Det blir viktigt när det är på riktigt! Nio steg? Växel: Mobil: Lidingö

Relevanta dokument
Det blir viktigt när det är på riktigt!

Det blir viktigt när det är på riktigt!

Det blir viktigt när det är på riktigt!

Näktergalens förskola

Barns perspektiv i den fysiska planeringen. Mania Teimouri, arkitekturkonsulent för barn och unga

Medborgardialog med unga

Det känns som min röst är värd. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen i Borlänge

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

årskurs 1 3 barnkonventionen Lektioner och lärarhandledning Hur du arbetar med Aktion Julklappen och Barnkonventionen i din undervisning.

Bo i Örebro sammanställning av synpunkter. 12 augusti 2015

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

BORÅS NYA ÖVERSIKTSPLAN ÖP16. Medborgardialog SAMMANSTÄLLNING

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Barnkonsekvensanalyser

Kvalitetsgaranti Solängen

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

Arkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Systematiskt kvalitetsarbte Sigfridsborgs skolenhet

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola

Välkommen till förskolan Norrgården

Plan för fritidsverksamheten

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Pedagogisk handledning Fritidshem Åk 2

INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET BARN OCH UNGA SIGTUNA KOMMUN

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lodet 2014

Ett socialt hållbart Vaxholm

Skärhamns Samhällsförening

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ

Arkitekter i skolan Halmstadmodellen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet

Kvalitetsredovisning 2012

Barn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv

Hunnebostrands förskola

Hogslaby. järnåldersbyn

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan

Sagor och berättelser

RBU:s ideologiska grund; kortversionen

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Handlingsplan för Studie- & yrkesvägledning inom grundsärskolan

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

Hållbar utveckling för barn & unga

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Gullhedskolans Fritidshems arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Slutrapport. Trelleborg C - barns och ungas visioner. Karin Jeppsson Trelleborgs kommun

Arbetsplan

Information om skolval till förskoleklass

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Barn och unga i samhällsplaneringen Delrapport okt Christer Karlsson Trafikverket. Ulrika Åkerlund Boverket

Instruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1.

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

MÅNSTORP OCH ARRIE. Här finns framtiden

Gullhedskolans arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Gullhedskolans arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse gällande Förskoleklass

ELEVERS. Skolintroduktion. på sent anlända. villkor

Klimatdialog 2010 LYSEKIL

Karlshögs Fritidshem

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och

Handledning: Future City på Teknikdagarna

Barn & Unga i samhällsplaneringen

Snösätra förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I. Bäverhyddan Bäverbäcksgränd 5. Rödmyran Bäverdammsgränd 5

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Fritidshem Knopen 2013

Plan för studie- och yrkesvägledning

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Plan för studie-och yrkesvägledning för Abrahamsbergsskolan F-9)

Erfarenhet av cykel.

Fritidshemmets uppdrag

Skolan - ett utredningsinstitut i och för kommunen. Mats Ekholm Karlstads universitet

Välkomna till Toftaskolan

Kungsgårdens grundskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Dialog med Elevrådet på Älvkvarnsskolan Om Ursvik idag och i framtiden

Trafiken i praktiken Åk 2-3

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

SAMHÄLLSBAROMETERN Om Projektengagemang

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet.

De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

... Blir skjutsad med bil. Blir skjutsad med bil med kompisar (samåkning) Bli skjutsad med bil med kompisar (samåka)

Utvecklingsområde Österängs förskola 2016/2017

Kvalitetsredovisning

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

KAN BARN VISIONERA? 26 Tema: Barn & Unga

Gullhedskolans förskoleklass arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Fördjupas demokratin och framtidstron genom intresse för unga?

Markera med ett kryss i den ruta under siffrorna som du tycker stämmer bäst överens med din uppfattning.

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Förskola, arbetsliv & framtidstro

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Transkript:

Det blir viktigt när det är på riktigt! Nio steg? thomas.larsson@trafikverket.se Lidingö 2014-10-15 Växel: 0771-921 921 Mobil: 0705-175 221

2 2014-10-30

Skolan ett utredningsinstitut i och för kommunen

Lärdomar om framgångsfaktorer tydligt uppdrag ledningens stöd gemensam bild av syftet med barns och ungas medverkan koppla fysisk planering till läroplanen täta möten planerare pedagoger planerare möter barnen och ger återkoppling 4 2014-10-30

