BUDGET 2014 EKONOMIPLAN

Transkript

1 Fullmäktige , BILAGA 9 BUDGET 2014 EKONOMIPLAN Del 1 (4): Samkommunen samt bilagor Förvaltning

2

3 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2014 OCH EKONOMIPLAN FÖR Innehåll Samkommunen samt bilagor ALLMÄN MOTIVERING... 1 Utgångspunkter för budgetberedningen... 1 Förändringar i verksamheten under planeperioden... 3 MÅL SOM RÖR KONCERNEN OCH SAMKOMMUNEN HNS:s strategi Strategiska insatsområden och nyckelmål för Utvecklingsprogram på lång sikt MÅL SOM RÖR KONCERNEN OCH SAMKOMMUNEN Specialiserade sjukvårdstjänster Mål för tillgången till vård och avtal om ordnande av sjukvård på specialnivå. 28 Mål för koncernens verksamhet och ekonomi Extern och intern kontroll samt riskhantering Redogörelse för intern kontroll, riskhantering och koncernövervakning BUDGETENS STRUKTUR OCH BINDANDE KARAKTÄR Budgetens och ekonomiplanens struktur Budgetens bindande verkan PRODUKTIFIERING, PRISSÄTTNING OCH FAKTURERING ALLMÄN MOTIVERING Produktifiering och prissättning Prehospital akutsjukvård och på invånarantalet baserade avgifter för specialskyldigheter Utjämning av dyr vård Praxis för faktureringen av kommunerna UNDERVISNING, FORSKNING OCH UTVECKLING Undervisning och forskning Målen för undervisningen och forskningen Finansiering av undervisningen och forskningen samt budgetbehandling Utveckling Mål för utvecklingen Budgetbehandlingen av utvecklingsanslaget PLANERING AV VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN Resultatbudget Investeringsbudget Finansieringsbudget Personalplanering BALANSENHETER Hjälpmedelcentralen IT-forvaltning BILAGOR TILL BUDGETEN 1. Befolkningsutveckling och åldersfördelning i medlemskommunerna Principerna för produktifiering och servicedebitering för vårdtjänster Andel av Giftinformationscentralens kostnader som debiteras utgående från folkmängden Andelar av medicinsk verksamhet som anknyter till läkarhelikopterverksamheten och som debiteras utgående från folkmängden/användningen Utjämning av dyr vård; förskottsavgift i relation till folkmängden Antal anställda och årsverken Samkommunen HNS resultatbudget och finansieringsbudget Ränta på grundkapitalet som erläggs till medlemskommunerna Kriterier för avskrivningar enligt plan Serviceproduktion för medlemskommunerna åren Euro per invånare och medlemskommun Betalningsandel och fakturering per medlemskommun, tabeller

4 1 ALLMÄN MOTIVERING Allmän motivering 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen Lagar som styr budgetberedningen Enligt 65 1 mom. i kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för samkommunen för det följande kalenderåret. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planeperiod). Samkommunens budget ska bestå av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel (KommL 65 4 mom.). Enligt 65 2 mom. i kommunallagen godkänns målen för samkommunens verksamhet och ekonomi i budgeten och ekonomiplanen. I budgeten ska tas in de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt ska visas hur finansieringsbehovet ska täckas utöver genom inkomstfinansiering. Budgeten ska iakttas i samkommunens verksamhet och ekonomi. Budgeten och ekonomiplanen är bindande för samkommunens organ och anställda och utgör samtidigt redskap för styrningen och övervakningen av dem. Beslut om ändringar i budgeten fattas av fullmäktige. Vid upprättandet av budgeten ska man i nära samarbete med ägarkommunerna beakta att anslagen är tillräckliga och målsättningarna realistiska. Anslag ska reserveras i enlighet med de uppställda målen så att de tider som har fastställts för remissbehandling och intagning till vård kan inom den specialiserade sjukvården kan följas. Vid förhandlingarna med kommunerna avtalas om de konkreta åtgärder som eventuella budgetöverskott/-underskott ger orsak till. Om budget och ekonomiplan för affärsverk bestäms särskilt i 87 e och 87 f i kommunallagen. Fullmäktige fattar beslut om målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi (KommL 13 ). Ett affärsverk ska tillämpa samma ekonomiplaneperiod som samkommunen. I budgeten för en samkommuns affärsverk ska ingå en resultaträkningsdel, en investeringsdel och en finansieringsdel (KommL 87 e 2 mom. och 87 f 2 mom.). Direktionen ska besluta om affärsverkets budget och om ändringar i den (KommL 87 e 4 och 5 mom., 87 f 4 mom.). Budgeten ska följa fullständighetsprincipen. I 84 2 mom. i grundlagen föreskrivs att anslagen i budgeten ska täckas av inkomstposterna. Enligt fullständighetsprincipen ska budgeten uppta samtliga kända inkomster och anslag, vilka ska täcka budgetårets utgifter. En investeringsplan upprättas för tre år. Utgångspunkter för budgetberedningen Samkommunen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) är Finlands största sjukvårdsdistrikt. HNS producerar specialiserade sjukvårdstjänster till över 1,5 miljoner invånare i de 26 medlemskommunerna. Utöver det egna distriktet omfattar HNS specialupptagningsområde inom den specialiserade sjukvården även Carea (samkommunen för sjukvårds- och socialtjänster i Kymmenedalen) och Eksote (Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt). HNS svarar dessutom för vissa centraliserade högspecialiserade tjänster i hela landet. Cirka en halv miljon patientkunder får varje år vård vid HNS 21 sjukhus. Samkommunen sysselsätter cirka yrkesutbildade personer inom hälsovården. HNS-koncernen omfattar utöver moderorganisationen, samkommunen HNS, även självständiga dotter- och fastighetsbolag. I budgeten för samkommunen HNS beaktas de tre största dotterbolagen HNS-Fastigheter Ab, Uudenmaan Sairaalapesula Oy och HYKSin kliiniset palvelut Oy. Budgeten för samkommunen HNS består en samkommunsdel och tre tilläggsdelar som upprättas för behandlingen i ledningsgruppen och nämnder. Samkommunsdelen behandlas och godkänns av fullmäktige. Den innehåller allmänna budgetmotiveringar, de ur strategin 1

5 Allmän motivering härledda insatsområdena och nyckelmålen, koncernens och samkommunens mål, budgetens struktur och bindande karaktär, produktifiering, prissättning och fakturering, undervisnings-, forsknings- och utvecklingsverksamheten, utgångspunkterna för planeringen av verksamheten och ekonomin, samt budgeterna och verksamhetsplanerna för balansenheterna. Den del som behandlar samkommunen har bilagor. Del 2 är driftsbudgeten med resultatområdenas budgeter och verksamhetsplaner. Del 3 utgörs av de sjukvårdsrelaterade affärsverkens budgeter och verksamhetsplaner. Del 4 utgörs av de övriga affärsverkens och dotterbolagens budgeter och verksamhetsplaner. HNS ledningssystem är oförändrat år År 2015 kommer HUS ledningssystem i enlighet med fullmäktiges beslut att förändras så att sjukvårdsområdet HUCS verksamhet omorganiseras kring tio nya kompetenscentrum. En arbetsgrupp har tillsatts för att planera ändringen till kompetenscentrum. Beredningen torde kunna slutföras våren Effekten av dessa ändringar för budgetperioden har inte kunnat uppskattas. Fullmäktige Styrelsen Revisionsnämnden Sjukvårdsområdenas nämnder Nämnden för psykiatrisk sjukvård Sjukvårdsområdenas nämnder HUCS-sjukvårdsområde Hyvinge sjukvårdsområde Lojo sjukvårdsområde Västra Nylands sjukvårdsområde Borgå sjukvårdsområde Direktionen för affärsverken inom de medicinska stödtjänsterna Direktionen för affärsverken inom de icke-medicinska stödtjänsterna Samkommunen HNS ledningssystem HNS sjukvårdsområden och sjukhus

6 Allmän motivering HNS ekonomiplan har i enlighet med gällande strategi utarbetats för att förbättra produktiviteten och därmed stödja kostnadshanteringen. Utmaningen för HNS under ekonomiplaneperioden är att genomföra och finansiera ett omfattande investeringsprogram. Att beakta de ekonomiska realiteterna innebär att sjukvårdsdistriktets kostnader förutsätts öka mycket måttligt under ekonomiplaneperioden. För att nå målet måste servicekapaciteten även inom primärvården vara betydligt bättre än den är för närvarande, så att patienterna inte längre i ökad omfattning söker sig till den specialiserade sjukvården. En utgångspunkt för arbetet med ekonomiplanen för är att produktiviteten i enlighet med strategin ökar med minst 1,5 procent. I arbetet med ekonomiplanen har man dessutom med en befolkningsförändringskoefficient beaktat hur behovet av tjänster påverkas av den prognostiserade befolkningsökningen och den åldrande befolkningen. I utvecklingen av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och dess dotterbolag identifieras de striktare randvillkoren i den konkurrens- och skatterättsliga regleringen, och funktionerna utvecklas enligt detta. Den minskade statliga finansieringen av undervisning och forskning på universitetsnivå kräver att finansieringsunderskottet kompenseras med samkommunens egen forskningsfinansiering. Samkommunen HNS egen forskningsfinansiering med tyngdpunkt på forskningens infrastruktur uppgår i budgeten för 2014 till 7 miljoner euro (BU miljoner euro). Den extra satsningen säkerställer att det fortsättningsvis inom HNS är möjligt att bedriva högklassig forskning för att främja en patientvård av god kvalitet. 1.2 Förändringsfaktorer i omvärlden under planeperioden Allmänna utsikter för den ekonomiska utvecklingen och den offentliga ekonomins utveckling I Finansministeriets prognos (Finansministeriet - Ekonomisk översikt, hösten 2013) antas att recessionen som pågått i 1,5 år i euroområdet tar slut. Den ekonomiska tillväxten i euroområdet är dock fortsatt långsam på grund av arbetslösheten och den svaga konkurrenskraften. Finans- och skuldkrisen dämpar tillväxtpotentialen i euroområdet. Mycket låga tillväxtsiffror är emellertid känsliga för förändringar, även om de är små. I Finland torde den ekonomiska tillväxten följa utvecklingen i euroområdet. Tillväxtpotentialen i den finländska ekonomin är liten, eftersom arbetsinsatsen inte ökar, förväntningarna på framtiden är dova, den privata konsumtionen växer långsamt och investeringar i nytt görs bara i ringa omfattning. Den ekonomiska tillväxten stöds av en gradvis återhämtning i euroområdet, en ökad efterfrågan inom exporten, en räntenivå som alltjämt hålls låg samt en måttlig löneutveckling. År 2014 förutspås den totala produktionen öka med 1,2 % stödd av den inhemska konsumtionen och exporten. År 2015 förutspås en tillväxt på ca 2 %. Arbetslöshetsgraden torde stiga år 2013 till 8,3 % och sjunka till under 8 % först år Arbetslösheten minskar långsamt på grund av den tröga ekonomiska tillväxten och problemen med utbud och efterfrågan på rätt slags arbetskraft på arbetsmarknaden. Den genomsnittliga inflationen uppskattas ligga på 2,0 % år Vidare räknar med att den indirekta beskattningen höjer priserna med 0,6 %-enheter. Ekonomin i Finland lider samtidigt av hållbarhetsproblem i den strukturella tillväxten och den offentliga ekonomin och av det kärva konjunkturläget. Förändringen i åldersstrukturen minskar antalet invånare i arbetsför ålder och ökar åldersbundna offentliga utgifter, vilket försvårar finansieringen av den offentliga ekonomin. Problemen i den offentliga ekonomin kan inte lösas enbart med direkta åtgärder som riktas till den offentliga ekonomins inkomster 3

7 Allmän motivering eller utgifter. Strukturella förnyelser som stärker arbetslöshetsgraden, det övriga underlaget för ekonomisk tillväxt och produktiviteten i den offentliga serviceproduktionen är i nyckelposition. Investeringstrycket i kommunerna är stort bl.a. på grund av behoven av grundläggande renoveringar och stora projekt som ska genomföras i tillväxtcentren. Genomförandet av kommunernas investeringsplaner beror dock i hög utsträckning på det ekonomiska läget i kommunekonomin och priset på lånefinansiering. Under de närmaste åren beräknas investeringstakten minska något till följd av den ekonomiska situationen. Åren beräknas de kommunala skatteinkomsterna att öka med 3 % i snitt. Med hänsyn till kommunalskattens avkastning antas de centrala löneinkomsterna i snitt öka med knappt 3 % och pensionsinkomsterna med 5 %. Uppskattningen av kommunernas skatteinkomster innehåller inga eventuella höjningar av kommunalskatten, även om det finns tryck på detta. Utvecklingen av kommunernas inkomstnivå antas följa utvecklingen av den allmänna inkomstnivån. På kommunsektorn förväntas de nominella konsumtionsutgifterna att öka med 3 % i snitt under de närmaste åren, vilket är klart långsammare jämfört med utvecklingen de senaste åren. Ändringar i lagstiftningen Statsminister Katainens regeringsprogram omfattar många lagstiftningsprojekt i anslutning till kommunförvaltningen och social- och hälsovården som träder i kraft år 2014 eller om vilka regeringen har för avsikt att lämna in en proposition under nästa år. Kommunstrukturlagen trädde i kraft Lagen innehåller kriterier som styr kommunstrukturreformen. De kriterier som styr behovet av utredningar om kommunsammanslagningar handlar om befolkningsunderlag, självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser, pendling och samhällsstruktur samt kommunekonomi. Kommunerna ska senast meddela Finansministeriet med vilken eller vilka kommuner de vill utreda en sammanslagning. Tidsfristen för sammanslagningsutredningarna och -framställningarna går ut sex månader efter att lagen om ordnandet av social- och hälsovården har godkänts av riksdagen. Kommunstrukturlagen utgör grunden för den övergripande reformen av kommunallagen. Enligt regeringsprogrammet ska regeringen genomföra en landstäckande kommunreform som syftar till att skapa en livskraftig struktur som baserar sig på starka baskommuner. En stark baskommun består av naturliga pendlingsregioner, och den är tillräckligt stor för att själv kunna svara för den grundläggande servicen, exklusive krävande specialsjukvård och avancerade socialvårdstjänster. I reformen av kommunlagen granskas särskilt den interna styrningen av kommunens ekonomi, ledningssystemen i kommunerna, förtroendemännens ställning, förhållandet mellan kommunallagen och speciallagarna, förvaltningen av kommundelar samt relationen mellan kommunerna och marknaden. Den nya kommunallagen är avsedd att träda i kraft Lagen om anordnandet av social- och hälsovården håller på att beredas i en beredningsgrupp som arbetar under Social- och hälsovårdsministeriet. Den föreslagna lagen är avsedd att träda i kraft Social- och hälsovårdsministeriet publicerade servicestrukturarbetsgruppens slutrapport (2012:30) redan I november 2012 tillsattas också en arbetsgrupp av utredningspersoner som hade till uppgift att i samarbete med aktörerna på fältet stödja beredningen av servicestrukturreformen genom att utreda de regionalt bästa lösningarna för social- och hälsovården. Enligt arbetsgruppen borde lösningarna grunda sig på regeringsprogrammet och på riktlinjerna från social- och hälsovårdspolitiska ministergruppen. Det fanns fem regionala arbetsgrupper av utredningspersoner. Arbetsgruppens slutrapport med förslag till reform av servicestrukturen inom social- och hälsovården publicerades (SHMs rapporter och promemorior 4

8 Allmän motivering 2013:7). År 2013 har de politiska riktlinjerna kraftigt påverkat beredningen av lagen om anordnandet av social- och hälsovården. Den av regeringen tillsatta samordningsgruppen för kommunreformen och social- och hälsovårdsreformen offentliggjorde riktlinjerna för beredningen Beredningsgruppen för lagen om ordnandet av social- och hälsovården grundade en sektion som ska utreda specialfrågorna i metropolområdet. Sektionens mandattid är Vid bedömningen av behovet av specialreglering bör man ta fasta på HUCS ställning som nationellt och internationellt betydande forsknings-, utvecklings- och utbildningscentrum och som rikstäckande producent av krävande specialtjänster. Sektionen ska även ge förslag på hur tjänsterna till den svenskspråkiga befolkningen i området ska säkerställas och utvecklas. Som stöd för beredningsgruppen för lagen om ordnandet av social- och hälsovården har vidare grundats arbetsgrupper bestående av tjänstemän på ministerierna. Dessa arbetsgrupper utreder frågor med anknytning till grundlagen och specialupptagningsområdet. Arbetsgruppernas mandattid går ut De riktlinjer som utarbetats av Orpos arbetsgrupp utgör utgångspunkter för beredningen. Arbetsgruppen lämnade in sin mellanrapport till omsorgsministern Utifrån riktlinjerna och förslagen ska social- och hälsovårdsområden som bildas utifrån centralorterna i landskapen och kommuner med minst ca invånare samt delvis även områden på basnivå som bildas med ett underlag på ca invånare ansvara för anordnandet av social- och hälsovården. Kommuner med mindre än invånare får tillgång till social- och hälsovård som ordnats av social- och hälsovårdsområdena och av de områden som ordnar service på basnivå. I beredningsgruppens rapport ingår även en redogörelse över de mer exakta grunderna för bildningen av social- och hälsovårdsområden och av områden som tillhandahåller service på basnivå och vilka alternativ dessa grunder möjliggör. Vidare har beredningsgruppen gjort upp ett förslag över vilka tjänster som kan ordnas på basnivå och om de principer som kommunerna ska följa vid finansieringen av de tjänster som ordnas i social- och hälsovårdsområdena och på basnivå. Social- och hälsovårdsområdena och basnivåområdena bildas i regel så att de har en ansvarskommun. De övriga kommunerna i området medverkar i beslutsfattandet om och förvaltningen av social- och hälsovårdstjänsterna via ett gemensamt organ i ansvarskommunen. Beredningsgruppen gav även förslag på specialupptagningsområdenas uppgifter och ordnandet av förvaltningen. Specialupptagningsområdena har till uppgift att säkerställa att de tjänster som produceras i social- och hälsovårdsområdena samordnas till en fungerande helhet. Utlåtanden om mellanrapporten begärdes av kommuner, samkommuner i sjukvårdsdistrikten och ett flertal andra instanser HNS styrelse har gett flera utlåtanden i ärenden, senast Styrelsen har från första början systematiskt hållit fast vid din egen linje om att HNS ska bevaras som en helhet samarbetet med primärvården ligger i fokus HNS stödtjänster även i fortsättningen ska vara tillgängliga för alla nuvarande medlemskommuner strukturen i specialupptagningsområdet bör grunda sig på partnerskap mellan universitetssjukhuset och övriga offentliga aktörer om egendom omstruktureras ska lagen innehålla klara och tydliga bestämmelser om detta hålla isär ansvaret för ordnandet och ansvaret för finansieringen är en 5

