Kvalitetsrapport för förskolan Skogsdungen

Kvalitetsrapport för förskolan Skogsdungen Läsåret 2015-2016

GRUNDFAKTA... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Arbetsmiljö... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 5 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm... 5 Inriktning... 6 NORMER OCH VÄRDEN... 6 Utvärdering av Likabehandlingsplan... 6 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 7 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 8 Matris för enhetens måluppfyllelse... 8 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 9 Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål... 13 Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten.... 13 BARNS INFLYTANDE... 13 Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel 12.1. i FNs konvention om barnets rättigheter... 13 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 15 FÖRSKOLA OCH HEM... 15 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 15 Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål... 15 Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät 2016... 15 SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET... 16 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 16 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING... 17 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 17

Grundfakta Antal barn 15 mars var 88 stycken. Grundbemanning 15 mars 14.18 personal för Skogdungen och Åsen. Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov, så kallat tilläggsbelopp. Medlen fördelas efter behov terminsvis.

Förutsättningar Arbetsmiljö Stora barngrupper har lett till att våra 5-åringar även detta läsår har haft sin placering på Fröviskolan. Beslutet togs under vt-2015 vilket innebar att vi haft verksamhet där hela läsåret. Under ht-2015 togs ett beslut att bygga en ny förskola i Frövi. Förskolan ska stå färdig för 2 avdelningar i augusti och den tredje avdelningen, kök och personalutrymmen ska stå klar till första november. Vi har en tajt organisation när det gäller bemanning. Svårast är vid personalens ledigheter eller sjukdom. Under året har det varit mycket svårt att få vikarier och att det har varit många vikarier med lite erfarenhet har påverkat arbetsmiljön i stor utsträckning. Vi har fått klart med utemiljön, bra material ger en klar förbättring av vår utemiljö samt parkeringsplatser. Tyvärr finns det mer att önska när det gäller är reperationer, skötsel av ex grönytor, rabatter och snöskottning. För att få en hög kvalitet på verksamheten krävs ett pedagogiskt ledarskap och ett gemensamt förhållningssätt. Personalen får fortlöpande tillfällen på våra pedagogiska träffar att arbeta med ledarskap och gruppens utveckling, vägledning i förhållningssättet ICDP, samt systematiskt kvalitetsarbete. Vårt systematiska brandskyddsarbete fungerar bra. Kontrollrundor görs och protokollen tas upp på samverkansgrupp. Under året har vi fått ljudabsorbenter monterade på våra äldreavdelningar, det har gett ett mycket bra resultat. Datotutrustningen behöver ses över Det blev bra att starta upp 5-årsverksamheten redan från hösten. Vi valde att ha några ur personalgruppen kvar från förra året och några som kände de nya barnen. Det underlättade mycket för att få rutiner att fungera. På Skogsdungen har det också varit en fördel att grupperna varit mer intakta. De nya parkeringsplatserna har säkrat upp trafiksituationen. Gården fungerar bra efter vissa justeringar. Det visar i nöjdhetsenkäten att föräldrarna är nöjda med verksamheten. Vi har haft svårt med att rekrytera nya förskollärare. Eftersom vi utökar verksamheten i Frövi så blir belastningen högre på förskolläraren som finns utifrån deras ansvar enligt läroplanen. Arbetssituationen med brist på vikarier sliter mycket på all personal. Ljudmiljön förbättrades avsevärt med de nya ljudabsorbenterna. Att starta upp verksamheten i Näsby förskola. Förskolan kommer att ha tre avdelningar när allt är färdigställt. Att finna en bra organisation på Skosdungen utifrån att barngrupperna blir mindre vilket också leder till att bemanningen minskar. Förbättra ljudmiljön även på yngre avdelningarna. Fortbildning är en viktig del i arbetsmiljön. Vi kommer att fortsätta med implementering av det systematiska kvalitetsarbetet med hjälp av vår kvalitetspedagog, våra IKT-pedagoger, specialpedagog och förskolechef. ICDP är ett

