BUDGET 2013 EKONOMIPLAN Osa 3 (3): Stödtjänstenheterna

Transkript

1 BUDGET 2013 EKONOMIPLAN Osa 3 (3): Stödtjänstenheterna Hallitus

2

3 HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT BUDGET FÖR 2013 OCH EKONOMIPLAN FÖR Innehåll Del 1 (3): Samkommunen samt bilagor ALLMÄN MOTIVERING...1 Utgångspunkter för budgetberedningen...1 Förändringar i verksamheten under planeperioden... 4 MÅL SOM RÖR KONCERNEN OCH SAMKOMMUNEN HNS:s strategi Strategiska insatsområden och nyckelmål för MÅL SOM RÖR KONCERNEN OCH SAMKOMMUNEN Specialiserade sjukvårdstjänster...19 Mål för tillgången till vård och avtal om ordnande av sjukvård på specialnivå...23 Mål för koncernens verksamhet och ekonomi...26 Extern och intern kontroll samt riskhantering Redogörelse för intern kontroll, riskhantering och koncernövervakning BUDGETENS STRUKTUR OCH BINDANDE KARAKTÄR...30 Budgetens och ekonomiplanens struktur...30 Budgetens bindande verkan...31 PRODUKTIFIERING, PRISSÄTTNING OCH FAKTURERING ALLMÄN MOTIVERING...34 Produktifiering och prissättning Prehospital akutsjukvård och på invånarantalet baserade avgifter för specialskyldigheter Utjämning av dyr vård Praxis för faktureringen av kommunerna FORSKNING, UNDERVISNING OCH UTVECKLING Undervisning och forskning Målen för undervisningen och forskningen Finansiering av undervisningen och forskningen samt budgetbehandling Utveckling Mål för utvecklingen Budgetbehandlingen av utvecklingsanslaget...42 PLANERING AV VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN Resultatbudget Investeringsbudget Finansieringsbudget Personalplanering BILAGOR TILL BUDGETEN 1. Befolkningsutveckling och åldersfördelning i medlemskommunerna Principerna för produktifiering och servicedebitering för vårdtjänster Andel av Giftinformationscentralens kostnader som debiteras utgående från folkmängden Andelar av medicinsk verksamhet som anknyter till läkarhelikopterverksamheten och som debiteras utgående från folkmängden/användningen Utjämning av dyr vård; förskottsavgift i relation till folkmängden Antal anställda och årsverken Samkommunen HNS resultatbudget och finansieringsbudget Ränta på grundkapitalet som erläggs till medlemskommunerna Kriterier för avskrivningar enligt plan Serviceproduktion för medlemskommunerna åren Euro per invånare och medlemskommun Betalningsandel och fakturering per medlemskommun, tabeller... 99

4 Del 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna DRIFTSBUDGET Förändringar i sjukvårdsområdenas verksamhet Resultatområdenas och balansenheternas budgeter och verksamhetsplaner HUCS sjukvårdsområde Västra Nylands sjukvårdsområde Lojo sjukvårdsområde Hyvinge sjukvårdsområde Borgå sjukvårdsområde HNS-Lokalcentralen 205 Resultatområdet Koncernförvaltning Resultatområdet Företagshälsovård Resultatområdet Extern revision 227 Balansenheten Hjälpmedelscentralen..229 Balansenheten IT-förvaltning Del 3 (3) Stödtjänstenheterna AFFÄRSVERKENS OCH DOTTERBOLAGENS BUDGETER OCH VERKSAMHETSPLANER Affärsverket HNS-Apotek Affärsverket HNS-Bilddiagnostik 268 Affärsverket HUSLAB..281 Affärsverket Ravioli Affärsverket HNS-Desiko. 302 Affärsverket HNS-Logistik Affärsverket HNS-Servis DOTTERBOLAGENS MÅL FÖR VERKSAMHETEN HNS-Fastigheter Ab Uudenmaan Sairaalapesula Oy. 343

5 Affärsverket HNS-Apotek 9. AFFÄRSVERKENS OCH DOTTERBOLAGENS BUDGETER OCH VERKSAMHETSPLANER 9.1. AFFÄRSVERKET HNS-APOTEK NYCKELTAL FÖR AFFÄRSVERKET BU 2012 PROG 2012 Nyckeltal (miljoner euro) BS 2011 BU 2012 PROG 2012 BUF Omsättning 120,7 117,1 121,0 122,6 4,7 % 1,3 % - Extern försäljning 6,0 6,9 6,8 7,3 6,4 % 7,7 % - Verksamhetskostnader 120,3 116,3 120,2 122,2 5,1 % 1,7 % - Givna kundgottgörelser - Räkenskapsperiodens resultat -0,3 0,0 0,2 0,0 - Investeringar 0,3 0,3 0,3 0,3-6,1 % 14,8 % - Lånestock 0,0 % 0,0 % Analys av omsättning (miljoner euro) BS 2011 BU 2012 PROG 2012 BUF 2013 BU 2012 PROG Intern försäljning i samkommunen 114,7 110,2 114,2 115,2 4,6 % 0,9 % - Försäljning till medlemskommunerna och andra 6,0 betalare 6,9 6,8 7,3 6,4 % 7,7 % OMSÄTTNING TOTALT 120,7 117,1 121,0 122,6 4,7 % 1,3 % Förmedlade läkemedel 109,1 104,7 108,4 109,7 4,8 % 1,3 % VERKSAMHETSMILJÖNS TILLSTÅND OCH FÖRVÄNTADE FÖRÄNDRINGAR Centrala förändringar i stödtjänstenhetens egen verksamhet Läkemedelsbranschen och myndigheterna inom hälso- och sjukvårdssektorn har satt upp de gemensamma målen för läkemedelspolitiken fram till Social- och hälsovårdsministeriet leder uppnåendet av de läkemedelspolitiska målen med hjälp av de resultatavtal som ministeriet och dess underlydande ämbetsverk ingår. Läkemedelspolitiken 2020 utgör en del av social- och hälsovårdsministeriets strategi. I projektet Läkemedelspolitiken 2020 fastställdes de centrala principerna och målen för den nationella läkemedelspolitiken som ett led i den nationella social- och hälsovårdspolitiken. Fokus låg på att säkra patientens välfärd och främja en ändamålsenlig och effektiv läkemedelsbehandling. Avsikten var att läkemedelsförsörjningen skulle integreras starkare med social- och hälsovårdssystemet. De viktigaste läkemedelspolitiska målen fram till 2020 enligt arbetsgruppen: Läkemedelsförsörjningen är en del av social- och hälsovårdssystemet Läkemedelsförsörjningen är högklassig, effektiv och kostnadseffektiv Rationell läkemedelsförsörjning och hög läkemedelssäkerhet ökar befolkningens välfärd, förbättrar folkhälsan och minskar kostnaderna för hälso- och sjukvården Läkemedelsforskningen förbättrar hälsan, välfärden och sysselsättningen 251