9 Allmän motivering grundläggande fråga med hänsyn till den kommunala demokratin. I sammandraget av utlåtandet om mellanrapporten underströk HNS styrelse att HNS ska bevaras som en helhet. De årliga inbesparingarna i den specialiserade sjukvården och i stödtjänsterna på ca 300 milj. euro som uppnåtts under HNS tid och den förbättring som skett i kvaliteten får inte äventyras genom försämrad kostnadseffektivitet och ökning i kommunernas utgifter. Förslaget till lag om ordnandet av social- och hälsovården bör inte läggas fram i riksdagen innan utredningarna om finansieringsmodellerna är klara, eftersom en upplösning av finansieringssystemet med flera kanaler kan ha väsentliga effekter för förvaltningsstrukturerna. HNS verkställande direktör har åren både varit utredningsperson och medlem i alla arbetsgrupper liksom i den sektion som behandlade metropolfrågorna. Social- och hälsovårdsministeriet kommer i början av år 2014 att begära separata utlåtanden om beredningsgruppens slutrapport. Denna kommer att innehålla förslag till regeringens proposition till riksdagen om lagen om ordnandet av social- och hälsovården och relaterade lagar. Avsikten är att regeringen ska överlämna propositionerna till riksdagen våren Lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård hänger samman med verkställandet av patientrörlighetsdirektivet. Samtidigt samlas bestämmelserna om förfaranden inom gränsöverskridande hälso- och sjukvård och om ersättning av kostnader för gränsöverskridande hälso- och sjukvårdstjänster i bredaste möjliga omfattning i en och samma lag. Utgångspunkten för propositionen är personens fria rätt att söka vård i en annan stat som hör till Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller Schweiz och i efterhand få ersättning för denna. De föreslagna lagarna bidrar till uppnåendet av målet i regeringsprogrammet om att öka patientens valfrihet. Om en person reser till en annan EU- eller EES-stat eller Schweiz i syfte att använda en hälso- och sjukvårdstjänst där, ska vårdkostnaderna enligt förslaget ersättas i form av sjukvårdsersättningar från sjukförsäkringen, om personen inte har fått ett särskilt tillstånd att söka vård i en EU- eller EES-stat eller Schweiz. Sjukförsäkringsfonden bär kostnaden för ersättningarna. I propositionen föreslås dessutom att de kostnader som uppkommer för en person under en tillfällig vistelse i en annan EU- eller EES-stat eller Schweiz till följd av medicinskt nödvändig vård med vissa förbehåll ska ersättas till beloppet av de faktiska kostnaderna, men högst till det belopp som svarar mot kostnaderna för att ordna motsvarande vård inom den offentliga hälso- och sjukvården i personens hemkommun. Från den ersättning som betalas till personen avdras den klientavgift som personen hade betalat för motsvarande vård inom den offentliga hälso- och sjukvården i Finland. I en sådan situation ersätter staten vårdkostnaderna. I propositionen föreslås att staten och inte vistelsekommunen eller den vårdgivande kommunen framöver ska stå för kostnaderna för vård given i Finland med stöd av EUlagstiftningen när patienten saknar hemkommun och när Finland enligt EU-lagstiftningen, en överenskommelse om social trygghet eller något annat internationellt avtal ska stå för personens sjukvårdskostnader. Dessutom föreslås det att staten står för kostnaderna när sådan brådskande vård som avses i hälso- och sjukvårdslagen har getts en person som inte har hemkommun i Finland och vars vårdkostnader inte har kunnat tas ut av någon annan. De föreslagna lagarna är avsedda att träda i kraft Vid samma tidpunkt utvidgas den redan stadgade bestämmelsen om patientens rätt att fritt välja vårdställe i den offentliga hälso- och sjukvården för icke brådskande ärenden till att omfatta hälsocentralerna och alla enheter inom den specialiserade sjukvården i hela Finland. Valet av vårdinrättning görs tillsammans med den läkare som behandlat patienten. Konkurrensneutralitet och upphandlingsdirektivet Riksdagen godkände regeringens proposition 32/2013 med förslag till lag om ändring av kommunallagen. Lagen 6

10 Allmän motivering trädde i kraft Verksamhet som bedrivs när lagen träder i kraft ska ha en övergångsperiod fram till utgången av Frågan handlar om hur kommuner och samkommuner agerar i konkurrensen på marknaden. Med konkurrensneutralitet avses säkerställande av jämlika verksamhetsbetingelser för varje aktör på marknaden så att alla behandlas på samma sätt oberoende av organisationsform eller ägarbas. Konkurrensneutraliteten syftar till att säkerställa en fungerande konkurrens och en fungerande marknad. I 2 a 1. mom. i lagen om ändring av kommunallagen bestäms om huvudregeln för bolagiseringsskyldigheten. Enligt denna ska kommunen i ett konkurrensläge överföra den verksamhet som idkas på marknaden att förvaltas av ett bolag, en annan sammanslutning eller stiftelse. Om verksamheten idkas av ett sjukvårdsområde, affärsverk eller annan organisationsenhet har ingen betydelse. HNS gjorde tillsammans med sitt revisorssamfund KPMG Oy Ab en utredning om hurdana ekonomiska effekter en bolagisering av HUSLAB och Ravioli skulle ha. I utredningen ingick kalkyler över bestämningen av affärsverkens värde, konsekvenserna av bolagiseringstransaktionen på verksamheten efter bolagiseringen, en skattemässig analys och andra ekonomiska kalkyler samt resultat-, balans- och kassaflödesprognoser för de nästa fem (5) åren. Med stöd av utomstående experter låter HNS göra en utredning år 2013 om hur lagen borde tillämpas på HNS verksamhet. På tillämpningen inverkar bland annat resultatet av socialoch hälsovårdsreformen. Nästa vår görs också behövliga ekonomiska analyser av valda funktioner. En reform av de år 2004 godkända EU-upphandlingsdirektiven är på gång. Enligt de senaste uppskattningarna ska de nya direktiven vara godkända i februari Utifrån direktiven torde Finland få en ny lag om offentlig upphandlig som träder i kraft i början av år I framtiden kommer ändringen av EU-upphandlingsdirektivet att även täcka tjänster inom social- och hälsovården. I Finland ingår dessa redan nu i den nationella upphandlingslagens tillämpningsområde och för dessa gäller samma bestämmelse om enheter anknutna till den upphandlande enheten som för andra upphandlingar. Det mer detaljerade innehållet i reformen beror på det nationella verkställandet. Biobankslagen trädde i kraft redan Syftet med biobankslagen är att stödja forskning som använder sig av prover från människa, främja öppenheten i användningen av prover och säkerställa integritetsskyddet och självbestämmanderätten vid hanteringen av prover. Lagen ålägger i sig inte HNS att inrätta en biobank. En biobank kan inrättas av en sådan enskild eller offentlig inrättning, sammanslutning, stiftelse eller annan juridisk person som har ekonomiska och verksamhetsmässiga möjligheter samt juridiska och forskningsmässiga förutsättningar att förvalta en biobank och hantera prover. Den som inrättar en biobank ska ha den personal, de lokaler och de anordningar som verksamheten förutsätter. För närvarande är HNS med i Helsingfors urologiska biobank och Finlands hematologiska biobank. Dessa biobanker har koncentrerat sig på vissa specialbranscher och är mindre jämfört med den planerade biobanken, vars mål är en omfattande samling prover från olika specialområden. Specialupptagningsområdet HNS biobanksprojekt är i beredningsskedet. Enligt en preliminär plan ska biobanken grundas så att den blir gemensam för HSN, Helsingfors universitet (Institutet för molekylär medicin i Finland, FIMM), Samkommunen för sjukvårds- och socialtjänster i Kymmenedalen CAREA och Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt 7

11 Allmän motivering EKSOTE. Avsikten är att lämna in ansöka om inrättande av en biobank under perioden 1/2014 5/2014. Verksamhetsstarten planeras till 6/2014. Befolkning och sjukdomsprevalens HNS-distriktets befolkning väntas fortsätta öka med cirka 1,0 procent per år under ekonomiplaneperioden. Ökningen är snabbast i åldersgruppen över 65 år. Förändringarna i medlemskommunernas befolkningsstruktur tas upp närmare i slutet av detta kapitel. De stora åldersklasserna blir allt äldre och deras behov av hälso- och sjukvårdstjänster ökar. I den här åldersgruppen belastas den specialiserade sjukvården avsevärt i synnerhet av cancersjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar (inkl. blodcirkulationsstörningar i hjärnan), bristande syn och hörsel samt sjukdomar i rörelseorganen som kräver kirurgisk behandling. Andra betydande sjukdomar som begränsar befolkningens funktionsförmåga är bland annat diabetes, demensorsakande sjukdomar och psykiska sjukdomar. I takt med att en ökande del pensioneras blir antalet personer som inte omfattas av företagshälsovård större. Det höjer trycket på de offentliga hälso- och sjukvårdstjänsterna. Övervikt hos barn och unga och ökningen av diabetes i de yngre åldersgrupperna ökar servicebehovet i framtiden. I Finland är hälsoskillnaderna mellan olika socialgrupper påtagliga. Detta är en följd av många samverkande sociala faktorer, men har även att göra med hälsovårdssystemets strukturer och arbetssätt. Den specialiserade sjukvårdens klientel har blivit mer medvetet om de olika behandlingsalternativen. Klienterna är även vana att kräva den service de vill ha. Den valfrihet som hälso- och sjukvårdslagen medför gör det möjligt för patienten att från och med år 2014 söka sig till den serviceproduktion som bäst svarar på hans eller hennes önskemål. En betydande del av den offentliga specialsjukvårdens resurser läggs på mycket krävande och dyr vård. Skyldigheterna i vårdgarantin reglerar tämligen noggrant den specialiserade sjukvårdsproduktionens omfattning. För att de nuvarande servicevolymerna ska kunna minskas betydligt krävs antingen revolutionerande genombrott inom den förebyggande verksamheten och nya innovativa vårdformer som ersätter sjukhusvård, betydande ändringar i servicesystemet beträffande arbetsfördelningen eller inskränkningar av de i lag bestämda skyldigheterna. HNS som organisation HNS bildades 2000 då Helsingfors stads specialiserade sjukvård, Nylands sjukvårdsdistrikt och Kommunalförbundet för Helsingfors universitets centralsjukhus gick samman. HNS är en tvåspråkig samkommun där det finns fler med svenska som modersmål än i något annat sjukvårdsdistrikt. Eftersom sjukhussamkommunen HNS ägs gemensamt av medlemskommunerna utgör förtroendet mellan HNS och ägarkommunerna grunden för all framgång. HNS är indelat i fem sjukvårdsområden: HUCS, Västra Nyland, Lojo, Hyvinge och Borgå. HUCS producerar dessutom krävande specialsjukvårdstjänster för huvudstadsregionen och för alla kommuner i Nyland. Utöver detta har HNS/HUCS vissa rikstäckande specialansvar. Varje sjukvårdsområde har ett nära samarbete med ansvarskommunerna i sitt område. I samarbete med primärvården utvecklas verksamheten långsiktigt genom en effektivisering av processer som omfattar hela servicekedjan. Pääkaupunkiseudun sosiaalialan osaamiskeskus Socca (huvudstadsregionens kompetenscenter för socialbranschen) införlivas med HNS enligt principerna för affärsöverlåtelse Därefter är enheten en del av HNS samförvaltning. Av Uudenmaan sairaalapesula såldes 10 % år 2013 till Esbo stad, varvid HNS andel sjönk till 59,93 %. Kiinteistö Oy HUS-Asunnot är från och med ett dotterbolag till HNS, inte längre dotterbolag till HNS-Fastigheter Ab. Kiinteistö Oy Jorvi, Kiinteistö Oy Asolanrinne 1, VN Fastigheter och Kiinteistö Oy Kangasjyvä fusioneras med bolaget. HNS andel av Kiinteistö Oy HUS-Asunnot kommer att vara ca 90 %. 8

12 Allmän motivering År 2013 inleder även Ravitsemuspalvelut Oy verksamheten. Detta bolag grundar HNS tillsammans med Hyvinge stad. HNS kommer att äga 40 % av detta intressebolag. Under år 2013 såldes/säljs bostadsaktier i As Oy Lohjan Rajakumpu. Det är fortfarande oklart om ägarandelen fortfarande är så stor att bolaget är ett av HNS intressebolag. I sammandraget nedan är antagandet att bolaget fortsättningsvis är ett intressebolag. Med beaktande av nämnda ändringar kommer HNS år 2014 att ha 10 dottersammanslutningar (BS ), 2 joint venture-bolag (BS ) och 8 intressebolag (BS ). Tillgången på personal HNS har landets största koncentration av hälso- och sjukvårdspersonal, med kapacitet att sköta även den mest krävande specialiserade sjukvård. En särskild utmaning under de närmaste åren är att behålla den yrkeskunniga personalen och förbättra arbetets produktivitet. För att svara på denna utmaning strävar HNS efter att utnyttja alla metoder och möjligheter inom personalledning. HNS strävar efter ett strategiskt partnerskap och mångsidigt samarbete med medlemskommunerna och specialupptagningsområdet. Tillsammans med specialupptagningsområdet har HNS gjort utredningar av behovet av läkare, akademiska specialarbetare som vårdpersonal fram till år Utifrån dessa utredningar vill man påverka utbildningsprogrammen för nämna personalgrupper och utbildningens omfattning i området. Tekniska framsteg Den medicinska tekniken torde utvecklas snabbt även under den kommande ekonomiplaneperioden. Nya undersöknings- och behandlingsmetoder samt läkemedel tas i bruk. Den specialiserade sjukvården förnyar sig med fem års intervall. Behandlingarnas effektivitet förbättras, vilket höjer befolkningens funktionsförmåga och livslängd. I och med att resurserna minskar krävs emellertid en allt noggrannare bedömning av hur effektiv och kostnadseffektiv ny teknik och nya läkemedelsbehandlingar är, samtidigt som även de etiska aspekterna måste beaktas. I en allt mer global värld kan spektret av sjukdomar förändras snabbt och plötsligt. Ickesmittande sjukdomar är det överlägset största hotet mot funktionsförmågan, men epidemier av smittsamma sjukdomar samt sjukhusinfektioner utgör en ökande risk inom HNS. Informations- och kommunikationsteknikens (ICT) betydelse för vården av patienterna ökar alltjämt, vilket ställer allt högre krav på datasystemens och den datatekniska infrastrukturens tillgänglighet och tillförlitlighet. Driftstörningar kan i värsta fall störa den specialiserade sjukvården i hela landet. Allteftersom patienterna övergår till e-tjänster blir elektronisk ärendehantering ett fast element i vårdsystemet. Under ekonomiplaneperioden kommer man i det nuvarande patientuppgiftssystemet att bl.a. införa earkisto, ett elektroniskt arkiv som hänger samman med KANTA-tjänsterna. I detta arkiv kan patienterna läsa egna behandlingsuppgifter, på samma sätt som i det tidigare införda ereceptet. Samtidigt görs förberedelser för anskaffningen och ibruktagandet av ett nytt patientdatasystem. Projektet för att utveckla verksamheten inom förvaltningen syftar till att effektivisera och förbättra processerna och funktionerna för logistiken, ekonomin och personalledningen med utgångspunkt i kundernas behov. På samma gång förnyas tekniken i det nuvarande styrsystemet. I samband med saneringen av tornet i Mejlans moderniseras sjukhusets kommunikations- och datateknik. Universitetsforskningen driver den medicinska utvecklingen framåt. Möjligheterna att snabbt kartlägga patientens genom och välja individuella behandlingsalternativ (personalized 9