återkommande inslag på våra pedagogiska träffar. Vi kommer även att fortsätta med arbetet kring ledarskap, samt ta del av ny forskning. Systematiskt kvalitetsarbete Rutiner för användning av vårt systemsatiska kvalitetsarbete finns, bristen på vikarier har försvårat arbetet. Under läsåret har alla avdelningar arbetat med dokumenten reflektions- och planeringsunderlag samt verksamhetsdokumentation.. Personalen har fått stöd av kvalitetspedagogen både under höst- och vårterminen. Vårt nya material kring utvecklingssamtal har använts. Vi ser att vårt systematiska kvalitetsarbete blir mer och mer implementerat hos personalen. Regelbundenheten med stöd från kvalitetspedagog och förskolechef har lett till att personalen har en hög måluppfyllelse när det gäller systematiskt kvalitetsarbete. Vårt upplägg med pedagogiska träffar är en framgångsfaktor. Materialet för utvecklingssamtal fungerar bra. Det finns önskemål om vissa justeringar i dokumenten för att underlätta för personalen. Ändringar kommer att göras. Vägledning av kvalitetspedagogen och förskolechef kommer att fortsätta under läsåret 2016-2017 på pedagogiska träffar. Nyanställd personal får introduktion i systematiskt kvalitetsarbete. Vi kommer under läsåret att utveckla arbete med pedagogisk dokumentation på gruppnivå. Det kommer att finnas en verksamhetspärm på varje avdelning där man kan följa avdelningens pedagogiska arbete. Vi fortsätter utveckla samtalen med föräldrarna kring barnens utveckling och lärande. Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm Vi fortsätter med att utbilda ny personal i ICDP (Vägledande samspel) vid fem tillfällen. ICDP genomsyrar hela vår verksamhet och vi håller det levande genom våra pedagogiska träffar vid ett tillfälle per termin där vår specialpedagog fortsätter att vägleda pedagogernas arbete kring ICDP. Många pedagoger har påtalat att man fått verktyg för att se och arbete utifrån ett helhetsperspektiv. Pedagogerna har även utvecklat sitt yrkesspråk. Alla arbetar utifrån språkplanen och man använder sig av språkmatrisen. Vi följer upp med Bornholmutbildning för nya pedagoger. Pärmen med Bornholmsmaterial underlättar arbetet. Under året har all personal fått genomgå en utbildning i EL (entreprenöriellt lärande) det har gett personalen ytterligare en dimension för barnens delaktighet i verksamheten. Det finns en rullande plan (4 års cykel) för utbildning inom brandskydd och HLR.

Det finns en enighet hos personalen att fortsätta med ICDP och systematiskt kvalitetsarbete på våra pedagogiska träffar. Att regelbundet repetera ger en säkerhet i yrkesrollen och därmed en hög måluppfyllelse. Språkmatrisen upplevs av en del som svår att arbeta med. Vi fortsätter med våra pedagogiska träffar kring ICDP och vi ger möjlighet för ny personal att få en grundutbildning vid fem tillfällen. Ny språkplan är under utarbetning och när den är klar att implementeras repeterar vi även språkmatrisen. Inriktning Pedagogiska träffar sker 3 ggr/termin. Innehållet planeras av förskolechef, specialpedagog, kvalitetspedagog sam IKT pedagog. Innehållet har varit ICDP (vägledande samspel), SKA (systematiskt kvalitetsarbete) och ledarskap. Pedagogerna uttrycker att de stärkts i sin yrkesroll, samt att det ytterligare har ökat förståelsen för helheten i vårt uppdrag. Pedagogiska träffar är inbokade i höstens kalendarium Normer och värden Utvärdering av Likabehandlingsplan Planen reviderades efter höstens föräldramöten. Arbete sker utifrån planen. Synpunkter om barns trivsel tas upp på utvecklingssamtal, intervjuer med barnen och på föräldramöten. Det främjande arbetet tar sikte på att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierande problem i verksamheten. Allmänna åtgärder: Personalen finns som stöd i barnens aktiviteter. Personalen gör observationer i de dagliga aktiviteterna med barnen. Vid personalfrånvaro är ambitioner att barnen skall möta kända vikarier. Personalen arbetar aktivt för att stärka barns inflytande. Barngrupperna organiseras så att samspel och samhörighet stimuleras. Planerar olika aktiviteter, lekar och samlingar som skapar gemenskap. Vi lyfter fram olikheter och likheter som något positivt.