6 Affärsverket HNS-Apotek HNS-Apotek kommer att ha en ännu viktigare roll när det gäller att utveckla kostnadskontrollen inom läkemedelsförsörjningen. HNS-Apotek får nya cytostatikalokaler i anslutning till Kliniken för cancersjukdomar på Mejlansområdet. De nya lokalerna ska enligt planerna överlåtas till HNS-Apotek sommaren 2013, varefter lokalerna valideras innan de tas i bruk. All cytostatikaframställning inom HNS-Apotek kommer att centraliseras till de nya lokalerna. Saneringen av HNS-Apoteks lokaler för läkemedelsframställning ska enligt planerna vara klar våren Saneringen gör det möjligt att i hög grad centralisera även läkemedelsframställningen till en enda enhet. Lokalerna är femton år gamla och uppfyller för närvarande inte helt myndigheternas krav. Genom centralisering av framställningen till de sanerade lokalerna kan även säkerställandet av läkemedelssäkerheten skötas mer kostnadseffektivt. Även medicineringssäkerheten har förbättras för vissa läkemedelspreparat sedan iordningsställandet av preparatet i bruksfärdigt skick överförts från avdelningarna till HNS-Apotek. HNS-Apotek flyttar vid ingången av 2013 verksamheten vid enheten i Tölö till Mejlans. En ändamålsenlig centralisering av funktioner och minskning av överlappande funktioner gör det lättare att uppnå produktivitetsmålet. Överföring av verksamheten i Tölö förbereddes under ett försöksprojekt våren 2012, då läkemedlen levererades till Tölö sjukhus från enheten i Mejlans. Utifrån responsen var kunderna på Tölö sjukhus nöjda med HNS-Apoteks servicenivå. Medelresultatet för frågorna i kundnöjdhetsenkäten var 4,12 (skala 1-5). Kunderna var mycket nöjda med personalens sakkunskap och betjäning i Mejlansenheten (medelvärde 4,38). Utifrån de öppna svaren störde inte flyttningen patienterna. HNS-Apotek har trots rekryteringssvårigheter framgångsrikt lyckats svara på den ökande efterfrågan på avdelningsfarmaci. HNS-Apotek har cirka 40 farmaceuter och några läkemedelsarbetare som arbetar som avdelningsfarmaceuter. Efterfrågan på avdelningsfarmaci väntas fortsätta öka år Servicen byggs fortsättningsvis ut i Hyvinge sjukvårdsområde och till Katrina sjukhus i Vanda. Budgeteffekten av den ökande efterfrågan är knappt 0,1 miljoner euro. År 2012 arbetar 42 anställda inom avdelningsfarmacin, nära patienten. Det är cirka 26 procent av affärsverkets årsverken. Avdelningsfarmaci produceras år 2013 inom samtliga sjukvårdsområden och inom primärvården i tre medlemskommuner. Läkemedelsinköpen på de avdelningar som anlitar avdelningsfarmacitjänster utgör 44 procent av koncernens interna läkemedelskostnader. Det har konstaterats att avdelningsfarmacin minskar avdelningarnas läkemedelssvinn och ökar medicineringssäkerheten genom att medicineringsmisstagen blir färre. Avdelningsfarmacin höjer även vårdpersonalens kompetens inom läkemedel och frigör vårdpersonalen för vårdarbete. Esbo stad överförde i början av 2011 och Vanda stad den 1 maj 2012 sin läkemedelsförsörjning till HNS-Apotek. Enligt en utredning producerar HNS-Apotek Esbo stads läkemedelsförsörjning euro billigare än staden själv skulle ha gjort. Enligt vår ståndpunkt har sammanslagningen av resurserna i sin helhet effektiviserat läkemedelsförsörjningen och bidrar även i fortsättningen till att HNS-Apotek uppnår produktivitetsmålet. För att säkerställa en god produktivitetsutveckling för den kommunala läkemedelsförsörjningen krävs att samarbetet mellan medlemskommunernas läkemedelsförsörjning och HNS-Apotek intensifieras och att strukturerna förändras. Ett fullödigt utnyttjande av ny teknik och automatisering av produktionsprocesserna förutsätter även att funktionerna slås samman till tillräckligt stora enheter. Förhandlingar om överföring av läkemedelsförsörjningen till HNS-Apotek förs fortfarande med medlemskommunerna. Målsättningen är att det i HNS-distriktet ska finnas en enda enhet som producerar läkemedelsförsörjning för såväl den specialiserade sjukvården som primärvården. Härigenom är det möjligt att garantera en obruten läkemedelsbehandling då patienten överflyttas från den specialiserade sjukvården till primärvården. Samarbete med primärvården ger såväl ekonomiska inbesparingar som ökad säkerhet när det gäller medicineringen. 252

7 Affärsverket HNS-Apotek Centrala budgetantaganden Budgeten för 2013 innefattar de årliga insatsområdena och nyckelmålen samt indikatorer och målvärden för dessa. Insatsområdena och målen härleds ur HNS-Apoteks verksamhetspolicy ( ). Måluppställningen syftar till att främja att totaloptimeringen och HNS i dess helhet och till att effektivt stödja kundens verksamhet. För att uppnå produktivitetsmålet på +2,5 procent förutsätts att personalresursen justeras med 2,6 årsverken. Målen kan nås genom ändamålsenlig centralisering av funktioner samt genom att utveckla och effektivisera processerna. Tillväxtmålet för produktiviteten och god kostnadshantering möjliggör en konkurrenskraftig prissättning som täcker kostnaderna. Den genomsnittliga, viktade prisförändringen är -0,7 procent. HNS-Apoteks budgetmål för räkenskapsperioden 2013 är ett nollresultat. Utgångspunkter för budgetberedningen: Personalkostnaderna ökar med 2,5 % Räntan på grundkapitalet föreslås vara oförändrad, dvs. 3 % Vid uppskattningen av ränta på nya långfristiga lån tillämpas en årlig ränta på 1,5 %. Soliditeten är minst 40 procent. Investeringen finansieras genom internt tillförda medel och det finns inget behov av att ta lån. Av HNS-Apoteks verksamhetskostnader utgörs 91 procent av läkemedelsinköp som förmedlas vidare. Syftet med den konkurrensutsättning av läkemedlen som görs med två års mellanrum är att hålla kostnadsutvecklingen för läkemedel på en så låg nivå som möjligt. När det gäller inköpspriserna för läkemedel grundar sig budgeten för 2013 på de priserna för den konkurrensutsatta upphandlingen under upphandlingsperioden Om något läkemedelspatent upphör och det kommer ut generiska preparat på marknaden under upphandlingsperioden, konkurrensutsätter HNS-Apotek vid behov det aktuella läkemedlet på nytt även för upphandlingsperioden År 2012 konkurrensutsattes tre läkemedelspreparat på nytt. Den uppskattade kostnadsinbesparingen för dessa preparat är cirka euro per år. Avgifterna i anslutning till det elektroniska receptsystemet bärs upp av den kommunala hälsovården från och med ingången av Avgiften för e-recept grundar sig på invånarantalet (0,254 euro/invånare). Uppgiften att påföra och bära upp avgifter hör till Folkpensionsanstalten. HNS-Apotek fakturerar fortsättningsvis medlemskommunerna för e-receptavgiften (0,4 milj. euro/år) VISION OCH VERKSAMHETSIDÉ Vision HNS-Apoteks vision är att vara Finlands mest effektiva sjukhusapotek. HNS-Apoteks mission är att producera den bästa servicen för patientens bästa inom såväl den specialiserade sjukvården som primärvården. HNS-Apoteks verksamhetspolitiska mål är Medicineringssäkerhet Säkra och högklassiga tjänster inom läkemedelsförsörjning i samarbete med såväl den specialiserade sjukvården som primärvården. Effektiv, konkurrenskraftig och lönsam verksamhet med fokus på kvaliteten. Arbetsgemenskap som grundar sig på dialog: Effektiv samarbetspartner och uppskattad arbetsgivare inom farmaci. 253