13 Allmän motivering medicine) kommer redan under de närmaste åren att förbättra behandlingsresultaten för vissa svåra sjukdomar. För att kunna följa med i den medicinska utvecklingen måste HNS egen expertkompetens ständigt underhållas. Finansieringen av forskningen utgör en växande utmaning. Den internationella och inhemska konkurrensen inom forskning har ökat och endast starka, välorganiserade forskningsenheter och forskningsmiljöer med stora resurser kommer att bibehålla sin attraktionskraft. I HNSbudgeten har man bl.a. beaktat de egenfinansieringsdelar som förutsätts i EU-finansiering. Vidare har HNS egen forskningsfinansiering utökats som kompensation för den statliga undervisnings- och forskningsersättning som uteblivit för apparat- och lokalkostnadernas del. Befolkningsförändringar i medlemskommunerna Folkmängden i HNS medlemskommuner ökade med invånare, dvs. 1,1 % år Den 31 december 2012 hade medlemskommunerna i HNS invånare (28,8 % av Finlands befolkning). I hela landet uppgick ökningen 2012 till personer. Befolkningsökningen i HNS-distriktet utgjorde 69,9 procent av befolkningsökningen i hela landet År 2012 ökade befolkningen mest (1,4 %) i HUCS sjukvårdsområde. I Lojo sjukvårdsområde ökade antalet invånare med 0,2 %, i Hyvinge sjukvårdsområde med 0,9 % och i Borgå sjukvårdsområde med 0,5 %. I Västra Nylands sjukvårdsområde minskade befolkningen med -0,7 %. År 2012 stod Helsingfors för den största ökningen om man ser till antalet nya invånare: , vilket motsvarar en ökning på 1,4 %. Relativt sett ökade befolkningen mest i Träskända och Mäntsälä, 1,7 %. Befolkningen minskade i följande kommuner: Kervo (-0,2 %), Lappträsk (-0,7 %), Hangö (-1,6 %), Ingå (-0,4 %), Raseborg (-0,4 %), Lovisa (-0,2 %) och Högfors (-0,8 %). Befolkningen i HNS-distriktet har under hela 2000-talet ökat med en årstakt på 1 procent, och enligt Statistikcentralens senaste befolkningsprognos (2012) fortsätter ökningen i samma takt under resten av detta årtionde. Under samma period ökade Finlands befolkning med 0,5 procent per år, och ökningen väntas fortsätta på samma nivå. I slutet av 2012 var av invånarna i HNS medlemskommuner svenskspråkiga, dvs. 8,5 procent av befolkningen i medlemskommunerna och 45,9 procent av hela Finlands svenskspråkiga befolkning. De största andelarna svenskspråkiga i HNS-distriktet fanns i Helsingfors (26,7 %), Esbo (15,2 %), Raseborg (14,2 %) och Borgå (11,3 %). I Västra Nyland utgjorde de svenskspråkiga 59,4 procent av hela befolkningen i sjukvårdsområdet, i Borgå sjukvårdsområde 30,7 procent, i HUCS sjukvårdsområde 6,3 procent, i Lojo sjukvårdsområde 4,5 procent och i Hyvinge sjukvårdsområde 1,1 procent. År 2012 var Raseborg den mest svenskspråkiga kommunen i HNS-distriktet (65,6 % svenskspråkiga) och Mäntsälä den mest finskspråkiga (97,1 % finskspråkiga). I slutet av 2012 hade 9,3 procent (cirka personer) av befolkningen i HNS-distriktet ett annat modersmål än finska eller svenska, medan motsvarande siffra för hela landet var 4,9 procent. I HNS-distriktet bodde 54,7 procent av alla personer i Finland med främmande modersmål. Andelen personer med främmande modersmål var 11,5 procent i HUCS sjukvårdsområde, 3,7 procent i Västra Nylands sjukvårdsområde och Borgå sjukvårdsområde, 3,4 procent i Lojo sjukvårdsområde och 3,3 procent i Hyvinge sjukvårdsområde. Andelen personer med främmande modersmål var störst i Helsingfors (12,2 %), Vanda (11,9 %) och Esbo (11,3 %). 10

14 Allmän motivering Förändring BEFOLKNINGSUTVECKLING Befolkning PROG 2014PROG 2013 prog/ 2014 prog Förändr % HUCS sjukvårdsområde ,1 % Västra Nylands sjukvårdsområde ,2 % Lojo sjukvårdsområde ,0 % Hyvinge sjukvårdsområde ,9 % Borgå sjukvårdsområde ,6 % HNS totalt ,0 % Källa: Statistikcentralen; befolkning ; befolkningsprognos 2012 De tre största medlemskommunernas, dvs. Helsingfors, Esbos och Vandas, andel av HNSdistriktets befolkning den 31 december 2012 var 68,2 procent ( invånare). Enligt Statistikcentralens senaste prognos ökar befolkningen i HNS-distriktet med invånare åren Den största procentuella ökningen sker i HUCS sjukvårdsområde (1,1 %) och bland medlemskommunerna i hela sjukvårdsdistriktet sker den största ökningen i Sjundeå (1,8 %), Sibbo (1,4 %) och Mäntsälä (1,4 %). Muutos BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING Väestö ENN 2014 ENN 2013 enn/ 2014 enn Muutos-% 0-14 år ,0 % år ,7 % år ,2 % år ,4 % 75+ år ,8 % HNS totalt ,0 % Källa: Statistikcentralen; befolkning ; befolkningsprognos

15 Allmän motivering Den 31 december 2012 var andelen barn under 14 år 16,9 procent av medlemskommunernas befolkning (16,4 procent i hela landet). Enligt den senaste befolkningsprognosen beräknas åldersgruppens andel förbli den samma till slutet av årtiondet för att därefter börja minska. I slutet av 2012 var andelen kvinnor i barnafödande ålder (15 44 år) i HNS medlemskommuner 20,5 procent (i hela landet 18,4 %). År 2013 väntas andelen kvinnor i barnafödande ålder vara 20,3 procent av hela HNS befolkning (17,8 % av hela landets befolkning). I hela landet väntas andelen kvinnor i barnafödande ålder minska med 0,1 procentenheter per år. Den förväntade minskningen av gruppen kvinnor i barnafödande ålder sker något långsammare i HNS-distriktet än i resten av landet. Befolkningen i medlemskommunerna fortsätter åldras. Faktorer som höjer efterfrågan på specialiserad sjukvård och kostnadstrycket är ökningen av invånarantalet samt förändringarna i åldersstrukturen och sjukdomsprevalensen. I slutet av 2012 utgjorde personer i pensionsåldern 15,1 procent av befolkningen i HNS-distriktet. Det är 3,6 procentenheter mindre än i hela landet Det förekommer dock stora skillnader mellan kommunerna inom HNS. Borgnäs (11,7 %), Kyrkslätt (12,2 %) och Esbo (12,6 %) har de lägsta andelarna, medan Lappträsk (25,1 %), Hangö (24,7 %) och Lovisa (23,5 %) har de högsta andelarna. År 2014 väntas andelen personer över 65 år i HNSdistriktet vara 16,2 procent. I hela landet väntas åldersgruppens andel av befolkningen vara 20,0 procent. I slutet av 2012 hade HNS-distriktet 6,1 procent invånare över 75 år, medan siffran för hela landet var 8,3 procent. År 2014 väntas 6,4 procent av befolkningen i HNSdistriktet höra till denna grupp, medan motsvarande siffra för hela landet är 8,7 procent. Gruppen över 65 år, vars andel av medlemskommunens befolkning var 15,1 procent, använde ,1 procent av HNS:s tjänster, räknat enligt fakturering. Gruppen över 75 år utgjorde 6,1 procent av befolkningen och använde 14,6 procent av servicen. Befolkningsutvecklingen och åldersstrukturen presenteras i bilaga 1. 12

16 Strategiska insatsområden och nyckelmål för STRATEGISKA INSATSOMRÅDEN OCH NYCKELMÅL FÖR 2014 SAMT INVESTERINGSPROGRAM PÅ LÅNG SIKT 2.1 HUS strategi Med strategin avses vid HNS det mål- och verksamhetsprogram som samkommunens fullmäktige godkänt. Strategin revideras varje fullmäktigeperiod. De värderingar som styr HNS vision och verksamhet samt de strategiska målen och förutsättningarna för att de ska uppnås har fastställts i HNS strategi för Strategin godkändes av HNS fullmäktige den 19 oktober HNS strategi är ett åtgärdsprogram på principiell nivå. Det konkretiseras genom de årliga budgeterna och genom verksamhets- och ekonomiplanerna, som upprättas för flera år. HNS föregångare Effektiv vård för patientens bästa M Å L Patientorienterad och rättidig vård Högklassig forskning och undervisning Intensivare partnerskap med primärvården Effektiv och konkurrenskraftig verksamhet V I L L K O R Kunnig och motiverad personal Kontrollerad och balanserad ekonomi Fungerande lokaler, teknologi och miljöansvar Reformvänlig ledning och organisation Ägarsamfundens och intressentgruppernas förtroende V Ä R D E N Jämlikhet mellan alla människor Aki Lindén Patientorienterad verksamhet Kreativitet och innovativitet Hög kvalitet och effektivitet Öppenhet, förtroende och inbördes respekt HNS åren (vision) HNS är en internationellt högklassig, kunskapsgenererande sjukhusorganisation där undersökningen och vården av patienterna är av hög kvalitet, rättidig, säker och kundorienterad. HNS tjänsteproduktion är konkurrenskraftig och dess sjukhus och enheter erbjuder eftertraktade arbetsplatser. Varje mål i strategin samt förutsättningarna för att de ska uppnås har konkretiserats genom specifika delmål. För de flesta av delmålen kan man skapa användbara indikatorer och därigenom kontrollera utfallet. Med hänsyn till HNS verksamhet innehåller strategin även mål som inte kan mätas konkret. Stategin genomförs med hjälp av årsplanerna och budgeten. För varje punkt i strategin utarbetas en konkret genomförandeplan. Ansvaret för genomförandet är tydligt och genomförandet kontrolleras regelbundet. Den av fullmäktige godkända budgeten innefattar 13

17 Strategiska insatsområden och nyckelmål för 2014 de årliga insatsområdena och nyckelmålen samt indikatorer och målvärden för dessa. Insatsområdena och målen härleds ur strategin. 2.1 Strategiska insatsområden och nyckelmål för 2014 Måluppställningen och målen för verksamheten på samkommunsnivå i budgeten för 2014 och ekonomiplanen för bygger på den gällande strategin. Stategin genomförs med hjälp av årsplanerna och budgeten. Budgeten, som ska godkännas av fullmäktige, innefattar de årliga nyckelmålen samt indikatorer och målvärden för dessa. Insatsområdena och målen härleds ur strategin. Med tanke på ledningens egna, regelbundna uppföljning har man för varje nyckelmål även uppgjort en konkret, tidsbunden åtgärdsplan och utsett ansvariga personer för dessa. De strategiska insatsområdena och nyckelmålen för är: Löfte till patienten: Vi ger förstklassig, säker och effektiv vård Löfte till ägarna: Vi arbetar effektivt och produktivt Nyckelmålen har valts utifrån deras prioritet och så att de täcker hela strategiperioden. Antalet nyckelmål har minskats från 19 i verksamhetsplanen för år 2013 till 13 stycken. I målen har vi inte inkluderat sådana frågor i strategin som hör till HNS s.k. grunduppgifter eller etablerade verksamhet. Framställningen av nyckelmålen har gjorts tydligare genom att de grupperats enligt styrkortets fem perspektiv: Patienten/kunden och samhälleliga verkningar Undervisning och forskning Processer, strukturer och ledning Personalen Ekonomin PERS- PEKTIV HNS STRA- TEGIS- KA IN- SATS- OMRÅ- DEN MÅL Patienten/kunden och samhälleliga verkningar Patientorienterad vård i rätt tid Ägarsamfundens och intressenternas förtroende Intensifierat samarbete med primärvården - Vården är högklassig och säker - Vården är effektiv - Vården är tillgänglig i rätt tid och på lika villkor - Primärvården och den specialiserade sjukvården samarbetar foglöst och smidigt Undervisning och forskning Högklassig forskning och utbildning - Utbildningsnivån hos yrkespersonerna inom hälso- och sjukvården svarar mot behoven i servicesystemet - Forskningen är av internationell toppnivå och leder i högre grad till allt effektivare vård Processer, strukturer och ledning Personalen Ekonomin Fungerande lokaler, Kunnig och Kontrollerad teknologi och motiverad och balanserad miljöansvar personal ekonomi Effektiv och konkurrenskraftig verksamhet Ledarskap och organisation i förnyelse - Arbetsfördelningen och -sätten på HNS sjukhus motsvarar servicestrukturen och - behovet - Utveckling av HNS organisationsstruktur och ledningssystem i enlighet med kraven på internationella toppsjukhus - Lokalerna och tekniken höjer verksamhetens kvalitet, effektivitet och produktivitet - Personalens omfattning, struktur och kompetens möjliggör en kostnadseffek tiv verksamhet - Verksamhete n är effektiv - Produktivitete n ökar år för år - Inkomstbasen breddas 14

18 Strategiska insatsområden och nyckelmål för 2014 Patienten/kunden och samhälleliga verkningar MÅL INDIKATOR MÅLVÄRDE Vården är högklassig och säker 1.1. Den del av verksamheten där jämförelsen av vårdresultaten är ett led i styrningen av verksamhetsenheterna de harmoniserade handlingsmodellerna tillämpas på minst fyra sjukdomsrelaterade patientgrupper inom hela HNS, och kvalitetsjämförelsen täcker minst 40 % av verksamheten kvalitetsjämförelserna och de harmoniserade handlingsmodellerna täcker 80 % av den kliniska verksamheten 2. Vården är effektiv 1.2. Genomförande av programmen för förebyggande av trycksår, smärtbehandling, förebyggande av fall och säkerställande av näringsintag i de HNS-enheter som vårdar patienter OECD-indikatorer i patientsäkerhetsplanen (17 st.) 1.4. Analyser enligt Dr Fosters Global Comparators-modellen inom specialområdena och handlingsprogram för att förbättra kvaliteten på vården 2.1. Den del av verksamheten och införandet av dyra tekniker som omfattas av den systematiska bedömningen av vårdens effektivitet 2.2. Effektiviteten kan mätas på HNS-nivå och per enhet. Tillämpningen av vårdrekommendationerna mäts förebyggande av trycksår, smärtbehandling, förebyggande av fall och säkerställande av näringsintag: instruktioner och utbildning på HNS-nivå har genomförts i alla HNS-enheter som vårdar patienter data har samlats in och analyserats, och handlingsprogram upprättats för alla enheter handlingsprogrammen har upprättats och genomförts samt följts upp i alla enheter /17 av OECD-indikatorerna har genomförts och är i bruk /17 av OECD-indikatorerna har genomförts och är i bruk /17 av OECD-indikatorerna har genomförts och är i bruk - Internationella jämförelsedata (Dr Fosters Global Comparators) har analyserats inom alla specialområden (tre gånger per år) handlingsplaner för förbättring av kvaliteten på vården har upprättats för varje sjukvårdsområde/resultatenhet verksamheten externt auditerad (programmen för år 2014) de ändringar som auditeringen lyfte fram har genomförts (programmen för år 2014) inleds minst två effektivitetsbedömningar inom områden som undersökts tidigare samt bedömningar för två nya patientgrupper per år en Mini-HTA-bedömning (Health Technology Assessment) inkluderas i processen för investeringsansökningar och principerna för användning av effektivitetsbedömningar vid införande av nya vårdmetoder inom specialupptagningsområdet systemet är uppbyggt de första rapporterna Bedömningarna av vårdens effektivitet omfattar 80 % av den kliniska verksamheten, och bedömning av (kostnads)effektiviteten är ett normalt inslag i bedömningen av införandet av ny och dyr teknik 15

19 Strategiska insatsområden och nyckelmål för 2014 MÅL INDIKATOR MÅLVÄRDE Kriterier för brådskande (1-30 dgr) diagnoser och för vård av patientgrupper samt utfall 3. Vården är tillgänglig i rätt tid och på lika villkor tillgången till brådskande vård utfaller till 90 % enligt dessa kriterier tillgången till brådskande vård utfaller till 94 % enligt dessa kriterier tillgången till brådskande vård utfaller till 98 % enligt dessa kriterier 4. Primärvården och den specialiserade sjukvården samarbetar foglöst och smidigt 3.2. Högklassig och effektiv akutvård ordnas i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och servicenivåbeslutet 3.3. Väntetiden för patienter som väntar på vård och undersökning (median) 4.1. Funktionen hos de gemensamma servicekedjorna 4.2. Framtagande av planer för ordnande av hälso- och sjukvården, utfallet av planerna och årlig uppdatering av dem : indikationer för akutvårdens kvalitet och effektivitet har definierats och mätresultat har insamlats och validerats väntetiden 42 dagar väntetiden 35 dagar väntetiden 28 dagar fastsälls årligen tre servicekedjor med tillhörande indikatorer i sjukvårdsområdena en plan för ordnande av vården för alla kommuner i respektive sjukvårdsområde, och en plan på HNS-nivå har godkänts i fullmäktige målen och de planerade åtgärderna genomförs och planerna uppdateras varje år 4.3. Specialistläkares och specialarbetares insats som produceras av HNS eller som HNS har avtalat med kommunerna om att kommunerna köper 4.4. Antalet elektiva remisser med ¾ av kommunerna har den eftersträvade arbetsinsatsen av specialistläkare och specialarbetare i primärvården fastställts för åren av de nya avtalen med specialistläkare/specialarbetare i kommunerna är 70 % insatser som produceras av HNS eller som köps tillsammans % av de nya avtalen produceras av HNS/köps tillsammans - Antalet elektiva remisser i medlemskommunerna ökar med högst 2 % under

20 Strategiska insatsområden och nyckelmål för 2014 Undervisning och forskning MÅL INDIKATOR MÅLVÄRDE Utfallet av utbildade på basis av behoven inom servicesystemet. 5. Utbildningsni vån hos yrkespersoner na inom hälso- och sjukvården svarar mot behoven i servicesystem et 6. Forskningen är av internationell toppnivå och leder i högre grad till allt effektivare vård 6.1. Forskningsfinansieringens belopp 6.2. Antalet publikationer i sådana vetenskapliga tidskrifter vars s.k. impaktfaktor är fem eller högre. Processer, strukturer och ledning 7. Arbetsfördeln ingen och - sätten på HNS sjukhus motsvarar servicestruktu ren och - behovet - De förändringar i utbildningsprogrammen som förutsätts av utredningen av behovet av läkare och tandläkare inom specialupptagningsområdet fram till 2025 ska ha gjorts 2014; utbildningsvolymerna ska ha stabiliserats enligt behovet senast De förändringar i utbildningsprogrammen som förutsätts av utredningen av behovet av skötare inom specialupptagningsområdet fram till 2025 ska ha gjorts 2015; utbildningsvolymerna ska ha stabiliserats enligt behovet senast Magisterutbildning i hälsovetenskap inleds vid Helsingfors universitet HNS egen forskningsfinansiering, 2014: 7,0 milj. euro 2016: 8,0 milj. euro - Den för HNS och medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet gemensamma konkurrensutsatta forskningsfinansieringen (EU, Tekes, Akademi, stiftelsen) ökar med 5 % - Faktureringen av kliniska läkemedelsundersökningar 8,3 milj. euro år 2014 och 9,0 milj. euro år Antalet forskningsrapporter som publicerats i tidskrifter med en impaktfaktor > 5 är större år 2014 jämfört med år 2013 MÅL INDIKATOR MÅLVÄRDE Plan över : plan har uppgjorts arbetsfördelningen mellan : planen genomförs och följs upp sjukvårdsområdena i fråga om olika patientgrupper 7.2. Öppenvårdens andel i faktureringen av medlemskommunerna - Öppenvårdens relativa andel av faktureringen (DRGöppenvårdsprodukter och besöksprodukter) av medlemskommunerna ökar med en procentenhet varje år under perioden

