultatrika leverantören av upphandlings- och logistiktjänster inom hälso- och sjukvården och en föregångare inom branschen. Affärsidé HNS-Logistiks effektiva och genom kundavtal fastställda upphandlings- och logistiktjänster gör det möjligt för våra kunder att fokusera på sina kundorienterade huvuduppgifter. Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Centrala förändringar i stödtjänstenhetens egen verksamhet HNS-Logistik har under hela den tid som affärsverket varit verksamt systematiskt utvecklats till HNS:s, medlemskommunernas och specialupptagningsområdets gemensamma producent av upphandlings- och logistiktjänster. Affärsverkets verksamhet utvidgades ytterligare då Carea och Kyrkslätt blev kunder inom tillbehörslogistik hos HNS-Logistik. Förhandlingar förs med Helsingfors stad om en eventuell överlåtelse av rörelse avseende tillbehörslogistiken. Om överlåtelsen av rörelse äger rum, sker den under år En eventuell överlåtelse av rörelse har inte beaktats i budgeten. Som regional serviceleverantör har HNS-Logistik redan nu goda förutsättningar att fungera som de framtida social- och hälsovårdsområdenas upphandlings- och logistikenhet och att bidra till serviceutbudet på ett nationellt plan enligt den avtalade arbetsfördelningen. Organisationen av affärsverket HNS-Logistik ändras år 2017, då sjuktransportenheten överförs till HUCS:s Akut-resultatenhet. Överföringen gäller 63 personer och till denna del minskar HNS-Logistiks verksamhetsintäkter med 8,3 miljoner euro. Affärsverkets organisation ändras för år 2017 så att den bättre svarar mot de centrala identifierade utvecklingsbehoven. Organisationen omorganiseras på så sätt att grupper för kundrelationsoch IKT-stöd inrättas. Också upphandlingsteamets roll stärks. Centrala budgetantaganden Ett produktivitetsmål på 3,5 % har fastställts för HNS-Logistik. En förutsättning för att uppnå produktivitetsmålet inom lagerlogistiken är att de tekniska och funktionella reparationerna för Harppi slutförs under år Den genomsnittliga förändringen i prisnivån vid affärsverket för år 2017 är 0,4 %. År 2017 revideras principerna för affärsverkets prissättning. Bindande mål Mål och indikatorer Föränd % BUF 2017/ BU 2016 Föränd % BUF 2017/ Bindande mål (1 000 euro / %) BS 2015 BU 2016 BUF 2017 Räkenskapsperiodens resultat*) ,0 % -100,0 % Produktivitetsmål-% (total produktivitet) 10,9 % 6,0 % 3,0 % 3,5 % Förändring i prisnivå-% -3,6 % -0,6 % -0,6 % -0,4 % Ökning av långfristiga lån 0,0 % 0,0 % Ränta på grundkapitalet 3,0 % 3,0 % 3,0 % 3,0 % *) Resultat före erhållna och givna kundkrediteringar samt återbäring av koncernförvaltningens överskott. 90

95 BU2017 Affärsverket HNS-Logistik Mål Indikator/Indikatorer Målvärde 2017 Uppföljningsfrekvens Hög serviceförmåga hos logistikcentralen Servicegrad % Returneringsrad % Servicegrad > 98,5 % Returneringsrad < 0,6 % Varje månad Besparingar i upphandlingarna Automatiskt avstämda beställningsfakturor Uppnådda besparingar i euro genom anbudsförfaranden %-andel för automatiskt avstämda beställningsfakturor > 4 % 3 gånger per år > 20% (Q4/2017) Varje månad Kundbetjäningens nåbarhet Inkomna samtal till kundbetjäningen < st./mån. (Q4/2017) Varje månad Kundbetjäningens nåbarhet Utvidgning av fyllnadstjänster Samtal som inte besvarats av kundbetjäningen Andelen för fyllnadstjänstraderna av alla beställningsrader < 1 % (Q4/2017) Varje månad > 30% (Q4/2017) Varje månad Servicemål Alla betalare totalt Palveluiden laskutus euroa Toimintatuotot asiakkaittain TOT TA ENN TAE Muutos-% TAE2017 / TOT2015 Muutos-% TAE2017 / TA2016 Sairaanhoitoalueet yhteensä ,5% -0,7% HYKS-sairaanhoitoalue ,5% 0,3% Hyvinkään sairaanhoitoalue ,7% -4,4% Lohjan sairaanhoitoalue ,4% -7,4% Länsi-Uudenmaan sha ,3% -10,9% Porvoon sairaanhoitoalue ,5% -5,0% Tukipalveluyksiköt ,5% 12,2% HUS-Kuvantaminen ,2% 8,4% HUSLAB ,9% 14,4% HUS-Desiko ,0% 5,0% Ravioli ,6% 16,8% Muut yksiköt ,9% 5,4% Kuntayhtymä yhteensä ,3% 1,6% Muut asiakkaat ,7% 35,5% Palveluiden laskutus yhteensä ,1% 4,8% Ekonomi Resultaträkning Resultaträkning (1 000 euro) BS 2015 BU 2016 BUF 2017 EP 2018 EP 2019 Föränd % Föränd % BU2016 Föränd % BS2016 Verksamhetsintäkter ,0 % 4,8 % 3,1 % Verksamhetskostnader ,1 % 4,9 % 3,2 % Driftsbidrag ,2 % -22,2 % -19,4 % Finansiella intäkter och kostnader ,7 % 0,0 % -0,7 % Årsbidrag ,3 % -29,9 % -26,3 % Avskrivningar och nedskrivningar ,5 % -29,9 % -25,0 % Räkenskapsperiodens resultat ,0 % -134,7 % -100,0 % 91

96 BU2017 Affärsverket HNS-Logistik Försäljningsintäkter Överföringen av sjuktransportenheten till HUCS:s Akut-resultatenhet minskar verksamhetsintäkterna med 8,3 miljoner euro. På motsvarande sätt höjer det faktum att Carea blir kund verksamhetsintäkterna inom vårdtillbehörslogistiken med cirka 8 miljoner euro år Anslutningen av Careas bilddiagnostik- och laboratoriefunktioner till HNS ökar försäljningen till HNS-Bilddiagnostik och HUSLAB med sammanlagt 2,5 miljoner euro. Därtill höjer den ökade serviceproduktionen i sjukvårdsområdena och de nya vårdmetoderna försäljningen av vårdartiklar och allmänna artiklar. Köp av tjänster Köpen av tjänster minskar med 5,2 miljoner euro på grund av överföringen av sjuktransportenheten. Material och förnödenheter Köpen av förnödenheter som ska förmedlas påverkas till ett belopp på ca 9 miljoner euro av kundrelationen med Carea och överföringen av Careas bilddiagnostik- och laboratoriefunktioner till verksamhet vid HNS. Vanda stads kundrelation beaktades till fullt belopp i budgeten för år 2016 eftersom den ursprungliga avsikten var att leveransen av tillbehör börjar På grund av dröjsmålet i idrifttagandet av Harppi sköts starten för leveranserna till Vanda stad upp till april. Investeringsplan för stödtjänstenheten Investeringsplan för åren , euro. Investeringar (1 000 euro) Rullfack till logistikcentralens 3:e vån Investeringsutgift sammanlagt BUF 2017 BS 2018 BS 2019 BS 2020 Dragtruckar för intern transport 4 st./år Utbildningsprogram för upphandlingsväsendet INVESTERINGAR TOTALT Finansieringsdel FINANSIERINGSANALYS BS 2015 BU 2016 BUF 2017 EP 2018 EP 2019 Kassaflöde från verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Kollektivposter till internttillförda medel -452 Kassaflöde för investeringarnas del Investeringsutgifter Financieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland beståend 10 Verksamhetens och investeringarnas kassaflö Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån från samkommunen Minskning av långfristiga lån till samkommunen Förändring av kortfristiga lån från samkommunen Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Inverkan på likviditeten Likvida medel Likvida medel