8 Affärsverket HNS-Apotek Högklassigt forskningssamarbete och utbildning inom sjukhusfarmaci. Affärsidé Bästa läkemedelsförsörjning och kliniska farmacitjänster för patientens bästa Vi producerar tjänster inom läkemedelsförsörjning med hög yrkesskicklighet, kostnadseffektivt och i ett resultatrikt samarbete med den specialiserade sjukvårdens kliniska vårdenheter, primärvården och andra samarbetspartners. HNS-Apoteks särskilda roll inom HNS-koncernen Vi övervakar att läkemedelslagstiftningen följs Genom bland annat avdelningsfarmacin höjer vi medvetenheten om och kompetensen inom läkemedel hos anställda som hanterar läkemedel Vi svarar för HNS-koncernens läkemedelsberedskap Vi konkurrensutsätter läkemedelsupphandlingen för HNS upphandlingscirkel SERVICEMÅL Samtliga betalare totalt PROG201 BU 2012 Intäkter totalt (alla betalare) (1 000 euro) BS 2011 BU 2012 PROG2012 BUF H110 MEDICINSKA RESULTATENHETEN ,7 % -1,5 % H120 OPERATIVA RESULTATENHETEN ,7 % 4,3 % H130 GYNEKOLOGISKA OCH PEDIATRISKA RESULTATENHETEN ,3 % 13,1 % H170 PSYKIATRISKA RESULTATENHETEN ,1 % 0,5 % Hucs HJÄRTCENTER H1 HUCS SJUKVÅRDSOMRÅDE ,8 % 6,2 % H4 VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE ,9 % -11,1 % H5 LOJO SJUKVÅRDSOMRÅDE ,2 % 3,0 % H6 HYVINGE SJUKVÅRDSOMRÅDE ,4 % 0,5 % H7 BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDE ,1 % 15,8 % SJUKVÅRDSOMRÅDENA TOTALT ,3 % 5,7 % HLD AFFÄRSVERKET HNS-BILDDIAGNOSTIK ,1 % 33,1 % HLE AFFÄRSVERKET HUSLAB ,0 % -22,9 % Övriga stödtjänster STÖDTJÄNSTER TOT ,2 % 0,8 % H9 KONCERNFÖRVALTNINGEN (fhv-läkemedel) ,0 % 0,3 % EXTERNA KUNDER TOT ,2 % 12,2 % TOTALT ,6 % 5,0 % EKONOMIN Resultaträkning Av HNS-Apoteks verksamhetskostnader utgörs 91 procent av läkemedelsinköp som förmedlas vidare. För att undvika överskridning av de budgeterade verksamhetskostnaderna måste utgångsnivån för läkemedelsförsäljning vara realistisk i budgeten. I fråga om intern läkemedelsförsäljning beaktar budgeten en ökning på ca 0,4 procent (0,4 milj. euro) jämfört med prognosen. För att uppnå budgetens tillväxtvinkel för den interna läkemedelsförbrukningen krävs en avsevärt måttligare utveckling av förbrukningen än under Till exempel under perioden 01 08/2012 medförde den stigande användningen av cancerläkemedel en ökning av läkemedelskostnaderna på 1,1 miljoner euro. Syftet med den konkurrensutsättning av läkemedlen som görs med två års mellanrum är att hålla kostnadsutvecklingen för läkemedel på en så låg nivå som möjligt. 254

9 Affärsverket HNS-Apotek God kontroll över de egna kostnaderna och god produktivitet gör det möjligt för HNS-Apotek att även i fortsättningen erbjuda konkurrenskraftiga priser. Uppföljningen av produktiviteten utvecklas även på såväl produkt- som ansvarsområdesnivå. Genom noggrannare uppföljning eftersträvas en rättvis fördelning av arbetsbelastningen samt korrekt allokering av personalresurserna, varvid större hänsyn tas till eventuella säsongsvariationer redan vid planeringen av verksamheten. Budgeten beaktar inte eventuella nya kunder inom primärvården. Ekonomiplanerna för 2014 och 2015 har beretts i enlighet med anvisningarna från HNS koncernförvaltning. Produktivitetsmålet för dessa år är 1,5 procent. Under åren väntas personalkostnaderna öka med 3,0 procent per år. I fråga om andra kostnader tillämpas den ökning av kostnadsnivån som motsvarar prisindex för basservicen, vilken grundar sig på statistikcentralen prognoser, dvs. 2,7 procent för år 2014 och 3 procent för Resultatbudget (1 000 euro) BS 2011 BU 2012 PROG 2012 BUF 2013 EP 2014 EP 2015 BU 2012 PROG 2012 Versamhetsintäkter ,0 % 1,6 % varav serviceintäkter från medlemskommunerna ,0 % 0,0 % Verksamhetskostnader ,1 % 1,7 % Driftsbidrag ,5 % -17,3 % Finansiella intäkter och kostnader ,1 % 1,8 % Årsbidrag ,4 % -29,1 % Avskrivningar och nedskrivningar ,4 % 14,7 % Räkenskapsperiodens resultat ,0 % -100,0 % Praktiskt genomförande av produktivitetsmålet HNS-Apotek avser att genomföra en ändamålsenlig inskränkning av verksamhetsnätet bl.a. genom att lägga ned enheten i Tölö och flytta verksamheten till Mejlans. Läkemedelsframställningen ska efter saneringen centraliseras till HNS-Apoteks lokaler, medan cytostatikaframställningen centraliseras till de lokaler som byggs i anslutning till Kliniken för cancersjukdomar. Målet är att utnyttja bärbar insamlingsutrustning i kontrollen av inkommande partileveranser, i insamlingen av läkemedelsbeställningar och i leveranserna. På avdelningar med en avdelningsfarmaceut kommer denne att granska läkemedelsbeställningarna, vilket innebär att de inte behöver kontrolleras i samband med leveransen. Genom ökad automation minskar misstagen, vilket leder till en effektivare totalprocess. HNS-Apoteks kvalitetssystem utnyttjas i harmoniseringen av processerna och verksamheten i affärsverkets olika enheter. En harmonisering av processerna reducerar överlappningarna och gör det möjligt att utnyttja personalresursen mer flexibelt. I och med att efterfrågan på avdelningsfarmaci ökar kommer behovet av nya rekryteringar att övervägas noga. Det behov av kostnadsanpassning som produktivitetsmålet medför riktas till HNS-Apoteks egna läkemedelskostnader, exklusive inköp för förmedling. Anpassningsbehovet är totalt 0,2 miljoner euro, varav personalkostnadernas andel är euro (2,6 årsverken). 255