Regelbundna diskussioner kring värdegrundsfrågor med barnen utifrån deras ålder och utveckling. Vi organiserar inne- och utemiljön för att utveckla barnens samspel. Regelbundna diskussioner i arbetslagen gällande förhållningssätt, mot/med barn och vuxna. Samtal kring trygghet och trivsel med föräldrarna i samband med hämtning och lämning, samt under utvecklingssamtalen. Personalen är goda förebilder. Personalen är lyhörd för barnet. Personalen informerar om och använder planen som ett verktyg för att främja likabehandling. Vid öppning samt stängning av förskolan finns alltid känd personal på plats, för bemötande av barn och föräldrar. Likaså finns alltid någon ordinarie personal på förskolan vid lov och klämdagar. Personalen arbetar utifrån vår plan för likabehandling enligt ovan De upplever att de har en god relation till barn och föräldrar vilket även nöjdhetsenkäten visar. Föräldrarna har uttryckt att det är alldeles för stora barngrupper men också att de tycker personalen är fantastisk. Tack vara en mycket uppstrukturerad verksamhet klarade personalen trots mycket stora barngrupper att bedriva en verksamhet med hög nivå där man arbetar främjande och förebyggande utifrån likabehandlingsplanen. Revidera planen tillsammans med föräldrar på föräldramöten under hösten2016. Vi behöver bli bättre på att gå igen planen med ny personal och vikarier. Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Se enhets och avdelningsmål Se enhets och avdelningsmål Se enhets och avdelningsmål

Utveckling och lärande Matris för enhetens måluppfyllelse Socialt Lekmässigt Motoriskt Vi har genomfört aktiviteter för området sporadiskt under terminen. Vi har aktiviteter enligt några rutiner för området som vi försöker att följa. Vi har rutiner och gemensamma arbetssätt som alla arbetar efter. Åsen Vi har rutiner, gemensamma arbetsätt och förebyggande arbete för området. Vi följer upp och utvärderar våra arbetssätt. Eken Granen Rönnen/Björken Åsen Eken Granen Rönnen/Björken Åsen Eken Granen Rönnen/Björken Språkligt Estetiskt Eken Åsen Eken Granen Rönnen/Björken Åsen Granen Rönnen/Björken Matematiskt Naturvetenskapligt och tekniskt Åsen Eken Granen Rönnen/Björken Åsen Eken Granen Rönnen/Björken Vi har en hög måluppfyllelse i verksamheten Det är pedagogisk dokumentation på gruppnivå och dokumentation/utvärdering på verksamhetsnivå som gör att personalen bedömt att de inte lyckats fullt ut inom alla områden. Våra framgångsfaktorer är att hålla fast vid rutiner, ICDP förhållningssätt, EL-utbildningen, utveckla inomhusmiljön, utvärdering varje vecka, delade barngrupper, utflykter, fortsätt stimulera med böcker, högläsning. Pedagogerna visar att de kan sitt uppdrag och arbetar medvetet utifrån läroplanen. Vi ser att det är svårt att få planeringstiden att räcka till för all dokumentation. Vi ser också att det inte alltid finns tid för att iordningsställa inne- och utemiljön på det sätt som önskas för att ge barnen de bästa förutsättningarna för sin utveckling och sitt lärande Ge fortsatt stöd till pedagogerna när det gäller pedagogisk dokumentation tillsammans med barnen samt verksamhetsdokumentation. Fortsätta med implementeringen av SKA(systematiskt kvalitetsarbete). Pedagogisk anpassning av inom-och utomhusmiljön fortsätter.

Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Enhetens mål Förskolans pedagoger utvecklar arbetet med verksamhetsdokumentation samt reflektion och planeringsblanketten. Detta sker när: Pedagogerna känner sig säkra med dokumenten och när dokumenten blir rutin i verksamheten. Pedagogerna tar del och lär av varandras dokumentationer. Personalen känner sig säkra med dokumenten och det har blivit en rutin i verksamheten. Alla vet hur viktig dokumentationen är och personalen brinner för det. Men arbetsbördan är väldigt stor och personalen hinna inte alltid med att dokumentera. Planeringar byts ofta ut mot barngruppstid då personal saknas och trycket i barngruppen är hög. Många barn, barngrupper som behöver vår närvaro och många inskolningar har gjort att dokumentationsarbetet ibland blivit lidande. Måluppfyllelsen är olika mellan avdelningarna men ligger på 80-95%. Att blanketterna används kontinuerligt. Att pedagogerna känner sig säkrare med dokumenten, ROP (reflektions- och planeringsunderlag) och verksamhetspärmen, samt att kritiskt granska sig själva. Ekens mål Förskolan strävar efter att erbjuda barnen möjlighet att utveckla sitt socialt samspel. Detta sker när: Barnen väntar på sin tur. Barnen leker tillsammans. Håller fast vid en aktivitet ( påbörja, genomföra och avsluta). Att man som pedagog inte alltid håller fast vid planeringen, utan kan vara öppna och se barnens intressen här och nu, och låta barnen vara delaktiga i verksamheten anser vi är främjande för barnens meningsfullhet och utveckling. Tidigare år har vi som pedagoger erbjudit mycket lekmaterial, vilket har gjort att barnen har haft svårt att välja lek och har gått från lek till lek. Vi ser en tydlig förändring i barngruppen när det är mindre material och materialet utgår från barnens intressen och behov. Detta främjar leken och dess utveckling. Barnen har lättare att fokusera när det inte finns så mycket material att välja på och lättare att hålla fast i leken när det är en lek som intresserar dem. Alla barnen har utvecklat förmågan att hålla fast vid en aktivitet längre stunder än i början av läsåret. Vi pedagoger har denna termin arbetat med att verkligen lyssna in barnen och deras intressen, för att erbjuda lek och material som är intressant just nu i den mån vi har haft möjlighet till. Tidigare har vi pedagoger mer tolkat barnen och deras lek och intressen, nu har vi pedagoger varit mer aktiva i barnens lek och frågat vad de leker samt aktivt lyssnat på vad barnen pratar om i leken för att ha möjlighet att erbjuda material som utvecklar leken.