97 BU2017 Affärsverket HNS-Logistik Personalplan Organisation och personal HNS-Logistiks verksamhet har växt avsevärt under de senaste åren på grund av nya kundrelationer. Det nya verksamhetsstyrningssystemet och kraven på skötsel av kundrelationer förutsätter omorganisering och tydliggörande av gruppernas roller. I och med omorganiseringen görs ändringar som gäller personalens titlar, chefer och uppgifter. Därtill överförs HNS-Logistiks sjuktransportenhet till en del av HUCS:s Akut-resultatenhet Hantering av förändringar, kundbetjäningsutbildning av personalen och chefsutbildningar är prioriterade insatsområden år Vid HNS-Logistik utgör främjandet av välbefinnandet i arbetet en särskild funktion som sköts i ett samarbete mellan arbetsgivaren och personalen och där HNS:s företagshälsovård har en viktig stödjande roll. Med hjälp av företagshälsovården fortsätter HNS-Logistik frivilliga hälsoundersökningar av de anställda. Syftet med dem är att främja arbets- och funktionsförmågan samt att förebygga symptom och sjukdomar som är kopplade till arbetet. Ett annat mål med hälsoundersökningarna är att utveckla en fungerande arbetsgemenskap samt en hälsosam och säker arbetsmiljö. För en framgångsrik verksamhet krävs tillräckliga personalresurser och korrekt och ändamålsenlig allokering av resurserna. En lyckad planering och allokering av personalresurserna säkerställer att det finns ett lämpligt antal anställda i förhållande till arbetsmängden. Kunnig och yrkesskicklig personal är en kritisk framgångsfaktor för HNS-Logistik. Utvecklingen av personalkompetensen är målmedveten. Vid de årliga utvecklingssamtalen sammanjämkar chefen och den anställda arbetsplatsens kompetensbehov med den anställdes personliga önskemål för sin kompetensutveckling. Antal anställda, årsverken Antal anstälda BS 2015 BU2016 PROG 2016 BUF 2017 Föränd-% BUF 2017/ BU 2016 Föränd-% BUF 2017/ PROG 2016 Vårdpersonal ,0 % -100,0 % Läkare 0,0 % 0,0 % Övrig personal ,8 % -4,8 % Specialarbetare 0,0 % 0,0 % TOTALT ,5 % -17,5 % Med en överlåtelse av rörelse överförs 5 personer från Esbo stads stödfunktioner fr.o.m I syfte att förbättra HNS-Logistiks tjänster rekryteras ytterligare 5 personer år Sjuktransportenheten överförs till HUCS:s Akut-resultatenhet. Flytten gäller 63 personer. Årsverken BS 2015 BU2016 PROG 2016 BUF 2017 Föränd-% BUF 2017/ BU 2016 Föränd-% BUF 2017/ PROG 2016 Vårdpersonal ,0 % -100,0 % Läkare 0,0 % 0,0 % Övrig personal ,5 % -2,4 % Specialarbetare 0,0 % 0,0 % TOTALT ,7 % -14,6 % 93

98 BU2017 HNS-Fastigheter Ab 9 DOTTERBOLAGENS MÅL FÖR VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 9.1 HNS-FASTIGHETER AB Nyckeltal Nyckeltal för verksamheten Nyckelt. för stödtjänstenheten Serviceproduktion BS 2015 BU 2016 PROG 2016 BUF 2017 Förändr.-% BUF 2016/BU 2015 Förändr.-% BUF 2016/PROG 2015 HelpDesk-anmälningar, st ,7 % 1,7 % Produktivitet Underhållskost. / brm² / mån. 1,74 1,90 1,90 1,90 0,0 % 0,0 % Oms. exkl. genomfakt. / årsv ,7 % 14,7 % Faktureringsgrad Byggherretjänster 93,1 % 90,0 % 90,0 % 90,0 % 0,0 % 0,0 % Fastighetstjänster 92,9 % 90,0 % 90,0 % 90,0 % 0,0 % 0,0 % Underhållstjänster 93,1 % 90,0 % 90,0 % 90,0 % 0,0 % 0,0 % Tillgången till service Svarstid 2,24 3,00 3,00 3,00 0,0 % 0,0 % Personalen Antal anställda ,9 % -0,9 % Pris per årsverke ,9 % 2,9 % Sjukfrånvaro 14,3 14,0 14,0 14,0 0,0 % 0,0 % Nyckeltal för ekonomin Nyckeltal för ekonomin (milj. euro) BS 2015 BU2016 BUF2017 Förändr-% BUF 2016/ BU 2017 Föränd-% BUF 2016/ - Omsättning 117,9 101,6 101,6 129,6 27,6 % 27,6 % - Extern försäljning 7,8 7,9 7,9 8,6 8,9 % 8,9 % - Verksamhetskostnader 115,7 99,0 98,3 127,1 28,4 % 29,3 % - Givna kundgottgörelser 1,4 0,0 - Räkenskapsperiodens resultat 0,0 0,0 0,7 0,0 - Investeringar 2,9 0,3 1,8 0,9 200,0 % -50,0 % - Lönestock 41,9 41,6 38,9 38,7-7,0 % -0,5 % Analys av omsättning (miljoner euro) BS 2015 BU2016 BUF2017 Förändr-% BUF 2016/ BU 2017 Föränd-% BUF 2016/ - Intern försäljning i samkommunen 110,1 93,7 93,7 120,6 28,7 % 28,7 % - Försäljning till medlemskommuner och andra beta 7,8 7,9 7,9 9,0 13,8 % 13,8 % OMSÄTTNING TOTALT 117,9 101,6 101,6 129,6 27,5 % 27,5 % 94