10 Affärsverket HNS-Apotek Externa verksamhetskostnader (exkl. förmedlade läkemedel och avdelningsfarmaci) Produktivitetsmål, % 2,5 % Produktivitetsmål, euro Åtgärd Indikator euro Personaleffekt (årsverken) Tidsplan Ansvarig 1 Anpassning av personalen Årsverken , Områdescheferna 2 Inköp av tjänster Områdescheferna 3 Övriga verksamhetskostnader (läkemedelssvinn) Områdescheferna 4 Inköp av material och förbrukningsartiklar (inventarier Områdescheferna och förbruknings art. för lab.) TOTALT ,6 Nedan utfallet för HNS-Apoteks produktivitet 2011, målen i budgeten och prognosen för Utveckling av produktiviteten, % BS 2011 BU 2012 PROG2012 BUF ,9 % 1,5 % 5,6 % 2,5 % INVESTERINGSBUDGET HNS-Apoteks investeringsprogram för 2013 föreslås uppgå till euro, varav IT-projektens andel är euro. Apparatanskaffningarna hänför sig närmast till de nya lokalerna för framställning av cytostatika och läkemedel. Investeringsplanen för IT-system innefattar i första hand projekt i anslutning till utvecklingen av apotekets produktionsstyrningssystem. Systemet utvecklas i samarbete med sjukhusapoteken på de andra universitetssjukhusen. Apparatanskaffningarna på euro per år för innefattar upphandling av logistikrobotar i anslutning till automatisering av rutinerna för läkemedelsleveranser. Det bör dock separat bedömas om det är mer kostnadseffektivt att göra upphandlingarna under ett och samma år. Projekt (1 000 euro) Investeringsutgift totalt varav genomförts föreg. år PROG2012 BUF 2013 EP 2014 EP 2015 EP 2016 Apparatanskaffningar Datasystem INVESTERINGAR TOTALT FINANSIERINGSBUDGET Finansieringsbudgeten består av kassaflödet från verksamheten, kassaflödet från investeringarna och kassaflödet från finansieringen. Den sammanlagda summan av verksamheten och investeringarna anger HNS-Apoteks nettokassaflöde. HNS-Apoteks penningmedel (saldot på det s.k. clearingkontot) har beaktats i budgetberedningen. Samkommunen HNS kontrollerar HNS- Apoteks likviditet via clearingkontot. Clearingkontots saldo behandlas bokföringsmässigt i posten Övriga förändringar av likviditeten. Förändringarna av clearingkontots medel har uppskattats i posten Övriga förändringar av likviditeten. Om denna post är positiv väntas affärsverkets tillgängliga penningmedel minska. Om posten däremot är negativ väntas affärsverkets tillgängliga penningmedel öka. HNS-Apotek behöver inte lån för de hittills planerade investeringarna under perioden Samkommunen HNS kan vid behov bevilja lån för finansiering av investeringar. Minimimålet för soliditeten är 40 procent. 256

11 Affärsverket HNS-Apotek FINANSIERINGSANALYS (1000 ) BS 2011 BU 2012PROG2012 BUF 2013 EP 2014 EP 2015 Kassaflöde från verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån från samkomm. Minskning av långfristiga lån till samkomm. Förändring av kortfristiga lån från samkomm. Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Inverkan på likviditeten Likvida medel Likvida medel ORGANISATION OCH PERSONAL Personalplan Särskilda insatsområden för personalledningen Under 2013 utgör utvecklingen av chefsarbetet ett särskilt insatsområde. Det stödjer uppnåendet av de mer utmanande målen för HNS-Apoteks personalledning (chefsindex, introduktion och utvecklingssamtal). Planer och åtgärder för att uppnå personalmålen Målsättningen för arbetshälsan och ledningen är att förbättra arbetsmiljön och arbetshälsan och att utveckla ledningspraxisen i enlighet med HNS strategi. Indikatorerna för arbetsmiljöns tillstånd, arbetsklimatet och chefsarbetet erhålls genom de årliga arbetsmiljöbarometrarna. Utgångspunkten för utvecklingen av HNS-Apoteks personal är att skapa ett engagerande och motiverande arbetsklimat, vars hörnstenar utgörs av utvecklingssamtalen, det gemensamma strategiska målet och respekten för HNS gemensamma värden. Genom utvecklingssamtalen och utbildningsplanerna säkerställs utvecklingen av yrkeskompetensen samt att personalen stannar i affärsverkets tjänst. Särskild uppmärksamhet fästs vid uppföljningen av genomförandet av de saker som avtalats i utvecklingssamtalen samt vid bedömningen av samtalens nytta. Resultaten för hur väl HNS-Apotek lyckats med utvecklingssamtalen samt för deras nytta erhålls genom arbetsmiljöbarometern. Genom att utnyttja HNS nya material till utvecklingssamtalen och genom satsningar på chefsutbildning kan man påverka i hur hög grad utvecklingssamtal förs och vilken nytta samtalen upplevs ge. För att trygga ett kompetent och engagerande chefsarbete utnyttjar HNS-Apotek de av HNSkoncernen anordnade utbildningsprogrammen för chefs- och ledningsegenskaper samt ordnar för egna kurser som fokuserar på utmaningarna inom chefsarbetet. Chefernas kunnande sprids genom s.k. coachande ledarskap. En dialogisk arbetsmiljö byggs upp genom harmonisering av anvisningarna för personalförvaltningen och genom att införa dem i det nya kvalitetssystemsprogrammet. 257