Vi ser en skillnad i denna barngrupp mot tidigare barngrupper framför allt i det sociala samspelet. I denna grupp leker barnen mer tillsammans, alla leker med alla. Vi anser att detta beror på att vi pedagoger har haft ett medvetet förhållningssätt och arbetssätt samt har haft fokus på att verksamheten ska utgå ifrån barnen. Vi har även tidigare utgått från barnen men inte i samma utsträckning. Vi pedagoger har också haft fokus på att utveckla inomhusmiljön oftare under terminen än vad vi har gjort tidigare. Detta för att miljön ska bli mer inspirerande för barnen. Barnen har också varit mer delaktiga när vi förändrat miljön och har fått varit med och valt var vissa saker ska stå någonstans. Vi har också använt inredning som inte är förutbestämt vad det är för något utan barnen har själva valt vad det ska vara just där och då. Vi har exempelvis en hylla som inte användes som vi lade på golvet och denna hylla kan vara allt från en säng till en brandbil eller en pool att simma i. Den största förändringen är att vi pedagoger har förändrat oss och verkligen diskuterat igenom hur vi vill arbeta tillsammans inne på Eken. Vi har arbetat mer tillåtande efter att vi gått på EL-utbildningen och verkligen tänkt på att inte säga nej om det inte absolut är nödvändigt. Vi har också gett barnen tid till att lösa saker själva och som pedagog tagit ett steg tillbaka. Tidigare kunde vi hjälpa barnen innan de ens försökt själva för att det "bråttom". Nu har vi prioriterat att barnen ska försöka själva och att det får ta tid. Vi pedagoger har också varit tydliga förebilder och visat exempel på hjälpsamhet. Vi på Eken har hela läsåret haft en medvetenhet med vad vi ville uppnå med målet och det har resulterat i en härlig barngrupp med stor fantasi, hjälpsamhet, förmågan att vänta på sin tur, utmanar sig själva, nyfikenhet och lust att leka och lära! Vi tar med oss framgångsfaktorerna, se ovan, till nästa termin. Granens mål Under vårterminen 2015 ges barnen möjlighet att utveckla sitt lekintresse och sin trygghet på förskolan. Detta sker när: Barnen visar intresse för lära sig nya sånger. Barnen lär sig använda olika instrument. Barnen ökar sitt sociala samspel i samband med sång och musik. Barnen utvecklar sin förmåga att använda det talade språket samt kroppsspråket Vi har genomfört det vi planerat efter de personalmässiga förutsättningarna. Det har varit svårt att få vikarier vid personalens frånvaro. Vi har haft en grupp med nyinskolade barn som började under hösten och de har tagit god tid på sig att bli trygga. Det sociala samspelet har ökat hos barnen, de använder språket/kroppsspråket mer. Vi ser att barnens språk och sociala samspel har ökat genom ICDP, delaktiga pedagoger bl.a. genom sång och musik i samlingar. Barnens intresse har utvecklats under hela året. De är nu mer delaktiga i våra aktiviteter, till skillnad mot i höstas när de mer iakttog. Vi har erbjudit olika språkliga aktiviteter samt jobbat med samspel i de olika läroplansblock vi har genomfört under terminen.

Genom att vi har arbetat på ett konsekvent sätt så har vi gett barnen och oss själva förutsättningar för att utveckla en trygg barngrupp. Det har resulterat i att det sociala samspelet har ökat. Barnens språkutveckling har gått framåt och det påverkar också samspelet. Vi behöver utmana barnen, erbjuda material som utvecklar deras olika behov. T ex skapande material, samspel och språk. Gruppen kommer till hösten att bestå av två- och treåringar. Vi pedagoger behöver anpassa miljö och verksamhet utefter det. Vi fortsätter att jobba på samma sätt när det gäller trygghet. Det vi kan utveckla är att få en rutin på att byta ut lek material för att stimulera barnen ännu mer i leken. Rönnen och Björkens mål Vi strävar efter att barnen på Rönnen och Björken utvecklar sin lek/aktivitet Detta sker när barnen: När barnen påbörjar lek/aktivitet När barnen håller fast i lek/aktivitet, håller i, orkar fortsätta. När barnen avslutar en lek/aktivitet Vi har uppnått vårt mål att hålla i vald aktivitet/lek genom våra aktiviteter varje dag: Genom utflykter Varje vecka har vi erbjudit utflykt till skog eller park där vi lekt vuxenstyrda lekar och pratat om naturen. Barnen visar glädje att komma ut. De visar nyfikenhet och glädje för våra utflykter. De pratar om vår skog och vill dit. Barnen tycker det är kul och vill leka. Vi har märkt att barnen mår bra av lite vuxenstyrda lekar. De tycker det är kul när vi är med och leker. Det blir en bättre samvaro med barnen och vi får vi känsla. Barnen tränar på att ta instruktioner, hålla fokus och turtagning. Barnen har fått ett tillfälle att hitta en trygghet i gruppen och tillsammans lära sig att hålla fokus. Genom miniröris Alla barnen deltar mer eller mindre. Barnen visar en glädje och håller fokus på de rörelser som ska göras till musiken. Fokus att följa instruktioner. Barnen är i behov att röra sig och att hitta olika sorts aktiviteter till rörelse är viktigt. Miniröris är en aktivitet som fungerar för våra barn. Barnen visar fortfarande glädje och att göra samma program varje vecka ger trygghet för de som har haft svårt att komma igång. Nu deltar alla barn mer eller mindre. Vi har märkt att genom miniröris har barnen utvecklat sin grovmotorik, balans, koordination och fokus. Genom skapande: Intresset för skapandet är stort och alla barn vill delta. Vi har även märkt att barnen orkar sitta längre med uppgifter och att de har ett större fokus. Barnen visar stor glädje och nyfikenhet kring skapandet. Stämning är lustfylld. Genom lekburkar: För att hjälpa barnen i deras lek och kompisrelationer. För att ge barnen en lugn start på dagen och hjälpa dem hitta fokus i sin lek/aktivitet och för att vi pedagoger ska kunna finnas för de barn som behöver extra stöd med att hålla i och hålla ut i en