21 Strategiska insatsområden och nyckelmål för 2014 MÅL INDIKATOR MÅLVÄRDE Genomförande av HUCS modell med kompetenscentra 8. Utveckling av HNS organisationss truktur och ledningssystem i enlighet med kraven på internationella toppsjukhus 9. Lokalerna och tekniken höjer verksamhetens kvalitet, effektivitet och produktivitet 8.2. Omfattningen hos tillämpningen av Leanmodellen 8.3. Kriterierna för magnetsjukhusmodellen 9.1. Avskrivningar på investeringar och finansiering i förhållande till serviceprestationerna beredning av projektet med kompetenscentrum så att HUCS nya organisation startar den nya organisationen arbetar i enlighet med målen - Lean-modellen utnyttjas i 30 % av HNS resultatområden - Lean-modellen utvidgas år 2015 itll 50 % och år 2016 till 70 % av HNS resultatområden nulägesanalys enligt magnetsjukhuskriterierna i utvalda HNS-resultatområden implementering av magnetsjukhusmodellen och det sjukhus eller kompetenscentrum som ansöker om status som magnetsjukhus har utsetts - Efter 2016 ansöker det valda sjukhuset eller kompetenscentrum om status som magnetsjukhus : serviceprestationernas kvalitet och kvantitet ökar mer än avskrivningarna på investeringar och de finansiella kostnaderna ökar verksamhetskostnaderna Personalen MÅL INDIKATOR MÅLVÄRDE Den fast anställda : 81 % personalens %-andel av : 83 % personalstyrkan 10. Personalens omfattning, struktur och kompetens möjliggör en kostnadseffektiv verksamhet Regelbunden närvaro, % (=utfört arbete per år av den teoretiska regelbundna årliga arbetstiden) 10.3 Pris per årsverke : 79 % : 80 % - Priset för ett årsverke kommer inte att stiga mellan åren 2013 och 2014 med mer än 1,36 % mål: Ökningen i priset per årsverke ska vara mindre än den budgeterade personalkostnadernas höjningseffekt på 0,2 % mål: Ökningen i priset per årsverke ska vara mindre än den budgeterade personalkostnadernas höjningseffekt på 0,4 % - Vid beräkningen av målutfallet beaktas eventuella utläggningar av verksamheten på entreprenad och övriga ändringar i verksamheten som inverkar på personalkostnaderna 18

22 Strategiska insatsområden och nyckelmål för 2014 Ekonomin MÅL INDIKATOR MÅLVÄRDE Verksamheten är effektiv Medlemskommunernas betalningsandel/invånare - Den deflaterade betalningsandelen överskrider inte nivån för 2013 (med beaktande av eventuella förändringar i arbetsfördelningen) 12. Produktiviteten ökar år för år 12. Produktiviteten ökar år för år Medlemskommunernas nettokostnader/invånare för specialiserad sjukvård Medlemskommunernas nettokostnader/invånare för hälso- och sjukvården Deflaterad kostnad per DRG-poäng för somatisk serviceproduktion (euro/drgpoäng) Faktiska kostnader för den psykiatriska serviceproduktionen i förhållande till antalet enskilda patienter som fått behandling (euro/antalet olika personer) Stödtjänsterna (affärsverken, resultatområdena, balansenheterna och dotterbolagen) har alla en egen produktivitetsindikator dels för hela stödtjänstenheten, dels för varje servicehelhet Institutet för hälsa och välfärds nationella produktivitetsjämförelse (episodproduktivitet) - Bland de tre förmånligaste sjukvårdsdistrikten - Bland de tre förmånligaste sjukvårdsdistrikten - Produktivitetsförbättring 1,5 procent 2014 och en (1) procent per år åren Som deflateringskoefficient tillämpas sjukhuskostnadsindex - Inom den psykiatriska serviceproduktionen sjunker den patientbestämda kostnaden med 2 % jämfört med år Som deflateringskoefficient tillämpas sjukhuskostnadsindex - Stödtjänstenheternas produktivitet förbättras enligt enhetsvis uppsatta produktivitetsmål år 2014: 1,5 % 2,5 %. Åren minst 1 % per år, som är minimimålet för produktiviteten på samkommunsnivå. Produktivitetsmålen ställs årligen med beaktande av den enhetsvisa effektiviseringspotentialen. - HUCS placerar sig bland de två främsta i universitetssjukhusgruppen - Hyvinge sjukhus placerar sig bland de två främsta i centralsjukhusgruppen - Övriga HNS-sjukhus placeras sig bland den bättre hälften i gruppen för övriga sjukhus 19

23 Strategiska insatsområden och nyckelmål för 2014 MÅL INDIKATOR MÅLVÄRDE Inkomstbasen breddas Fakturering av andra än medlemskommuner, euro (sjukvårdsmässig serviceproduktion) - Tillväxt + 8 % jfr. med föregående års utfall Extern forskningsfinansiering (EU, Tekes, Akademi, stiftelser osv.), euro Medlemskommunernas sammanlagda betalningsandel, euro (den egentliga serviceproduktionen inom den specialiserade sjukvården) Genomförande av uppföljningsmodellen för stora (över 10 milj. euro) investeringar och utnyttjande av resultaten i nya projekt - Tillväxt + 5 % jfr. med föregående års utfall - De tjänster medlemskommunerna får och faktureringen av betalningsandelen hålls på den i budgeten fastställda nivån, dvs. utfallet är högst förenligt med budgeten. - Uppföljning av investeringar på över 10 milj. euro samt utvalda mindre projekt. 2.2 Utvecklingsprogram på lång sikt Varje enhet inom samkommunen (sjukvårdsområde, affärsverk, balansenhet och resultatområde) har i samband med budgetberedningen fastställt konkreta åtgärder jämte indikatorer, tidtabeller och ansvariga personer. Med hjälp av dessa åtgärder ska målen för verksamheten och ekonomin uppnås. Den verksamhetsplan som enheten gör upp på årsnivå är på samma gång ett utvecklingsprogram för det aktuella budgetåret. Utvecklingsprogrammet omfattar åtgärder för uppnåendet av produktivitetsmålet liksom nyckelmål som valts i HNS strategi. Därigenom säkerställs att den verksamhetsrelaterade måluppställningen harmoniseras med samkommunens strategi i alla delar av koncernen. Utfallet av utvecklingsprogrammet följs upp regelbundet under år 2014 och av enheternas ledning förutsätts regelbunden uppdatering av utvecklingsprogrammet i syfte att säkra uppnåendet av de i budgeten godkända målen, bl.a. på grund av ändringar som sker i omvärlden. Samkommunens utvecklingsprogram på lång sikt består av en genomförandeplan för nyckelmålen samt av de utvecklingsprogram som gjorts upp i enheterna liksom av sådana projekt för verksamhetsutvecklingen för vilka riktlinjer dras upp centraliserat på samkommunnivå. 20

24 Mål som rör koncernen och samkommunen 3 MÅL SOM RÖR KONCERNEN OCH SAMKOMMUNEN 3.1 Specialsjukvårdstjänster Medlemskommunernas betalningsandelar och planerad service till medlemskommunerna Planeringen av 2014 års verksamhet och ekonomi inleddes i februari med beredningen av medlemskommunernas betalningsandelar. Principerna för bestämning av betalningsandelarna behandlades under den för medlemskommunerna och HNS gemensamma arbetsgruppen HUSTRAs möten och presenterades för medlemskommunernas ledning vid ett kommunevenemang Styrelsen behandlade medlemskommunernas betalningsandelar i 2014 års budget Medlemskommunernas betalningsandelar innefattar serviceproduktionen inom den egentliga specialsjukvården (NordDRG-, vårddags- och besöksprodukter, köptjänster, vårdtjänster från andra sjukhus, servicesedlar samt hjälpmedel, läkemedel mot smittsamma sjukdomar och medicinsk genetik). Service för vilken det ingåtts separata avtal med medlemskommunerna, så som hälsocentraljour, akutvård, tjänster producerade av HNS affärsverk samt fördröjningsvårddagar hör till HNS övriga serviceförsäljning och faktureringen för den ingår inte i medlemskommunernas betalningsandelar. Medlemskommunernas betalningsandelar för 2014 beräknades i mars 2013 utifrån följande antaganden och principer: utgångspunkten var medlemskommunernas budgeterade betalningsandelar 2013 efter återbäring av överskott och utjämning för dyr vård; det antogs att kommunprofilen (vilken service som anlitas) och serviceanvändningen i relation till kommunens invånarantal är oförändrad; effekten på betalningsandelarna av den prognostiserade folkmängden och den förändrade åldersstrukturen för 2014 beaktades med en kommunspecifik befolkningsförändringskoefficient; den genomsnittliga förändringen i prisnivån på samkommunsnivå 2014 beaktades; och effekterna år 2014 av de operativa ändringar som beslutits om åren 2012 och 2013 och startats år 2013, liksom effekterna av de operativa ändringar som planerats till år 2014 beaktades; och produktivitetsmålet om 1,5 procent som uppställts för sjukvårdsområdena för år 2014 beaktades, med undantag för Västra Nylands sjukvårdsområde där produktivitetsmålet är 0,6 %. För betalningsandelen strävade man efter en realistisk uppfattning utifrån budgeten för år 2013 genom att beakta den prognostiserade folkmängden och förändringen i åldersstrukturen år Vid beredningen av budgeten och vid fastställandet av målen beaktades därtill den allmänna ekonomiska utvecklingen i medlemskommunerna. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer invånarantalet i samkommunen HNS medlemskommuner år 2014 att öka med totalt ca 1,0 % ( personer) från Befolkningsökningen är särskilt kraftig i åldersgruppen över 65 år (ökning 4,1 % från 2013 till 2014). HNS har utrett hur medlemskommunernas service använts av olika åldersgrupper. Enligt utredningen har serviceanvändningen i åldersgruppen över 65 år ökat klart snabbare än befolkningstillväxten. För att beakta effekten av befolkningsförändringen och den förändrade åldersstrukturen i åldersgruppen över 65 år beräknades medlemskommunspecifika befolkningsförändringskoefficienter som beaktar befolkningsökningen separat för åldersgruppen 0-64 år och åldersgruppen över 65 år. Den kommunspecifika befolkningsförändringskoefficienten är ett viktat medelvärde för befolkningsförändringsprocenten med åldersgruppernas faktureringsandel som vikt. Beräknad enligt ovanstående principer är befolkningsförändringskoefficienten på HNS-nivå 1,55 % från 2013 till Även om behovet och användningen av servicen ökar allteftersom befolkningen ökar och blir äldre, har man i budgeten uppsatt som mål att den ökning i 21

25 Mål som rör koncernen och samkommunen efterfrågan som beror på detta och kostnaderna för efterfrågan inte ska växa lika snabbt. I beredningen av budgeten för år 2014 har man uppskattat att den sammanlagda effekten av befolkningstillväxten och förändringen i åldersstrukturen på betalningsandelarna uppgår till 16,4 milj. euro (1,2 %). Den viktade förändringsprocenten för kostnadsnivån på samkommunsnivå har fastställts per kostnadsslag och kontogrupp. Följande tabell presenterar den uppskattade förändringen i kostnadsnivån per kostnadsslag, vilken har använts vid beräkningen av medlemskommunernas betalningsandel. Uppskattad förändring i kostnadsnivån Vägd förändring i kostnadsnivån Personalkostnader 1,6 % 1,0 % Köp av tjänster 1,1 % 0,1 % Material, förbrukningsartiklar och varor 0,0 % 0,0 % Övriga rörelsekostnader 2,5 % 0,1 % Driftsekonomi Avskrivningar 8,4 % 0,5 % Finansiella poster -1,4 % 0,0 % Avskrivningar och finansiella poster 0,5 % Vägd förändring i kostnadsnivån 1,7 % Medlemskommunernas betalningsandel för 2014 grundar sig på en produktivitetsökning om 1,5 procent på samkommunsnivå. När kommunernas betalningsandelar har fastställts har produktivitetsmålet inte beaktats i posten Vårdtjänster från andra sjukhus (tjänster från mentalsjukhus för fångar och från andra sjukvårdsdistrikt; BS ,3 miljoner euro) eller i posten Läkemedel mot smittsamma sjukdomar (BS 2012: 17,5 milj. euro), eftersom HNS inte genom egna produktionsbeslut kan påverka dessa tjänsters kvantitet eller pris. För de övriga köptjänsterna har produktivitetsmålet beaktats. Det sammanlagda beloppet för de av styrelsen godkända och för alla medlemskommuner enligt enhetliga principer beräknade betalningsandelarna uppgår till 1 445,8 miljoner euro, exklusive de förändringar i arbetsfördelningen som eventuellt avtalas med medlemskommunerna. Utgående från de förhandlingar om kommunsamarbete som under sommaren och början av hösten fördes i sjukvårdsområdena kom man överens om att Vandas betalningsandel minskas med 4,0 milj. euro och Borgås betalningsandel ökas med 2,0 milj. euro. Efter de överenskomna ändringarna uppgår medlemskommunernas betalningsandelar till totalt 1 443,8 milj. euro i budgeten för år Tabellerna nedan visar ett sammandrag av hur medlemskommunernas betalningsandel bildas och de kommunspecifika betalningsandelarna. 22

26 Mål som rör koncernen och samkommunen Medlemskommunernas betalningsandelar, milj. euro Produktivitetsmål ,5 % Produktivitetsmål ,5 % (beräknat av externa verksamhetskostnader) milj. euro Effekt i % BU ,5 Befolkningens tillväxt och åldersstruktur (2014 vs. 2013), ökning i produktionsvolymen 14,4 1,0 % Förändr. i driftsekonomins kostnadsnivå (2014 vs. 2013) 16,6 1,2 % Ökning i avskrivningsnivån (2014 vs. 2013) 6,9 0,5 % Ökning i finansiella poster (2014 vs. 2013) -0,2 0,0 % Täckning av underskott (BU 2013) 5,4 0,4 % Produktivitetsmål ,4-1,5 % Verksamhetsmässiga ändringar som startats ,5 0,4 % Verksamhetsmässiga ändringar 2014 (projekt som förbättrar kvaliteten, tillgången och effektiviteten) 10,1 0,7 % Totalt bet.andelar (utg.punkt BU 2013) 1 443,8 2,7 % *) Övriga än ändringar i arbetsförd./verks. som beror på förändrad folkmängd Förändr. milj. euro föreg. år BS ,9 4,7 % BS ,2 2,8 % BU ,5 3,9 % 1 443,8 2,7 % Tusen euro BS 2012 BU 2013 Prognos Betalningsandel 2014 Betalningsandel 2014 / Betalningsandel 2013 Betalningsandel 2014 / Prognos 2013 Betalningsandel 2014 / BS 2012 HUCH svo kommuner ,5 % 1,3 % 6,9 % Esbo ,1 % 1,5 % 9,1 % Helsingfors ,8 % 1,7 % 6,6 % Grankulla ,8 % -11,8 % 0,1 % Kervo ,7 % 4,6 % 14,6 % Kyrkslätt ,1 % 0,6 % 6,6 % Vanda ,8 % 0,0 % 4,2 % Västra Nylands svo ,3 % 1,4 % 0,0 % Hangö ,9 % -9,3 % -7,7 % Ingå ,6 % 15,9 % 18,0 % Raseborg ,4 % 2,8 % -0,2 % Lojo svo ,8 % 2,7 % 6,8 % Högfors ,3 % 0,2 % 11,0 % Lojo svo ,7 % 3,3 % 5,9 % Sjundeå ,3 % 6,4 % 3,4 % Vichtis ,3 % 1,6 % 7,9 % Hyvinge svo ,7 % 2,5 % 7,0 % Hyvinge ,4 % 6,5 % 11,8 % Träskända ,9 % -3,5 % 3,5 % Mäntsälä ,7 % 2,6 % 5,2 % Nurmijärvi ,0 % 2,9 % 5,1 % Tusby ,8 % 3,2 % 7,4 % Borgå svo ,3 % 7,3 % 7,4 % Askola ,5 % 3,2 % 19,4 % Lappträsk ,3 % 7,9 % 15,1 % Lovisa ,4 % 7,5 % -0,3 % Borgnäs ,3 % -3,9 % -1,6 % Borgå ,2 % 8,4 % 6,7 % Sibbo ,7 % 8,3 % 14,8 % Totalt ,7 % 1,9 % 6,7 % 23

27 Mål som rör koncernen och samkommunen Grafen nedan visar utvecklingen av medlemskommunernas deflaterade betalningsandelar och betalningsandelen euro/invånare åren Medlemskommunernas betalningsandel euro/invånare åren (deflaterad) visas i tabellen nedan. Medlemskommunernas betalningsandel euro/invånare (deflaterad) sjunker 0,4 % jämfört med budgeten för år 2013 och 1,2 % jämfört med prognosen för år Jämfört med bokslutet år 2012 är ökningen 0,5 %. 24