12 Affärsverket HNS-Apotek Genom HNS-Apoteks gemensamma grundstomme för introduktionen och genom introduktionsdagarna ges nyanställda en god introduktion. HNS-Apotek ordnade under 2012 egna introduktionsdagar vid två tillfällen. Responsen var positiv och initiativet fortsätter under Till uppgifterna för ett sjukhusapotek på ett universitetssjukhus hör även ett nära samarbete med universiteten. HNS-Apotek har varje ett drygt tiotal praktikanter från det farmaceutiska området. Dessutom bedrivs samarbete i olika arbetsgrupper och inom undervisningen. För att kunna svara på framtida utmaningar och utöka samarbetet även inom den vetenskapliga forskningen, har HNS- Apotek beslutat att tillsammans med Helsingfors universitets farmaceutiska fakultet inrätta och dela på kostnaderna för en tjänst som klinisk lärare. Den kliniska läraren ska enligt planerna arbeta inom expertuppgifter vid HNS-Apotek och även vara handledare och mentor i samband med vetenskaplig forskning. Läraren avses delta aktivt i såväl planering som genomförandet av undervisningen. Eventuellt kan den kliniska läraren även bedriva egen forskning. Målkort för personalledningen Mål 2012 Mål 2013 Mål 2012 Mål 2013 HNS HNS HNS-Apotek HNS-Apotek Balanserat styrkort 2013 / Personalen * Den fast anställda personalens %-andel av personalstyrkan** 81 % 81 % 81 % 81 % * Andel fast anställda som slutat under året (%) <10% <10% * Andel ansvarsenheter som gjort upp en plan över personalstrukturen (%) 25 % Alla ansvarsenheter har år 2013 gjort upp en strukturplan inför budgeten för Utvecklingsplanerna görs under 2013 upp per ansvarsenhet inför budgeten för * En kompetensutvecklingsplan har gjorts upp * Index för chefsarbetet ** 3,8 3,9 3,8 3,9 Andra indikatorer för personalen Tillräcklig personal och rekrytering * Arbetsgivaren rekommenderas (%) 75 % 75 % 75 % 75 % * Förverkligande av introduktionen * %-andel av personalen som varit anställd mindre än ett år 12 % 11 % 12 % 11,00 % Ledarskap som grundar sig på dialog * Förda utvecklingssamtal, % 80 % 80 % 80 % 80 % * Nyttan av utvecklingssamtalen 80 % 80 % 80 % 80 % Personalens kompetens * Har tillräckliga kunskaper och färdigheter för arbetsuppgifterna 4 4,2 4 4,2 * Andel av personalen som deltagit i utbildning 82 % 85 % 82 % 85 % Arbetshälsa och arbetarskydd * Index för arbetsförmåga 4,1 4,1 4,1 4,1 * Sjukfrånvaro, dgr/pers ,5 12,5 * Mindre än 3 dagars sjukfrånvaro, dgr/pers * Förtidspensionspremier -3 % av budgeten -3 % av budgeten -3 % av budgeten -3 % av budgeten Antal anställda, årsverken samt inhyrd arbetskraft Förändringarna i antal anställda är beroende av utfallet för familjeledigheterna. Avgörande är alltså i vilken omfattning anställda som 2012 tog familjeledigt återgår i arbete och i vilken omfattning de tar vårdledigt. Enligt prognosen kommer endast en person att avgå med pension under

13 Affärsverket HNS-Apotek Ökningen av antalet årsverken beror på att avdelningsfarmacin förväntas öka, dock inte lika mycket som HNS-Apotek har inte anlitat inhyrd arbetskraft. BU 2012 PROG 2012 Antal anställda BS 2011 BU 2012 PROG 2012 BUF 2013 EP 2014 EP 2015 Vårdpersonal 0,0 % 0,0 % Läkare 0,0 % 0,0 % Övrig personal ,0 % 0,0 % Specialarbetare ,3 % 5,3 % TOTALT ,4 % 3,4 % BU 2012 PROG 2012 Årsverken BS 2011 BU 2012 PROG 2012 BUF 2013 EP 2014 EP 2015 Vårdpersonal 0,0 % 0,0 % Läkare 0,0 % 0,0 % Övrig personal ,1 % 0,0 % Specialarbetare ,7 % 0,6 % TOTALT ,4 % 0,4 % 259

14 Affärsverket HNS-Apotek NYCKELMÅL 2013 OCH MEDLEN FÖR HUR DE SKA UPPNÅS BALANSERAT STYRKORT 2013 FÖR HNS-APOTEK Svart färg anger indikatorer på samkommunsnivå, medan blått anger mål och åtgärder som noterats av HNS-Apoteks arbetsgrupper för verksamhetspolicyn. Perspektiv Mål Indikator Målvärde 2013 Åtgärder Patienten/kunden och samhälleliga verkningar Patientsäkerhet (samtliga sv-områden), medicineringssäkerhet Rapporteringspraxis som bygger på patientsäkerhetsplanen har införts i samtliga sjukvårdsenheter 2013: rapporterna har behandlats planenligt och förändringar som höjer patientsäkerheten har genomförts Rapporter från kvalitetscheferna behandlas i HNS-Apoteks ledningsgrupp I verksamhetsplanerna ingår de säkerhetsfrämjande förändringar i verksamheten som förutsätts utifrån HaiPro-anmälningarna Standardisering av avdelningarnas praxis (inom avdelningsfarmaci) Ökat utnyttjande av avdelningsfarmaci: Bedömning av korrekt tid för administrering, checklistor för bl.a. medicinutdelning, kontroll av medicinering, listor över riskläkemedel Kontroll av medicinering vid intagning och utskrivning Avdelningsfarmaceut deltar i HaiProbehandlingen på avdelningarna Standardisering av avdelningsfarmacin har genomförts Standardiserade handlingsmodeller som bevisligen höjer patientsäkerheten tillämpas i funktioner som motsvarar minst 80 % av de funktioner som är föremål för anmälningar av olyckor och tillbud Antal kontroller av tid för administrering/avdelningsfarmaceut/ vecka Antal förändringar/vecka Avdelningsfarmaceuterna deltar aktivt i avdelningarnas HaiProbehandling Inventering på grundläggande nivå Definition och utveckling av de grundläggande processerna: Standardisering av medicinmuggar inom hela HNS Även standardisering av t.ex. oralsprutor, filterkanyler etc. Behövliga checklistor görs upp under 2013 Nya avdelningsfarmacitjänst: - Registrering av intagen patients medicinering hemma och omläggning utifrån bassortimentet av läkemedel - Kontroll av den normala läkemedelslistan för patienter som skrivs ut samt anvisningar till patienten och eventuell kontakt till patientens eget apotek - Med på ronden 260

15 Affärsverket HNS-Apotek Perspektiv Mål Indikator Målvärde 2013 Åtgärder Respons om upphandlingsomgången samt om utnyttjande av option Anbudsbegäran och läkemedelssortimentet främjar läkemedels- och medicineringssäkerheten Utvidgning av patientvis dosdistribuering till avdelningarna och sammanslagning av tjänsten med avdelningsfarmacin ( Esbo-modellen ) Enkätresultaten för 2014 bättre än för 2012 Preparat som medför mindre arbete och inte försvårar användningen Antal patient som får dosdistribuering samma antal patienter som ökning +5 % år : i mätningar av patientsäkerhetskulturen hör HNS till landets tre bästa hälso- och sjukvårdsenheter - resultaten från objektiva, internationellt godkända indikatorer för patientsäkerhet är minst lika höga som vid de ledande universitetssjukhusen i de andra nordiska länderna Enkät till läkemedelsansvariga hösten 2012 och 2014 Information och utbildning Avdelningsfarmaceuterna informerar avdelningens personal Kriteriet framtagits för preparat som främjar läkemedels- och medicineringssäkerheten Avdelningsfarmaceut deltagit i arbetet Omläggning av arbetstiderna t.ex. mellan 7-18 Utveckling av avdelningskonceptet och tilldelning av resurser för detta Införande av elektroniskt beställningssystem för dosdistribueringstjänsten Ledningen av hälso- och sjukvården i dess helhet, friktionsfritt samarbete mellan specialiserad sjukvård och primärvård En enda aktör inom läkemedelsförsörjning i hela sjukvårdsdistriktet = HNS-Apotek Funktionen hos de gemensamma servicekedjorna Framtagande av planer för ordnande av hälso- och sjukvården, utfallet av planerna och årlig uppdatering av dem åren fastställs årligen tre servicekedjor med tillhörande indikatorer i sjukvårdsområdena - år 2013 finns plan för ordnande av vården för alla kommuner i respektive sjukvårdsområde, och planen på HNS-nivå har godkänts i fullmäktige