99 BU2017 HNS-Fastigheter Ab Vision och verksamhetsidé Vision HNS-Fastigheter Ab är den bästa samarbetspartnern inom sjukhusfastighetsskötsel och producerar konkurrenskraftiga fastighetstjänster som motsvarar kundernas behov. Affärsidé "LANDETS LEDANDE PRODUCENT AV FASTIGHETSTJÄNSTER" Bolaget är en producent av heltäckande fastighetstjänster för sjukhus. Vi arbetar kundcentrerat, konkurrenskraftigt och med ansvar för miljön samt utvecklar långsiktigt vår personal och verksamhet. Nyckelmål och metoder för hur de ska uppnås Kunden och samhälleliga verkningar Nöja kunder och ägare - Kundnöjdhetsmålet för 2017 är 3,90: (kundnöjdhetsenkät 10 / 2017). - Regelbundna kundmöten, uppföljning av reklamationer, svar inom fastställda tider, HelpDesk-service. - Procentvärde för hur väl projektens tidsplaner håller. Ekonomi - Konkurrenskraftiga serviceprocesser - Avtalen håller - Enhetliga serviceprocesser inom bolaget - Extern och intern jämförelse av servicepriserna - Optimering av det egna arbetet och av köptjänsterna Prosesser och strukturer - Störningsfri sjukhusverksamhet - Förebyggande underhåll - Beredskap inom fastighetstjänsterna dygnet runt sju dagar i veckan - Handledning och övervakning av utomstående parter - Utnyttjande av egen personal och lokalkännedom Personal, kompetens och ledning - Atraktiv arbetsgivare - Konstruktivt samarbete mellan enheterna - Målet för personalnöjdheten för 2017 är 3,50: (personalenkät 10 / 2017) Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Centrala förändringar i stödtjänstenhetens egen verksamhet Verksamhetsmiljön är gemensam tillsammans med HNS. Inga betydelsefulla ändringar i arbetsfördelningen inom HNS eller med externa aktörer har beslutats för år Kostnaderna för de tjänster och arbeten som ska skaffas för bygginvesteringarna stiger år 2017 på grund av att byggarbeten som hör till stora byggprojekt startar. Det viktigaste pågående projektet är det planerade Brosjukhuset i Mejlans sjukhusområde. Inom ramen för projektet byggs ersättande lokaler för Tölö sjukhus och lokaler för det ökande 95

100 BU2017 HNS-Fastigheter Ab behovet i Cancercentralens verksamhet. Därtill pågår planeringen av omfattande projekt för grundläggande renovering i Jorv. Byggarbete pågår bl.a. vid nybyggnaden för psykiatriverksamheten i Lojo och de underjordiska tekniska lokalerna vid Cancerkliniken. Planeringen av den grundläggande reparationen och utbyggnaden av Säkerhetscentralen och inledning av vakttjänsten vid Esbo sjukhus utgör också centrala ändringar år Antalet personalbostäder ökas i Helsingfors på Busholmen och sannolikt också i Näshöjden. Sammanslagningen av processer i Mejlans sjukhusområde fortsätter inom disponent- och underhållsområdena. Också det faktum att flera nyckelpersoner går i pension medför förändringar i bolagets verksamhet. Bland annat den föränderliga upphandlingslagstiftningen läggs till som ett delområde i personalkompetensen. Centrala budgetantaganden - Bolaget förbinder sig till avtalsbelopp som reellt sjunker år 2016 tack vare den möjlighet som den effektiviserade verksamheten ger. Förhöjningslinjen är 0 %. Värdet på avtalen ökar enligt antalet kvadratmeter i de nya lokaler (nya eller reparerade lokaler) som HNS kan ta i drift. I enlighet med HNS:s riktlinje omfattar budgeten ett effektiviseringsmål på 1,8 %. - Parkeringssubventionen för personalen vid sjukhusen i Helsingfors i HNS sänks med 0,45 miljoner euro till 0,55 miljoner euro år 2016 (år ,0 miljoner euro), medan subventionen till Jorv år 2016 minskade till 0,15 miljoner euro (0,2 miljoner euro år 2015). Förändringarna beror på att parkeringsavgifterna i HUCS-området justeras och parkeringen i Pejas blir avgiftsbelagd. - Bolagets lokalhyror stiger med 3 % år Som en effektivitetsåtgärd kommer bolaget dock att fortsätta att ytterligare minska uppgången i lokalhyrorna, vilket det gjort flera år i rad. - Utbyggnaden av Kvinnokliniken, det nya sjukhuset i Esbo och det nya Barnsjukhuset ökar volymen avsevärt år Man förbereder sig på denna nya volym bl.a. med rekrytering och utveckling av jourverksamheten. Detta ärende behandlas närmare i punkten om serviceproduktionen. - Kostnaderna i underhållsavtalet ligger i huvudsak på oförändrad nivå. Förändringarna beror på de ändringar som gäller lokaler och ändringarna i HRM:s avfallskostnader, då effektiviseringen av verksamheten ersätter uppgången i kostnadsnivån. - Effekterna av konkurrenskraftsavtalet har beaktats i budgeten för år

101 BU2017 HNS-Fastigheter Ab Strategiska nyckelmål och indikatorer Balanserad styrkort Strategiskt insatsområde eller delområde i verksamheten Kundorientering/kundu pplevelse Processer, strukturer och ledarskap Strategiskt nyckelmål eller mål för den dagliga verksamheten Indikator Mål Uppföljnings- /rapporteringsfrekvens Nöjda kunder och ägare Kundtillfredsställelse mål 3,9 Undersökning om kundtillfredsställelsen Extern och intern jämförelse av servicepriserna Störningsfri sjukhusverksamhet årligen i september-oktober. Antalet HelpDeskanmälningar mål /år Varje månad Reklamationsuppföljning målet är under 40/år 3 gånger per år %-tal för hur väl tidsplanerna för projekten håller målet är 80 %/år 3 gånger per år Timtaxor under den timpriserna i bolaget i snitt Årsnivå allmänna nivån % under den Antalet fastighetsautomationsanm älningar och -larm allmänna timprisnivån mål 8 % (5 120 st.) av antalet fastighetsautomationspunkter ( st.) 3 gånger per år Tillgången till service Svarstid, dagar mål 3 dagar Varje månad mål 3,5 Personalen Attraktiv arbetsgivare Undersökning om personaltillfredsställelsen Ekonomi Optimering av det egna arbetet och köpta tjänster Budgeten under kontroll på kort och lång sikt Kostnadseffektivitet Kostnadseffektivitet Underhållskostnader / brm2 / mån. Undersökning om personaltillfredsställelsen årligen i oktober Den fast anställda mål 93 % 3 gånger per år personalens %-andel av hela personalen Sjukfrånvaro, dgr/person mål 14 dgr/år Varje månad Resultatet hålls inom Resultat = 0 / år Varje månad ramen för budgeten, resultat = 0 Antalet jourbesök (exkl / år 3 gånger per år snölarm) mål 1,90 Varje månad Servicemål Idrifttagningen av Kvinnoklinikens utbyggnadsdel i början av år 2017 och de förberedande åtgärderna för det nya Barnsjukhusets mottagning är det viktigaste nya objekten. Också det nya sjukhuset i Esbo ökar kännbart serviceefterfrågan avseende säkerhetstjänster och utearbete, vilket leder till en avsevärd uppgång i antalet anställda, i synnerhet inom säkerhetstjänster. Det nya sjukhuset i Esbo påverkar säkerhetstjänsterna och utearbetena och orsakar en avsevärd uppgång i antalet anställda, i synnerhet inom säkerhetstjänsterna. Utmaningen är att planera serviceprocesserna innan de tas i drift och att starta funktionerna på så sätt att kvaliteten på tjänsterna är högklassiga redan då funktionerna startar. För att klara av detta ska resurser allokeras till funktionsplaneringen och planeringen avseende det nödvändiga antalet anställda och kompetensen göras i tid. Optimal personal ska anvisas till varje objekt och vid behov ska fastighets-/objektsspecifik specialutbildning anordnas. Det prioriterade området i fastighetstjänsterna är att beakta kunderna utifrån LEANprinciperna. De projekt som anknyter till detta utgörs av samarbetet med HNS-Desiko avseende HUSKEY-systemet, med vilket avfallsfaktureringen och -rapporteringen hanteras, och uppföljningssystemet för gasflaskor, vilket är förenligt med FIMEA:s föreskrifter och utvecklas tillsammans med HNS-Apotek. Introduktion och utbildning för personalen har också anordnats med verksamhetshandboken för kundarbete och harmonisering av verksamheten. Uppföljningen av jouren och verksamheten har centraliserats till driftdagboken, med vilken jourverksamheten och upptäckta brister vid fastigheterna följs upp. 97