28 Mål som rör koncernen och samkommunen Serviceproduktion som ingår i medlemskommunernas betalningsandelar Medlemskommunernas betalningsandelar i euro har utifrån principerna för produktifieringen och prissättningen brutits ned till produktvisa produktionsplaner. De planerade produktvolymerna bygger på betalningsandelarna i euro för varje medlemskommun och på produkternas pris per enhet med beaktande av den kommunvisa serviceanvändningen i januari juli I samband med produktprissättningen planerar sjukvårdsområdena produktionsprofilen för budgetåret. Att serviceproduktionen förskjuts mot öppenvården märks i de produktvisa serviceplanerna: inom öppenvården ökar NordDRG-grupper (+4,6 %) och övriga öppenvårdsbesök (+ 0,8 %), medan vårddagsprodukter (-14,6 %) minskar och s.k. klassiska NordDRG-grupper för avdelningsvård minskar avsevärt mindre i antal (0,2 %) än NordDRGgrupper inom öppenvården jämfört med budgeten Produkter (medlemskommuner) (antal) BS 2012 BU 2013 PROG 2013 / BU 2013 / PROG 2013 Produktifierade vårddagar ,6 % -4,7 % NordDRG-produkter ,6 % 0,6 % Öppenvårdsbesök ,8 % -0,1 % Volymförändring vägd enligt faktureringsandel 1,5 % 0,0 % Produkter (medlemskommuner) (1 000 euro) BS 2012 BU 2013 PROG 2013 / BU 2013 / PROG 2013 Egen serviceproduktion ,8 % 2,1 % Produktifierade vårddagar ,6 % -2,7 % NordDRG-produkter ,5 % 1,2 % Öppenvårdsbesök ,7 % 5,8 % Övrig serviceproduktion ,3 % -0,6 % Köptjänster ,4 % -1,3 % Vårdtjänster från andra sjukhus ,4 % -2,2 % Servicesedlar ,5 % 11,4 % Läkemedel, smittsamma sjukdomar ,5 % 0,5 % Korr. och räkensk. per. utj. poster *) ,0 % -507,3 % MEDLEMSKOMM. BET. ANDEL ,7 % 1,9 % Övr. försäljning t. medlemskomm. **) ,1 % -13,6 % SAMTLIGA TOTALT ,0 % 1,8 % *) Inkl. gruppen oklassificerade **) Inkluderar hc-jourprodukter och fakturerbara vårddagar vid fördröjd förflyttning (inkl. köptjänster) Den planerade totalfaktureringen för HNS egen serviceproduktion till medlemskommunerna ökar med 2,1 % jämfört med prognosen för 2013, medan volymen, viktad enligt produkternas andel av totalfaktureringen, är oförändrad. Jämfört med 2012 ökar den planerade faktureringen för egna serviceprodukter till medlemskommunerna med totalt 7,2 %. Volymen, viktad enligt produkternas andel av totalfaktureringen, ökar med 2,7 %. Cirka 63 % av faktureringen av medlemskommunernas betalningsandelar bygger på NordDRG-produkter. Den planerade faktureringen för medlemskommunernas NordDRGprodukter är sammanlagt 912,3 milj. euro, vilket är 1,2 % mer än i prognosen för Jämfört med prognosen för år 2013 beräknas antalet NordDRG-produkter öka med 0,6 %. Jämfört med 2012 ökar den planerade faktureringen för NordDRG-produkter med 6,5 % och antalet med 4,3 %. Särskilt antalet NordDRG-grupper inom öppenvården ökar kraftigt. Besöksprodukternas andel av faktureringen av medlemskommunernas betalningsandelar är ca 25 %. Den planerade faktureringen för besöksprodukterna uppgår till totalt 357,6 milj. euro, vilket är 5,8 % mer än i prognosen för Antalet besök väntas sjunka med 0,1 % 25

29 Mål som rör koncernen och samkommunen jämfört med prognosen för Jämfört med 2012 ökar den planerade faktureringen för besök med 13,3 % och antalet med 2,6 %. Antalet vårddagsprodukter har sjunkit kraftigt de senaste åren i och med att den psykiatriska vården satsat mer på öppenvård. Antalet vårddagar kommer enligt planerna att sjunka med 4,7 % jämfört med prognosen för Den planerade faktureringen för medlemskommunernas vårddagar är 97,4 milj. euro, vilket är 2,7 % mindre än i prognosen för Faktureringen för vårddagsprodukter består i huvudsak av vårddagar inom psykiatrin. Av dessa står akut psykiatri för 39 %, äldrepsykiatri för 18 %, ungdomspsykiatri för 15 %,långtidspsykiatri för 11 % och barnpsykiatri för 7 %. Jämfört med 2012 minskar den planerade faktureringen för vårddagar med 4,9 %. De vårdtjänster som ingår i medlemskommunernas betalningsandelar har specificerats per kommun i bilagorna 10 och 12. Planerad serviceproduktion till samtliga kunder Produkter (alla betalare) (antal) BS 2012 BU 2013 PROG 2013 / BU 2013 / PROG 2013 Produktifierade vårddagar ,4 % -4,7 % NordDRG-produkter ,4 % 0,4 % Öppenvårdsbesök ,8 % 0,8 % Fördröjningsvårddagar ,0 % -100,0 % Hälsocentralvårddag ,4 % Hälsocentraljour ,0 % -25,1 % Volymförändring vägd enligt faktureringsandel 1,7 % 0,1 % Produkter (alla betalare) (1 000 euro) BS 2012 BU 2013 PROG 2013 / BU 2013 / PROG 2013 Egen serviceproduktion ,9 % 2,0 % Produktifierade vårddagar ,2 % -2,6 % NordDRG-produkter ,8 % 1,3 % Öppenvårdsbesök ,4 % 7,5 % Fördröjningsvårddagar ,0 % -100,0 % Hälsocentralvårddag ,0 % 31,3 % Hälsocentraljour ,3 % -31,8 % Övrig serviceproduktion ,6 % -0,3 % Köptjänster ,2 % -0,8 % Vårdtjänster från andra sjukhus ,4 % -2,2 % Servicesedlar ,7 % 11,4 % Projektprodukter ,0 % 0,0 % Läkemedel, smittsamma sjukdomar ,5 % 0,5 % Korr. och räkensk. per. utj. poster *) ,0 % 0,0 % TOTALT ,8 % 1,9 % Varav: Övr. försäljning t. medlemskomm. **) ,1 % -13,6 % Försäljning till andra betalare ,6 % 3,6 % Förs. till spec. upptagninsomr ,1 % *) Inkl. gruppen oklassificerade 11,2 % **) Inkluderar hc-jourprodukter och fakturerbara vårddagar vid fördröjd förflyttning (inkl. köptjänster) Den planerade totalfaktureringen för HNS egen serviceproduktion till alla betalare ökar med 2,0 % jämfört med prognosen för 2012, medan volymen, viktad enligt produkternas andel av totalfaktureringen, ökar med 0,1 %. Jämfört med 2012 ökar den planerade faktureringen för egna serviceprodukter till alla betalare med 7,8 %, medan volymen, viktad enligt produkternas andel av totalfaktureringen, ökar med 2,9 %. 26

30 Mål som rör koncernen och samkommunen HNS producerar hälsocentraljourprodukter och fördröjningsvårddagar främst till medlemskommunerna, men faktureringen för dem ingår inte i medlemskommunernas betalningsandel. Sjukvårdsområdena har inte som mål att producera fördröjningsvårddagar och dessa planeras inte heller i budgeten. Faktureringen för hälsocentraljourprodukter kommer enligt planerna att minska med 31,8 % jämfört med prognosen för Nedgången härrör från HUCS sjukvårdsområde där man planerar en minskning av produkterna för hälsocentraljourtjänster med 46,2 %. Orsaken till nedgången ligger i den omstrukturerade verksamheten vid jourpolikliniken i Jorv. HNS producerar en ansenlig mängd specialiserade sjukvårdstjänster till andra sjukvårdsdistrikt och andra kunder, såsom försäkringsbolag. Serviceproduktionen till andra betalare uppgår enligt planerna till 146,7 milj. euro. Huvuddelen (94,8 %) av denna service produceras av HUCS sjukvårdsområde. 27

31 Mål som rör koncernen och samkommunen 3.2 Mål för tillgången till vård och avtal om ordnande av sjukvård på specialnivå Patienterna inom HNS får icke-brådskande vård inom de tidsgränser som fastställs i hälsooch sjukvårdslagen (1326/2010). Centralt för uppföljningen av vårdtillgången är de tidsgränser för att få vård inom den specialiserade sjukvården som anges i 52 och 53 i hälso- och sjukvårdslagen. För att en person ska kunna intas på ett sjukhus för ickebrådskande sjukvård krävs enligt hälso- och sjukvårdslagen en på läkar- eller tandläkarundersökning grundad remiss. Enligt 52 i hälso- och sjukvårdslagen ska bedömningen av vårdbehovet inledas inom tre veckor från det att remissen anlände till ett sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet för specialiserad sjukvård som samkommunen ansvarar för. Om bedömningen av vårdbehovet förutsätter en bedömning av en specialist, särskild bilddiagnostik eller särskilda laboratorieundersökningar, ska bedömningen och de behövliga undersökningarna göras inom tre månader från det att remissen anlände till ett sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet för specialiserad sjukvård inom sjukvårdsdistriktet. Vård, behandling och rådgivning som utifrån bedömningen av vårdbehovet konstaterats nödvändiga ska, med beaktande av hur brådskande den är, ordnas och inledas inom sex månader från det att vårdbehovet slogs fast I brådskande fall ska patienten dock få vård och behandling omedelbart. Enligt 53 i hälso- och sjukvårdslagen ska inom mentalvårdstjänsterna för barn och unga bedömningen av vårdbehovet inledas inom tre veckor från det att remissen anlände till ett sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet för specialiserad sjukvård som samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt ansvarar för eller till en verksamhetsenhet för specialiserad sjukvård i samband med primärvården. Om bedömningen av vårdbehovet förutsätter en bedömning av en specialist, särskild bilddiagnostik eller särskilda laboratorieundersökningar, ska bedömningen och de behövliga undersökningarna göras inom sex veckor från det att remissen anlände till ett sjukhus eller någon annan verksamhetsenhet för specialiserad sjukvård inom sjukvårdsdistriktet. Vård eller behandling som utifrån en bedömning av vårdbehovet konstaterats vara nödvändig ska i fråga om personer under 23 år, med beaktande av hur brådskande vården är, ordnas inom tre månader från det att vårdbehovet konstaterades, om inte medicinska, terapeutiska eller andra motsvarande omständigheter kräver något annat. Remisser Antalet elektiva remisser per år är cirka Andelen elektiva remisser från hälsocentralerna ( remisser/månad) av samtliga remisser är varje månad cirka 60 %. Även andelen remisser från företagshälsovården och den privata sektorn varje månad är oförändrad och ligger på cirka 35 %. Dessutom begärs årligen cirka elektiva sakkunnigkonsultationer (läkares svar till läkare, utan vårdansvar för HNS). HUCS sjukvårdsområdes andel av dessa är cirka 85 %. Antalet begäranden om sakkunnigkonsultation har ökat stadigt. För att förkorta handläggningstiderna fästs ständigt särskild uppmärksamhet vid handläggning av remisser och registrering av remisserna i patientadministrationens datasystem. Till exempel har Tölö sjukhus inrättat en Remisscentral som genast styr remisserna till rätt handläggningsplats och samtidigt kontrollerar att en läkare utan dröjsmål kan ta ställning till om patienten behöver vård eller undersökning. Verksamhetsenheterna bör iaktta registreringsanvisningarna och handlägga sina remisser inom 21 dygn då Valvira varje år har anmärkt om vissa av specialområdena inom HNS har långa handläggningstider. De redogörelser över remissernas handläggningstider som HNS har gett år 2013 har godtagits av Valvira, som inte har vidtagit några fortsatta åtgärder. Handläggningstiderna har förkortats något. Antalet remisser vars handläggningstid översteg 21 dagar var t.ex. 2,8 % 1 9/2013 och 3,3 % 1 9/2012. Handläggningstiderna uppvisar stora 28

32 Mål som rör koncernen och samkommunen skillnader mellan sjukvårdsområdena och specialområdena, vilket delvis beror t.ex. på problem med anordnandet av resurser för remisshandläggningen i vissa enheter. Att få icke-brådskande vård På HNS kan patienten oftast redan på basis av remissen placeras i vårdkö, t.ex. om de nödvändiga undersökningarna av patienten har gjorts i den remitterande enheten. Remissen kan även återsändas tillsammans med vårdanvisningar eller alternativt kan ett konsultationssvar ges. Utifrån ett tvärsnitt av situationen i slutet av månaden väntar, beroende på årstiden, ca patienter som omfattas av vårdgarantin på icke-brådskande avdelningsvård. Antalet patienter som väntar på vård har minskat (med ca 900) jämfört med början av året och med ca 800 patienter om man jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. I slutet av januari hade 2 % av dem som väntade och i slutet av september 4,7 % köat i mer än 6 månader till avdelningsvård. I slutet av september väntade patienter på att få vård och av dem hade 752 väntat i mer än 6 månader (9/2012 var motsvarande siffror och 565). Av de patienter som väntar på avdelningsvård har cirka 65 % väntat i mindre än 3 månader. Väntetiden varierade mellan 52 och 85 dagar och var i snitt 69 dagar. Merparten (cirka 95 %) av alla som väntar på att få vård är patienter i medlemskommunerna. Av alla patienter som väntar på att få vård väntar drygt hälften på kirurgisk vård (mest inom ortopedi). Valvira begärde i september en utredning om tillgången till vård av ögonsjukdomar, eftersom väntetiderna hade blivit längre mot slutet av året. I utredningen lade HNS fram de åtgärder som vidtagits för att förkorta köerna. Dessa är bl.a. användningen av servicesedlar, starten av verksamheten vid Västra Ögonsjukhuset i augusti och inrättandet av nya läkartjänster. Dessa åtgärder gör att köläget fås under kontroll före utgången av Enligt ett tvärsnitt av situationen i slutet av september väntade patienter som omfattades av vårdgarantin på att få vård inom öppenvården (bl.a. undersökningar) (13 %) av alla patienter hade väntat på poliklinikvård i över 3 månader, och av dessa hade 322 patienter väntat i över 6 månader. Motsvarande siffror år 2012 var , och 154 patienter. Betraktat per specialområde fanns flest väntande till poliklinisk vård inom kirurgisk behandling, öron-, näs- och halssjukdomar, invärtes medicin och ögonsjukdomar. HNS har som mål att bland alla universitetssjukvårdsdistrikt ha de kortaste väntetiderna till icke brådskande vård/ invånare. Brådskande vård Patienterna får brådskande vård utgående från grunderna för jourvård och oberoende av var de är bosatta. Vid en jourenhet som har jour dygnet runt ges omedelbar bedömning eller behandling som gäller akut sjukdom, kroppsskada, försämring av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Social- och hälsovårdsministeriets förordning om grunderna för brådskande vård och villkoren för jour inom olika medicinska verksamhetsområden träder i kraft i början av år 2015 (beträffande förlossningarna i början av år 2017). På ett år görs totalt cirka jourbesök på HNS (inkl. besöksprodukter som faktureras som DRG-produkter). Det kumulativa antalet jourbesök i januari september 2013 är sammanlagt besök, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Målet är att fastställa kriterierna för brådskande (1 30 dagar) diagnoser och för behandlingen av patientgrupperna liksom utfallet av kriterierna åren (utfall från 90 till 98 %). 29

33 Mål som rör koncernen och samkommunen Ordnande av högspecialiserad sjukvård I den förordning om ordnande och centralisering av den högspecialiserade sjukvården (trädde i kraft i maj 2011) bestäms om de undersökningar, de åtgärder och den vård som hör till den högspecialiserade sjukvård som på grund av sjukdomens sällsynthet eller krävande natur eller de särskilda krav som ordnandet ställer ska centraliseras till ett eller flera universitetssjukhus. Undersökningen och behandlingen av 25 sjukdomar eller skador på högspecialiserad nivå har genom förordning centraliserats till Helsingforsregionens universitetscentralsjukhus (HUCS). Avtal om ordnandet av specialiserad sjukvård Sjukhusen i HUCS sjukvårdsområde vårdar inte bara patienter från HNS sjukvårdsområden som behöver högspecialiserad vård, utan även patienter från HNS specialupptagningsområden. HNS samt samkommunen för sjukvårds- och socialtjänster i Kymmenedalen (Carea) och Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt (Eksote), vilka hör till HNS specialupptagningsområde, har ingått att avtal om ordnande av specialiserad sjukvård inom Helsingforsregionens universitetscentralsjukhus specialupptagningsområde. Avtalet ska tecknas för fullmäktigeperioden i avtalet överenskoms i enlighet med lag (1326/2010) och förordning (337/2011) om samarbetet och arbetsfördelningen inom den specialiserade sjukvården och den högspecialiserade sjukvården samt inom den medicinska rehabiliteringen. Dessutom ska det överenskommas hur samkommunerna för sjukvårdsdistrikten inom ett specialupptagningsområde i samråd ska genomföra de tjänster som deras verksamhetsenheter behöver, såsom upphandlingstjänster, läkemedelsförsörjning, instrumentvård, transport- och lagringstjänster, informationssystemlösningar och utvecklandet av sådana, liksom även diagnostiktjänster, förvaring av prover i anslutning till diagnoser, eventuell användning av sådana för forskning och praxis i anslutning till detta samt andra stödtjänster. Samkommuner för sjukvårdsdistrikten inom ett specialupptagningsområde ska inom sitt område inrätta en forskningskommitté, som beslutar om fördelning av den statliga forskningsfinansieringen för hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå. Kommittén representerar specialupptagningsområdet i förhandlingarna med social- och hälsovårdsministeriet om insatsområden och målsättningar när det gäller forskningen. Sjukvårdsdistrikten inom specialupptagningsområdet bildade den 1 januari 2012 en central för prehospital akutsjukvård, och i avtalet föreslås hur kostnaderna för centralen ska fördelas. Avtalet omfattar även bl.a. uppgifter om var de olika specialiteterna har jour, arrangemangen för jouren inom den specialiserade sjukvården, gemensamma handlingsmodeller för medicinsk rehabilitering och anvisningar för nivåstrukturering av vården. 30