16 Affärsverket HNS-Apotek Perspektiv Mål Indikator Målvärde 2013 Åtgärder : målen och de planerade åtgärderna genomförs och planerna uppdateras varje år Årligt möte med aktörerna inom specialupptagningsområdet Antal kommuner i HNS-distriktet som inte anlitar HNS-Apotek är så litet som möjligt (2012: 10 kommuner) kommuner utanför kommuner utanför kommuner utanför Förhandlingar inleds med Hyvinge och Kyrkslätt 2013 Kundnöjdhet Ligga kvar på och överskrida den uppnådda nivån för kundnöjdheten 4,23 (år 2011) Servicenivån för de nuvarande kunderna upprätthålls på en berömlig nivå Främjande av ägarstyrningen (mål på HNS-nivå + sv-områdena) Ägarnas nöjdhet genomförs enkät om ägarnas nöjdhet och utifrån detta fastställs målen för de kommande åren Kundnöjdhetsenkät genomförs Perspektiv Mål Indikator Målvärde 2013 Undervisning och forskning Ökning av forskningsfinansieringen (mål på HNS-nivå + svområdena) Utbildningsnivån hos yrkespersonerna inom hälso- och sjukvården svarar mot behoven i servicesystemet (mål på HNS-nivå) Forskningsfinansieringens belopp Utfallet av utbildade på basis av behoven inom servicesystemet Säkerställande av specialutbildningen i sjukhusfarmaci, finansieringen tryggas Faktureringen för kliniska läkemedelsprövningar ökar De förändringar i utbildningsprogrammen som förutsätts för farmaceuternas kompetens på erva-nivå har gjorts 2014, utbildningens innehåll förankrats utifrån behoven 2016 Specialutbildning i sjukhusfarmaci inletts 2013 Åtgärder Prisnivån för HNS-Apoteks externa försäljning omvärderas inför Beredskap och kompetens måste säkerställas. Farmaceutiska fakultetens utbildningsprogram måste utvecklas genom samarbetskommittén Förhandlingar med Universitetets Apotek (via farmaceutiska fakulteten) 262

17 Affärsverket HNS-Apotek Perspektiv Mål Indikator Målvärde 2013 Åtgärder Processer, strukturer och ledning Prisernas konkurrenskraft (samtliga enheter) Prisutveckling för den standardiserade produktkorgen 1 Produktkorgarna inom sjukvårdsproduktionen per resultatenhet/specialitet Det deflaterade priset för produktkorgen sjunker eller ligger kvar på samma nivå som 2012 I mån av möjlighet konkurrensutsätts produkter under pågående upphandlingsperiod, om patent går ut eller nya generiska konkurrenter lanseras 2 Produktkorgarna inom stödtjänstenheterna Ökad produktivitet för IKT (informations- och kommunikationsteknik) ur kärnverksamhetens perspektiv (mål på HNSnivå + IT-förvaltning) Konkurrenskraft för jämförbara servicepriser Regelbunden (minst en gång per år) benchmarking mot andra offentliga och utvalda privata organisationer Gemensamt kund- och patientdatasystem för HNS och medlemskommunerna i HUCS svo Det nya patientdatasystemet integreras med läkemedelsförsörjningens system Servicepriserna är konkurrenskraftiga jämfört med andra organisationernas jämförbara priser : beslut om upphandling av systemet har fattats : systemet i produktionsdrift Införs hos HNS-Apotek utifrån HNS tidsplan Samtliga system inventerats utifrån läkemedelsförsörjningens behov 2013 Universitetens benchmarking-tabell uppdateras och prislistorna jämförs årligen Deltagande i inventeringen av systemen Arbetsfördelningen vid HNS sjukhus (mål på HNS-nivå + sv-områdena) Handlingsmodell för intraprenörskap (mål på HNS-nivå + samtliga enheter) Plan över arbetsfördelningen mellan sjukvårdsområdena i fråga om olika patientgrupper Införande av sporrande handlingsmodell för intraprenörskap : plan har uppgjorts : planen genomförs och följs upp : pilotprojekt i syfte att fastställa verksamhetsrelaterade och ekonomiska yttre ramar inom vilka en enhet självständigt kan agera enligt intraprenörskapsmodellen (bl.a. handlingsmodell, kundansvar, arbetstid och lönesättning) För uppnåendet av HNS-Apoteks strategiska mål uppmuntras en centralisering cytostatikabehandlingarna till Mejlans kampus (HNS-Apoteks kompetenscenter för läkemedelsframställning i Mejlans) De aktuella enheterna stöds genom rapportering om läkemedelsförbrukning och kostnader för annan behövlig läkemedelsförsörjning 263

18 Affärsverket HNS-Apotek : utvärdering och utvidgning av konceptet Perspektiv Mål Indikator Målvärde 2013 Åtgärder Utnyttjande av forskningsresultat i det kliniska arbetet (mål på HNS-nivå + svområdena + HUSLAB + HNS-Bilddiagnostik) Andel vårdprocesser som bygger på gängse-vård- och andra evidensbaserade rekommendationer 2013: Andelen vårdprocesser som bygger på evidensbaserade rekommendationer utreds, och utifrån detta fastställs målen för de kommande åren Utveckling av avdelningsfarmacins processer utifrån nationella och internationella undersökningar Perspektiv Personalen Mål Indikator Målvärde 2013 Åtgärder Tillräckligt med personal/rekrytering samt en personalstruktur som möjliggör en effektiv och kostnadseffektiv verksamhet (samtliga enheter) Personalens kompetens (samtliga enheter) Den fast anställda personalens %-andel av personalstyrkan (BS2011: 78,6 %) Andel fast anställda som slutat under året (%) Andel ansvarsenheter som gjort upp en plan över personalstrukturen En kompetensutvecklingsplan har gjorts upp % % 2013 < 10 % 2016 < 8 % % % : Varje resultatområde, resultatenhet och affärsverk har en plan Introduktionsplanen följs för alla nya anställda 2013 Alla ansvarsenheter har år 2013 gjort upp en strukturplan inför budgeten för 2014 Utvecklingsplanerna görs år 2013 på ansvarsenhetsnivå inför budgeten för 2014 Kompetensinventering (t.ex. utbildningskort) Ökad läkemedelsexpertis, spridning av läkemedelsinformation HNS-Apoteks serviceutbud omfattar helhetsbedömning av läkemedelsbehandling. Kunder: : 100 % av ansvarsenheterna har en plan Varje provisor vid HNS-Apotek deltar i en kurs per år Helhetsbedömningen av läkemedelsbehandling upptas i prislistan 2015 Antal kunder som köper tjänsten: 1 kund (spec. sjukvård/primärvård) 2015 Antal utbildade för bedömningstjänsten: Provisorerna har intern utbildningsplikt 2013 per läkemedelsgrupp 1. Utbildning i bedömningstjänsten inleds på HNS-Apoteks bekostnad och ett avtal om återbetalning av utbildningskostnader görs (hälften av rese- och inkvarteringskostnaderna ersätts) 2. En pilotkund söks för år 2014