102 BU2017 HNS-Fastigheter Ab Ekonomi Resultaträkning Resultaträkning (1 000 euro) BS 2015 BU 2016 BUF 2017 EP 2018 EP 2019 Förändr-% BUF 2016/ BU 2017 Föränd-% BUF 2016/ Verksamhetsintäkter ,6 % 27,6 % varav serviceintäkter från medlemskommunerna Verksamhetskostnader ,4 % 29,3 % Driftsbidrag ,7 % -25,8 % Finansiella intäkter och kostnader ,3 % -39,3 % Årsbidrag ,2 % -24,1 % Avskrivningar och nedskrivningar ,2 % -0,2 % Räkenskapsperiodens resultat ,8 % -100,0 % Verksamhetsintäkter och avskrivningar totalt ,8 % 28,7 % Investeringsplan för HNS-Fastigheter Ab Investeringsplan för åren , euro Hanke Investointimeno yhteensä josta toteutunut edellisinä vuosina ENN 2016 TS 2017 TS 2018 TS 2019 Laite-, kone- ja tietotekniikka-investoinnit Rakennushankkeet: Pysäköintilaitos P INVESTOINNIT YHTEENSÄ Finansieringsdel FINANSIERINGSANALYS TP 2015 TA2016 ENN 2016 TAE 2017 TS 2018 TS 2019 Kassaflöde från verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Kollektivposter till internttillförda medel 9 Kassaflöde för investeringarnas del Investeringsutgifter Financieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland beståend Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån från samkommunen Minskning av långfristiga lån till samkommunen Minskning av långfristiga lån från finansverksamheten Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Inverkan på likviditeten Likvida medel Likvida medel

103 BU2017 HNS-Fastigheter Ab Personalplan Organisation och personal Bolagets syfte är att trygga den kompetensutveckling som verksamheten förutsätter med inriktad utbildning. Under senaste år har personalstrukturen aktivt ändrats genom att utvidga enheterna och ansvarsområdena och effektivt dra nytta av den flexibilitet som arbetstidsplaneringen ger möjlighet till. Med kartläggningar av personalresurser säkerställs det att personalresurser också i fortsättningen används effektivt, dvs. att placeringen av personalen och arbetsfördelningen är fungerande. Antal anställda Henkilömäärä TP 2015 TA 2016 ENN 2016 TAE 2017 Muutos-% TAE 2017/ TA 2016 Muutos-% TAE 2017/ ENN ,0 % 0,0 % Henkilömäärä ,9 % 1,6 % Henkilöstökulut (1000 ) ,9 % 1,9 % Henkilötyöpanoksen hinta (1000 ) 48,7 49,9 51,2 51,4 2,9 % 0,3 % År 2017 minskar antalet anställda med sammanlagt tre personer jämfört med budgeten för år De budgeterade tilläggen i antalet anställda för år 2016 hänför sig i huvudsak till det nya sjukhuset i Esbo, vars idrifttagning fördröjts. Därtill ersätts inte alla personer som går i pension. 99

104 BU Uudenmaan Sairaalapesula Oy 9.2 UUDENMAAN SAIRAALAPESULA OY Nyckeltal Nyckeltal för verksamheten Uudenmaan Sairaalapesula Oy Keravan yksikön tunnusluvut TP 2015 TA 2016 ENN 2016 TAE 2017 Muutos % TAE 2017 / TA 2016 Muutos % TAE 2017 / ENN 2016 Muutos % TAE 2017 / TP2015 Palvelutuotanto lkm - pestyjä kiloja ,5 % 0,8 % 1,9 % - toimitettuja kappaleita ,3 % 0,8 % 1,0 % Tuottavuus - Kg/henkilötyövuosi, oma+vuokra ,7 % 1,7 % 5,6 % - Kpl/henkilötyövuosi, oma+vuokra ,5 % 1,7 % 4,6 % - Liikevaihto/henkilötyövuosi, oma+vuokra ,4 % 0,9 % 2,7 % - Kokonaiskulut/kg 2,27 2,20 2,18 2,15-2,3 % -1,4 % -5,3 % - Kokonaiskulut/kpl 0,98 0,95 0,95 0,94-1,1 % -1,1 % -4,1 % Palveluiden saatavuus - toimitusvarmuus 97,3 % 97,0 % 97,0 % 97,1 % 0,1 % 0,1 % -0,2 % Henkilöstö - henkilötyövuodet (oma+vuokra) 210,8 203,8 204,7 202,0-0,9 % -1,3 % -4,2 % - henkilötyövuoden hinta (oma+vuokra) ,1 % -0,2 % 1,3 % Nyckeltal för ekonomin Uudenmaan Sairaalapesula Oy Talouden tunnuslukuja (milj.euroa) TP 2015 TA 2016 ENN 2016 TAE 2017 Muutos % TAE 2017 / TA 2016 Muutos % TAE 2017 / ENN 2016 Muutos % TAE 2017 / TP Liikevaihto 17,2 18,6 18,7 18,6-0,1 % -0,8 % 7,7 % - Ulkoinen myynti 6,1 7,8 7,7 7,7-2,1 % -0,7 % 25,3 % - Toimintakulut 16,1 17,0 17,3 17,2 1,1 % -0,4 % 7,0 % - Tilikauden tulos -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 % -100,0 % -100,0 % - Investoinnit 1,6 1,4 1,0 0,7-48,9 % -24,7 % -55,3 % - Lainakanta 3,1 3,6 4,3 5,3 46,7 % 24,0 % 68,8 % Uudenmaan Sairaalapesula Oy Liikevaihdon analysointi (milj.euroa) TP 2015 TA 2016 ENN 2016 TAE 2017 Muutos % TAE 2017 / TA 2016 Muutos % TAE 2017 / ENN 2016 Muutos % TAE 2017 / TP Kuntayhtymän sisäinen myynit 11,1 10,7 11,0 11,0 2,6 % 0,0 % -1,3 % - Myynti jäsenkunnille ja muille maksajille 6,1 7,8 7,7 7,7-1,1 % 0,0 % 26,8 % LIIKEVAIHTO YHTEENSÄ 17,2 18,6 18,6 18,6-0,1 % 0,0 % 7,9 % Vision Vision och verksamhetsidé Föregångare inom krävande textilvård tillsammans, ett steg före och i första led av utvecklingen. Affärsidé Vi erbjuder våra kunder lösningar inom krävande textilvård på ett ansvarsfullt, tillförlitligt och kostnadseffektivt sätt. 100