34 Mål som rör koncernen och samkommunen 3.3 Mål för koncernens verksamhet och ekonomi I kommunallagen finns bestämmelser om koncernledningens uppgifter. Koncernledningen svarar för ledningen av kommunkoncernen och för ordnande av koncernövervakningen. Funktionerna och uppgifterna inom HNS-koncernen ska ordnas och skötas produktivt, ekonomiskt, effektivt och kostnadseffektivt så att 1. de av fullmäktige uppställda målen för verksamheten och ekonomin uppnås, 2. nödvändiga effektiviseringar, omstruktureringar och samordningar av verksamheten genomförs, 3. det reserveras medel i budgeten för ordnande av undervisning och forskning i hälsovetenskaper på universitetsnivå, 4. samkommunens ekonomi är i balans, 5. ansvaret för det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet är klart och tydligt inom varje sjukvårdsområde, annat resultatområde, affärsverk, balansenhet och dotterbolag, 6. det på varje nivå och i alla funktioner inom organisationen finns en tillräcklig internkontroll och så att ansvaret för en ändamålsenlig övervakning åligger varje organ och varje person i förmansställning, 7. befintliga risker som hänför sig till verksamheten, ekonomin eller andra omständigheter utreds och undviks samt har beredskap för skador så att de eller kostnaderna för dem inte orsakar störningar för HNS-koncernens verksamhet och finansiering, 8. betaltrafiken, finansieringen och placeringsverksamheten sköts produktivt, tryggt och ekonomiskt, 9. räntebärande främmande kapital utnyttjas endast när det är motiverat på ekonomiska eller verksamhetsmässiga grunder, och så att 10. verksamhetsstyrningen ordnas så att man i skötseln och användningen av rörelsekapital fäster uppmärksamhet vid att så lite kapital som möjligt binds vid funktionerna. I ekonomiplanen framläggs målen för utvecklingen av HNS-koncernens funktioner samt utreds hur funktionerna och investeringarna ska finansieras. Utgångspunkt för budgeten och den årliga verksamhetsplanen är de strategiska huvudmålen, förutsättningarna för hur de ska uppnås och de mål i ekonomiplanen som härleds ur dem. Fullmäktige uppställer målen för ekonomin, verksamheten och produktiviteten samt anvisar de resurser som krävs för att målen ska uppnås. Förbättringen av HNS produktivitet syftar till att avkastningen ska öka mer än kostnaderna. En förbättring av produktiviteten förutsätter ett långsiktigt utvecklingsprogram. Centrala områden inom förbättringen av HNS produktivitet är följande: 1. förbättring av smidigheten i processerna och vårdkedjorna 2. ökning av arbetets produktivitet (bl.a. genom korrekt dimensionering av personal, flexibla arbetstider, främjande av kompetens och engagemang, utnyttjande av incitament samt belöning av produktivitetsförbättringar), 3. effektivare utnyttjande av kapacitet (lokaler och utrustning), 4. eliminering av överlappningar, ändamålsenlig centralisering av funktioner samt skalfördelar, 5. nya sätt att arbeta samt innovationer. 31

35 Mål som rör koncernen och samkommunen Produktivitetsmålet beaktas i sjukvårdsområdenas produktpriser till medlemskommunerna och övriga betalare. Produktpriserna måste stiga mindre än kostnaderna jämfört med föregående års jämförbara volymer. För stödtjänstenheterna fastställs en produktgruppsspecifik och volymviktad maximiförändring för prisnivån. Maxförändringen utgår från produktivitetsmålet. Budgeten och ekonomiplanen uppgörs i enlighet med de av fullmäktige godkända målen för verksamheten och ekonomin samt med beaktande av produktivitetsmålen och de organisatoriska förändringarna. Ekonomiplanen uppgörs för tre år, varav det första är budgetåret. Även investeringsplanen upprättas för tre år. Om budgetens bindande karaktär bestäms i motiveringarna till budgeten. Koncernstyrning HNS-koncernen leds som en enda helhet i enlighet med den godkända strategin och dess värden och mål. Varje organisatorisk nivå har klara ansvarsroller och befogenheter i enlighet med principen om en chef med övergripande ansvar. Förhållandet mellan HNSkoncernens sjukvårdstjänster och dess stödtjänster grundar sig på en beställar-utförarmodell (3 i förvaltningsstadgan ). I enlighet med bestämmelserna i kommunallagen leds HNS-koncernen av en samkommunsstyrelse som lyder under fullmäktige. Styrelsen har i uppgift att övervaka att de samfund i vilka samkommunen har bestämmande inflytande handlar enligt de mål för verksamheten och ekonomin som har fastställts av HNS fullmäktige. Det hör till styrelsen att övervaka att samfunden följer riktlinjer som är förenliga med samkommunens mål och syften. Samkommunens verkställande direktör ansvarar för den operativa ledningen av koncernen. Verkställande direktören skall med hjälp av strategin och ledningssystemet sörja för verkställandet av koncernstyrningen och ägarstyrningen samt svara för att de mål som fullmäktige och styrelsen satt upp nås. Sektionen för affärsverksamhet Styrelsen beslutade den 17 december 2009 tillsätta en sektion för affärsverksamhet med uppgift att styra och övervaka affärsfunktionerna. Sektionen för affärsverksamhet lyder under styrelsen och lägger fram förslag gällande riktlinjerna och principerna för koncernstyrningen samt om målen för affärsverken och dotterbolagen. Sektionen följer upp att affärsverken och dotterbolagen handlar i enlighet med de mål fullmäktige och styrelsen har ställt upp samt sörjer inom sitt arbetsfält för att koncernövervakningen fungerar. 3.4 Extern och intern kontroll samt riskhantering Tillförlitligheten hos offentliga verksamheter förutsätter tillräcklig kontroll. Syftet med kontrollen är att främja en effektiv ledning, riskhantering och bedömning av verksamhetens effektivitet. Kontrollen ska ge en rimlig säkerhet om att verksamheten hanteras lagenligt och ändamålsenligt för att samkommunen ska nå de uppställda målen. Kontrollen av samkommunens förvaltning och ekonomi ordnas så att den externa och den interna kontrollen tillsammans utgör ett heltäckande kontrollsystem. Den externa kontrollen är oberoende av den operativa ledningen och HNS övriga organisation. Ansvariga för den externa kontrollen är i enlighet med bestämmelserna i lag revisionsnämnden och revisorerna. Den externa kontrollen betjänar samkommunens fullmäktiges kontroll- och revisionsbehov med avseende på HNS operativa ledning och 32

36 Mål som rör koncernen och samkommunen förvaltning. Enheten för extern revision är ett separat resultatområde som lyder under revisionsnämnden. Den interna kontrollen stödjer riskhanteringen. Med intern kontroll avses interna förfaringsoch handlingssätt som syftar till att säkerställa att verksamheten är lagenligt och effektiv. Intern kontroll och riskhantering utgör delar i samkommunen HNS system för god ledning och förvaltning. Deras syfte är att säkerställa att lagar, myndighetsanvisningar samt ledningens beslut följs samt att de strategiska, verksamhetsmässiga och ekonomiska målen följs och att finanserna sköts klanderfritt. Enligt HNS riskhanteringspolicy (10/2007) ska riskerna i anknytning till verksamheten i resultatområdena, balans-, verksamhets- och ansvarsenheterna samt affärsverken och dotterbolagen identifieras och utvärderas och åtgärder för att hantera dessa risker vidtas. Risker förknippas med alla delar av verksamheten. En del av riskerna hänför sig till omständigheter inom HNS och HNS-koncernen, medan andra är utifrån kommande risker. Vid riskhanteringen bör man koncentrera sig på väsentliga risker på bred front med beaktande av bl.a. operativa risker, ekonomiska risker och egendomsrisker. Uppföljningen är en viktig del av lednings- och förvaltningssystemet, den interna kontrollen och riskhanteringen. I samband med rapporteringen om verksamheten och ekonomin läggs centrala nyckeltal fram för koncernledningen och de indikatorer som tillämpas vid uppföljningen omfattar månads- och delårsrapporter. Via det elektroniska riskhanteringssystemet som används på HNS (HUS-Riskit) är det möjligt att identifiera och följa upp risker och få en övergripande bild av risksituationen. På samförvaltningen arbetar en riskhanteringschef och en utvecklingschef, bägge underställda förvaltningsdirektören. Dessa har till främsta uppgift att utveckla riskhanteringen och den interna kontrollen och att främja en god förvaltning. Kommunallagen ( ) har utökats med närmare bestämmelser om intern kontroll och riskhantering i samkommuner. Målet är att säkerställa bättre och mer beskrivande uppgifter om det ekonomiska läget och riskerna för beslutsfattarna. Ett viktigt sätt är att förbättra bokslutsinformationen och att skapa mer enhetliga strukturer för den interna kontrollen och riskhanteringen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen. Enligt lagen ska fullmäktige fatta beslut om grunderna för kommunens och kommunkoncernens interna kontroll och riskhantering (13 ). Tillbörliga bestämmelser om befogenheter och fördelning av uppgifterna ska inkluderas i förvaltningsstadgan (50 ). De nya bestämmelserna i kommunallagen förutsätter i praktiken en uppdatering av anvisningarna och förfaringssätten i anslutning till intern kontroll och riskhanteringen. HNS-koncernens permanenta anvisning om god förvaltning (15/2010) ska förnyas och rapporteringen utvecklas med hänsyn till intern kontroll och riskhantering. Riskaspekterna kommer att accentueras i rapporteringen över ekonomin och verksamheten, och koncernledningen får regelbundna rapporter om läget beträffande riskhanteringen, betydande risker, skador och hot mot säkerheten. HNS fullmäktige avser att besluta om grunderna för den interna kontrollen och riskhanteringen samt om implementeringen av de nya verksamhetsmodellerna i december 2013 (allmän anvisning för intern kontroll och riskhantering ). 33

37 Mål som rör koncernen och samkommunen Intern kontroll Den interna kontrollen genomförs enligt principerna i kommunallagen. Den interna kontrollen hör till riskhanteringen och utgör ett väsentligt element i det dagliga ledningsoch chefsarbetet. Med intern kontroll avses alla åtgärder och metoder som syftar till att; 1) upprätthålla och främja en resultatrik verksamhet i samkommunen, 2) säkerställa kontinuiteten i verksamheten och förenligheten med anvisningarna och bestämmelserna, 3) säkerställa tillförlitligheten hos informationssystemen, 4) minimera, förutse och konstatera fel, misstag och missbruk, samt 5) säkerställa en omsorgsfull och ekonomisk användning av medel och övriga resurser. Med hjälp av den interna kontrollen får ledningen tillräcklig information om organisationens tillstånd och vad den åstadkommit. Riskhantering och beredskap Genom riskhanteringen och beredskapen inför risker säkerställs att HNS kan fungera störningsfritt, kostnadseffektivt och på en hög och god nivå samt att verksamheterna fortsätter under alla förhållanden. Risker som hotar centrala funktioner och verksamhetsmiljöer identifieras och bedöms på samtliga organisationsnivåer och i alla funktioner, varefter beslut om nödvändiga åtgärder fattas. Det operativa ansvaret för riskhanteringen ligger hos ledningen i resultatområdena, balans-, verksamhets- och ansvarsenheterna samt i affärsverken och dotterbolagen. Ledningens uppgift är att leda, styra och övervaka att detta lyckas inom respektive ansvarsområde. Var och en som är anställd på HNS ansvarar för att riskhanteringen omsätts i praktiken med hänsyn till de egna arbetsuppgifterna. Genom försäkringar överförs en del av riskerna på försäkringsbolagen. En del av försäkringarna är lagstadgade. HNS styrelse beslutar om vilka risker som ska försäkras. De lagstadgade och frivilliga försäkringarna konkurrensutsattes i slutet av 2012: från och med har HNS försäkringar tecknats i LokalTapiola- och Pohjola-bolagen. 3.5 Redogörelse för intern kontroll, riskhantering och koncernövervakning Intern kontroll och riskhantering I utlåtandet om utvärdering och bekräftelse gällande den interna kontrollen, riskhanteringen och koncernkontrollen understryks ledningens ansvar för ordnandet av dessa frågor. Syftet med redogörelsen är att öka ledningens och personalens medvetenhet om betydelsen av intern kontroll samt att öka det allmänna förtroendet. För detta ändamål ska styrelsen i verksamhetsberättelsen lägga fram en redogörelse över anordnandet av den interna kontrollen och koncernkontrollen. I redogörelsen ska dessutom särskilt nämnas vilka risker och osäkerhetsmoment som koncernledningen eller den som utnämnts av ledningen är utsatta för. HNS sjukvårdsområden, affärsverk, övriga resultatområden och balansenheter samt dotterbolag ger en redogörelse om den interna kontrollen och riskhanteringen i sin verksamhetsberättelse. För verksamhetsberättelsen och bokslutet upprättas även redogörelser över den interna kontrollen och riskhanteringen i HNS och koncernen. Redogörelserna grundar sig på svaren i självutvärderingsenkäter. Självutvärderingar genomförs i det elektroniska riskhanteringssystemet (HUS-Riskit). Vid utvärderingen av den interna kontrollen och riskhanteringen iakttas en internationellt 34

38 Mål som rör koncernen och samkommunen godkänd modell (Coso ). Samförvaltningens grupp för allmän förvaltning och juridik ansvarar för genomförandet av enkäterna och analyseringen av svaren för redogörelserna. Redogörelse för intern kontroll och riskhantering Enligt bokföringsnämndens allmänna anvisning (2013) ska det i verksamhetsberättelsen finnas en utredning över hur den interna kontrollen och den därtill knutna riskhanteringen har ordnats. I utredningen anges även om det påvisats brister i kontrollen under räkenskapsperioden och hur man har för avsikt att utveckla den interna kontrollen och riskhanteringen under den gällande ekonomiplaneperioden. Om brister och fel har upptäckts i samkommunens interna kontroll, ska dessa redogöras för och förslag ges för hur de ska åtgärdas. HNS sjukvårdsområden, affärsverk, övriga resultatområden och balansenheter gör självutvärderingar om ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen. Följande aspekter behandlas i utvärderingen: Ledningssätt och kontrollmiljö, riskhantering, kontrollåtgärder, rapportering och informationsförmedling och uppföljning. Redogörelse för koncernkontroll Enligt kommunallagen svarar koncernledningen för ledningen av samkommunen HNS och för ordnande av koncernkontrollen. Koncernen har ingen juridisk självständighet, utan är en ägar- och förvaltningsenhet, vars syfte är att intensifiera koncernenheternas samarbete till nytta för samkommunen och därigenom även för invånarna i de kommuner som ingår i samkommunen. Till god förvaltningssed hör att samkommunens ledning utvärderar om koncernkontrollen är ändamålsenlig och tillräcklig. Eventuella brister och fel i koncernkontrollen samt behövliga korrigerande åtgärder anges i redovisningen. För redogörelsen över koncernkontrollen ska en självutvärdering göras i dotterbolagen i enlighet med rekommendationerna i den allmänna anvisningen från bokföringsnämndens kommunsektion (2013). I redogörelsens behandlas målområdena i koncernkontrollen. Dessa är; 1) fördelning av befogenheter och ansvar i koncernstyrningen, 2) delgivning av instruktioner, 3) måluppställning och målutfall, 4) uppföljning av en resultatrik verksamhet i dotterbolagen och av deras ekonomiska ställning, 5) analysering och rapporteringsmetoder, 6) användning av centraliserade koncernfunktioner och -tjänster, samt 7) granskning av hur riskhanteringssystemen fungerar i dotterbolagen. Om brister och fel har upptäckts i koncernkontrollen, ska dessa redogöras för och förslag ges för hur de ska åtgärdas. 35

39 Budgetens struktur och bindande karaktär 4 BUDGETENS STRUKTUR OCH BINDANDE KARAKTÄR 4.1 Budgetens och ekonomiplanens struktur Ekonomiplanen är uppgjord för tre år, varav det första är budgetåret. Genom budgeten godkänner fullmäktige på styrelsens förslag målen för samkommunens verksamhet och ekonomi. En investeringsplan upprättas för fyra år. Budgeten för samkommunen HNS består en samkommunsdel och tre tilläggsdelar som upprättas för behandlingen i ledningsgruppen och nämnder: Budgeten för samkommunen HNS består av fyra delar: Samkommunen, balansenheterna och bilagorna, Sjukvårds- och resultatområdena, Stödtjänsterna i anslutning till sjukvården, Övriga stödtjänster och dotterbolag. Budgetens första del behandlar utgångspunkterna för budgetberedningen, de strategiska insatsområdena och nyckelmålen för 2014 samt målen för verksamheten och ekonomin. Dessutom presenteras budgetens struktur och dess bindande karaktär, principerna för produktifiering, prissättning och fakturering samt undervisnings-, forsknings- och utvecklingsverksamheten. I delen Planering av verksamheten och ekonomin ingår resultatbudgeten, som behandlar utgångspunkterna för budgetberedningen, och i bilaga 7 finns samkommunens sammanställda resultat- och finansieringskalkyler för år I investeringsbudgeten presenteras de strategiska målen för investeringarna, investeringsplanens struktur samt de olika resultatområdenas investeringsplaner för åren I finansieringsbudgeten presenteras samkommunen HNS finansiella ställning och finansieringsplan för åren I personalplanedelen presenteras tyngdpunkterna i personalledningen, en kompetensutvecklingsplan och en personalstrukturplan, och i bilaga 6 en numerisk personalplan. I driftsekonomidelen presenteras de nyckelmålen för verksamheten och ekonomin som har härletts ur HNS strategi utifrån fem aspekter: patienten/kunden och samhällelig påverkan; undervisning och forskning; processer, strukturer och ledning; personal och ekonomi. De ekonomiska planerna för Hjälpmedelscentralen och IT-förvaltning läggs fram i slutet av driftsekonomidelen. I den del som omfattar resultatområdenas budgeter och verksamhetsplaner presenteras de centrala nyckeltalen för ekonomin, tillståndet i omvärlden och de förväntade förändringarna, servicemålen, resultatbudgeten, hur produktivitetsmålet uppnås i praktiken samt personalplanen och eventuella organisatoriska förändringar. I slutet av delen finns ekonomiplanerna för resultatområdena Samförvaltning, HNS-Lokalcentralen, Extern revision och Företagshälsovården. I delen med budgeter och verksamhetsplaner för sjukvårdsmässiga affärsverk presenteras affärsverkens nyckeltal, tillståndet i omvärlden och förväntade förändringar, vision och affärsidé, servicemålen, resultatbudgeten och hur produktivitetsmålet uppnås i praktiken, investeringar , finansieringsbudgeten, personalplanen och eventuella organisatoriska förändringar samt det balanserade styrkortet. I delen med budgeter och verksamhetsplaner för övriga affärsverk och dotterbolag presenteras de övriga affärsverkens nyckeltal, tillståndet i omvärlden och förväntade förändringar, vision och affärsidé, servicemålen, resultatbudgeten och hur produktivitetsmålet uppnås i praktiken, investeringar , finansieringsbudgeten, 36