19 Affärsverket HNS-Apotek Perspektiv Satsningar på specialutbildningen i avdelningsfarmaci utbildad/år (om affärsverket har kunder 2014) En avdelningsfarmaceut per år får specialutbildning i avdelningsfarmaci Specialistutbildning inleds på HNS- Apoteks bekostnad och ett avtal om återbetalning av utbildningskostnader görs (hälften av rese- och inkvarteringskostnaderna ersätts) Mål Indikator Målvärde 2013 Åtgärder Dialogiskt ledarskap och dialogisk arbetsmiljö (samtliga enheter) Index för chefsarbetet (arbetsmiljöbarometern) (2011: 3,8) , ,0 Fortsatt stöd för chefsarbetet (chefsförmiddagar, ledningsutbildning) Anvisningar/produktinfo uppdaterad och enkelt tillgänglig för alla Uppdatering av anvisningar och spelregler % 2014: Utretts hur spelreglerna har följts HNS-Apoteks allmänna spelregler uppdateras i samråd med personalen (bred personalrepresentation). Samarbetskommittén och ledningsgruppen behandlar/ godkänner spelreglerna. I fortsättningen bedöms behovet av uppdatering vartannat år. Tillräcklig information till personalen och uppföljning av kommunikationen. Gemensamma instruktioner införs i kvalitetssystemet och anvisningarna gås igenom med personalen. Perspektiv Mål Indikator Målvärde 2013 Åtgärder Ekonomin Effektiv verksamhet (samtliga enheter) Ökad produktivitet Medlemskommunernas betalningsandel/invånare Medlemskommunernas nettokostnader/invånare för specialiserad sjukvård Medlemskommunernas nettokostnader/invånare för hälso- och sjukvården Stödtjänsterna (affärsverken, resultatområdena, balansenheterna och 265 Den deflaterade betalningsandelen överskrider inte nivån för 2012 (med beaktande av eventuella förändringar i arbetsfördelningen) Landes förmånligaste i jämförelse av sjukvårdsdistrikten Bland de tre förmånligaste sjukvårdsdistrikten På totalnivå (samkommunen och koncernen) förbättras produktiviteten Universitetens benchmarking-tabell uppdateras och prislistorna jämförs årligen Viktad produktivitetsindikator (ÅUCS-modellen) införts 2014, efter

20 Affärsverket HNS-Apotek dotterbolagen) har alla en egen produktivitetsindikator dels för hela stödtjänstenheten, dels för varje servicehelhet. Stödtjänstenheterna bör fortsättningsvis utveckla mätningen av produktiviteten samt indikatorerna så att de på rätt sätt leder till nya, innovativa rutiner och inte tillåter att produktivitetsmålet uppnås på konstgjord, kalkylmässig väg; målen ska nås på ett sätt som stödjer HNS totala fördel med 1,5 % (HNS-Apotek 2,5 %) och under åren med 1 % per år. Som deflateringskoefficient tillämpas sjukhuskostnadsindex Perspektiv Mål Indikator Målvärde 2013 Åtgärder centraliseringen av framställningsfunktionerna, pilotprojekt 2013 Som indikator för produktiviteten bör stödtjänstenheterna i första hand använda relationstal för insats/avkastning, inte nyckeltal som är relaterade till verksamhetsintäkterna, eftersom dessa kan uppmuntra till att öka den interna försäljningen på felaktiga grunder 1. HUCS placerar sig bland de två främsta i universitetssjukhusgruppen 2. Hyvinge sjukhus placerar sig bland de två främsta i centralsjukhusgruppen Övriga HNS-sjukhus placeras sig bland den bättre hälften i gruppen för övriga sjukhus Ökad produktivitet: Ökad automation (rätt allokering av resurser) Ökad produktivitet: Täckningsgrad för nätverket av verksamhetsställen (bedömning av nuläget) och nätverkets strukturer Ökad produktivitet: Hantering av processen för avdelnings-reklamationer Ökad produktivitet: Centralisering av läkemedels- och Institutet för hälsa och välfärds nationella produktivitetsjämförelse (episodproduktivitet) Höjning av automationen Antalet avvikelser Produktivitetstillväxt Utnyttjande av skalfördelar en förutsättning i utnyttjandet av teknik/ automation Investeringskalkyler till stöd för beslutsfattandet Utnyttjande av HNS-Apoteks system för läkemedelsbeställning, Osti Minskad läkemedelsframställning i områdena Höjning av automationen 266 * Utnyttjandegrad för handdatorer * 2015: lager- och plockningsrobot i drift * Antalet leveransavvikelser sjunkit avsevärt enligt statistiken 2014: Nätverket minskats med minst en enhet Investeringskalkylerna klara så att skalfördelarna kan utnyttjas 2013 Avdelningarnas reklamationer till 100 % via Osti år 2014 Cytostatikaframställningen centraliserats till Mejlans 2014 och läkemedelsframställningen Upphandling av handdatorer 2012 ibruktagande i alla enheter 2013 Automationsplanerna klara och ett investeringsförslag framlagt 2013 Förhandlingar med enheten i Västra Nyland Förhandlingar med enheten i Tölö Programmet införs och avdelningarna får utbildning 2013 Läkemedelsframställningen överförts slutligt till Mejlans 2013, cytostatika överförs när de nya lokalerna är

21 Affärsverket HNS-Apotek cytostatikaframställningen (kompetenscentret) Ökad produktivitet: Optimering av lagerhanteringen Lagervärdet minskas, lagren utnyttjas bättre och läkemedelssvinnet minskar Automationslösningarna inventerats 2013 och eventuella investeringsförslag framlagts 2013 Avdelningarnas läkemedelsförråd förvaltas av HNS-Apotek som en del av det obligatoriska lagret; elektroniska läkemedelsskåp används : Beställningspraxisen har optimerats (bl.a. med hjälp av ABCanalys) 2013: Läkemedelsleveranserna har harmoniserats och anvisningarna förenhetligats i fråga om nyckelfunktionerna Perspektiv Mål Indikator Målvärde 2013 klara 2014 Aktivt deltagande i HNS-projektet för planering av elektroniska läkemedelsskåp. Säkerställs att läkemedelsskåpen har gränssnitt i HNS-Apoteks verksamhetsstyrningssystem och patientdatasystem. Låta studerande utföra läroprov om lagerhantering Ett projekt för utveckling av läkemedelsleveranserna startas vid Mejlans 2012 och resultaten tillämpas i samtliga enheter Åtgärder Investeringarna förbättrar verksamhetens kvalitet, effektivitet och produktivitet. (samtliga enheter) Soliditet, % Ordnande av extern långfristig finansiering enligt vad som fastställs i finansieringsbudgeten för varje år För bokslutet 2013 är målnivån för soliditeten minst 40 % Den behövliga finansieringen har ordnats Nuvarande nivå uppnås (minst 40 %) 267