105 BU Uudenmaan Sairaalapesula Oy Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Centrala förändringar i Uudenmaan Sairaalapesula Oy:s verksamhet Uudenmaan Sairaalapesula Oy:s ägarbas har utvidgats. Esbo stad blev delägare år 2013 med en ägarandel på cirka 7 % och från blev Samkommunen för sjukvårds- och socialtjänster i Kymmenedalen Carea delägare med en ägarandel på cirka 2 %. I och med de ägararrangemang som gjorts med Carea köpte Uudenmaan Sairaalapesula Oy Kastek Oy:s tvätteriverksamhet som Carea äger till 100 %. Det faktum att Carea blev ägare och förvärvet av Kastek Oy:s tvätteriverksamhet innebar att Uudenmaan Sairaalapesula Oy:s verksamhet utvidgades till Kotka och att textilvårdstjänster tillhandahålls till Carea och Kastek Oy:s övriga klienter i Kymmenedalen. Centrala budgetantaganden Uudenmaan Sairaalapesula har en skyldighet att ordna textilvården för sina klienter. Bolagets ägare har år 2016 förnyat det inbördes delägaravtalet och det gäller till slutet av år Det förväntas att efterfrågan på textilvårdstjänster bland nuvarande ägarkunder fortsätter på oförändrad nivå år 2017 vad gäller såväl volym som kvalitetskriterier. I enlighet med de fattade besluten fortsätter bolaget sin verksamhet i Kotka också år Bolaget har kunnat hålla ägarkundernas priser på 2012 års nivå med undantag för de produktgrupper vars priser sänkts för ägarna åren År 2017 sänks ägarpriset på en viktig produktgrupp. De sänkta priserna påverkar omsättningen, men den lilla kvantitativa uppgången i användningen jämnar ut konsekvenserna av prissänkningen på omsättningen. Bolaget verkar enligt den s.k. in-house-principen. Därför är externa kunders relativa andel av bolagets totalkapacitet liten. Servicekonceptet för det nya sjukhuset i Esbo, som öppnas i början av år 2017, har justerats och behovet av den extra kapacitet som sjukhuset förutsätter har uppskattats och beretts på så sätt att denna är tillgänglig år Upphandlingen av gemensamt använda arbetskläder konkurrensutsattes år Överklagan av upphandlingsbeslutet hos marknadsdomstolen fördröjde ibruktagandet av den nya kollektionen av arbetskläder. Ett friande avgörande gavs av marknadsdomstolen på våren år 2016 och därefter var det möjligt att sätta i gång upphandlingen av arbetskläder som används gemensamt. Förnyandet av de gemensamt använda kläderna är bolagets största enskilda textilinvestering då upphandlingen fördelar sig på flera år. I enlighet med målen för projektet kommer de gemensamt använda kläderna att tas i bruk hos alla ägarkunder (HNS, Esbo, Helsingfors, Carea). Årsbudgeten har dimensionerats så att den stöder förbättrad produktivitet och kostnadshantering. Ett produktivitetsmål har fastställts för bolaget. Tillväxtmålet för de effektivitetsåtgärder som syftar till förbättrad produktivitet möjliggör en konkurrenskraftig prissättning som täcker kostnaderna. De nyckeltal som beskriver budgetverksamheten har räknats utifrån uppgifterna för enheten i Kervo. 101

106 BU Uudenmaan Sairaalapesula Oy Mål Nyckelmål Tavoite / Toimenpide 1. Koska Yhtiö ei korota omistajahintojaan vuodelle 2017 on Yhtiön, voidakseen saavuttaa asetetun nollatulostavoitteen, tehostettava tuotantotoimintaansa automatisoimalla tiettyjä prosessivaiheita. 2. Yhteiskäyttötyövaatteen hankintakilpailutuksesta Markkinaoikeudelle tehtyjen valitusten aiheuttaman viivästyksen kiinnikurominen ostotoiminnassa ja käyttöönotossa. Uuden yhteiskäyttötyövaatemalliston myötä saadaan yhdenmukaistettua mallistoja. Tämä parantaa tekstiilien kiertonopeutta ja tehostaa tuotantoa. 3. Tuotannon tehostamiseksi ja tuotekohtaisen kannattavuuslaskennan kehittämiseksi toiminnanohjaukseen kehitetään ja otetaan käyttöön tarkoituksenmukaisia työkaluja. 4. Energiatehokkuuden parantaminen sekä tuotantoprosessissa että kiinteistössä jatkuu myös vuonna Ekonomi Resultaträkning Uudenmaan Sairaalapesula Oy Tuloslaskelma (1 000 euroa) TP 2015 TA 2016 ENN 2016 TAE 2017 Muutos % TAE 2017 / ENN 2016 Muutos % TAE 2017 / TA 2016 Muutos % TAE 2017 / TP2015 Toimintatuotot ,8 % -0,1 % 7,7 % josta palvelutulot jäsenkunnilta ,6 % 0,2 % 16,3 % Toimintakulut ,4 % 1,0 % 7,0 % Toimintakate ,9 % -12,5 % 16,5 % Rahoitustuotot ja kulut ,4 % -5,7 % 64,7 % Vuosikate ,9 % -12,6 % 15,5 % Poistot ja arvonalentumiset ,8 % -12,6 % 6,8 % Tilikauden tulos ,0 % 0,0 % -100,0 % Toimintakulut ja poistot yhteensä ,7 % -0,1 % 7,0 % Investeringsdel Investeringsplan för Uudenmaan Sairaalapesula Oy Hanke (1 000 euroa) Investointimeno yhteensä josta toteutunut edellisinä vuosina ENN 2016 TAE 2017 TS 2018 TS 2019 Pitkävaikutteiset menot 1061,5 369,5 150,0 Rakennukset 6232,7 6119,7 113,0 Koneet ja laitteet 4774,5 2804,0 837,5 565,0 760,0 315,0 Kalusteet 18,0 18,0 INVESTOINNIT YHTEENSÄ 12086,7 9311,2 950,5 715,0 760,0 315,0 102