lek/aktivitet har lekburkarna hjälpt oss att sträva vårt mot avdelningsmål att påbörja, orka hålla i och avsluta en egen vald aktivitet. Genom dagliga samlingar med matematik, språk, natur: Samlingar där fokus har varit prioriterat. Matematik med spel, mönster, sagor och lek har stimulerat barnens intresse för samspel och att hitta ett gemensamt fokus. Att vänta på sin tur. Att utveckla sin aktivitet, kapacitet, förmåga att själv välja spel/lekar/aktivitetet och orka hålla i. Detsamma gäller med språk, sång och natur samlingar. Vi har jobbat mycket med våra dagliga samlingar och dess innehåll och känner att barnen har ett större fokus, kan sitta still och orkar koncentrera sig. Barnen har fokus på våra aktiviteter och känner en nyfikenhet att följa upp och utforska ämnena vidare själv. Just detta var det vi ville uppnå i vårt arbeta att utveckla lek/aktivitet. Genom vårt förhållningsätt och vårt arbete enligt ICDP: känner vi att vi nått längre denna termin i strävan mot vårt avdelningsmål. Vi uppmuntrar barnen att göra klart. Vara kvar i en aktivitet en stund till. Vi har hjälpt barnen att freda sin lek. Inte avbryta utan låta barnen fullfölja. Vi har ändrat rutiner för barnen och skapat fler samlingar och stunder då barnen kan samlas och hitta ett lugn. Vi har ändrat miljön efter barnens behov och gjort nyinköp efter deras intressen och behov. Vi upplever att barngruppen har ett större fokus, en större glädje och ett lugn, ett intresse och en nyfikenhet. Det finns fortfarande mycket kvar att jobba på men genom våra dagliga aktiviteter/rutiner och det vi erbjuder barnen varje dag upplever vi att vi nått långt i vårt avdelningsmål att utveckla sin aktivitet/lek. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet så att det verkligen sitter i ryggraden. Åsens mål Barnen utvecklar sin förmåga att samspela med varandra. Detta sker när: - Barnen väljer att leka med flera olika kompisar. - Barnen utvecklar sin förmåga att kompromissa i leken. - Barnen visar omtanke om varandra. Vi ville få fler barn att hitta nya kompisar att leka med. Att de skulle upptäcka andra när inte favoriten var möjlig. Vi delade upp oss i olika rum inne på Åsen och på senare tid även ute. Vi har erbjudit lek med lego, duplo, tågbana, barbiehus, hemmet, dinosaurier, andra djur, my little ponys, skapande, billek och bakning. De första gångerna upplevde vi att det fungerade väldigt bra och att det var kvalité på leken i grupperna. Några barn som inte varit hos oss på Åsen så länge lekte bredvidlek och var inte lika nöjda med att de inte fick bestämma vad de ville leka eller med vem. Vi försökte som pedagoger att inspirera och vara med och leka korta stunder, men det gav inte så mycket resultat just då, men säkert i förlängningen då vi sett att de har accepterat vårt arbetssätt och varit mer positiva till detta vid senare tillfällen. I det stora hela har vi en positiv upplevelse av vårt arbetssätt och tycker att vi når fina framgångar. Vi känner att vi har lagt ner mycket tid och kraft med stort fokus på att jobba med vårt mål. Därmed tycker vi att vi har kommit långt. Värdering 80%. Vi ville även satsa på språk så vi valde att dela upp barnen i olika grupper utifrån deras språkutveckling. Detta är något som har visat sig mycket positivt i alla grupper och som vi