22 HNS-Bilddiagnostik 9.2 AFFÄRSVERKET HNS-BILDDIAGNOSTIK NYCKELTAL FÖR AFFÄRSVERKET BU 2012 PROG 2012 Nyckeltal (miljoner euro) BS 2011 BU 2012 PROG 2012 BUF Omsättning 100,3 107,1 110,4 121,8 13,7 % 10,4 % - Extern försäljning 21,9 23,7 23,8 28,0 18,0 % 17,6 % - Verksamhetskostnader 92,4 98,8 101,6 114,0 15,4 % 12,2 % - Givna kundgottgörelser 3,2 - Räkenskapsperiodens resultat 0,6-0,4 0,9 0,0 - Investeringar 7,1 9,0 8,3 7,9-12,2 % -4,8 % - Lånestock 5,1 4,2 4,2 3,3-21,4 % -21,4 % Analys av omsättning (miljoner euro) BS 2011 BU 2012 PROG 2012 BUF 2013 BU 2012 PROG Intern försäljning i samkommunen 78,4 83,3 86,5 93,8 12,5 % 8,4 % - Försäljning till medlemskommunerna och andra 21,9 betalare 23,7 23,8 28,0 18,0 % 17,6 % OMSÄTTNING TOTALT 100,3 107,1 110,4 121,8 13,7 % 10,4 % VERKSAMHETSMILJÖNS TILLSTÅND OCH FÖRVÄNTADE FÖRÄNDRINGAR Centrala förändringar i stödtjänstenhetens egen verksamhet HNS-Bilddiagnostiks verksamhet utvidgades i början av 2012 till att omfatta medicintekniska tjänster och i början av juli 2012 tillkom specialiteterna klinisk fysiologi och isotopmedicin (KFI) och klinisk neurofysiologi (KNF) från HUSLAB. Integreringen av de nya funktionerna planerades och genomfördes noggrant våren För att fortsätta integrationsprocessen har man fastställt behoven och möjligheterna att vidareutveckla affärsverkets verksamhet. Under 2013 kommer verksamhetsmodellerna och verkets interna arbetsfördelning att preciseras samt anvisningarna, kostnadsberäkningen och prissättningen av tjänsterna att utvecklas. Förhandlingarna om att ansluta röntgenfunktionerna i Mustijoki samarbetsområde till HNS- Bilddiagnostik har slutförts. I samband med anslutningen överförs röntgenfunktionerna i Mäntsälä och Borgnäs till affärsverket. Också personalen, två skötare, övergår som gamla anställda den 1 januari Hjälpmedelsservicen som hört till ansvarsområdet medicinteknik blir från början av 2013 en funktion inom Hjälpmedelscentralen. I samband med överföringen övergår också åtta personer i personalen till Hjälpmedelscentralen. Video-EEG-undersökningar för epilepsikirurgi samt diagnostiska video-eeg-undersökningar har i HNS tidigare utförts av barnneurologer med kompetens inom epilepsikirurgi i en video-eeg-enhet på barnneurologiska bäddavdelningen. Det är meningen att EEG-registreringar i fortsättningen sköts av den barnneurologiska avdelningen, men analysen av de prekirurgiska EEGregistreringarna överförs till KNF-avdelningen. Denna överföring av uppgifter ligger i både KNF:s och epilepsikirurgiteamets intresse, men kräver fortbildning av KNF; KNF måste lära sig och införa nya metoder, och vara aktiv i epilepsikirurgiarbetsgruppen. Dessutom måste know-how överföras från barnneurologiska till KNF. Det har de senaste åren på flera håll i världen utvecklats nya 268

23 HNS-Bilddiagnostik metoder för att analysera EEG-data, och att ta in dessa metoder till epilepsikirurgidiagnostiken ligger nu inom KNF:s kompetensområde och faller på dess lott. KNF har ålagts att ordna ständig EEG-service under jourtid i Mejlans sjukhus. Avsikten är att detta sköts under Enligt planen ska lokala sjukskötare registrera EEG och KNF-läkare ge utlåtande på distans. HaiPro-verktyget för förbättrad patientsäkerhet har tagits i bruk. Utifrån anmälningarna har man redan kunnat identifiera brister inom särskilt informationsgången och informationshanteringen. Med utgångspunkt i anmälningarna har man vidtagit korrigerande åtgärder bl.a. i samband med uppdateringen av patientanvisningar. Användningen av Lean-metoden, som tidigare främst utnyttjades för att förbättra tillgången till mangnetundersökningar, utvidgas till att omfatta även andra bilddiagnostikmodaliteter och specialiteterna KFI och KNF. Målet är att effektivisera verksamheten och förbättra tillgången till tjänsterna. I september 2012 inleddes utvecklingen av ENMG-processen med Lean-metoden vid KNF. Här är målet att göra ENMG-processen smidigare så att ENMG-kön blir kortare. Detta utvecklingsarbete och uppföljningen av resultaten fortsätter Inom ansvarsområdet KFI genomförs först två Lean-projekt gällande PET-CT-röntgen och långtidsregistrering av EKG. En central ny förändring i affärsverket är förberedelserna inför genomförandet av cyklotronprojektet. En cyklotron är en partikelaccelerator som används till att tillverka kortvariga radionuklider för PET-CT-undersökningar. De viktigaste användningsområdena för dessa radionuklider är cancersjukdomar och inflammationer samt neurologi och kardiologi. I takt med att PET-röntgen blir vanligare blir egen tillverkning av radioläkemedel allt mer lönsam och allt mindre riskfylld, och erbjuder samtidigt tillfälle till egen metodutveckling och forskningsverksamhet. Behovet av PET-undersökningar ökar varje år då befolkningen åldras och cancersjukdomar och neurologiska sjukdomar ökar. Enligt planerna ska lokalen för cyklotronen byggas under Anskaffningen av själva cyklotronen sker åren I Tölö och Jorvs sjukhus förnyas magnetröntgenutrustningen genom ersättningsinvesteringar. Den magnetröntgen som för närvarande används i Jorvs sjukhus flyttas till Borgå sjukhus. År 2013 inleds dessutom förnyandet av datortomografiutrustningen i jourpolikliniken vid Mejlans sjukhus. Investeringsprojektet är uppdelat på två år. Den gammakamera som skaffas till Jorvs sjukhus ska enligt planerna finansieras genom användningsersättning. Förenhetligandet av det radiologiska produktionsstyrningssystemet (HNS RADU) inleds i början av 2013 med ett pilotprojekt i en enhet. Avsikten är att systemet om pilotprojektet lyckas så snabbt som möjligt ska införas i de andra enheterna inom HNS-Bilddiagnostik. Centrala budgetantaganden Utgångspunkter för budgetberedningen: Personalkostnaderna ökar med 2,5 % o Uppskattad kostnadseffekt av avtalade löneförhöjningar: +2,3 % (kollektivavtalsenlig höjning) o Kostnadseffekt av lönebikostnader: +3,6 % (23,93 % av utbetalda löner) Räntan på grundkapitalet föreslås vara oförändrad, dvs. 3 % Vid uppskattningen av ränta på nya långfristiga lån tillämpas en årsränta på 1,5 % Förändringen av prisnivån på tjänsterna jämfört med 2012 Priset på radiologiska undersökningar och medicintekniska tjänster sänks med i genomsnitt 0,6 procent. Tillbehör och underhållets reservdelar faktureras enligt leverantörens priser. 269