107 Financieringsdell BU Uudenmaan Sairaalapesula Oy FINANSIERINGSANALYS BS 2015 BU2016 BUF 2017 EP 2018 EP 2019 Kassaflöde från verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Kollektivposter till internttillförda medel Kassaflöde för investeringarnas del Investeringsutgifter Financieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflö Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån från samkommunen Minskning av långfristiga lån till samkommunen Förändring av kortfristiga lån från samkommunen Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Inverkan på likviditeten Likvida medel Likvida medel ORGANISATION OCH PERSONAL Personalplan De kontinuerliga uppgången i olika arbetsbegränsningarna bromsar åtgärderna för att förbättra arbetsproduktiviteten och -effektiviteten och försvagar deras effekt. År 2017 förnyas företagshälsovårdens roll och samarbetet utvidgas att täcka också företagshälsovårdsorienterad sjukvård. Målet är att ta itu med hälsopåverkande problem i tvätteriarbetet så tidigt som möjligt och se till att personalens övergripande arbetsförmåga bevaras. Bolaget stöder och främjar viljan att utveckla den egna yrkesskickligheten hos personer som vill genomgå och söker till läroavtalsutbildning. Bolaget satsar också på att utveckla de olika ansvarsområdenas ledningssystem och förbättra chefsfärdigheterna med utbildning och omorganisering av uppgiftsområdena och idrifttagning av system som effektiviserar smidigheten i arbetet. Antal anställda, årsverken och inhyrd arbetskraft Uudenmaan Sairaalapesula Oy Keravan yksikkö Henkilömäärä TP 2015 TA 2016 ENN 2016 TAE 2017 Muutos-% TAE 2017/ TA 2016 Muutos-% TAE 2017/ ENN 2016 Hoitohenkilökunta 0,0 % 0,0 % Lääkärit 0,0 % 0,0 % Muu henkilökunta ,3 % -2,1 % Erityistyöntekijät 0,0 % 0,0 % YHTEENSÄ ,3 % -2,1 % Tack vare investeringar i anordningar som ökar automatiseringen minskas behovet av personal vid vissa arbetsställen inom produktionen. 103

108 BU Uudenmaan Sairaalapesula Oy Uudenmaan Sairaalapesula Oy Keravan yksikkö Henkilötyövuodet TP 2015 TA 2016 ENN 2016 TAE 2017 Det uppskattas att behovet av inhyrd arbetskraft kvantitativt sett minskar en aning från år Tack vare konkurrensutsättningen uppskattas det att priset per årsverke för inhyrd personal sjunker år Kompetensutvecklingsplan Muutos-% TAE 2017/ TA 2016 Muutos-% TAE 2017/ ENN 2016 Hoitohenkilökunta 0,0 % 0,0 % Lääkärit 0,0 % 0,0 % Muu henkilökunta ,0 % -1,3 % Erityistyöntekijät 0,0 % 0,0 % YHTEENSÄ ,0 % -1,3 % Uudenmaan Sairaalapesula Oy Keravan yksikkö Vuokratyövoima euroina ja henkilötyövuosina ENN 2016 (HTV) ENN 2016 (euroa) TAE 2017 (HTV) TAE 2017 (euroa) Muutos-% TAE 2017/ ENN 2016 (euroa) Muutos-% TAE 2017/ ENN 2016 (HTV) Hoitohenkilökunta 0,0 % 0,0 % Lääkärit 0,0 % 0,0 % Muu henkilökunta 7, , ,3 % -5,4 % Erityistyöntekijät 0,0 % 0,0 % YHTEENSÄ 7, , ,3 % -9,3 % Osaamisalueet Vastuuhenkilöt Toimenpiteet 2017 Johtoryhmätyö Toimitusjohtaja Johtoryhmätyön syventäminen ja tehostaminen Johtamisjärjestelmä Johtoryhmä Nykyisen ERP -järjestelmän uusiminen ja laajentaminen toiminnan- ja tuotannonohjausjärjestelmäksi Asiakkuuspäällikkö Asiakaspalvelun johtamisjärjestelmän uudelleenorganisointi ja johtamisen syventäminen Esimiestyö Tuotantopäällikkö Tuotannon työnjohdon esimiesvalmiuksien kehittäminen Johtamisjärjestelmä Huoltopäällikkö Kunnossapidon johtamisjärjestelmän uudelleenorganisointi ja johtamisen syventäminen Taloushallinto Talouspäällikkö Uuden kirjanpito- ja kustannuslaskentajärjestelmän käyttöönotto TP2012 TP 2013 TP2014 TP2015 Tavoite 2016 Tavoite 2017 Henkilöstön riittävyys ja rekrytointi - Perehdyttämisen toteutuminen 3,4 3,6 3,47 3,41 3,75 3,75 - Vakinaisen hlöstön %-osuus hlöstömäärästä 90 % 91,3 % 93 % 86 % 83 % 83 % - Vuoden aikana poissiirtyneet vakinaiset 21 % 7,50 % 4,4 % 5,1 % <10% <10% Vuorovaikuitteinen johtaminen - Kehityskeskustelu, käyntiaste 20 % 63 % 59 % 23 % 80 % 80 % - Kehityskeskustelujen hyödyllisyys 61 % 59 % 47 % 39 % 75 % 75 % - Esimiesindeksi 3,40 % 3,36 % 3,27 % 3,09 % 3,60 % 3,60 % Henkilöstön osaaminen - Tietojen ja taitojen riittävyys työtehtävissä 4,2 4,36 4,26 4,27 4,3 4,3 Työhyvinvointi ja työsuojelu - Työkykyisyys-indeksi 3,81 3,92 3,87 3,93 3,85 3,95 - Sairauspoissaolot, pvä/hlö 21,6 20,6 21,3 21,