Basfrågor Vilka intressen har Trafikverket och kommunen gemensamt när det gäller att stärka barns rättigheter? Vilka syften har kommunen resp. Trafikverket med att samråda med berörda barn och unga? Vilka områden/avgränsningar gäller samrådet? Vilka mål har kommunen för barns och ungas uppväxtmiljöer, för deras rätt till rörelsefrihet dvs. att kunna gå och cykla eller använda kollektiva färdmedel? Hur vill kommunen att den ska utvecklas för att barn och unga ska trivas där? Hur har barnen och pedagogerna satt sig in i dessa frågor? 5 2014-10-30

Principen om barnets bästa barnets bästa skall alltid beaktas och redovisas i beslutsfattandet gäller inte minst inom olika delar av samhälls- och trafikplaneringen då andra intressen tillåts väga tyngre krävs att myndigheten visar sammanvägning av relevanta intressen konsekvensanalyser bör bli obligatoriska i beslutsfattandet 6 2014-10-30

Barns medverkan i planeringen är också en pedagogisk fråga Det krävs kunskaper för att kunna påverka samhälls- och trafikplanering. Genom att ställa frågor om varför miljön är utformad på ett visst sätt kan barnen att förstå att miljöns utformning och innehåll är ett resultat av mänskliga beslut och handlingar. 7 2014-10-30

8 2014-10-30

Barn har behov av och rätt till rörelsefrihet

Vi kan planera och bygga så att barnen kan röra sig fritt på egen hand 10

Barnperspektiv på hållbar samhällsutveckling Fri rörlighet 11 2014-10-30

Barnens medverkan Var bor och vistas barnen? Var leker de och var finns deras fritidsaktiviteter? Hur rör de sig i tätorten? Var finns konfliktpunkterna? Hur uppfattar barn, föräldrar och skolpersonal riskerna? Var får barnen gå eller cykla på egen hand? Var måste de bli skjutsade till skolan och på fritiden? Vad anser man behöver göras för att förbättra barnens rörelsefrihet och säkerhet? 12 2014-10-30

1. Introduktion presentera projektet för barnen 2. Hur kan inledningen bli engagerande och meningsfull? 3. Utveckla insikter och färdigheter genom att utforska närsamhället. 4. Bearbeta och gestalta i bild, text, drama, matematik m.m. 5. Sammanställa och följa upp temaarbetet 6. Redovisa 7. Få återkoppling 8. Granska planerarnas förslag 9. Delta vid genomförandet 13 2014-10-30 13

Introduktion och presentation för barnen 14 2014-10-30

15 2014-10-30

Östra skolans studiebesök och work shop på rådhuset Östra skolan (åk 4) besökte Rådhuset. Studiebesök på stadsbyggnadskontoret, därefter ett par timmars grupparbete.

Elever, planerare och lärare tillsammans i inledande workshops. 17 2014-10-30

Introduktion och workshop 18 centralaalvstaden@goteborg.se, http://www.centralaalvstaden.goteborg.se 2014-10-30

Åk 4-elever bygger husfasader på Stadsmuséet tillsammans med en arkitekturkonsulent

Vad blev det för en plats av våra modeller? centralaalvstaden@goteborg.se, http://www.centralaalvstaden.goteborg.se 2014-10-30 20

21 2014-10-30

22 2014-10-30

Visionsarbetet Fundera kring ordet VAD? - Vad vill jag att det ska vara för liv i min stadsdel och centrala staden i framtiden (eller kanske nästa sommar)? - Vad vill jag att jag, min familj, mina vänner och andra skall kunna göra? - Vad behöver göras för att jag ska vilja bo och arbeta här när jag blir vuxen? - Vad vill jag ska hända på fritiden? - Vad är en bra stad för alla? - Ja, vad är egentligen en stad? 24 centralaalvstaden@goteborg.se, http://www.centralaalvstaden.goteborg.se 2014-10-30

Men hur? Hur ska staden vara organiserad för att det där VADET ska uppfyllas? - Hur ska staden byggas vidare? - Hur ska vi förflytta oss? - Hur ska vi mötas? - Hur ska platser, parker, vattenområden, gator och byggnader se ut och fungera? 25 centralaalvstaden@goteborg.se, http://www.centralaalvstaden.goteborg.se 2014-10-30

IT-gymnasiet ett utredningsinstitut Beställningar till 3 grupper. Utformat tillsammans med lärare och elever Handledare från pulsåderprojektet till varje elevgrupp 3v schemabrytande arbete Introduktionsföreläsning om Barn & ungaprojektet, stadsbyggnad och pulsåderprojektet Slutredovisning för politiker och tjänstemän www.orebro.se

Tre utredningsuppdrag Framtida visioner om en odelad stad Medborgarens vision om ett framtida resecentrum Visioner om en framtida bytespunkt www.orebro.se

Några frågeställningar Hur tar ni er till och från nya resecentrum? (gång, cykel, buss). Trelleborg Övre kommer ej längre att finnas kvar. Hur påverkar det er? Vad krävs för att ni ska välja tåg/buss istället för bil? Miljön vid stationen. Trygghet, trivsamhet, vad vill ni kunna göra medan ni väntar på bussen/tåget? Vilken betydelse kommer nya resecentrum att ha för Trelleborg?