kommer fortsätta med fram till sommaren. Genom ett matteprojekt såg vi att barnen hade ett intresse för kartor. Detta har sammanfallit med att vi är med i ett projekt genom kommunens folkhälsoutvecklare. Barnen har fått utrymme till att diskutera vad som redan finns i Frövi men även fått tänka framåt vad de skulle vilja ha. Barnen har haft STORT inflytande i tema arbetet och vi pedagoger har haft rollen som bollplank. Genom att barnen har fått utveckla sin förmåga att leka med många olika, blev det så att när nu slumpen gjorde att olika barn valde samma sak så ser vi att det fungerar bra. Både i kommunikation och socialt med varandra. Detta tar vi med oss och jobbar vidare med. Använda sig av ovan nämnda framgångsfaktorer. Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten. Utvärdering Pedagogerna följer språkplanen och arbetar regelbundet med språkmatrisen. Pedagogerna använder sig av Bornholmsmodellen, sång och musik, språksamlingar, de utmanar barnen i samtal, diskuterar och reflekterar med barnen, samt utvecklar deras intresse för skriftspråk. Förskolan har gett förutsättningar som lett till att gruppen har utvecklat förmågor utifrån följande kriterier i språkmatrisen till 80%. Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för siffror och bokstäver Att intressera sig för lekskrivning. Gruppen består av 24 barn varav några med annat modersmål. Ett medvetet arbete från pedagogerna har gett ett bra resultat, likaså uppföljningen med specialpedagog. Det är bra att språkmatrisen finns med i vår årscykel för systematiskt kvalitetsarbete. Hålla kvar vid lässtunder, lekskrivning mm. Utveckla pedagogisk dokumentation med barnen ännu mer, vilket ger tillfälle till diskussioner, reflektioner och utmanande samtal. Barns inflytande Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel 12.1. i FNs konvention om barnets rättigheter

Nivåer av delaktighet Öppningar Möjligheter Skyldigheter 5. Barn delar makt och ansvar över beslutsfattande Är du som vuxen beredd att dela inflytande och ansvar med barn? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn och vuxna att dela inflytande och ansvar över beslut? Är det ett policykrav att barn och vuxna delar inflytande och ansvar över beslut? 4. Barn involveras i beslutsfattande processer Detta är minigränsen att uppnå ifall man har signerat FNs konvention om barnets rättigheter. Är du beredd att låta barn delta i dina beslutsfattande processer? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn att delta i beslutsfattande processer? Är det ett policykrav att barn ska vara involverade i beslutsfattande processer? 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas Är du beredd att beakta barns åsikter och synpunkter? Möjliggör den beslutsfattande processen att barns åsikter och synpunkter beaktas? Är det ett policykrav att barns åsikter och synpunkter ska vägas in i beslutsfattande? 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter Är du beredd att stödja barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Har du tillgång till olika aktiviteter och metoder som stödjer barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Är det ett policykrav att barn ska ges stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter? 1. Barn blir lyssnade till Är du beredd att lyssna på barn? Arbetar du på ett sätt som möjliggör att barn blir lyssnade till? Är det ett policykrav att barn ska bli lyssnade till? Börja här Dubbelklicka två gånger på rutan du vill färgmarkera, välj fliken Format och Figurfyllning. Eken Granen Rönnen Björken Åsen Fyll i avdelningarnas namn bredvid de färgade rutorna.

Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Delaktighet och inflytande utifrån barnens intressen och behov i den dagliga verksamheten ger en hög måluppfyllelse. Det stärker barnens förmåga att uttrycka tanker och åsikter när de blir lyssnade på. Utvecklingen med reflektions -och planeringsunderlaget gör oss påminda om barns inflytande. ICDP är en framgångsfaktor för att medvetandegöra oss själva. Vi kan bli ännu bättre med att visa och förklara för barnen när de får inflytande. Förskola och hem Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Vi har inget eget prioriterat mål, se nedan Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät 2016 Svarsfrekvens: 62 svar av 88 ger 70,4% Vad anser föräldrarna om: Sällan eller aldrig % Ofta eller alltid % 1. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. 100 2. Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. 100 3. I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 100 4. I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. 1,6 98,4 5. Jag får information om de mål som styr verksamheten. 100 6. Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 1,6 98,4 7. Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 9,7 90,3 8. Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 4,6 95,2 9. Mitt barn trivs i förskolan. 100 10. Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 100 11. Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 100 12. Jag är nöjd med mitt barns förskola. 1,6 98,4

Vi har en hög svarsfrekvens med genomgående positiva svar, de allra flesta föräldrar är mycket nöjda. Personalen får beröm från föräldrarna för sitt engagemang och sin kompetens. En avdelning har börjat med veckoinformation via mail utifrån att det fanns en önskan om mer information, det är uppskattat från föräldrarna. Kommentarer från förädlarna: Gillar inte att 5-åringarna flyttade till skolan Personalen på Skogsdungen är helt fantastiska och är värda en stor eloge Alla pedagoger är så närvarande och positiva Vill ha tydligare information om hur förskolan jobbar med genus Få ännu fler att svar på enkäten, den behöver översättas till flera språk. Utveckla vårt arbete med genusfrågor samt förmedla det till föräldrarna. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö 98 Reviderad 2010) Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Vi har följt överlämnadeplanens gång över läsåret. Vi har haft vår verksamhet i samma lokaler som förskoleklass och fritidshemmet. Därmed har barnen fått möjlighet att lära känna både lokaler och pedagoger under hela året innan de börjar förskoleklass. Hålla fast vid överlämnandeplanen och skapa nya rutiner när vi öppnar en till förskola i Frövi och kommer att ha verksamhet för 5-åringar på tre förskolor.

Uppföljning, utvärdering och utveckling Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Rutiner för systematiskt kvalitetsarbete finns i vår kommun. Personalen utvecklas ständigt i detta arbete. Pedagogiska träffar bidrar till en större säkerhet om vad och hur vi dokumenterar. Pedagogerna får stöd av specialpedagog, kvalitetspedagog och förskolechef.. Personalen har under året arbetat med att utveckla pedagogisk dokumentation genom att använda sig av reflektions och planeringsunderlaget samt utvecklat en verksamhetsdokumentationspärm. Vi har även utvecklat arbetet med analysdelarna som ska ligga till grund för framtida planering. Få påfyllning av kunskap kring dokumentation på våra pedagogiska träffar. Vi fortsätter med implementering av alla delar i vårt systematiska kvalitetsarbete, utbildning av ny personal, fortsatta pedagogiska träffar, kompetensutbildning för att ta del av ny forskning. Prioriterat mål 2016-2017 för enheten är att fortsätta utveckla dokumentationsarbetet utifrån våra förutsättningar. Frövi 2016-07-05 May Seffon-Hård Förskolechef