40 Budgetens struktur och bindande karaktär personalplanen och eventuella organisatoriska förändringar samt det balanserade styrkortet. I den del som behandlar övriga affärsverk och dotterbolag ingår även budgeter för HNS- Fastigheter Ab, Uudenmaan Sairaalapesula och Hyksin kliiniset palvelut Oy. Samkommunens fullmäktige godkänner de mål som uppställs för affärsverkens och dotterbolagens verksamhet och ekonomi. 4.2 Budgetens bindande verkan Bindande mål och resultatmål Samkommunen Målet för ekonomiplaneperioden är en balanserad ekonomi. För år 2014 är målet ett nollresultat, varvid årsbidraget = avskrivningarna. Åren är planen att täcka underskottet i balansräkningen från tidigare år, varvid resultatmålet för år 2015 är 10,0 milj. euro och för år ,9 milj. euro. Det bindande ekonomiska målet på samkommunsnivå för budgetåret 2014 är samkommunens bindande nettokostnader, vilket gör det möjligt att beakta verksamhetsintäkter, förändringar i finansiella poster och annan försäljning än försäljning till medlemskommunerna. HNS-samkommunens bindande nettokostnader: Bindande nettokostnader Intäkts-/kostnadsgrupp (1 000 euro) BS 2012 BU 2013 PROG 2013 Verksamhetskostnader räntekostnader övriga finansiella kostnader avskrivningar = Verksamhetskostnader övriga försäljningsintäkter avgiftsintäkter understöd och bidrag övriga verksamhetsintäkter ränteintäkter övriga finansiella intäkter = Verksamhetens nettokostnader Försäljningsintäkter av sjukvårdsverksamhet Bindande nettokostnader Förändr. % jämfört med föreg. år 1,7 % 2,8 % 1,1 % Förändr. % jämfört med budgeten 2,2 % 37

41 Budgetens struktur och bindande karaktär Som bindande mål för investeringarnas del uppställs det sammanlagda beloppet för samkommunens HNS investeringar, inkl. små utrustnings- och byggprojekt. Varje enskilt projekt som kostnadsuppskattas till minst 10 miljoner euro ska godkännas av fullmäktige. Som bindande mål för samkommunens finansieringsbudget uppställs maxbeloppen för ökningarna och minskningarna av långfristiga lån samt nettoförändringarna i utlåningen. Samkommunen betalar ägarkommunerna 3 procent ränta på grundkapitalet. Bindande mål Räkenskapsperiodens resultat (1 000 euro) Ökning av långfristiga lån (milj. euro) Minskning av långfristiga lån (milj. euro) Förändr. i utlåning netto (milj. euro) Bindande nettokostnader (milj. euro) Ränta på grundkapi talet Samkommunen HNS 0,0 90,0-10,2-0,5 1443,8 3,0 % Sjukvårdsområdena Som bindande ekonomiska mål för sjukvårdsområdena fastställs de bindande nettokostnaderna. Det bindande resultatmålet för sjukvårdsområdena är ett nollresultat med undantag för Västra Nylands sjukvårdsområde, vars mål är ett underskott på 0,4 milj. euro. Dessutom uppställs även ett mål om produktivitetshöjning på 1,5 % för sjukvårdsområdena, med undantag av Västra Nylands sjukvårdsområde där produktivitetsmålet är 0,6 %. För den somatiska produktionens del mäts produktiviteten med kostnadsindikatorn för DRG-poäng (euro/drg-poäng) och med indikatorn för arbetets produktivitet (DRG-poäng/årsverke). Sjukvårdsområde Bindande mål Räkenskapsperiodens resultat (1 000 euro) Produktivitetsmål Bindande nettokostnader Sjukvårdsområdet HUCS 0,0 1,5 % Västra Nylands sjukvårdsområde -400,0 0,6 % Lojo sjukvårdsområde 0,0 1,5 % Hyvinge sjukvårdsområde 0,0 1,5 % Borgå sjukvårdsområde 0,0 1,5 % Bindande nettokostnader (1 000 euro) BS 2012 BU 2013 PROG 2013 / BU 2013 / PROG 2013 Sjukvårdsområdet HUCS ,88 % -0,19 % Västra Nylands sjukvårdsområde ,32 % -1,23 % Lojo sjukvårdsområde ,98 % 1,81 % Hyvinge sjukvårdsområde ,22 % 2,43 % Borgå sjukvårdsområde ,91 % 2,77 % Balansenheterna Bindande ekonomiska mål för balansenheterna Hjälpmedelscentralen och IT-förvaltning i relation till fullmäktige är ett nollresultat för räkenskapsperioden. För balansenheten ITförvaltning uppställs ett produktivitetsökningsmål på1,5 % och för Hjälpmedelscentralen 2,5 %. För enheterna fastställs därtill den från produktivitetsmålet härledda, med den produktgruppsvisa volymen vägda största tillåtna förändringen i prisnivån, uttryckt i 38

42 Budgetens struktur och bindande karaktär procent. För IT-förvaltning är den största tillåtna förändringen i prisnivån -0,2 %, för Hjälpmedelscentralen 3,3 %. I samband med budgetarbetet bedöms behovet av långfristiga lån och uppställs ett maxbelopp för dessa lån. Balansenheterna betalar inte ränta på sitt grundkapital. I samband med godkännandet av ändringarna i budgeten godkänner fullmäktige även eventuella ändringar som berör balansenheterna. Balansenhet Bindande mål Räkenskapsperiodens resultat (1 000 euro) Produktivitetsmål Förändring i prisnivå Ökning av långfristiga lån (milj. euro) IT-förvaltning 0,0 % 1,5 % -0,2 % 0,0 Hjälpmedelscentralen 0,0 % 2,5 % 3,3 % 1,0 Affärsverken och resultatområdena Som bindande ekonomiskt mål för affärsverken och resultatområdena uppställs ett nollresultat för räkenskapsperioden med undantag för HUSLAB, vars mål är ett överskott på 0,4 milj. euro. För affärsverken fastställs dessutom för varje stödserviceenhet en tillåten förändringsprocent för prisnivån, vilken härletts ur det bindande produktivitetsmålet på 1,5 2,5 procent. Förändringsprocenten är viktad enligt volymerna per produktgrupp. Produktivitetsmålet för resultatområdena är 1,5 procent. För HNS-Apoteks del inkluderar produktivitetsmålet inte läkemedel som förmedlas, och för HNS-Logistiks del inte förnödenheter som förmedlas. Vid beräkningen av produktivitetsmålet för samförvaltningen har dessutom försäkringskostnaderna dragits av från de externa verksamhetskostnaderna. Affärsverk och res.områden Bindande mål Räkenskapsperiodens resultat (1 000 euro) Produktivitetsmål Förändring i prisnivå Ökning av långfristiga lån (milj. euro) Ränta på grundkapitalet HNS-Apotek *) 0 2,0 % -3,6 % 0,0 3,0 % HNS-Bilddiagnostik 0 2,0 % 1,7 % 0,0 3,0 % HUSLAB 400 2,0 % 0,3 % 0,0 3,0 % Ravioli 0 2,0 % 3,2 % 0,0 3,0 % HNS-Desiko 0 2,0 % -0,6 % 0,0 3,0 % HNS-Logistik *) 0 2,0 % -1,9 % 0,0 3,0 % HNS-Servis 0 2,0 % 0,3 % 0,0 3,0 % Resultatområdena Lokalcentralen **) 0 1,5 % 0,0 3,0 % Samförvaltningen ***) 0 1,5 % 0,0 Företagshälsovård 0 1,5 % 0,0 Extern revision 0 1,5 % 0,0 *) I produktivitetsmålet har andelen läkemedel och förbrukningsartiklar som förmedlas inte tagits i beaktande **) Produktivitetsmålet inpassades på underhållshyran ***) I produktivitetsmålet har försäkringskostnader inte tagits i beaktande I samband med affärsverkens budgetberedning bedöms behovet av långfristiga lån och uppställs ett maxbelopp för dessa lån. 39

43 Budgetens struktur och bindande karaktär För HNS-Lokalcentralens del riktas produktivitetsmålet till underhållshyran. Affärsverken och resultatområdet HNS-Lokalcentralen betalar 3 procent i ränta på grundkapitalet. Resultatområdena extern revision, koncernförvaltning och företagshälsovård har inget grundkapital. I samband med beredningen av bokslutet bestäms hur affärsverkens över-/underskott för räkenskapsperioden ska behandlas. Fullmäktige fastställer i samband med godkännandet av samkommunens budget målen för varje affärsverk. Direktionerna för affärsverken godkänner affärsverkens egna budgeter, som följer den av fullmäktige godkända koncernpolitiken och de mål som uppställts för verksamheten och ekonomin. Dotterbolagen Mål för verksamheten och ekonomin uppställs även för HNS-Fastigheter Ab och, i samråd med Helsingfors stad, för Uudenmaan Sairaalapesula Oy. För HNS-Fastigheter Ab och Uudenmaan Sairaalapesula Oy uppställs produktivitetsmålet 2 % som ekonomiskt mål för räkenskapsperioden För enheterna uppställs därmed nollresultatmålet. Dotterbolag Bindande mål Räkenskapsperiodens resultat före bokslutsdispositioner (1000 euro) Produktivitetsmål HNS-Fastigheter Ab 0,0 2,0 % Uudenmaan Sairaalapesula Oy 0,0 2,0 % Affärsverkens direktioner och aktiebolagens styrelser ska genom sina beslut stödja uppnåendet av koncernens mål. 40

44 Budgetens struktur och bindande karaktär Sammandrag av utfallet för anslag och beräknade inkomster I nedanstående tabell anges de bindande målen för år 2013 i fråga om anslag och beräknade inkomster i resultatbudgeten, investeringsbudgeten och finansieringsbudgeten. (1 000 euro) Bindning 1) ANSLAG 2) BERÄKNADE INKOMSTER B / N BUF2014 BUF014 RESULTATBUDGET Samkommunens verksamhetskostnader 2) N Övriga finansiella kostnader INVESTERINGSBUDGET HNS resultatområden B Balansenheterna B Affärsverken B FINANSIERINGSBUDGET Förändringar i utlåningen N 501 Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning i långfristigt lånebestånd B Minskning i långfristigt lånebestånd B YHTEENSÄ B 1) N = bindning enligt nettoanslag; B = bindning enligt bruttoanslag 2) Anslag = Samkommunens bindande nettokostnader (medlemskommunernas betalningsandel med tillägg för räkenskapens underskott; om räkenskapsperiodens resultat är noll = medlemskommunernas betalningsandel) Se formeln för bindande nettokostnader i tabellen HNSsamkommunens bindande nettokostnader i början av detta stycke. 41

45 Produktifiering, prissättning och fakturering allmän motivering 5 PRODUKTIFIERING, PRISSÄTTNING OCH FAKTURERING ALLMÄN MOTIVERING 5.1 Produktifiering och prissättning I enlighet med grundavtalet utgörs samkommunens inkomster av medlemskommunernas serviceavgifter och samkommunens övriga inkomster. Principerna för prissättningen bestäms av fullmäktige, medan styrelsen godkänner priserna vid de skilda sjukhusen. I fråga om produktifieringen tillämpas samma principer vid alla sjukhus och enheter i sjukvårdsdistriktet. Produktifieringen av specialsjukvårdens tjänster grundar sig på NordDRG-grupperade produkter, vårddagar och öppenvårdsprodukter samt på prestationsbaserad fakturering. Kommunerna faktureras enligt den faktiska användningen av service. Prissättningen av tjänsterna görs enligt självkostnadsprincipen. Denna princip innebär att servicepriserna motsvarar de kostnader som produktionen av tjänsterna förorsakar. Priserna per produkt fastställs utifrån en kostnadsberäkning som görs skilt för varje sjukvårdsområde. De allmänna principerna för kostnadsberäkningen är gemensamma för hela sjukvårdsdistriktet, så prisbildningen för varje produkt görs på enahanda grunder. I prissättningen av NordDRG-produkter fastställs kostnadsgränserna för vårdperioderna enligt standardavvikelse (SD) och huvudregeln är att 2SD tillämpas vid fastställande av kostnadsgränserna. Om kostnadsspridningen är stor kan huvudregeln frångås till förmån för kostnadsgränsen 1SD. Sjukvårdsområdenas produktspecifika priser varierar efter hur krävande vården är och på grund av att patienterna är olika. Den vård som ges vid universitetssjukhuset är ofta mer krävande än den som ges vid samkommunens andra sjukhus eller enheter, även om vården hänförs till samma NordDRG-grupp. Målet för 2014 är en fortsatt god produktivitetsutveckling inom samtliga sjukvårdsområden och inom stödtjänsterna. Ökande produktivitet och god kostnadshantering möjliggör en konkurrenskraftig prissättning som täcker kostnaderna Prissättningen under budgetåret 2014 grundar sig på utfallet av kostnaderna för mellanprestationer 2012, och dessa justeras med den vid budgetberedningen uppskattade förändringen i kostnadsnivån åren 2013 och 2014 samt förändringarna i verksamheten åren 2013 och De slag av mellanprestationer för vilka HNS beräknar kostnaderna per enhet är vårddagar, poliklinikbesök, operationer, andra behandlingsåtgärder, bilddiagnostiska undersökningar, laboratorieundersökningar, dyra läkemedel, dyra förbrukningsartiklar och hjälpmedel. Produktivitetsmålet för 2014 uppställdes till 1,5 procent för alla sjukvårdsområden utom Västra Nylands sjukvårdsområde, där målet är 0,6 procent. Det för verksamheten uppställda produktivitetsmålet beaktas endast i prissättningen av NordDRGvårddagsprodukter och öppenvårdsbesök. Service som faktureras enligt prestationsprincipen beaktas inte i produktivitetsmålet. Härigenom minskar risken för att externa kommuner och andra betalare subventioneras på medlemskommunernas bekostnad. På samkommunsnivå bör den genomsnittliga ökningen i priserna på serviceprodukter följa den tillåtna förändringen i prisnivån, vilket är 4,2 % i jämförelse med budgeten för år Vid fastställandet av den tillåtna förändringsprocenten i prisnivån har man beaktat den genomsnittliga förändringen i kostnaderna i hela samkommunen år 2014, underskottet för år 2012 utan effekt av ändringen i beräkningsgrunderna för semesterlöneskulden, effekterna av de ändringar i verksamheten som avtalats om vid budgetberedningen, behovet av att justera priserna för år 2013 enligt den senaste prognosen samt produktivitetsmålet för år

46 Produktifiering, prissättning och fakturering allmän motivering I de årliga kostnadsberäkningarna beräknas kostnaderna för produktion av mellanprestationer på basis av föregående års bokslutsuppgifter. I prissättningen av mellanprestationerna justeras kostnaderna för mellanprestationer i samma mån som den genomsnittliga kostnadsförändringen. Priserna för sjukvårdstjänster bildas av det sammanlagda beloppet av kostnaderna för de mellanprestationer som hänför sig till tjänsterna. Produktivitetsmålet beaktas i produktpriserna. Fullmäktige beslutade om principerna för produktifiering av tjänsterna och om prissättningen I fråga om produktifieringen tillämpas enhetliga principer vid alla sjukhus i sjukvårdsdistriktet. Under året har det i fråga om faktureringen av hjälpmedel och andra specialtjänster gjorts smärre justeringar av principerna för produktifiering och prissättning. Justeringarna redovisas i dokumentet Principer för produktifiering och prissättning 2014, som finns som bilaga Prehospital akutsjukvård och på invånarantalet baserade avgifter för specialskyldigheter Hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser om prehospital akutsjukvård och social- och hälsovårdsministeriets förordning om prehospital akutsjukvård överförde ansvaret för ordnande av akutvården från de enskilda kommunerna till sjukvårdsdistriktet. Samtidigt inlemmades helt nya uppgifter i akutvårdsservicen. Akutvården skulle ha ordnats på det nya sättet senast den 1 januari 2013, med undantag av fältledningssystemet, där övergångstiden fortsatte till den 1 januari Sjukvårdsområdena inom HNS är med avseende på befolkning samt samhällsstrukturen och strukturen för serviceproduktionen mycket olika, så därför har det inte heller varit ändamålsenligt att ordna den prehospitala akutsjukvården på samma sätt överallt. Enligt HNS styrelses beslut ( ) ordnades akutsjukvården som sju funktionella helheter i de olika sjukvårdsområdena. HUCS sjukvårdsområde indelas i tre områden. Principerna för hur servicenivån inom den prehospitala akutsjukvården fastställs ska vara enhetliga i hela specialupptagningsområdet, men arrangemangen för tjänsterna kan variera utifrån de lokala förhållandena. Den medicinska ledningen för den prehospitala akutsjukvården måste utgöras av sjukvårdsdistriktets egna tjänster även om själva serviceverksamheten skulle vara utlagd på entreprenad. 43