Hur kan inledningen bli engagerande och meningsfull?

35

Diskutera vad som behöver undersökas

Arbetsmetoder Jax Arbetssätt Pluppkarta Diskussioner, vad kan förbättras och hur? Dramaövningar, attityder kring Jaxtorget Fältstudier Fotografering Modellbyggen Ritningar Presskonferens och redovisning 37 2014-10-30

38 2014-10-30 Intervju och frågestund om planering och byggande

Tema och innehåll

41

Bearbeta och gestalta med bild, text, drama, beräkningar

45

Station spotting: Några funktioner som vi vill ha på vår station 47 2014-10-30

48 2014-10-30

Nära till båten! Nära att köpa fika! Nära till bussen! Tydlig information, och klocka!

Idéer om Centralstationen Kunna handla frukost eller lunch. På den tomma platsen utanför stationen vill jag ha en ICA-affär. Östra skolan Vid stationen kan det finnas ett litet bibliotek. Där kan man låna en bok och sen lämna tillbaka på nästa station. Östra skolan) Sminkhörna. (Bastionen) Säker plats att parkera cykeln på. (Bastionen) Fler våningar med glasfönster mot havet -utsiktstorn (Bastionen, ES) Sänka vägen (stora vägen vid stationen) (Bastionen, ES) Ett ställe där man kan lämna in hundar. 10 kr. för varje hund. (Östra skolan)

51 2014-10-30 Redovisa

52 2014-10-30

54 2014-10-30

55 2014-10-30

56 2014-10-30

Willjam Strömberg Catarina Hsu Julia Rapp Peter Johansson Visioner om en framtida bytespunkt

Sammanfattning av analys Föråldrad design Brist på matställen Ont om sittplatser Ont om plats att värma sig på vintern Toaletterna i fel ände av resecentrum Ingen bra koppling till staden

60 2014-10-30

62 2014-10-30

Planerarna ger återkoppling: Det här har vi tagit fasta på av den information som vi fått av er! Har vi uppfattat era idéer och synpunkter på rätt sätt?

Barn och ungdomar framhöll att det är viktigt: att Trelleborg får en storstadskänsla med service och handelsetableringar på stationen att tryggt kunna ta sig till stationen med cykel och kunna vara säker på att cykeln är kvar när man kommer hem att smidigt kunna bli hämtad och lämnad att det finns utrymme för meningsfulla aktiviteter under väntan på tåg/buss att ett gott mikroklimat skapas på perrong och torg att vidare resande blir enkelt även för turister Återkoppling 25 sep 2012 alla samlade: 4 19-åringar

65 centralaalvstaden@goteborg.se, http://www.centralaalvstaden.goteborg.se 2014-10-30

66 2014-10-30

2014-10-30 67

68 centralaalvstaden@goteborg.se, http://www.centralaalvstaden.goteborg.se 2014-10-30

69 2014-10-30

En sammanställning av alla modeller visar att barnens idéer om var det är OK att bygga är mycket lika.

TRELLEBORG TILL 1000 2-5 JUNI 2012 BARN & UNGA I SAMHÄLLSPLANERINGEN Barn och ungdomar framhöll att det är viktigt: att tryggt kunna ta sig till stationen med cykel och kunna vara säker på att cykeln är kvar när man kommer hem att smidigt kunna bli hämtad och lämnad att det finns utrymme för meningsfulla aktiviteter under väntan på tåg/buss att ett gott mikroklimat skapas på perrong och torg att vidare resande blir enkelt även för turister

Vad kommer ut när man jämför barnens förslag med den nya planen? 74 2014-10-30

Thomas Larsson 2014-7 10-30 8

Från en ödslig och ogästvänlig stenöken till ett levande torg där barnen haft stort inflytande i utformningen. Så kan resultatet beskrivas av den förvandling som Jaxtorget genomgått och som kunde invigas på lördagseftermiddagen. Barnen invigde nya Jaxorget" (Artikel i Dalarnas Tidningar 2013-11- 18) 79 2014-10-30