109 9.3 HYKSIN KLIINISET PALVELUT OY Nyckeltal Nyckeltal för verksamheten Nyckeltal för ekonomin Vision och verksamhetsidén BU2017 HYKSin Oy Vision HYKS Oy:s vision är att utveckla HUCS till ett ledande sjukhusvarumärke. Affärsidé HYKS Oy:s verksamhetsidé är att erbjuda privata tjänster på universitetssjukhusnivå. Verksamhetsmiljöns tillstånd och förväntade förändringar Centrala förändringar i HYKSin Oy:s verksamhet Förändr.-% BUF 2017/ BU 2016 Förändr.-% BUF 2017/ PROG 2016 Nyckeltal (1 000 euro) BS 2015 BU 2016 PROG 2016 BUF 2017 OMSÄTTNING 6 359, , , ,0 9,9 % 19,9 % - Försäljning av egna tjänster 3 505, , , ,0 22,3 % 28,6 % - Mottagning 0,0 315,0 269,5 300,0-4,8 % 11,3 % - Fakturering av HNS:s tjänster 2 763, , , ,0-8,3 % 5,5 % - Övrig försäljning 91,0 154,0 162,2 253,0 64,3 % 56,0 % BS 2014 BS 2015 BU 2016 BU 2017 Omsättning Egen serviceproduktion Återförsäljning Övriga tjänster och intäkter Övriga int. av affärsverksamhet Verksamhetskostnader Inköp av HNS Arvoden inom serviceprod Inköp av andra Försäljningsbidrag Försäljningsbidragsprocent exkl. kreditförluster 26 % 20 % 28 % 28 % 28 % Försäljningsbidragsprocent efter kreditförluster 24 % 17 % 25 % 25 % 25 % Bolagets mål är en affärsverksamhet som vilar på en hållbar grund och baserar sig på tjänster inom den specialiserade sjukvården på universitetssjukhusnivå vilka är av högsta kvalitet och konkurrenskraftiga på ett internationellt plan. Målet är fortsatt tillväxt i och utvidgning av verksamheten i Finland och också på utvalda internationella marknader. Tydligare insatsområden tas fram i verksamheten och insatserna riktas mot dessa. De huvudsakliga marknadsregionerna utgörs av Ryssland, de nordiska länderna och Baltikum, men bolaget inriktar sig också på särskilda kundgrupper utanför dessa regioner. Vad gäller intern utveckling ligger fokus på kundorientering och smidiga serviceprocesser. 105

110 BU2017 HYKSin Oy Centrala budgetantaganden Bolaget strävar efter volymtillväxt genom att på samma gång se till att verksamheten är lönsam. Situationen på den ryska marknaden är fortfarande utmanande, varför bolaget letar efter ersättande volymer från andra regioner. Kapacitetsfrågor påverkar tillväxtvolymen. Bolaget strävar efter tillväxt uttryckligen med insatsområden som valts inom den egna serviceverksamheten. Bolaget tror att tillväxten fortsätter till följd av ett bättre servicekoncept, utveckling av serviceprocessen, utökade samarbetsmodeller och riktad marknadsföring. Strategiska nyckelmål och indikatorer 1. Ökning i volymen på elektiva patientåtgärder (omsättning +28%) 2. Kundorientering och kundtillfredsställelse (rekommendation på >90%) 3. Rörelsevinstprocent 6 % Resultaträkning Tuloslaskelma (1 000 euroa) TP 2015 TA 2016 ENN 2016 TAE 2017 Finansieringsdel Muutos % TAE17/ ENN16 Muutos % TAE17/ TA16 Muutos % TAE17/ TP15 Toimintatuotot ,9 % 9,5 % 29,7 % Toimintakulut ,4 % 9,7 % 16,4 % Toimintakate ,4 % 6,1 % -308,3 % Rahoitustuotot ja -kulut yhteensä ,0 % 2300,0 % 616,2 % Vuosikate ,8 % -16,4 % -252,9 % Poistot ja arvonalentumiset ,4 % 0,0 % 1214,3 % Tilikauden tulos ,2 % -25,6 % -234,2 % RAHOITUSLASKELMA TP 2015 TA2016 ENN 2016 TAE 2017 Toiminnan rahavirta Vuosikate Satunnaiset erät Tulorahoituksen korjauserät Investointien rahavirta Investointimenot Rahoitusosuudet investointimenoihin Pysyvien vastaavien hyödykkeiden luovutustulot Toiminnan ja investointien rahavirta Rahoituksen rahavirta Lainakannan muutokset Pitkäaikaisten lainojen lisäys kuntayhtymältä Pitkäaikaisten lainojen vähennys kuntayhtymälle Lyhytaikaisten lainojen muutos kuntayhtymältä Oman pääoman muutokset Muut maksuvalmiuden muutokset Vaikutus maksuvalmiuteen Rahavarat Rahavarat

111 BU2017 HYKSin Oy Organisation och personal Förvaltning Verkställande direktör 1 Ledande överläkare 1 Marknadsföringschef 1 Controller 1 Servicechef 1 Servicekoordinatorer 4 Serviceproduktion Ansvarig läkare 10 Koordinerande skötare 15 Mottagningssekreterare 1 107

112 BU2017 HUCH sjukvårdsområde 10 MÅL OCH NYCKELTAL FÖR SJUKVÅRDS- OCH RESULTATOMRÅDENA Styrelsen bekräftar i december driftplanerna för sjukvårdsområdena och övriga resultatenheter (IT-förvaltning, Samförvaltning, Företagshälsovård, Lokalcentralen och Extern revision) efter att fullmäktige godkänt budgeten. Med anledning av det som lagts fram ovan har enbart mycket koncentrerade nyckeltal lagts till som extra information om resultatområdena i den budgethandling som ska godkännas av fullmäktige HUCS-SJUKVÅRDSOMRÅDET BUF 2017 innehåller följande Ändringar i arbetsfördelningen, operativa flyttar och centrala utvecklingsprojekt på HNS-nivå vilka ingår i denna proposition - Omorganisering av affärsverken HNS-Bilddiagnostik och HUSLAB till resultatenheter i HUCS-sjukvårdsområdet inkl. Careas laboratorie- och bilddiagnostikfunktioner som överförs till HNS fr.o.m (HNS:s styrelse ), - Anordnande av den kliniska praktiken inom grundundervisningen i odontologi fr.o.m som en del av verksamheten i HNS:s HUCS-sjukvårdsområde (HUCSnämnden ) - Överföring av arbetsgruppen för barnfoniatri från Helsingfors stad, - Överföring av förlossningsverksamheten och bäddavdelningen för barn vid Borgå sjukhus till HUCS (HNS:s styrelse ), - Överföring av de psykiatriska funktionerna vid Raseborgs sjukhus till HUCS (HNS:s styrelse ), - Överföring av sjuktransporten av patienter hos affärsverket HNS-Logistik och i anknytning till detta överföringen av Helsingfors stads inva-överflyttning till HUCS - Start för Östra ögonsjukhuset på hösten 2017 vid Borgå sjukhus, den nödvändiga läkararbetsinsatsen kommer från HUCS (HNS:s styrelse ) - Utökande av operationssals- och effektkapaciteten i Jorv och Mejlans för att trygga tillgången till vård i rätt tid (HUCS-nämnden ) Bindande mål Bindande mål (1 000 euro / %) Ekonomiska nyckeltal Föränd-% BUF 2017/ BU 2016 Föränd-% BUF 2017/ BS 2015 BU 2016 BUF 2017 Räkenskapsperiodens resultat *) ,0 % -100,0 % Produktivitetsmål-% (total produktivitet) 1,3 1,7 1,79 5,3 % 0,0 % Bindande nettokostnader ,3 % 0,6 % *) Resultat före erhållna och givna kundkrediteringar samt återbäring av samförvaltningen överskott. Föränd-% Föränd-% BU2016 Nyckeltal för ekonomin (milj. euro) BS 2015 BU 2016 BUF Medlemskommunernas betalning 1 248, , , ,5-2,3 % 3,3 % - Extern försäljning 265,8 273,3 283,5 462,4 63,1 % 69,2 % Verksamhetsintäkter 1 514, , , ,9 9,8 % 15,7 % Verksamhetskostnader 1 448, , , ,4 11,8 % 14,9 % Avskrivningar 15,0 14,3 16,3 27,5 68,6 % 91,8 % Räkenskapsperiodens resultat 50,9 0,0 36,5 0,0-100,0 % 0,0 % 108