47 Produktifiering, prissättning och fakturering allmän motivering HUCS sjukvårdsområde delas upp i tre funktionella områden, dvs. Helsingfors, Jorv (Esbo, Kyrkslätt och Grankulla) Pejas (Vanda och Kervo). Inom Helsingfors stads område har räddningsverket varit den enda kontraktsleverantören av prehospital akutsjukvård. I Jorvs område sköts denna service av Västra Nylands räddningsverk och i Pejas område av Mellersta Nylands räddningsverk. Den prehospitala akutsjukvården i HUCS sjukvårdsområde har fr.o.m skötts den operativa resultatenhetens akutsjukvårdsenhet, som själv producerar läkarjour samt ansvarsläkartjänster och experttjänster inom akutsjukvården. HUCS sjukvårdsområde betalar dessutom en del av HNS kostnader för datasystem och apparatur som behövs i den prehospitala akutsjukvården. Västra Nylands sjukvårdsområde ordnar den prehospitala akutsjukvården i tre kommuner enligt avtal med två olika aktörer. Avtalen gäller t.o.m Hösten 2013 kommer nämnden för sjukvårdsområdet att besluta om den prehospitala akutsjukvården ska konkurrensutsättas eller om ett man ska ingå avtal med räddningsväsendet. Lojo sjukvårdsområde har efter konkurrensutsättning ingått avtal om ordnandet av den prehospitala akutsjukvården med Vihdin sairaankuljetus Oy. Avtalet omfattar även sjukvårdsområdets och kommunernas icke-brådskande patientförflyttningar. Förstaresponsverksamheten köps av Västra Nylands räddningsverk. Hyvinge sjukvårdsområde har genomfört ett pilotprojekt inom den prehospitala akutsjukvården. Området övertog ansvaret för akutsjukvården i början av Den regionala sjuktransportverksamheten, som konkurrensutsattes hösten 2012, införlivades med det regionala ambulanstransportsystemet i april Införlivandet av akutvårdspersonalen i hälso- och sjukvårdens regionala joursystem har fortskridit planenligt. Den prehospitala akutsjukvården i Hyvinge sjukvårdsområde ordnas delvis genom samarbete med områdets räddningsväsende och delvis som egen verksamhet. Kostnaderna för den prehospitala akutsjukvården faktureras kommunerna till 70 procent enligt kapitationsprincipen och till 30 procent enligt antal registrerade uppdrag hos nödcentralen. Borgå sjukvårdsområde har tecknat ett samarbetsavtal med Räddningsverket i Östra Nyland om att verket fr.o.m har hand om den prehospitala akutsjukvården och förstaresponsverksamheten i området. HNS debiterar kommunerna i området för kostnaderna för ordnande av akutsjukvård enligt kapitationsprincipen. Faktureringen utjämnas i slutet av året utifrån de faktiska kostnaderna för akutsjukvården. Ett undantag är Hyvinge sjukvårdsområde, där faktureringen för den prehospitala akutsjukvården 2014 grundar sig dels på kapitationsgrundad debitering (70 %), dels på debitering enligt antal uppdrag (30 %). Kapitationsdebiteringen år 2014 bestäms utifrån de budgeterade kostnaderna för den prehospitala akutsjukvården i området samt enligt invånarantalet den 1 januari HNS ansvarar för den prehospitala akutvården i samband med läkarhelikoptrar inom sitt distrikt. HNS medlemskommuner, med undantag av Helsingfors, deltar i finansieringen av verksamheten utgående från antalet invånare. Utryckningar i Helsingfors samt utryckningar till kommuner i andra sjukvårdsdistrikt faktureras per utryckning. Den operativa resultatenheten vid HUCS sjukvårdsområde svarar för verksamhetskostnaderna för den prehospitala akutvårdens läkarpersonal i samband med läkarhelikopterverksamheten. År 2014 är den invånarbaserade avgiften 1,19 44

48 Produktifiering, prissättning och fakturering allmän motivering euro/invånare (1,14 euro/invånare 2013), medan den prestationsbaserade utryckningsdebiteringen är euro/utryckning (990 euro/utryckning 2013).En kalkyl över avgifterna för enskilda medlemskommuner presenteras i bilaga 4. Kostnaderna för Giftinformationscentralen och den anknytande teratologiska informationstjänsten, vilka samkommunen ansvarar för, faktureras utgående från utfallet för verksamhetskostnaderna år Giftinformationscentralen och den teratologiska informationstjänsten hör till affärsverket HUSLABs verksamhet. Uppskattningen av den invånarbaserade avgiften för 2014 är euro, varav medlemskommunernas andel är euro ( euro 2013). En kalkyl över avgifterna för enskilda medlemskommuner och sjukvårdsdistrikt presenteras i bilaga Utjämning av dyr vård Kostnaderna för mycket dyr vård under budgetåret jämnas ut mellan medlemskommunerna. Utjämningen av dyr vård omfattar år 2014 alla patienter vars vårdkostnader i hela HNS överskrider euro per kalenderår. Genom utjämningssystemet täcks 80 procent av de kostnader som överskrider kostnadsgränsen. Kommunerna debiteras en avgift som baseras på invånarantalet och 20 procent (dvs. de kostnader som överskrider utjämningsgränsen för dyr vård) av kostnaderna för dyr vård debiteras patientens hemkommun. År 2012 var den faktiska avgiften för utjämningsfaktureringen 40,10 euro/invånare (2011: 37,36 euro/invånare). Medlemskommunerna debiteras en förskottsavgift på 28 euro per invånare för utjämningen av dyr vård (28 euro/invånare åren ). Förskotten uppbärs av kommunerna i januari och utjämningen görs två gånger per år; den första utjämningen görs på grundval av siffrorna för januari juni och den andra i samband med bokslutet. Utjämningen för dyr vård är för samkommunen HNS del en genomgångspost i balansräkningen. Förskotten för varje kommun visas i bilaga Praxis för faktureringen av kommunerna Medlemskommunerna faktureras månatligen i förskott för en tolftedel (1/12) av det sammanlagda beloppet för de betalningsandelar som avtalats med dem. Det månatliga förskottet ändras, om kommunens betalningsandel ändras under året. Utfallet av serviceanvändningen faktureras i enlighet med principerna för produktifieringen av tjänsterna utgående från de definierade produkterna och fastställda priserna per sjukhus. Den faktiska debiteringen utjämnas fyra gånger om året utgående från användningen av tjänsterna. I fakturering av avtalskommuner, externa kommuner och andra betalare tillämpas samma principer som i faktureringen av medlemskommuner, såvida inget annat avtalats med sjukvårdsdistrikten, avtalskommunerna eller de övriga betalarna. 45

49 Undervisning, forskning och utveckling 6 UNDERVISNING, FORSKNING OCH UTVECKLING I egenskap av sjukvårdsdistrikt med universitetssjukhus hör utöver den specialiserade sjukvården även forskning och undervisning till HNS kärnverksamhet och i lag bestämda uppgifter.. HNS sköter sin utbildningsuppgift genom att delta i den grundläggande och specialiserande utbildning av läkare och tandläkare som ges vid medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet samt genom att erbjuda yrkeshögskolornas skötarstuderande en fysisk studiemiljö och handledning under praktikperioderna. Därutöver utbildar HNS i någon mån bland annat forskningspersonal (t.ex. sjukhuskemister och sjukhusfysiker) som behövs vid sjukhusen. HNS får statlig ersättning för läkar- och tandläkarutbildningen, men ersättningsbeloppet har halkat efter rejält. Yrkeshögskolorna ersätter kostnaderna för de studerandes praktikveckor. Det är oklart hur väl denna ersättning täcker kostnaderna. Vid HNS bedrivs forskning i synnerhet inom klinisk medicin. Målsättningen är att hitta ännu bättre diagnostiska metoder och behandlingar. Den kliniska forskningen vid HNS innebär alltså utveckling av kärnverksamheten, dvs. av det medicinska innehållet i de specialiserade sjukvårdstjänsterna. Klinisk forskning är en nödvändig förutsättning för att HNS tjänster ska hållas uppdaterade i medicinskt avseende och motsvara förväntningarna från distriktets kommuner och, till vissa delar, befolkningen i hela landet. Målet med utvecklingsarbetet är att bibehålla HNS verksamhetsprocesser på en så hög nivå som möjligt i fråga om bland annat servicens smidighet och kostnadseffektivitet. 6.1 Undervisning och forskning Målen för undervisningen och forskningen Det finländska samhället förväntar sig med rätta att HNS utför sådan sjukdomsdiagnostik och vård som är baserade på den nyaste kunskapen. En nödvändig förutsättning för att uppnå detta mål är en högklassig forsknings- och undervisningsverksamhet. Målen för HNS forskning och undervisning har fastställts i strategin för , som godkändes den 19 oktober Enligt strategin agerar HNS i fråga om forskningen och undervisningen i nära samarbete med Helsingfors universitet, dess medicinska fakultet och andra högskolor och yrkesläroanstalter. Förutsättningarna för forskningen stärks genom såväl ekonomiska som administrativa insatser. Genom högkvalitativ grundutbildning, specialisering, fortbildning och kompletterande utbildning garanteras en hög kompetens och säkerställs tillgången till kvalificerad arbetskraft även i framtiden. Samtidigt läggs vikt vid identifieringen av kompetensbehoven inom primärvården och vid att utbildningsbehoven uppfylls. Närmare mål i strategins del om forskning och undervisning är bl.a. följande: - Samarbetet med universitet och högskolor sköts så att HUCS och medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet bildar en oskiljaktig helhet där samarbetet kunde föregå med exempel på global nivå. - Principerna och riktlinjerna för forskningen inom HNS fastställs så att forskningens ställning som en av HNS grunduppgifter erkänns i hela organisationen och i medlemskommunerna; samtidigt stärks möjligheterna för samtliga yrkesgrupper inom HNS att bedriva vetenskapligt arbete. 46

50 Undervisning, forskning och utveckling - På HNS sjukhus och andra enheter fokuserar man på forskning som, om den lyckas, leder till genuint ny kunskap och genom denna kunskap till en förbättrad diagnostik och vård. HNS samordnar även forskning som bedrivs inom primärvården. Det intensifierade partnerskapet med primärvården omfattar bland annat forskning i hälsofrämjande och i anslutning till detta i förebyggande av sjukdomar samt rehabilitering. - HNS påverkar beslut på nationell nivå så att forskningens ställning i samhället stärks; i samråd med andra organisationer och industrin effektiviserar HNS även det praktiska utnyttjandet av forskningsresultatet i utvecklingen av nya produkter och tjänster. - Finansieringen av forskningen görs mer transparent och i HNS budget införs ett särskilt forskningsanslag som utökas under strategiperioden. - Undervisningens omfattning anpassas till arbetskraftsbehovet och finansieringen av undervisningen ordnas så att den motsvarar kostnaderna. - Innehållet i och volymen för grundutbildningen av läkare och tandläkare utvecklas i samråd med medicinska fakulteten så att det motsvarar det uppskattade behovet; den specialiserande utbildningen dimensioneras utifrån en behovsanalys och uppskattad avgång så att antalet specialistläkare och specialisttandläkare motsvarar behovet i det framtida servicesystemet. - Grund- och fortsättningsutbildningen för vårdpersonal utvecklas i samråd med branschens skolor med målsättningen att utbildningen bättre ska motsvara behoven i arbetslivet. - Under HNS ledning utarbetas ett utbildningsprogram för specialupptagningsområdet för all hälso- och sjukvårdspersonal Finansiering av undervisningen och forskningen samt budgetbehandling Staten ersätter HNS för kostnaderna för grund- och specialistutbildning av läkare och tandläkare. Den kalkylmässiga grunden för undervisningsanslaget är antalet avlagda examina, antalet studerande som har påbörjat utbildning och antalet utbildningsmånader. Ersättningen motsvarar inte tillnärmelsevis de kostnader som utbildningen förorsakar sjukvårdsdistriktet. Den statliga ersättningen för forskning beviljades tidigare i form av en specialstatsandel. I samband med att den nya hälso- och sjukvårdslagen trädde i kraft 2011 ändrades systemet så att ett anslag för hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå styrs till forskningskommittén för specialupptagningsområdet. Åren är HUCS specialupptagningsområdes andel 36,4 procent av det anslag för hälsovetenskaplig forskning som varje år anvisas i budgeten. Procentandelen kan ändras år SHM tillsätter i slutet av fyraårsperioden en arbetsgrupp med uppgift att på nationell nivå bedöma den hälsovetenskapliga forskningens kvalitet, kvantitet och effektivitet samt forskningens särskilda insatsområden och måluppfyllelse. Arbetsgruppen ska lägga fram ett förslag till hur anslaget för den hälsovetenskapliga forskningen ska fördelas under perioden I statens budgetproposition för 2014 är anslaget 30 milj. euro (31 milj. euro år 2013), så HUCS specialupptagningsområdes andel uppgår till 10,9 milj. euro (11,3 milj. euro år 2103), varav HNS andel skulle vara ca 10,1 milj. euro. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den statliga forskningsfinansieringen beviljas projekt efter ansökan. Finansieringen kan alltså inte på det sätt som den tidigare 47

51 Undervisning, forskning och utveckling specialstatsandelen täcka forskningens infrastrukturkostnader eller resultatenheternas grundläggande behov av forskningsfinansiering. För att upprätthålla de strukturer som forskningen inom HNS kräver och för att garantera en fortsatt störningsfri klinisk forskning, som är nödvändig för utvecklingen av det medicinska innehållet i verksamheten, har budgeten ett anslag på 7 miljoner euro för resurser som betjänar forskningen och för grundfinansiering av resultatenheternas forskning. Det används i huvudsak för avtalsbundna och redan existerande kostnader som genom den nya lagen inte längre kan täckas genom den statliga finansieringen. De största av dessa är kostnaderna för de av HNS ägda lokalerna i Kiinteistöosakeyhtiö Biomedicum Helsinki (1,3 milj. euro), kostnaderna för avtalen om BioMag-laboratoriet och Institutet för molekylärmedicin i Finland (0,5 milj. euro) och kostnaderna för de gemensamma tjänsterna (apotek, litteratur, IT-teknik, etiska kommittéer, biobank samt underhåll och service i Biomedicum) (1,2 milj. euro), varav de personalkostnader som härrör från Tenure track-karriärsystemet utgör 0,3 milj. euro. HNS har dessutom för avsikt att genom egen finansiering täcka egenfinansieringsandelarna (0,5 milj. euro) för vissa forskningsstipendier (t.ex. EU- och Tekes-finansiering), finansiering i samband med bedömning av anmälda uppfinningar och uppfinningar som uppstår inom ramen för anställningen (0,3 milj. euro) och kostnader i samband med projekt som stödjer forskningen (0,1 milj. euro). Ett särskilt mål är att HNS forskare ska ansöka om och beviljas forskningsfinansiering från EU i allt större omfattning. Det är emellertid så krävande att göra dessa ansökningar att det är en heltidssysselsättning som förutsätter hjälp av utomstående. I budgeten för år 2014 har därför som ny post inkluderats en reservering för att täcka kostnaderna i anslutning till ansökningar om EU-finansiering och annan extern finansiering (0,15 milj. euro). Efter avdrag för samförvaltningens kostnader för forskningsinfrastruktur återstår 2,9 miljoner euro som fördelas mellan verksamhetsenheterna. Toimintayksiköiden osuus jaetaan HYKS-sairaanhoitoalueelle, HUSLAB:lle ja HUS-Kuvantamiselle med iakttagande av samma principer som när den s.k. grundfinansieringen för forskning i specialstatsandelen fördelades mellan verksamhetsenheterna. Toimintayksiköt voivat käyttää tämän osan tutkimusrahoituksesta samoihin tarkoituksiin, mihin ne aikaisemmin käyttivät tutkimuksen perusrahoituksen. Verksamhetsenheterna uppmanas dock att använda en del av den ökade finansieringen för utveckling av 50/50 anställningarna i enlighet med HNS strategi (hälften av uppgifterna forskning, hälften serviceverksamhet). Statens ersättning för kostnaderna i anslutning till läkar- och tandläkarutbildningen är 110 milj. euro i budgetpropositionen för år 2014 (110 milj. euro år 2013). Av detta anslag används 74 milj. euro år 2014 till ersättningar för läkar- och tandläkarutbildning till de samkommuner som upprätthåller ett universitetssjukhus (74 milj. euro år 2013). HNS beredde i september 2013 en preliminär budget (PBU) för den statliga ersättningen för Den grundar sig på uppgifterna om anslaget i budgetpropositionen och på uppskattningar av hur den statliga finansieringen kommer att fördelas nationellt och inom specialupptagningsområdet. I tabellen nedan visas hur ersättningen har utvecklats vid HNS under de fyra senaste budgetåren (faktisk budget, FBU) och en prognos för år 2014 (preliminär budget, PBU). Utvecklingen av den statliga ersättningen för forskning och utbildning visar att staten överför det ekonomiska ansvaret för forskning och undervisning på kommunerna. 48

52 Undervisning, forskning och utveckling milj euro FBU 2009 FBU 2010 FBU 2011 FBU 2012 FBU 2013 UBU 2014 *) Statlig ersättning för utbildning 20,2 19,5 20,2 20,4 20,1 20,1 Statlig ersättning föruniversitetsforskning 13,7 13,6 13,6 12,1 10,4 10,1 Totalt 33,9 33,1 33,8 32,5 30,5 30,2 *) FM budgetförslag i september 2013 Statlig ersättning för undervisning och forskning, utveckling och prognos för 2014 Eftersom forskningsprojekten sträcker sig över flera budgetår, beräknas finansieringen av forskning som pågår över kalenderårsskiftena genom en linjär modell för varje verksamhetsår. Eftersom en del av forskningsprojekten till sin natur sträcker sig ut över flera år kan summan i resultaträkningen avvika från summan i beslutet. Ersättningen för forskning och undervisning och forskningsanslaget är enligt den preliminära budgeten totalt 30,2 milj. euro. Den justerade budgeten kan upprättas först när riksdagen beslutat om budgeten, social- och hälsovårdsministeriet har fattat beslut om fördelningen av den statliga utbildningsersättningen och specialupptagningsområdets forskningskommitté har fattat beslut i frågan. Preliminär budget för statens ersättning för undervisnings- och forskningskostnader samt preliminär plan för HNS egna forskningsanslag 2014, tusen euro. *) de markerade utgiftsposterna ska enligt planerna finansieras genom HNS eget forskningsanslag. 49