113 Serviceproduktion, alla betalare BU2017 HUCH sjukvårdsområde HUCS-sjukvårdsområdet producerar en avsevärd mängd tjänster inom den specialiserade sjukvården även för andra sjukvårdsdistrikt och betalare (bl.a. försäkringsbolag) och utifrån separata avtal även hälsovårdscentralsbesök vid Jorvs och Pejas samjour för medlemskommunerna. Tandvårdsbesök inom primärvården säljs till HNS:s medlemskommuner som en del av den kliniska praktiken inom ramen för grundundervisningen i ontologi, vilken överförs till HUCS-sjukvårdsområdet i början av år Faktureringsvärdet för den egna sjukvårdsproduktion som inte hänför sig till medlemskommunernas betalningsandel år 2017 är cirka 174 miljoner euro. Det uppskattas att volymen på den produktion som faller utanför medlemskommunernas betalningsandel år 2017 uppgår till NordDRG-produkter, öppenvårdsbesök, hälsovårdscentralsbesök (av vilka är tandvårdsbesök inom primärvården) och vårddagar. Produkter (alla betalare) (antal) BS 2015 BU 2016 PROG 2016 BUF 2017 Förändr.-% BUF 2017/ BU 2016 Förändr.-% BUF 2017/ PROG 2016 Produktifierade vårddagar ,6 % 0,9 % NordDRG-produkter ,7 % -0,3 % DRG-grupper ,1 % -5,1 % DRG-O-grupper ,3 % -0,7 % Endoskopi ,3 % 1,4 % Mindre ingrepp ,2 % 0,7 % 900-gruppen ,8 % 2,2 % Kostnadsbaserad period ,5 % -10,4 % Öppenvårdsbesök ,6 % 0,7 % E-tjänster ,0 % 54,2 % Fördröjningsvårddagar ,0 % -100,0 % Hälsocentraljour, besök ***) ,8 % 13,5 % Hälsocentraljour, vårddagar Volymförändring vägd enligt faktureringsandel 1,5 % 0,2 % Förändr.-% Förändr.-% Produkter (alla betalare) BUF 2017/ BUF 2017/ (1 000 euro) BS 2015 BU 2016 PROG 2016 BUF 2017 BU 2016 PROG 2016 Egen serviceproduktion ,2 % -1,5 % Produktifierade vårddagar ,1 % 5,2 % NordDRG-produkter ,5 % -2,2 % DRG-grupper ,8 % -1,8 % DRG-O-grupper ,1 % -4,9 % Endoskopi ,2 % 6,5 % Mindre ingrepp ,8 % -2,0 % 900-gruppen ,4 % -4,1 % Kostnadsbaserad period ,5 % 45,3 % Öppenvårdsbesök ,5 % -1,8 % E-tjänster ,0 % 96,0 % Fördröjningsvårddagar ,0 % -100,0 % Hälsovårdscentraljour, besök ,4 % 25,6 % Hälsovårdscentraljour, vårddagar 0,0 % 0,0 % Övrig serviceproduktion ,4 % -6,4 % Köpta tjänster ,4 % -7,3 % Vårdtjänster från andra sjukhus ,3 % -5,9 % Servicesedlar ,4 % -1,1 % Patienthotell ,0 % 106,4 % Läkemedel mot smittsamma sjukdomar Patientförsäkring Korrigeringar och räkenskapsper. utjä ,0 % -100,0 % TOTALT ,7 % -1,8 % Varav: 0,0 % Övr. försäljning t. medlemskomm. **) ,9 % -17,3 % Försäljning till andra betalare ,0 % 2,8 % Förs. till spec.upptagningsomr ,0 % 3,8 % *) Inkl. gruppen Oklassificerad, projekt och periodiseringen av pat. som saknar diagnos **) Inkluderar hc-jourprodukter och fakturerbara vårddagar vid fördröjd förflyttning (inkl. köptjänster) ***) Sisältää tk-päivystystuotteet ja hammaslääketieteen opetuksen kliinisen harjoittelun käyntituotteet 109

114 BU2017 HUCH sjukvårdsområde Utöver egentliga vårdtjänster producerar sjukvårdsområdet till HUCS-områdets medlemskommuner läkarkonsultationstjänster och tjänster inom prehospital akutsjukvård (inkl. läkarhelikopterns medicinska verksamhet) och på ett nationellt plan sakkunnigtjänster av Giftinformationscentralen och teratologiska informationstjänsten, vilka grundar sig på separata avtal. HNS-Bilddiagnostik och HUSLAB, som överförs till resultatenheter i HUCS-sjukvårdsområdet från början av år 2017, producerar nödvändiga laboratorie- och bilddiagnostiktjänster och andra överenskomna stödtjänster för verksamheten till HNS:s egna enheter, men också till HNS:s alla medlemskommuner och Carea. Bindande mål HNS-Bilddiagnostik Föränd-% BUF 2017/ Föränd-% BUF 2017/ Bindande mål (1 000 euro / %) BS 2015 BU 2016 BUF2017 BU 2016 Räkenskapsperiodens resultat *) ,0 % -100,0 % Produktivitetsmål-% (total produktivitet) 2,5 % 2,5 % 1,5 % Förändring i prisnivå-% 1,0 % -4,2 % -2,7 % -0,6 % Servicemål De bilddiagnostikfunktioner som överförs från Carea under år 2017 påverkar avsevärt HNS- Bilddiagnostiks ekonomi. Inverkan av den funktion som överförs på verksamhetsintäkterna är cirka 11,6 miljoner euro. Inverkan är störst inom ansvarsområdet Radiologi, då de undersökningar som överförs från Carea står för nästan 12 % av den totala volymen år Bilddiagnostiktjänster produceras vid tre verksamhetsställen; i Kotka i Kymenlaakson keskussairaala, i Kouvola i Pohjois-Kymen sairaala och i Fredrikshamn i Haminan sairaala. 110